Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘förökningstoppar’

Tångbloggen har fått in några fina foton från våra läsare och kontakter på hur det ser ut vid olika stränder. Vi tackar Ulrika Weståker för dessa två bilder av drivande tång där det syns förökningstoppar och flytblåsor för dem som har bra ögon. Platsen är Träskö i Stockholms skärgård. Vi har också fått in rapporter från Gällnö, vid Hemfladen men där kan det vara en annan form av blåstång som är frilevande och ligger lös på den mjuka botten mellan olika rotade vattenväxter. Ni som läser detta och bor i skärgården skicka gärna in observationer om vad ni hittar. Det hjälper oss att få mer kunskap om hur förekomsten av blåstång ser ut i skärgården. Drivande vid klippU.Weståker Träskö
Bilden visar drivande tång vid en klippa. Den kommer med tiden att driva in till någon strand där den bildar en tångvall. Foto: U.Weståker.
Drivande i vassvik, Fotot Ulrika Westeråker Träskö
Stort brett bälte med drivande tång utanför en vass. Foto: U. Weståker. Denna blir troligen kvar här och kan så småningom kastas upp på land när vassen vissnar i höst. Med det dröjer ännu länge.

Read Full Post »

Det har kommit in några frågor om vad det kan bero på att det ligger ovanligt mycket tång ilandspolad utmed stränderna i Stockholms norra skärgård?

Att blåstång spolas upp på stränderna sker mer eller mindre efter varje gång det har blåst eller stormat. Var tången samlas och på vilken strand beror på hur det ser ut i vattnet utanför. Antingen att det växer mycket tång på stenar och klippor från nära vattenytan ner till flera meters djup eller kan det ligga löslevande tång på botten inne ibland de rotande vattenväxterna. Hur mycket som man kan hitta på stranden beror också på hur det ser ut uppe på land ovanför vattenytan. De ställen där det mesta materialet samlas är inne i viken där det finns en sand- eller grusstrand och där det inte växer vass utanför som hindrar tången att spolas iland. Även om den först flyter utanför en klippstrand blir inte heller liggande kvar där utan driver vidare längre in i närmaste vik. Så här års har de vissnande skotten både flytblåsor och uppsvällda förökningstoppar som håller dem drivande i ytan.
drivande tång med förökningstoppar

Detta kan få dem att driva långa sträckor. Till exempel åker man med färjan mellan Sverige och Finland kan man se flytande tång långt ute till havs. Detta foto tog jag för ett år sedan 2016, i början av juli på väg hem från Almedalen och Visby. Långt från land.
drivande tång till havs

Hur högt upp på land tångvallen bildas beror på faktorer som hur högt vattenståndet var när tången drev in och hur mycket det blåste. Det betyder t.ex. att det kan bildas flera större och mindre vallar utmed stranden. Längst in, högst uppe, ligger den gamla tångvallen som byggs på med mer material år efter år och där landväxterna frodas genom alla näringsämnen som finns i tången.
två stora tångvallar i Råttviken

Det finns två perioder på året när det ofta driver in blåstång. Den första är nu i juli-augusti, den andra kommer under senhöst och vinter. Båda är naturliga processer i Östersjöns tångsamhälle.

Nu i juli –augusti lossar blåstångens grenar med förökningstoppar som vissnat. De har vuxit till under försommaren, mognat, släppt sina ägg och spermier och vissnar sen. De stora grenar med uppsvällda förökningstoppar rycks lätt loss från sitt fäste, flyter bra och driver iland med vågorna när det blåser. Ju mer tång det finns utanför i viken eller sundet desto mer kan driva iland och bilda en tångvall. Mycket tång såhär års betyder att det finns gott om tång i vattnet utanför och är ett naturligt steg i tillväxten och blåstångens livscykel under året.

Nästa stora tillskott till tångvallen brukar komma under höst och vinterstormarna när större plantor rycks loss av vågorna eller skrapas loss av isen på vår-vintern när is driver in och rycker loss plantor. Precis som nu på sommaren beror mängden på hur mycket som finns i vattnet utanför och är en naturlig process som upprepas årligen.

Det har successivt skett en ökning av förekomsten av blåstång i Stockholms skärgård och kring Gräsö- Singö. Både att tångbältet är tätare och att den kan växa djupare ner i vattenmassan beroende på att siktdjupet ökat d.v.s. vattnet blivit klarare och tillgången på ljus bättre.

Vi på Tångbloggen blir glada åt att få rapporter från er alla om vad ni ser när ni är ute och åker båt eller hittar på stranden vid sommarstugan både någon stans i Östersjön eller på västkusten där vi spenderar en hel del tid också. utmed kusten i Västerhavet kan det finnas många olika arter och spännande fynd.

Read Full Post »

Vi har skrivit mycket om blåstången Östersjöns skog på Tångbloggen under åren. Det som är kul är att det alltid går att upptäcka något nytt och spännande. Och så kan du bli en av 100 häftiga forskare  i Sverige. Se den nya filmen på Vetenskapsfestival som såklart handlar om tång och vad man kan göra med den. Till exempel äta färska fina skott som växer ut nu på våren.

Att kalla tången för Östersjöns skog är en bra jämförelse att jämföra den med skogen på land. Det finns ett myller av olika små ryggradslösa djur som hittar sin mat och skydd i en blåstångsruska.

Bild4Många av blåstångsruskorna i Östersjön blir också gamla – kanske upp till 40 -50 år under förutsättning att de inte sitter för grunt och torkar in under lågvatten eller skadas av is och infrysning på vintern. Det syns inte jättebra men många plantor som sitter grunt är bruna och döda och kommer att slitas av och driva iland. Titta noga så ser du lite bruna och inte mörkt olivgröna delar på plantorna i vattnet.

Plantan dör inte om grenarna vissnar och slits loss och driver iland i tångvallen. Så länge fästskivan finns kvar kan det växa ut nya grenar under året. En jämförelse med träd är att om trädet huggs ner kan vissa arter skjuta nya skott från stubben och trädet överlever. När solen nu börjar komma tillbaka kan man också se att topparna har börjat växa och under de kommande månaderna fram till slutet maj kommer de att växa några centimeter och förökningstopparna kommer att bli stora och runda med innehålla mogna samlingar av ägg eller spermier. På bilden syns de första små anlagen till förökningstoppar. De är lite gryniga och tjockare i toppen.tångtoppar börjat växa

Hinner det blir tillräckligt varmt i vattnet, över 10 grader, så kan det första tillfället för tången att föröka sig och få massor med nya små groddplantor ske redan under fullmånen den 9 juni och nästa till midsommar 24 juni vid nymåne.

havets hyreshus

Vill du se en film om befruktning av tångägg så kika på Snurrig befruktning – årets påskägg.

Att tången kan ”känna av” att vattnet är stilla och att äggen och spermierna inte kommer att spridas vind för våg beror på att när vattnet är stilla förändrar tången genom sin produktion en massa faktorer. Genom primärproduktionen ökar pH i vattnet, koldioxid tas upp och syre produceras. Hela miljön förändras runt plantan i tångskogen och signalen är tydlig det är dags för förökning -fullmåne och lugnt och stilla vatten.

Bild2Om en vecka startar vi ett försök på Askölaboratoriet för att undersöka blåstångens anpassning till olika vågexponering. Mer om detta projekt kommer snart.

Read Full Post »

Det är inte bara torrt på land och landväxterna tappar bladen, utan det långvariga högtrycket har också gjort att det är mycket av de alger som växer grunt ligger torrlagda i solen under många timmar varje dag. Det gör att även de grunt växande algerna har problem.

lågvatten med spiral spirlatång torr receptakler

Den grundast växande tångarten, spiraltång klarar att ligga torr i gassande solsken. Förökningstopparna ser ut som någon har tappat mängder med pärlor på stranden.Senare på året kommer förökningstopparna att ha försvunnit och spiraltångens plantor ser små ut med nya gröna toppar.Blåstång klarar inte att torkas ut lika mycket och växter lite djupare och sågtång hittas alltid under det lägsta vattenståndet och tål knappt att bli uttorkad alls. Hur mycket uttorkning och hur långe de olika tångarterna tål att ligga torrlagda är en av de faktorer som gör att det finns en zonering av arter från de grunt växande till de som förekommer på större djup. Många fintrådiga arter av alger tål uttorkning dåligt.

Med varierande vattenstånd och små vågor som rullar in mot stranden sorteras större och mindre skalbitar som bildar ett vackert vågigt mönster – ett minne efter när vågorna kom in vid förra högvattnet. Varje dag när jag kommer ner till viken ser mönstret annorlunda ut.

Spår av vågor

En av dagarna hade det kommit in ganska många öronmaneter, men vinden hade drivit upp dom på stranden och när vattnet drog sig tillbaka blev de kvar på sanden och torkade in. Torra blanka skinn där de fyra ringarna eller öronen som gett den dess namn fortfarande syns. Det har varit en härlig sommar utan mycket maneter av något slag och definitivt inga brännmaneter. Toppen för oss badare.

torra öronmaneter

I små vattensamlingar som blir kvar under lågvattenperioden växter blåstång och Sargassosnärjan, en nyinvandrat art som hittades i området vid Tjärnö marina station under mitten av 1980-talet och nu växter överallt. Den kunde sprida sig snabbt genom att en planta både har ägg och spermier och kan bilda nya små groddplantor själv. Speciellt i hamnområden på småstenar och skal där det inte växte några stora alger förut är den vanlig. Där ser den lite ut som en enebuske och kan bli stor hög med ett rikt liv av många små kräftdjur och snäckor. Andra arter i den grundaste delen är olika grönalger som frodas i år. Varmt och lågvatten – kan de torkas ut och hinna med en generation till. Det syns tydliga tecken på att tarmalgen håller på att föröka sig är de vita tömda delarna av algen. Hela cell innehållet har delats upp i många hundra sporer per cell. Var kommer de att sätta sig fast och hur ser det ut under de närmaste veckorna. Mer om detta från Östersjön under veckan. Detta och en rapport från resan till Estland så klart. Vill du veta mer om vad som händer i strandzonen och i tångbältet- fortsätt följa oss.

Sargassosnärja och tångEnteromorpha har reproducerat sig

Read Full Post »