Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘blåstång’

Det var fullmåne den 5 juni och jag hade samlat in förökningstoppar från några lösdrivande tångplantor, Fucus vesiculosus, vid bryggan för att undersöka om de var mogna och färdiga för att föröka sig.

Lösa tångplantor vid stranden20200605

Tänkte spara dem i kylen och ta fram dem på kvällen men glömde bort det helt. Nu har det varit mulet flera kvällar i rad, så något månsken fick mig inte att komma på att ta fram burken med flera små plantor med många förökningstoppar. Men går ikväll var det molnfritt och till slut dök månen upp över horisonten.

Fullmåne 2020

Alltså tog jag fram burken med grenar och klippte av förökningstopparna, som sen fick ligga några timmar på ett fat med vatten från Östersjön i dagsljus.

2 tång receptakler20200609

Och se, det kom ett fint utsläpp! Trots att de legat mörkt och kallt i flera dagar. Massor med orange små högar ovanpå förökningstopparna – hanplantor som släppt ut anteridier innehållande spermier. De har en liten ögonfläck som ger den orange färgen. Däremot verkar jag inte ha hittat några honplantor.

3 Fucus förökning 20200609

Den första förökningen bör ha skett ute i naturen också. Nästa riktigt stora förökningstillfälle blir runt nymånen den 21 juni, och vid fullmåne den 5 juli, om det inte blåser för mycket, för då väntar tångplantorna tills det blir en lugn och stilla kväll. Hög tid att att starta försök med att förbättra möjligheterna för blåstångens rekrytering? Kanske bara genom att borsta bort fintrådiga alger från klippan eller vända stenar så att det finns en ren yta för tångens befruktade ägg att fästa sig på.

Read Full Post »

Nu bjuder stjärnkocken Louise Johansson, tillsammans med bland annat forskare vid Göteborgs universitet, in alla matintresserade att delta i en timslång cookalong på Instagram. På receptet står fisksoppa med blåstång och rörhinna.

Här följer en kopia av nyheten från SWEMARCs hemsida, med lite fler länkar.

Torsdagen den 28 maj (18:00-19:00) livestreamas en cookalong på instagramkontot @tastebylouise, där tittare lagar fisksoppa med blåstång (Fucus vesiculosus)  och rörhinna (Ulva intestinalis) tillsammans med stjärnkocken Louise Johansson. Att alger eller tång, som är det vardagliga samlingsnamnet för stora alger, är en del av framtidens mat råder det ingen tvekan om.

Förutom Göteborgs universitet står även affärsutvecklare vid RISE, Livsmedelsacceleratorn och Innovatum Science Park bakom eventet.

– Instagram är ett bra forum för att delvis de flesta har ett konto idag, men också att det går att sända live. Det är roligt att ha direktkontakt med mina följare. Jag valde blåstång till receptet för att det är något som många kan relatera till och har sett. Både rörhinna och blåstång är lätt att plocka själv om man inte väljer att köpa torkat. Det är också en grön- och brunalg så får man prova båda sorter, säger Louise Johansson, som vann ”Sveriges Mästerkock” 2011 och var finalist i den prestigefyllda tävlingen ”Årets Kock” 2019.

Alger en viktig råvara

Redan idag äter vi alger fast vi inte alltid vet om det. Olika ämnen från alger är vanliga konsistensgivare i livsmedel, till exempel i glass. Alger, är också traditionellt en

mycket vanlig och viktig råvara i asiatisk matlagning och nu seglar algerna mer och mer in som ny och spännande smaksättare även i de svenska köken. Alger innehåller proteiner, fleromättade fetter, mineraler och antioxidanter och mycket forskning pågår om hur vi bäst skall kunna tillgodogöra oss algernas nyttigheter.

 

– Vi vill väcka nyfikenhet och bidra till att bredda användningen av marina råvaror på ett hållbart sätt. Alger är en outnyttjad resurs som skapar nya smakupplevelser, och vi hoppas att restauranger och andra företagare ska se möjligheterna och börja arbeta med dem i sin verksamhet, säger Maria Bodin, projektledare för Scary seafood vid Göteborgs universitet.

Ett samarrangemang

Cookalongen är ett arangemang mellan forskare från Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC),

Kristineberg Center och Scary seafood vid Göteborgs universitet samt affärsutvecklare från Innovatum Science Park, Livsmedelsacceleratorn och RISE.

– Vi drivs alla av samma passion för att öka kunskapen om och användningen av framtidens sjömat. Louise är grym på att laga mat, cookalong är ett jättekul sätt att laga mat tillsammans och alger är så spännande – de är goda, trendiga och klimatsmarta. Tänk vad bra att fler får upp ögonen för dessa skönheter, klokt skördade ur havets trädgård, säger Maria Åberg, senior innovations- och företagsutvecklare, RISE Research Institutes of Sweden.

Tångdykerska medverkar i studion

Med i studion, tillsammans med Louise Johansson, finns även tångdykerskan och företagaren Linnea Sjögren från Catxalot, som sedan 2014 introducerat tång på den svenska marknaden. Se en liten film med Linnea här om hur hon plockar blåstång.

Blåstång och rörhinna kan man antingen plocka själv från grunda vatten eller beställa från en algleverantör. Om man plockar blåstång själv, är det de yttersta skotten som ska skördas av blåstången och det görs med hjälp av en liten sax eller kniv. Liknande gäller för rörhinnan, de smala ljusgröna rören som söker sig upp till ytan och där man då klipper av de övre delarna. Det är viktigt att välja tång som växer på platser där det är strömmande och friskt vatten.

– Alger är en fantastisk resurs, som inte bara är en smakhöjare och innehåller nya, spännande och nyttiga ämnen, utan som också när vi odlar dem, gör oss en så kallad ekosystemtjänst genom att de tar upp näringsämnen ur havet och binder koldioxid. Min absoluta favorit är en av de alger som Louise har valt till cookalongen – rörhinna – friterad rörhinna är en verklig delikatess, säger Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare för Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC) vid Göteborgs universitet.

I inbjudan kan du läsa mer om praktisk information och förberedelser inför cookalongen.

https://www.facebook.com/Tastebylouise
https://www.instagram.com/tastebylouise

Vill du veta mer om olika arter kan du (gratis) ladda ner appen ”Livet i havet” eller beställa Catxalots tångguide på http://www.catxalot.se.
Vill du veta mer om företag som odlar och plockar alger kan du besöka dessa hemsidor: Kosteralg, ScandSea, Bohus Seaculture, Vågrät och Tång Sverige

Kontaktpersoner:
Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC)
Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare, professor i zoofysiologi, Göteborgs universitet, 031-786 36 71, mobil: 070-200 41 08, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se
https://swemarc.gu.se/
Scary seafood
Maria Bodin, projektledare, Göteborgs universitet, tel:, mobil: 0766-218 66 38 e-post: maria.bodin@gu.se https://havochsamhalle.gu.se/havsforskning/scary-seafood
Innovatum Science Park
Lillemor Lindberg, innovationsledare maritima näringar, tel: 0520-289 323; mobil: 073-098 88 22; e-post: lillemor.lindberg@innovatum.se
http://www.innovatum.se
RISE Research Institutes of Sweden
Maria Åberg, senior innovations- och företagsutvecklare, tel: 010-516 69 84, mob: 070-527 96 44, e-post:maria.aberg@ri.se
https://www.ri.se/sv
Livsmedelsacceleratorn
Therese Arvidsjö, verksamhetsledare, senior projektledare, tel: 010-516 66 73, mob: 070-345 66 73, e-post: therese.arvidsjo@ri.se

Front Page


Kristineberg Center (partnerorganisationer: GU, KTH, Chalmers, RISE, Innovatum Science Park, IVL Svenska miljöinstitutet, Lysekils kommun)
Marin Sjöberg, verksamhetsledare, mob: 076-168 57 60; e-post: martin.sjoberg@ivl.se
https://kristinebergcenter.com/

Foto: Samtliga bilder på blåstång, förutom ljusgrön alg som är rörhinna. Foto GU.

Källa: SWEMARC press release/ nyheter. https://swemarc.gu.se/Aktuellt/Nyheter/fulltext//lar-dig-laga-mat-med-alger–en-av-framtidens-ravaror.cid1686275

 

Read Full Post »

Detta är en pepprig alg precis som det svenska namnet anger. Bit av en bit och tugga så förstår du hur den fått sitt svenska namn. På latin heter den Osmundea oederi och är en rödalg. Den skiljdes ut från släktet Laurencia spp. först år 2008 för det är faktiskt lite knepigt att bestämma dessa arter i en vetenskaplig publikation i tidskriften Cryptogamie, Algelogie.

Osmundea på tegelsten

Härlig bild med ett spegelblankt hav och pepparalg växande på en tegelsten tillsammans med blåstångsgroddplantor.

Pepperalg bildar en liten styv rödbrun buske som blir ca 5 cm hög. Skotten som har alternativ förgrening och är lite tillplattade sitter ofta flera tillsammans från en fästskiva. De alternativa sidogrenarna som växer ut ifrån en tydlig huvudgren är ca 1-1,5 mm breda. Grenspetsen är trubbig.

Osmundea pinnatifida Danmarks alger

Ett uppslag ur Danmarks havsalger om Osmundea oederi, pebertang på danska.

Livcykeln ser ut som för många andra rödalger. Pepparalg har isomorfa (betyder att de ser likadana ut) skildkönade hon –och hangametofyter och en tetrasporofyt generation. Tidsperioden för att hitta fertila plantor är lång. Största möjligheterna är från maj- oktober för de trubbiga topparna med antheridier och juni- augusti för gonimokarpier. För att hitta pepparalgens tetrasporofytstadium med tetrasporangier är perioden maj- september.

Osmundea detaljer Danmarks havsalger

I Danmarks Havsalger visas också detaljbilder på hur t.ex, toppar med antheridier och gonimokarpium ser ut.

Pepparalg växer ofta på sågtång (Fucus serratus) och blåstång (Fucus vesiculosus), men även på andra större rödalger och direkt på stenar eller ostronskal.

DSCF1070

En tydlig pepparalg på ostronskal.

De är lätta att känna igen på sin broskiga styvhet och kan variera lite mellan att vara mer rödbruna, mörkare nästan lite rödlila eller ljusare gulröda till färgen. Det beror på hur mycket solen har blekt dem.

Osmundea på btåstång

Här sitter massor med plantor på en blåstångsplanta, från förra sommaren en strand på Tjärnö, Strömstad.

Så för att kombinera studier av peppartång med en trevlig badtemperatur kan det passa bra vid sommarens besök på västkusten, kanske i juli-augusti? Då kan det också vara läge att samla in och torka lite pepparalg. Arten har samlats i Skottland och på Kanarieöarna och använts som en curry-liknande krydda. Den är även god att hacka färsk och ha som smaksättande topping på fisk och skaldjursrätter. Men du behöver inte mycket, för smaken av både peppar och hav är tydlig. Skölj den gärna i lite saltat vatten innan och pilla bort eventuella små djur och andra fintrådiga alger som kan ha trasslat in sig i den upprätta lilla busken.

För den som är specialintresserad av makroalger har det precis publicerats en jättefin flora av Ruth Nielsen och Steffen Lundsten i två band. En bra present till en alg-intresserad person kanske?

Danmarks havsalger 1 rödalger

Danmarks Havsalger band 1 handlar om rödalger, band 2 innehåller brun- och rödalger. Här finns en massa information om alger utmed den danska kusten. Värt att notera är att eftersom Danmark har kust både mot Nordsjön och in i södra Östersjön finns här många fler arter än utmed den svenska kusten.

 

Read Full Post »

Det börjar hända allt mer i vattnet nära stranden. Både många olika smådjur hittades i tångruskan som jag hängt upp vid en påle vid bryggan. Det kryllade av tångmärlor i den vita baljan. Det får bli mer om dom nästa gång.

De första förökningstopparna börjar sticka upp ur den fortfarande lite påväxta blåstången men ännu dröjer det ett tag innan det börjar bli dags att samla in några förökningstoppar och se om de börjar bli mogna.  Provar vid fullmånen den 7 maj. 9 förökningstoppar på gång

I tången fanns bland annat en vackert mönstrad havsgråsugga, med liteblåaktiga fläckar, en blekt gulrosa båtsnäcka och en nattsländelarv i ett hus byggt av blåstångsbitar. Det är spännande att titta lite mer i detalj på vilka färger och mönster olika arter har.

Plockade upp ett par stenar och har lagt dom i vatten i en skål. Både tarmalger och grönslick har hunnit växa till sen vecka 16. I skålen med tarmalger finns också flera ovala dammsnäckor som kryper runt och äter av småalger.

Spåren syns på bilden dör det ligger två små skitkorvar (bilden till höger inne ibland tarmalgerna) som snäckorna lämnat efter sig. I liten skala betyder det att när dessa bryts ner av bakterier kommer näringen, fosfor och kväve att frigöras igen och kan tas upp av algerna.

7 grönslick 20200429

På andra stenar i vattenlinjen har grönslick börjat växa till. Ett par stycken lagda på ett papper med en mätsticka vid sidan om visar att många nu hunnit bli ca 10-13 cm långa. Kommer att fortsätta och mäta för att se hur långa de har blivit om ytterligare någon vecka till.

 

Read Full Post »

Vi vill önska alla våra läsare en riktigt Glad Påsk. Kändes fint att plocka fram några av skålarna som vi gjort av alger att lägga de nymålade kokta äggen i.

tångskål m målade ägg

Ägg med Östersjömotiv i en algskål.

Temat för våra målade ägg i år var olika motiv från Östersjön och Västerhavet. Det blev dels ett ägg med blåstångsplantor och två betande snäckor, ett med en sjöstjärna som sitter och försöker öppna en mussla, ett med en öronmanet (Aurelia aurita) som simmar ovanför en sjögräsäng och ett med en fantasi-rödalg.

Skålens utsida är gjord av flätade sudare, Chorda filum. Några plockades fortfarande sittande på små stenar. Dessa sticker ut i kanten på skålen. Insidan är blank och täckt med fintrådiga grönalger, grönslick (Cladophora glomerata) och brunalgen Dictyosphon foeniculaceus, smalskägg.

Äggkoppen är gjord av axslinga (Myriophyllum spicatum) som rullades runt ett långsmalt glas och fått torka. Det passade fint att äta med tångkaviart såklart.

På hyllan i uterummet placerades ett lite ovanligt påskris  av knöltång (Ascophyllum nodulosum). Tyckte det passade fint med sina blanka flytblåsor istället för att hänga ägg i riset eller sätta dit några fjädrar. Dessutom går det att äta upp i en sallad när påsken är över. Recept på knöltångssallad kan du hitta i tidigare inlägg här på Tångbloggen. Glad Påsk!

Påsk knöltång

Read Full Post »

Tångbloggen har fått låna en härlig bild från när vår kollega Susanne Qvarfordt dök vid Räfsnäs brygga på Rädmansö vid nyår.  Det var en fin dag och vattnet var fortfarande ganska varmt, +3 oC. Kanske inte så att jag skulle vilja ta ett dopp utan torrdräkt. Enligt dykarnas rapport var många fiskar, både havsnålar och tångsnällor ute och rörde på sig mellan tångruskorna. Ute i vattnet i bakgrunden syns flera spiggar.Tång vid Räsnäs -nyårsdyk   Foto S. Qvarfordt.

God fortsättning på 2020 önskar vi på Tångbloggen våra läsare.

Read Full Post »

Blomsjöpung, (Botryllus schlosseri) bildar kolonier som ser ut lite som en blomma eller stjärna.  På engelska kallas den lämpligen för just ”star ascidian”. Det är en vanlig marin art som växer på tång eller stenar i skyddade områden på västkusten både i Kattegatt och Skagerrak. Den har en i det närmaste världsvid utbredning i tempererade och varma hav från Norges kust söderut till Frankrike och England in i Medelhavet och Svarta havet. Den kan också hittas i Australien och Nya Zealand och utmed Nordamerikas kust från Maine i norr till Florida i söder.

Hur känns den igen? En koloni består av 4- 20 (zooider) individer och förekommer i många olika färger, t.ex. gul, orange, röda, lila, grågröna eller bruna. Tillsammans kan de bilda en storkoloni som är några mm tjock och kan täcka en större yta, t.ex. som på denna tegelsten.

1 a Botryllus sten

Blomsjöpungen är en välstuderad organism. Den har en grodyngelliknande larv som fäster sig på en lämplig yta och genomgår en metamorfos, dvs förändrar sitt utseende och form helt. Där bildar den en ny koloni genom könlös förökning. Grundstrukturen är den samma som hos andra sjöpungar med en inströmningsöppning och en utströmningsöppning. Precis som andra sjöpungar filtrerar blomsjöpungen plankton och annat organiskt material ur vattenmassan. Maten förs via gälkorgen, pharyx, till magsäcken och ut genom anus.

1 blomsjöpung o endostyl

Trots att varje individ har egna organ fungerar kolonin i princip som en enda organism. Det är här som forskningen hittat intressanta likheter med oss människor. Ett nätverk av blodkärl förbinder individerna i en koloni och gör det möjligt för dem skicka blodceller mellan varandra. Att nätverket är genomskinligt har underlättat möjligheterna att studera hur blodkroppar och stamceller rör sig.

Blomsjöpungarnas endostyl, ett långsmalt organ är deras motsvarighet till benmärg där alla typer av blodceller bildas och har ett stort antal gemensamma gener med människans benmärg. Hela 327 blodbildande gener har vi människor gemensamma med blomsjöpungarna!

Till exempel påminner blomsjöpungars viktigaste immuncell, morulan om människans mördarceller. Morulan har en viktig betydelse för att bekämpa andra kolonier som inte har samma genetiska typ.

Ampullerna innehåller morulor och gör så att immunsystemet kan känna igen om en individ/koloni tillhör samma genetiska typ och är kompatibla eller tillhör olika genotyper och är inkompatibla.

2 bjomsjöpung morulor o ampuller

Om två kolonier som växer fram till varandra är av samma genetiska typ kan de slå sig och bilda ett gemensamt blodsystem. Alternativt kommer det att strömma ut morulor till ampullerna som försvar och zon med död vävnad bildas längs gränsen mellan de två kolonierna.

3 blomsjöpungar tre kolonier

Blomsjöpung har också blivit populär att studera för att förstå de molekylära mekanismerna bakom regeneration (återbildning), eftersom det har visat sig att arten kan regenerera fullständiga nya zooider från blodceller. De nya forskningsresultaten visar att blomsjöpungar inte bara bildar vackra mönster på tång och stenar utan också kan ge oss ny kunskap om vårt eget blod, bl.a. vad som får transplanterade organ att stötas av och hur immunförsvaret fungerar.

Read Full Post »

Sista dagen i november och solen skiner för fullt. Fortfarande ganska lågt vattenstånd. I veckan hittade jag en massa döda spiggar ner vid bryggorna, både drivande i vattnet och inne ibland tången.

massor med döda spiggar20191127

Det vanliga är att många spiggar dör efter leken på sommaren när det är varmt i vattnet och de har en massa parasitangrepp och sjukdomar. Vad som är orsaken till att så många spiggar har dött nu är jag inte säker på utom i vissa fall där det är helt uppenbart.

tre döda spigg

Som den som inte har kvar någon mage eller dom som saknar huvét och där fåglarna som simmat runt nära stranden nog hjälpt till.

Efter den senaste blåsten har många ganska stora tångruskor hamnat på land. Ju större tångruskan är ju större sten kan den lyfta.

Nn när de ligger på stranden blir de extra vackert dekorerade med rimfrost i kanten på skotten. Liknar lite en fin vit spetskant som gör tångplantans form ännu tydligare.

blåstång med rimfrost 20191130

Vid lågvatten som det har varit ganska länge nu så torrläggs också de grunt växande algerna på klippan. Överst sitter lite mörkt gröna tarmalger, Ulva spp. och under dom ett bälte med ullsläke, Ceramium tenuicorne.

Torrlagd ullsläke 20191130

Den vackert röd- rosa intorkad ullsläken får mig att tänka på att det snart är första advent och dags att börja ta fram en adventsstake. Får fundera till imorgon hur den kan pyntas med lite Östersjötema?

Read Full Post »

I grunda skyddade vikar är det fortfarande ganska brun luddigt och blåstången syns knappast till. Från Åland har det kommit rapporter om att tången verkar vara ovanligt mycket påväxt av brunalgen smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus. En anledning kan vara den varma sommaren som gynnat tillväxten hos smalskägg.

Bilden till höger visar hur tångplantorna som döljer sig under smalskägg ser ut när en sten har plockats upp på land och ligger på bryggan. Massor med stora och små tångplantor men det blir inte så mycket kvar av smalskägg.

Successivt kommer de stora rikt förgrenade plantorna av smalskägg som växer ut från äldre delar av blåstången att lossna. Det går att hitta smalskägg som sitter både på små unga tångplantor och på större äldre plantor.

Till vänster syns en liten ung tångplanta med påväxt av smalskägg på de äldre delarna som producerades sent på hösten 2018. På den högra bilden syns fästena av smalskägg som sitter strax under flytblåsorna, på tångens äldre delar. Fästskivan hos smalskägg är liten men själva algen kan bli stor och skymma tångplantan när den sprider ut sig i vattnet.

Om någon månad och till våren ser syns ingen påväxt av smalskägg på tången längre och tången kommer att upplevas som frisk och ren från påväxt. Genom att tillväxten sker från toppmeristemet skadas inte tångplantan. De nedre delarnas funktion är att hålla fast tångplantan på stenen eller klippan och transporterar ingen näring.

 

Read Full Post »

Valet för oktober månads alg föll på violettslick, Polysiphonia fibrillosa dels för att den är en sensommar och höst art och dels för den vackra färgen som skiftar i purpurrött till brunröd.

Algen är en fint förgrenad och blir ca 15 – 20 cm hög. Har den blekts av solen blir den halmgul till färgen. Violettslick är en annuell art, men den kan övervintra. I vattnet ser violettslick ut som ett tunt moln i skiftande i rött.

1. Violettslick 20170927

På badstegen på Räfsnäs, Rådmansö hittade jag flera exemplar som satt på de olika steg. Tursamt nog städas de inte bort så även en liten tångruska har vuxit här under flera års tid. Plockar du upp violettslick faller den samman.

2 Violettslick höst

Bilden visar hur den ser ut på lite närmare håll när den ligger i lite vatten på en tallrik. De upprättstående cylindriska grenarna är själva grenade. Violettslick är fäst mot botten med en liten rund fästplatta. Grenarna består av en central axel av celler som är omgiven av fyra pericentralceller.

3 tvärsnitt violettslick

Målningen visar en celltråd i tvärsnitt. Den har huvudsakligen barkceller i de nedre delarna av tofsen vilket gör att den nedre delen av grenarna är lite mörkare i färgen.

4 trichoblast violettslick

Violettslick har många trichoblaster, d.v.s. färglösa hårliknade bildningar i toppen på grenarna. Även om de gaffelförgrenade ”håren” är färglösa bidrar de till det mjukt luddiga utseendet hos algen.

Violettslick är diok och sporofytgenerationen ser lika dan ut som gametofytgenerationen, som har skilda hon- och hanindivid. Hongametofyten med sina runda cystocarp är ofta lite större än hangametofyten. Hos hanindividen sitter spermatangia sitter nära toppen på grenarna. På fertila honindivid syns cystocarpen som små mörka prickar. För att se mer detaljer behövs ett mikroskop. Tetrasporangierna sitter i en rad nära toppen på tetrasporofyten.

5 karposporangium Violettslick

Målningen visar ett moget karposporangium. Inne i karposporangiet syns några mörkare röda carposporer.

Violettslick är vanlig på klippor från strax under vattenlinjen (0,5 m) ner till 15 meter men den kan också växa påväxt på andra alger. Den kan också förekomma lösliggande, t.ex. på sandbottnar i ytterskärgården. Arten har en bred spridning i Europa, runt England utmed Frankrikes kuster och norrut till svenska kusten, in i Östersjön till Ålands Hav och utmed Norges kuster. Den har också hittats upp till Kronören, i norra Bottenhavet och till Norra Kvarken i Finland. Även om det börjar bli lite kallt i vattnet går det fortfarande att hitta violettslick.

 

Read Full Post »

Older Posts »