Posted in Fakta, tagged blåstång, fakta on januari 24, 2012|
7 Comments »
Den tång som är vanligast i Östersjön är blåstång, Fucus vesiculosus. Fucus kommer från grekiskans phykos, som betyder just tång. Artnamnet vesiculosus syftar på de blåsor som ofta förekommer hos arten. Man tror att blåstång har funnits i nuvarande Östersjön i ungefär 8000 år, från den period som kallas Yoldiahavet. Blåstång och sågtång ( Fucus serratus) är alla marina arter, som har anpassat sig mer eller mindre till Östersjöns bräckta vatten. Den art som anpassat sig bäst är blåstång, som vi hittar längs vår svenska kust ända upp till Norra Kvarken, alldeles söder om Umeå.
Blåstång kan ha ett väldigt varierande utseende, beroende på om den växer på klippor som är utsatta för kraftiga vågor eller inne i skyddade vikar. Där det är stilla kan den bli nästan metern hög, med bred bål och rikligt med blåsor. I utsatta lägen saknar blåstången ofta blåsor, för att inte vågorna ska få extra bra grepp och slita loss den. Storleken, både höjd och bredd är betydligt mindre.

Årets tillväxt sker i topparna, ovanför flytblåsorna
Blåstång har samma livscykel som oss människor. Plantorna är antingen hanar eller honor. De producerar ägg eller spermier i speciella organ som kallas receptakler. Receptaklerna sitter i topparna och har en knottrig struktur. Kring fullmåne släpps ägg och spermier ut i den fria vattenmassan under stilla kvällar. De tunga äggen sjunker mot botten, tätt följda av simmande spermier. Ny tång blir till.
Read Full Post »