Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘blåstång’

Temperaturen i vattnet på många ställen utmed kusten i Stockholms skärgård har hunnit komma upp till ca 14 grader. De flesta rapporter som kommit in runt perioden vid fullmånen den 14 juni 2022, visar att blåstångens hon-och hanplantor har mogna ägg och spermier. Med stor sannolikhet släpptes dessa ut i vattnet på kvällen eftersom det blev en lugn och stilla kväll.

De lokaler från vilka vi fått in fina foton på förökningstoppar sträcker sig från Torkö, på Blekingekusten, till Singö i Norrtälje kommun.

Vid Torkö hade temperaturen hunnit stiga från 15 0C den 30 maj (nymånekväll) till 17 0C den 13 juni, vid den första fullmånen i juni. Här kom förökningen igång redan vid fullmånen den 16 maj, som vår gästbloggare Louise berättade om under sin resa utmed Skånes kust.

En fin tångplanta med nya flytblåsor. Snittet visar att det är en mogen hanplanta.

Vi har fått in många rapporter från lokaler i Stockholms skärgård, vilket vi tackar så mycket för. Dessa ligger spridda från Askö i Trosa skärgård, där jag själv befann mig under fullmånekvällen, via lokaler som Dalarö, Hölö, Gällnö, Ladholmen och Räfsnäs till Singö längst i norr.

På de flesta av lokalerna hittades mogna hon-och hanplantor, även om en del var svåra att bestämma. Det kan bero på att de fortfarande inte är helt mogna och då syns inte äggsamlingarna tydligt och hanplantornas innehåll är inte heller tydligt orange i färgen.

Vi har också fått in en rapport från Åland, närmare bestämt Sottunga. Också här var det mogen tång, som låg lösdrivande vid stranden. När blåstångens förökningsgrenar börjar vissna lossnar de ofta och har då också släppt ut det mesta av sina ägg- och spermiesamlingar. Det kan göra det svårare att avgöra vilket kön det är.

Det är nu dags för tången i Bottenhavet att bli könsmogen. Enligt våra tidigare studier sker detta i mitten av juli. Så frågan är om det fortfarande är vid ungefär samma tider eller om de kanske är mogna tidigare, redan i slutet av juni.

Så inför nästa nymåne som infaller den 29 juni och fullmånen den 13 juli hoppas vi att några som befinner sig vid kusten mellan Öregrund och norrut till ungefär Umeå har lust och möjligt att kolla mognadsgraden på tång som växer utmed stranden. Det gör inget om det är blåstång eller smaltång. Ta ett foto på tångplantan med förökningstoppar, snitta och skicka foton till oss på Algforskarsommar@su.se

Hoppas att många har lust att hjälpa till. Det fungerar utmärkt att göra en undersökning några dagar före ny- och fullmåne – för de har redan producerat ägg och spermier som ligger färdiga för utsläpp i förökningstoppen.

Read Full Post »

Ämnet för denna rapport handlar om blåstångens förökning utmed våra kuster i Östersjön. På tisdagen den 14 juni kom Vetenskapsradion ut till Askölaboratoriet för att följa med hur utsläppet av blåstångens ägg och spermier skulle bli under fullmåne kvällen mellan den 14 och 15 juni.  Det blev en lugn och stilla kväll och vi undersökte läget – dvs hur mogen blåstången verkade vara på laboratoriet under sen kväll. 

Det såg riktigt lovande ut med både honplantor fulla med äggsamlingar (8 ägg/paket – de kallas för oogon) och massor med spermiesamlingar (64 spermier/paket – eller vetenskapligt kallade antheridier). Förökningstopparna fick ligga till nästa morgon och sen togs hela ”labbet” ut till stranden inför direktsändningen kl. 12.30

Sändningen startade med att Camilla Widebeck och jag sitter vid stranden och plaskade med fötterna i det svala vattnet. Temperaturen var ca 13.5 0C, vilket bör fungera bra för att få tången att bli mogen. Vi tar upp en tångplanta och kollar närmare på förökningstoppar och flytblåsor. Flytblåsorna brukade jag ofta poppa eller smälla när jag var liten – idag kallar vi det för naturens egen ”bubbelplast”.

Camilla plockar upp en tångruska för att skaka ur djuren och se vilka arter som gömmer sig i en tångruska. Det myllrar verkligen av små kräftdjur, tångräkor, tånggråsuggor och tångmärlor. Och en massa snäckor, både stor dammsnäcka och båtsnäckor. Tången gör skäl för namnet att vara Östersjöns skog, med ett rikt och myllrande djurliv som ger skydd och mat åt många fiskar. Att undersöka livet i en tångruska är en av Algforskarsommars uppgifter. En beskrivning på vilka uppgifter vi vill få in hittar du på Algforskarsommars hemsida här.

Stor dammsnäcka med en tofts av trådslick. Tittar man noga så har flera av båtsnäckorna också fått lite alger som växer på skalet.

Snäckorna, både stor dammsnäcka, Lymnea stagnalis och båstsnäcka, Theodoxus fluviatilis, är sötvattensarter som klarar att leva i Östersjöns bräckta vatten. De betar alger på klippor, stenar och på tången. Men som syns på bilden finns det en säker plats för algerna att sitta på och inte bli uppätna – det är på snäckans skal! Blir algtofsen riktigt stor, som på skalet av den stora dammsnäckan, kan den få snäckan att lyfta från botten och driva iväg ut till havs! Ett klart problem för snäckan!

Read Full Post »

I början av denna vecka firades det äntligen att Askölaboratoriet fyllde 60 år.

Under måndagen gästades ön av blandade digniteter, bland annat hennes kungliga höghet kronprinsessan Victoria, rektor för Stockholms universitet Astrid Söderbergh Widding samt rektor för Helsingfors universitet Sari Lindblom.

Kronprinsessan delade ut Östersjöakutens pris för Östersjöforskning i Bengt-Ove och AnnMari Janssons anda till Johan Eklöf och Malin Jonell. Bengt Ove och AnnMari var pionjörer vid stationen och satte tonen för mycket av den verksamhet som bedrivs än idag.

Det bjöds på tal om vikten av forskning, återblickar och framåtblickar. Sedan fick gästerna gå runt till stationer där forskare verksamma vid stationen visade upp olika försök och projekt.

Tångbloggen var såklart representerad. Vi hade skapat en tångexposé över blåstångsforskningen från 1961 fram till idag, med olika metoder, avhandlingar och illustrationer av variationen i tångruskans djursamhälle över åren. Vi pratade om upptäckten av månens betydelse för blåstångens fortplantning och visade skillnaden på sommar- och höstförökande blåstång.

Som avslutning på vår exposé fick besökarna se hur vi sammanfattat mycket av denna kunskap till vår restaureringsmanual för blåstång i Östersjön. Och som alltid (nästan) bjöd Askö på fint väder för tillställningen.

Read Full Post »

På förmiddagen när jag gick ner till stranden låg det en dimbank som skymde öarna utanför. Det syns en liten skymt av ön som ser ut att sväva i himlen. Vattentemperaturen börjar bli riktigt skön för att vada ut till plantorna för att kolla djurlivet. Närmare 14 grader.

Det ligger en lång smal ö vid horisonten som knappt syns ovanför dimman.

Vid strandkanten flyter det gula sjok av pollen, men när jag tittar närmare så ser det grönt ut i vattnet runt omkring. Det kan ju inte vara en cyanobakterieblomning redan? Tursamt ligger det en plastspade kvar från barnen som lekt vid stranden – det får bli redskapet att samla in blomningen med. Och mycket riktigt –det är knippvattenblom, Aphanizomenon – lätt att känna igen genom att de bildar som knippen av trådar som ser ut som små, små, mörkt gröna barr i vattnet. Det var inte någon stor ansamling, men jag tycker att det var tidigt för den.

Pollen omringat av en cyanobakterieblomning vid strandkanten.

Nu har föryngringen av tångmärlorna (Gammarus sp.) kommit igång på många ställen. Vid min brygga i Räfsnäs dominerar antalet tångmärlor, gammarider, klart i de plantor jag håller koll på. Det är även gott om oval dammsnäcka, Radix baltica, och några hus av och med nattsländelarver.

Många tångmärlor och ovala dammsnäckor trillade ur tångruskan. Två nattsländelarver i sina hus ligger lite till vänster nertill i bilden.

Under den långa lågvattenperioden som varade flera månader torkade grönslicken, Cladophora glomerata bort och det har tagit ända tills nu för den att växa ut igen. Det innebär att det finns mindre grönslicksplantor för de små nya tångmärlorna att flytta till och växa upp i.

Tånggråsuggorna, Idotea finns också i tångruskorna och är ihopkopplade, precis som tångmärlorna, för att para sig. Däremot har jag inte hittat några små nyfödda tånggråsuggor ännu.

Många små tångmärlor simmar runt och en tångräka, Palaemon adspersus,har sällskap med en tånggråsugga i övre vänster hörn.

En art som också börjar dyka upp både växande på blåstången, Fucus vesiculosus och på stenar är sudare, Chorda filum. Kan vara värt att hålla ögonen på om det kommer att bli ett lika rikligt år som det var förra året. Mer om sudare hittar du i vår serie Månadens Alg här på Tångbloggen.

Vill också passa på att påminna om att det snart är fullmåne och då kan det vara läge att kolla hur mogen tången är, om du kommer att vara i närheten av en strand där det växer blåstång.

Read Full Post »

Igår hade jag förmånen att få delta vid utdelningen av ”The Björn Carlsson Baltic Sea Price, på Skansens Östersjöhus. Priset utdelades för första gången och gick till professor Maren Voss, från Leibniz-institutet för Östersjöforskning i Warnemünde, Tyskland. Hon tilldelades priset för sin banbrytande forskning om betydelsen av kväve och hur det  omsätts i Östersjöns ekosystem. Hennes forskning visar behovet av att minska tillförseln av kväve, inte enbart fosfor, för att minska den negativa påverkan av hög tillförsel av näring till detta inneslutna hav, där vattenutbytet tar lång tid. Vi satt på mattan med motiv av Östersjön och dess avrinningsområde. På stolarna låg en rapport om alla de forskningsprojekt som fått stöd från Björn Carlssons stiftelse ”Baltic Sea 2020”.  Under 15 års tid har stiftelsen stött ett stort antal forskningsprojekt och informationsprojekt. 

Ett stort projekt var byggandet av Östersjöns hus på Skansen, som stod färdigt med akvarier, utställningar och laboratorium för skolklasser 2019. I rapporten presenteras också vår manual om metoder att återetablera blåstång i områden där den minskat eller försvunnit. 

Passade på att ta en rundtur i akvariehallen under besöket. Där fanns stora rep med blåmusslor som måste komma från en odling i västerhavet och ett jättevackert stort runt akvarium där öronmaneter svävade runt. När jag tittade närmare såg de inte riktigt ut som vår vanliga öronmanet, Aurelia aurita i Östersjön. Det visade sig vara ”moon jellyfish”, Aurelia labiata en art som är mer lättodlad och blir lite större än öronmaneten. Den förekommer i nordöstra Stilla havet, från Kaliforniens norra kust, upp till Kanada och Alaska. 
Sedan föll mina ögon på det jättefina tångakvariet med fina tångruskor och lite småfisk. När jag kom närmare såg jag att det låg en tångplanta nära glasfönstret som släppt ut högar med spermiesamlingar. De verkade ligga kvar på förökningstoppen utan att ramla av, kanske beroende på att vattenrörelsen i akvariet är mycket begränsad. 




På många av förökningstopparna ligger gul-orange högar med spermiesamlingar.
Utsläppet hade antagligen skett vid nymånen några dagar tidigare när de nyligen insamlade plantorna lagts i akvariet. Undrar hur länge de kommer att ligga kvar - när inte vattenomsättningen får dem att spridas i vattnet? 

Read Full Post »

Bild från Kalmar den 13 maj, tre dagar före fullmåne

Den 16 maj var det fullmåne och några dagar innan startade några deltagare med att gå till stranden och leta efter blåstång med förökningstoppar och bestämma om blåstången hunnit bli mogen att släppa ut sina ägg- och spermiesamlingar utmed Östersjöns kust. Från följande platser har rapporter kommit in: en lokal från Helsingborg och två lokaler nära Sandvik, söder om Kalmar. Samtidigt besökte Tångbloggen en lokal norr om Kalmar, Revsudden och en lokal på Öland, Stora Rör som ligger mitt emot Revsudden. 

Från alla lokaler samlades grenar med förökningstoppar några dagar före fullmåne och hölls fuktiga i kylskåp eller kylväska. När de snittades någon dag senare syntes tydliga äggsamlingar eller spermiesamlingar i de flesta förökningstopparna även om några fortfarande inte var mogna. 

Från Stora Rör fanns det både hanplantor och honplantor som var så mogna att de släppte ut ägg och spermier. När proverna samlades in var temperaturen på lokalen ca 11 grader på platsen. 

För att sammanfatta läget verkar blåstången vara mogen, i alla fall några av plantorna, för årets första utsläpp av ägg och spermier från Helsingborg till Kalmar sund vid fullmånen den 16 maj. Tångbloggen besökte också Snickarhaken, där naturum Vattenriket driver många projekt med barn och ungdomar. För mer om Vattenriket se Naturum Vattenriket – Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Här samlade vi tångrenar och lösdrivande plantor som låg i strandkanten och snittade och kollade hur mogna de var. 

Lena Kautsky till vänster berättar om blåstången och hur gammal en planta kan bli. Foto: Nils Kautsky

Också här fanns det tydliga ägg-och spermiesamlingar i förökningstopparna men en del plantor var det svårt att se om det var en han- eller honplanta. Ett mindre första utsläpp skedde nog vid fullmånen kvällen innan. När det är ett riktigt stort förökningstillfälle kan en förökningstopp släppa flera tusen ägg. Och en förökningstopp har uppskattats till att släppa ca 8000 ägg totalt innan den vissnar och faller av. Det kan därför vara väl värt att kolla hur det ser ut både vid nymånen den 30 maj och vid fullmånen den 13 juni. 

Tångbloggen kommer att få en gästbloggare, Louise Albertson som kommer att berätta mer om läget utmed den skånska kusten och sitt mastersarbete vid Lunds universitet. Så mer om detta snart.

Tillbaka på Räfsnäs, strax norr om Kapellskär var däremot temperaturen bara lite drygt 8 grader och det gick inte att bestämma könet på tångplantorna. Några kunde man kanske ana att det fanns början till anläggning av små äggsamlingar. Gissningsvis kommer det inte att ske någon start på föryngring här förrän till nästa fullmåne den 13 juni. 

Om du vill hjälpa till med att undersöka hur mognaden ser ut lokalt där du befinner dig men inte kommer att vara där just kvällen före fullmåne är ett tips att samla in grenar med förökningstoppar några dagar innan och hålla dem fuktigt men inte i vatten i kylskåpet tills det är dags. Ta ut dom och lägg i lite vatten och vänta några timmar eller till dan därpå. Då kanske det ser ut som på grenarna från honplantorna släpps ut högar med äggsamlingar och från hanplantor –högar med spermiesamlingar. Som på bilden från Revsudden, i Kalmarsund. 

En hanplanta från Revsudden, Kalmar

Hanplantan från Revsudden hade släppt ut en massa spermiesamlingar, som låg som små orange fläckar ovanpå många av förökningstopparna när plantan plockades ut ur plastpåsen den legat i. Det kommer att vara svårt till omöjligt att se det i vattnet när de kommer att spolas bort vid minsta rörelse och späs ut.

Read Full Post »

Nu drar vi igång med Citizen Science-projektet ”Algforskarsommar 2022”. Nytt för i år är att undersöka när blåstången är mogen nog att släppa ut sina ägg och spermier, så att vi kan få en mer heltäckande bild av när de första små groddplantorna för året kommer att produceras i Östersjön. En beskrivning av den nya uppgiften hittar du på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida. 

Vi vill också ha din hjälp med att undersöka djurlivet i en blåstångsruska och senare på sommaren leta efter höstförökande blåstång. Men nu till årets första uppgift – när förökar sig blåstången i vattnet hos dig? Bor du längre norrut så är det lika intressant att få veta när smaltång (Fucus radicans) som blåstång förökar sig i Bottenhavet. Du behöver inte bry dig om att skilja på vilken art det är. Men titta på beskrivningen på länken först.

Räfsnäs 2021 i juni där jag undersöker förökningstoppar på blåstång i försommarsolen.

Men för Tångbloggens följare kommer här ett tips om att det går att tjuvstarta och inte invänta fullmånen den 16 maj. Hur kommer det sig? Jo, precis som med växterna på land tar det tid för äggsamlingarna (oogonen) och spermiesamlingarna (anteridierna) att växa till, mogna och bli klara för att släppas ut i vattnet. 

Förökningstoppar kan se mycket olika ut i olika delar av Östersjön. Övre raden kommer från min brygga i Räfsnäs och den undre raden är grenar med förökningstoppar från Helsingborg.

På många ställen utmed Östersjökusten syns knottriga förökningstoppar, receptakler, flytande i ytan. Där värms också vattnet upp snabbare. Jag var nere och mätte i vattnet vid bryggan på Räfsnäs, vid Rådmansö i norra Stockholms skärgård. Där var temperaturen redan 8,3 grader i ytvattnet. Inget att bada i för min del men det kanske inte dröjer så länge innan topparna börjar mogna här. 

Snittade förökningstoppar från Helsingborg den 5 maj 2022. Till vänster från en honplanta och till höger från en hanplanta. Skillnaden syns genom att honplantan har små olivgröna pickar inne i snittet medan hanplantans små klumpar är orangefärgade. Syns tydligare i verkligheten än på fotot.

Fick prover från Helsingborg, av Louise Albertson och vi undersökte förökningstoppar från flera plantor. De såg riktigt mogna ut när vi skar igenom topparna med en skalpell. Så med stor sannolikhet kommer det första stora förökningstillfället att ske den 16 maj. Louise gör sitt mastersarbete på Lunds universitet och hon har lovat att ställa upp som gästbloggare på Tångbloggen och berätta mer om sitt mastersarbete. 

Read Full Post »

Makroalger och rotade vattenväxter har en årsdynamik vilket leder till att olika arter avlöser varandra i Östersjöns grunda kustmiljöer. Denna variation resulterar i typiska årstidsvariationer av ilanddrivna mängder av blåstång, Fucus vesiculosus, fintrådiga alger och vattenväxter i skärgården. De största mängderna driver in under höst och vinter. Genom att det då oftast är högt vattenstånd och blåser kraftigt, kan de hamna en bra bit upp på land. Där blir de liggande och kommer att tvättas rena från saltvattnet av regn under vårvintern och våren. Nu på våren har också nebrytningen startat och färgen är brunare än på ny, färsk tång. Det är lätt att samla in några påsar i strandkanten och ta med hem till komposten eller lägga direkt på odlingen.

När tången legat länge på land kommer den att läcka näringsämnen, ändra färgen och börja brytas ner. Då har mycket av saltet tvättats bort vilket är bra för komposteringen och att lägga tången på den blivande odlingen. I Räfsnäs, Norrtälje sattes förgrodd sättpotatis av sorten ’Solist’ i pallkragar fyllda med huvudsakligen nytt material från som samlats in i strandkanten och komposterats. Som jämförelse testade jag också odling i jord utan någon tillförd tångkompost. 

Potatisen växer till i de två pallarna med tångkompost.

Skörden varierade men den finaste potatisen fick vi från tångkomposten jämfört med odlingen i jord. Potatisen odlad i den lite leriga jorden hade blivit angripen av skorv. 

Variationen i växtligheten längs kusten innebär att det finns stora skillnader i lokala förutsättningar beroende på vad som växer på bottnarna utanför varje strand, vilket resulterar i att mängd och sammansättning av arter i vallen både varierar mycket mellan år och mellan olika skärgårds- eller kustområden.  Det innebär att innehållet av den giftiga tungmetallen kadmium, som tas upp av blåstången, kan variera mellan olika lokaler. Det finns en bra lista på hur upptaget skiljer sig i t.ex. sallad, potatis och andra grönsaker i en ny rapport från en studie på Nåttarö, presenterad av Skärgårdsstiftelsen. Ett sätt att få nyttan av de gödande ämnena fosfor och kväve från tångkomposten men minska eventuella negativa effekter av kadmium är att dels samla in tångmaterialet i ett område där det inte finns påverkan från föroreningar som t.ex. en småbåtshamn och att inte odla i ren tångkompost utan blanda ut tången med jord. Kanske inte använda mer än 10% tångmaterial. Vill du veta mer om nivåer av kadmium finns information på Livsmedelsverkets hemsida. Där anges gränsvärden för kadmium i olika odlingar och vid tillförsel i slam från reningsverk eller i tångkompost och olika grödor. 

Read Full Post »

För våra läsare i Stockholms skärgårds-området kommer det säkert inte som en nyhet att Skärgårdsstiftelsens årstidskrift Stångmärket nu finns ute, så detta är en liten påminnelse till alla er som bor på andra, fantastiska platser. Även om tidningen handlar om lokala platser så är den full av intressanta artiklar om fågelinventeringar, geologi, boktips och besök på olika platser i Stockholms skärgård.

Mycket trevlig läsning och späckat med somriga bilder. Det behövs för att pigga upp i senvintern, innan vårens lökar jagat undan den monokromt grå-bruna misären.

Dröm dig bort till sommaren och få inspiration till nya platser att besöka och upptäcka!

Kanske en hemester i skärgården till sommaren?

Read Full Post »

En av frågorna som kommer upp när det gäller klimatförändringar är att det kommer att bli varmare somrar och kraftigare och längre värmeböljor. Vid COP26 klimatmötet i Glasgow hösten 2021 är fortfarande målet att hålla 1,5 graders uppvärmning i medeltal. Med de åtaganden som togs kommer det nog istället bli närmare 1,8 grader, men detta är ändå lägre än vad vissa prognoser räknade med. Men det kanske inte är det viktigaste eftersom inga organismer reagerar på ett medelvärde, varken vi själva eller alg- och djurlivet i Östersjöns skog, blåstången. På SMHI:s hemsida finns grafer över hur kallt eller varmt det varit under olika år i Östersjöns öppna vatten. Men det saknas mätningar av vattentemperaturer i grunda vikar och i tångbältet, jämfört med i vattnet utanför tången. Inne i en tångruska är det skuggigt och där kan troligen små kräftdjur och snäckor inte bara hitta skydd från fiskar utan även en svalare miljö under en het sommardag. På samma sätt som vi letar upp skugga när det blir för varmt. Många har säkert känt hur det kan vara mycket kallare några decimeter ner i vattnet en solig dag när bara ytskiktet hunnit värmas upp och ett språngskikt av temperaturskillnad bildats.

Det finns tre tångarter (Fucus)i Östersjön, sågtång (Fucus serratus), blåstång (Fucus vesiculosus)och smaltång (Fucus radicans). Smaltång och blåstång förekommer tillsammans i Bottenhavet, medan blåstången dominerar ensam i Egentliga Östersjön. Den växer från strax under utan ner till det djup där ljuset inte längre räcker till för dess fotosyntes. Det är först i de södra delarna av Egentliga Östersjön som den får sällskap av sågtång. I Västerhavet är det annorlunda. Där växer blåstången i ett smalt bälte närmast ytan och utsätts både för uttorkning och infrysning. En stor skillnad i jämförelse med Östersjön, där stora delar av blåstången lever konstant under ytan. Det innebär att i Östersjön är det bara de riktigt grunt växande tångplantorna som riskerar att torka eller frysa vid längre lågvattenperioder under sommaren alternativt vintern. De stora delarna av blåstångsbältet klarar sig ifrån dessa extrema förhållanden.

(mer…)

Read Full Post »

Older Posts »