Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fältstation’

Nästa vattenväxt som börjar gå i vintervila är borstnate, Stuckenia pectinata, (i äldre litteratur Potamogeton pectinatus). Borstnate är en vanlig art i många grunda näringsrika grunda vattenområden och förekommer både i Östersjöns bräckta vatten och i sötvattenssjöar. Den kan bilda tät vegetation och växer ut på våren när isen lossnat och vattnet värms upp. Som för många andra vattenväxter och alger startar tillväxten vid 8-10 grader.

1 borstnate årscykel

Diagram som visar variationen i tillväxt med temperaturen över ett år hos borstnate

Från en övervintringsknöl växer det ut nya skott som grenar sig från en jordstam under sommaren. Hur de växer syns tydligt i vattnet under sommaren där de kan bilda långa rader av skott från samma knöl.

2 Borstnateskott i rad 20190411

De kan också förgrena sig och täcka en stor yta från en och samma knöl. I lösare sediment, där det går lättare att plocka fram en sammanhängande planta med hela sin rotstam, har jag lyckats få fram plantor som täckt en kvadratmeter! Men då gäller det att ha tålamod. Då är det lätt att förstå att borstnate kan bilda täta bestånd som kan vara både svåra att ta sig simmande igenom och trasslar in sig i propellern om du skulle försöka ta dig igenom med båt.

Borstnate övervintrar både med frön och med rotknölar nere i sedimentet. Övervintringsknölarna är ännu inte så stora och näringsrika som de kan bli senare på året. På lösa bottnar kan de bli stora som jordnötter och smakar sött och gott. Det har knölsvanar (Cygnus olor), gräsänder (Anas platyrhynchos) och sothönor (Fulica atra) också upptäckt. I viken nära Askölaboratoriet, Stockholms universitets fältstation, kan du, efter att en grupp knölsvanar varit och grävt runt ett tag, hitta flytande knölar i det grumliga vattnet. Tydliga spår efter av att fåglarna letat efter dessa näringsrika knölar.

Vid bryggan i Räfsnäs, hittade jag också två puppor som fäst sig på jordstammen till borstnate tillhörande vattenlevande bladbaggar tillhörande släktet Macroplea (som också bytt namn förut kallades de Haemonia). Larverna är vita, med korta ben och lever nere vid rötterna i bottensedimentet. De får sitt syre genom ett par hakar som sitter på larvens undersida nära bakänden som de fäster i borstnatens ledningsvävnad.  Hittade inga larver nu och inte heller några vuxna individer av arten Trubbstrimbock (Macroplea mutica). Första gången jag såg en Trubbstrimbock i ett prov med borstnate trodde jag det var en landlevande bladbagge som ramlat ner i provet från land. Men också den vuxna skalbaggen lever under vattnet. De rör sig långsamt, har en låg syreförbrukning och kan med sitt täta mikroskopiska skikt av hår som skapar de ett tunt luftskikt att ta upp syre ur vattnet.

Macroplea-mutica-Fabricius-1792-a-b-Larva-a-Lateral-view-b-Ventral-view-of

Trubbstrimbocken ser ut som en landlevande skalbagge men bor i vattnet (Bildkälla: Wikipedia)

Read Full Post »

I förrgår var en av många dagar när Skärgårdsstiftelsen firade att den funnits och varit verksam i skärgården varje dag året om sedan 1959. Det var extra roligt att vara inbjuden till de nya lokalerna på Nybrokajen i Stockholm och få delta i firandet.

Skärgårdsstiftelsen 60 år!

Lite av innehållet i den tygkasse med alla reservaten som vi fick med oss hem.

I samband med 60-års minglet lanserades årets vänbok ”Skärgården upp och ner” och Oskar Kihlborg berättade om sitt engagemang för Östersjöns och skärgårdsmiljön. Det är verkligen en bok som ger många vinklar på skärgården och hur var och en av oss kan göra skillnad, minska vår påverkan lokalt och njuta av alla spännande vyer både över och under ytan. Extra spännande var att höra Oskar berätta om några av sina många äventyr på Östersjön, allt i från att flyga ballong utan att veta var det går att landa till hur du sätter upp ditt tält på en kobbe i ytterskärgården så att morgonsolen lyser in på morgonen. Att bilden från i höstas där jag står med famnen full med blåstång på framsidan till Stångmärket kändes speciellt hedrande.

På Nåttarö och Björnö finns snorkelleder där det går att följa förändringar under ytan. Det är spännande att se både tångskog och fisk och småkryp inne ibland algerna och ålgräset. I många områden i skärgården håller blåstången på att komma tillbaka. Men det kan finnas behov av att öka förutsättningar för en lyckad förökning genom att borsta bort fintrådiga alger på klippor och stenar.

 

Bilderna är dels från ”Skärgården upp och ner” där Oskar borstar klipporna inför förökningen hos blåstången i juni och en tidig bild från de första försöken på fältstationen Askölaboratoriet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, där jag skrubbar klipporna. Det som är viktigt att tänka på är att dels göra rent klippan eller stenarna ganska djupt ner, ca 1-2 veckor i förväg innan tången förökar sig. Och att andra förutsättningar finns som lite tångplantor i närheten och att det inte blir för grunt för då kommer de nya groddplantorna att riskera uttorkning eller skrapas bort   av isen.

I år är det riktigt lågt vattenstånd, ca – 40 cm under medelvattenstånd. Och just nu är det vita bältet av intorkade kiselalger ovanligt brett. 6 Askö lågvatten ränder 20180523

Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar 40 naturreservat från norr till söder i Stockholms skärgård. Under jubileumsåret kommer ett antal särskilda events gå av stapeln. För oss som bor nära Riddersholm längst ut på Rådmansö finns ett förslag att följa med på en guidad tur i detta artrika naturreservat den 22 maj.  Eller på egen hand ta en tur till Fejan eller Lidö. Det finns massor att upptäcka i skärgården.

 

Några bilder från Riddersholms stora blomprakt förra året. Skall bli spännande och följa med på turen i år och kanske få prova på ramslökspesto och älgräsdryck.

 

Read Full Post »

För ett par veckor sedan fick Askölaboratoriet besök av en gymnasieklass från Vackstnäsgymnsiet. Utöver att studera livet i Östersjöns unika miljöer var de uppe vid laboratoriets lada där ett antal komposter fyllda med olika typer av ilandflutna alger står uppställda. Uppgiften var att kolla på hur snabbt materialet bryts ner. Kompost nr 3 som startades den 17 september hade till klassens besök den 4 oktober brutits ner och sjunkit ihop och det fanns inte några spår av spiggen längre.

 

Kompost nr 3: Mycket grönalger och en spigg nertill i bild. Samma kompost ca 3 veckor senare.

 

Och kompost nr 4 som fyllts på med mycket höstförökande blåstång hade börjat sjunka ihop ganska ordentligt. Trädgårdseleverna rapporterade också att det inte luktade speciellt mycket när de lyfte på locket. Tångbloggen tackar så mycket för fotodokumentationen.

Read Full Post »

Inte riktigt längst ut, men bra nära charmiga Hangö, ligger Helsingfors Universitets fältstation Tvärminne, som vi skrivit om tidigare här på Tångbloggen. Placerad där Finska Viken möter Östersjön, i fantastisk natur både på land och i vattnet.

Nu söker stationen en ny forskningstekniker. Är du händig med limpistolen och gaffatejpen? Gillar du att pyssla och lösa problem? Uppskattar du riktigt bra bastu?

Många pratar dessutom svenska, så det gör inget om din finska inte är på topp.

Sök själv eller sprid annonsen till potentiella kandidater. Följ länkarna nedan.

Svenska: https://www.helsinki.fi/sv/lediga-anstallningar/forskningstekniker-tvarminne

Engelska: https://www.helsinki.fi/en/open-positions/research-technician-tvarminne

2015-02-04 11.47.55

Tvärminne ligger i ”hälen” på den utsträckta foten som har Hangö i tån 🙂

Read Full Post »