Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tång’

Det finns så många vackra alger längs våran svenska kust, som den trogna läsaren av Tångbloggen och Månadens alg är väl medveten om.

Hur gör man då för att kunna njuta av denna skönhet och rikedom året om, och kunna minnas härliga strand- och badupplevelser?

I vår lilla film visar Tant Tång hur du enkelt gör ditt eget algherbarium. Nu kan du njuta av havets skönhet hela året, eller skicka det till en vän.

Annonser

Read Full Post »

Vi har tidigare (här, här och här) rapporterat på Tångbloggen om våra försök i Trälhavet som ingår i ett forskningsprojekt finansierat av stiftelsen BalticSea2020. Genom att slå våra kloka huvuden ihop och testa olika lösningar i fältförsök håller vi på att ta fram en manual för restaurering av blåstång.

Tångbälte

Ett frodigt tångbestånd- en sann fröjd för Tångbloggen

Varför då, kanske en nytillkommen bloggläsare undrar. Jo, blåstången är en mycket viktig del av Östersjöns kustnära ekosystem och stora områden av blåstång försvann under slutet av 1970-talet på grund av övergödningen. Dessa har inte kommit tillbaka, även om vi numera är medvetna om problemen i Östersjön och gör allt vi kan för att rätta till tidigare misstag. Men förändringar tar tid. Genom att skriva en manual där vi beskriver och förklarar hur blåstång fungerar och vad man kan göra för att hjälpa den komma tillbaks till områden där den tidigare funnits, hoppas vi kunna ge en av Östersjöns mest ikoniska arter en hjälpande hand. Samtidigt vill vi även hjälpa de personer som vill försöka restaurera tång att göra på bästa möjliga vis för att få lyckade resultat.

Under juni och juli månad så har vi satt ut försök på två platser i Trälhavet, som ligger norr om Stockholm mellan Vaxholm och Österåkers kommuner.

Försöken ska svara på om blåstången klarar av att fortplanta sig på dessa platser, precis vid gränsen av blåstångens utbredning in i Trälhavet. Vi har använt oss av samma metoder som vi tidigare utvecklat och använt i Björnöfjärden (läs gärna vår följe-tång  från den studien).

Genom att hänga upp mogna buketter av hanar och honor hoppas vi att de ska föröka sig. För att kunna kontrollera detta under en lupp, har vi även satt ut några kakelplattor knutna på stenar, så att vi lätt kan plocka upp dem och ta med in på labb.

Setup

Upphängda blåstångsbuketter med kontroll-plattor under. Såhär går forskning till.

I Trälhavet är de hårda bottnarna, klippor, block och stenar, som tångens bebisar vill sätta sig fast på, täckta av ett halvcentimeter tjockt lager av slemmigt damm. Så för att tångens ägg inte ska sjunka ner i slemmet och dö, har vi även borstat rent på klipporna under experimentuppställningen.

Vi har även flyttat in stenar med vuxna plantor för att undersöka hur de klarar av miljön. Om det är mycket näring i vattnet kan de få fintrådiga alger, som grönslick, växande på sig. Blir de fintrådiga algerna som växer på för täta får tången ingen sol och dör till slut.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En tångruska placeras på nyborstad botten. Vi hoppas att den ska trivas här.

Som du kan se på bilderna var det ganska grumligt i vattnet när vi var där, och då var vi bara på en meters djup som mest. Eftersom blåstång behöver solljus för sin fotosyntes och överlevnad, så är grumligheten i vattnet något som tången inte uppskattar. Tång vill helst ha klart, rent vatten så att massor med solljus kommer ner till botten där den växer. På grund av säsongens ovanligt varma väder, samt att det varit ganska lite vind innan vi var ute, hade växtplankton haft optimala förhållanden för att massföröka sig, så kallad algblomning. Men dagen efter började det blåsa rejält. Vi hoppas att det ger lite klarare vatten men att våra försök inte blåser bort. Det är ju en av riskerna man tar som forskare när man gör försök ute i fält. Många experiment har spolats bort av vind, vågor och is. Frustrerande, men så är det att jobba i naturen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Att knyta knopar under vatten är vardag för en fältarbetande marinbiolog.

Det är glädjande att blåstången har kommit mycket längre in i Trälhavet nu än tidigare undersökningar på samma platser. Här har man nämligen kartlagt hur tången har påverkats under flera tillfällen. Den första mätningen gjordes redan 1890. Studenten Maya Milthell vid Stockholms universitet skrev under våren sitt kandidatarbete om just tångens nedgång och återkomst i Trälhavet, med hjälp av mätningar från 60-, 90- och tidiga 2000-talen.

Vi ser en tydlig förbättring i både mängd och utbredning sedan 2001. Sannolikt är den största bidragande orsaken att avloppen i området anslutits till kommunala reningsverk. Bra jobbat, Vaxholm och Österåker!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi vill passa på att tacka de trevliga fastighetsägarna som låter oss ha våra försök vid deras stränder och så hoppas vi att sommarens bad- och båtliv hjälper till genom att inte ankra precis i experimenten 🙂

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Experimentuppställning i Trälhavet. Kika gärna, men rör inte, tack.

Om du stöter på något som ser ut som på bilden är det ett av våra experiment. Ta gärna på dig cyklopet och simma fram och kika, men snälla rör ingenting.

Read Full Post »

I mars kom vintern och det är svårt att hitta alger vid vattnet om de inte ligger uppspolade på stranden. Månadens alg är sågtången, Fucus serratus, en av de lätt igenkännliga arterna som förekommer i Östersjön upp till Västervik och på Öland och Gotland. Den blir vanlig nere i Öresund och på västkusten. Den är lätt att känna igen genom sin sågade kant på bålen och sina stora platta förökningstoppar. Påväxten är en liten havsborstmask, Spirorbis och rödalgen, heter Rhodomela confervoides.

1 Sågtångstoppar

Den har inte heller några flytblåsor.  Precis som blåstång är sågtången tvåkönad. Sågtången växer i ett bälte under blåstången på västkusten. Den vill nämligen inte riskera att hamna uppe i luften vid lågt vattenstånd. I Skåne –Blekinge förekommer den ner till ner till ca 6-8 meters djup och på Öland kan man hitta den från ca 3 meters djup ner till ca 10 meter. Att både blåstång och sågtång växer på större djup i Östersjön beror på att andra större brunalger saknas, som på västkusten konkurrerar om utrymmet och där pressar upp dem mot ytan..

Sågtången har precis som blåstången anpassat sig till den låga salthalten i Östersjön och har en hög befruktning av äggen fortfarande vid 7 promille. Viss befruktning kan ske ner till ca 6 promille jämfört med blåstång från västkusten där befruktningsgraden bara är ca 10 % vid 8 promille. Den huvudsakliga förökningen hos sågtång sker under senhösten, i oktober- november och ända in i december när temperaturen är låg i vattenmassan (mellan +5-10 0C).

På vintern på västkusten spolas både hela plantor och små bitar, grenar av sågtången med vissna gula förökningstoppar, i land. För sågtång och blåstång gäller det att sitta hårt fast för att inte ryckas loss av kraftiga vågor.

4 Uppspolad tång på stranden

Bilden visar tre uppspolade tångplantor på stranden. Från vänster: Några tångplantor sitter på en blåmussla som inte satt fast tillräckligt hårt med sina byssystrådar. Några tångplantor sitter på en liten sten men de har vuxit sig så stora att dragkraften lyft upp dem med stenen på stranden. Och till höger en sågtångsplanta som vuxit sig stor men där underlaget, en kalkalg, inte klarat av dragkraften från den stora sågtångsruskan utan lossnat från stenen som den i sin tur satt på.

5 sågtång fästskiva

Som alltid när man börjar undersöka något närmare så upptäcker man något nytt. Utanför Näsby, på södra Öland finns en population av sågtång som förökar sig på sommaren inte på vintern som är det vanliga för sågtången. Det är ungefär samtidigt som blåstången förökar sig i i juni- juli. Det skulle vara spännande att undersöka denna form av sågtång närmare. Det är nu 20 år sedan någon studerade den. Men nu ligger det is och snö över Sverige och speciellt Öland så vi får vänta lite tills det blir vår. Även hemma vid bryggan på Räfsnäs ligger det tjockt med is och eftersom det är lågvatten finns det risk för att tången fryser fast i isen.

6 lågvatten o is - tången?

 

Read Full Post »

Kära läsare! När Tångbloggen startade 2012 trodde vi aldrig att vi skulle få mer än 100 besök per år. Vi hade fel!Under bara detta år har Tångbloggen nått över 20 000 views och mer än 12 000 besökare. Vi kände att detta behövde firas.

IMG_0834

Under våra fem år har vi fått massor med roliga frågor, bilder och funderingar från alla er läsare och det tackar vi så mycket för.  Det är roligt att se vilket intresse det finns för tång, alger och havets underbara värld. Fortsätt höra av er till oss med era frågor. Vi svarar och lägger upp så snart vi bara hinner.

Read Full Post »

Det kanske kan upplevas som lite märkligt att blåstång, Fucus vesiculosus är oktobers månads alg. Men det finns så mycket att berätta om denna art som bildar Östersjöns skog. Ett tillfälle för att berätta lite om blåstången var i fredags när Kronprinsessan Viktoria och prinsessan Estelle besökte Askölaboratoriet, Stockholms universitets Östersjöcentrums fältstation. Motivet till besöket var Kronprinsessans stora engagemang och intresse för Östersjöfrågor, en önskan om att få mer kunskap om verksamheten vid Askölaboratoriet och möjligheten för prinsessan Estelle att få se lite av allt spännande som finns i havet och hur vi påverkar miljön.

Foto: Mona Wallin

Kronprinsessan Viktoria och prinsessan Estelle lyssnar när Tant Tång (Lena Kautsky) visar och berättar om blåstång. Foto: Mona Wallin

Blåstången kallas ju för Östersjöns skog beroende på att varje planta kan bli mycket gammal, kanske 30- 40 år, och den har samma funktion som skogen på land genom att underhålla ett rikt djurliv. Den tånggren vi tittar på är ungefär 25 cm lång och ca 4-5 år gammal. Det är också först efter 4-5 år efter det att groddplantan etablerat sig som den är så gammal att den kan föröka sig.

2Blåstångsgren ca 4-5 år gammal

Vid basen sitter flera nya unga grenar som kommer att växa till under nästa år och bli så stora efter ett par års tid så att de kan bilda förökningstoppar. Detta är en sommarförökande planta som förökar sig i maj- juni.

3groddplantor ca 4 mån gamla

På stenen sitter små groddplantor för sommarförökande blåstångsplantor. De är nu som mest ett par millimeter stora och ca 4 månader gamla. Så här års sitter det också massor med små svarta blanka kulor av en cyanobakterie, svartkula, (Rivlularia atra), både på blåstångens grenar och direkt på stenarna.

Ytterligare en viktig och intressant egenskap hos blåstång är att den har två vitt skilda förökningsperioder, en under sommaren och en på senhösten. Att ha skilda förökningsperioder som t.ex. vår- och höstlekande strömming, kan innebära att separata isolerade populationer bildas. Mer om genetisk variation hos arter i Östersjön kommer i nästa inlägg här på Tångbloggen.

Höstförökande

Sommarförökande tång

Hos den blåstång som förökar sig i början av sommaren anläggs grenar med förökningstoppar redan i november-december och övervintrar. När vattnet blir varmare på våren växer de till och mognar. Efter förökningen i maj-juni vissnar den del av grenen där alla toppar slutar med en förökningstopp.  De andra vegetativa topparna växer till på våren. Här anläggs flytblåsorna och nya grenar där förökningstoppar kommer att bildas till hösten.

Sommarförökande

Höstförökande tång

Höstförökande plantor ser helt annorlunda ut och har ett annat växtsätt. Hos höstförökande blåstångsplantor anläggs flytblåsor i topparna i maj när temperaturen stiger över 10 grader. Efter det växer toppen vidare några centimeter och sen börjar förökningstopparna anläggas i juni-augusti och är mogna i september. Förökningen sker under september- november. Som syns på plantan ovan finns nästan inga vegetativa toppar. Alla är knottriga förökningstoppar. Höstförökande blåstångsplantor växer vidare i topparna när förökningstoppen vissnat och trillar av på senhösten.

 

En fördel som kan gynna spridningen av höstförökande blåstångsplantor är att mängden fintrådiga alger är mindre på klippor och stenar. Detta betyder att i Östersjön med sin stora närsaltsbelastning där mängden fintrådiga alger är stor i maj- juni höstförökande tång kan öka i förekomst.  Höstförökande blåstång noterades för första gången 1996 utmed fastlandskusten i Kalmarsund. Samtidigt är de flesta populationer sommarförökande i Östersjön men höstförökande förekommer på många ställen ibland mycket lokalt.

Även om det nu är för kallt att bada går det att hitta grenar av höstförökande tång i strandkanten eller upp spolade på land i tångvallen.

6drivande höstplantor

Något att leta efter under strandpromenaden och som du gärna får rapportera till oss på Tångbloggen. Helst med ett foto.

 

 

Read Full Post »

Den här veckan har jag varit i Finland tillsammans med min kollega Sussi för att leta efter tång. Vi på Stockholms universitet och vår fältstation Askölaboratoriet har ett samarbete med Helsingfors universitet och deras fältstation Tvärminne Zoologiska Station, som ligger precis där Finska Viken möter Östersjön. Samarbetet heter Baltic Bridge och vi på Tångbloggen har, tillsammans med flera svenska och finska tång-glada kollegor, startat ett projekt som ska undersöka vegetationens funktionella roll i Östersjön, FunkVeg.

Kurs Tvärminne

Full fart på fältstationen. Här samlar studenter in sandstubb och spigg med hjälp av en landvad.

Så i söndags kväll tog jag och Sussi färjan över till Åbo och måndag morgon körde vi ner till Tvärminne i ömsom sol och ösregn. Tvärminne Zoologiska Station ligger otroligt vackert vid havet, med underbar natur även på land. Den lilla slingrande vägen dit var mycket trevligare att åka nu än förra gången jag var där på vintern.

Tillsammans med Camilla Gustafsson, vår finska kollega, gav vi oss ut i den omgivande skärgården för att leta efter lokaler med frilevande blåstång. Jag och Sussi har många lokaler med frilevande blåstång på den svenska sidan Östersjön, men vi kände inte till några i Finland. Vår magkänsla för var den frilevande tången återfinns visade sig stämma även här, och vi hittade flera fina lokaler med ”blomkålstång”.

Sjökort

Camilla Gustafsson forskar huvudsakligen på sjögräs, men hjälper gärna till med att leta blåstång.

Till skillnad från lösliggande blåstång, som har slitits loss och kan återfinnas i stora mattor som sakta bryts ner, så är den frilevande formen välmående och i fin form. Den har dock smalare, krusigare bål och påminner mer om små runda blomkålshuvuden som ligger på botten. Den saknar även de små flytblåsorna som gett blåstången dess namn.

frilevande

Frilevande blåstång påminner om blomkål, tycker vi. Foto: S. Qvarfordt

Man förknippar ju oftast blåstång med hårda substrat som hällar, block och sten, men den frilevande formen kan återfinnas på vilken sorts botten som helst. Den är till och med vanligare på mjuka sand- och lerbottnar.

I Östersjön finns, förutom tång, många kärlväxter som växer i vattnet. Men dessa vissnar ner på hösten och är försvunna under vinterhalvåret. Var ska alla djur som övervintrar bo då? I blåstången, såklart!

Den fastsittande blåstången är flerårig och här kan många djur övervintra. I projektet FunkVeg vill vi ta reda på om den frilevande blåstången också är flerårig, och i så fall undrar vi hur viktig den är på vintern för övervintrande djur. Vi är även nyfikna på varifrån den kommer. Är det närliggande fastsittande tång som slitits loss och drivit en liten bit, eller har den kommit långt bort ifrån? Kan den frilevande tången föröka sig genom att helt enkelt falla sönder i flera mindre delar som sedan växer till sig? Hur bildas den frilevande formen till att börja med? Som ni förstår finns det massor med spännande frågor kring denna relativt okända form av blåstång. Vi inom FunkVeg hoppas såklart på möjligheten att få dyka på djupet med dessa frågor.

Följ oss på Tångbloggen för att få veta mer i takt med att vi upptäcker nya spännande resultat. Vad har du för frågor om tång? Tveka inte att höra av dig till oss med dina funderingar.

Tjärpastiller och skorv

Tjärpastiller och Tvärminne Zoologiska Station – två trevliga saker i Finland

Read Full Post »

Nyss försvarade Alma Strandmark sin doktorsavhandling ”Baltic shorelands facing climate change” på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
Bilden visar en andaktig beundran av hennes avhandling och försvar.
1Andaktig beundran av Almas avhandling.png

Den första frågan man kan ställa sig är varför det är viktigt att studera livet i strandzonen? För mig som studerar och fascineras av tång är det lätt att förstå. Och mycket riktigt så handlar en av artiklarna i avhandlingen just om det rika djurlivet i tångvallarna som spolas upp utmed stränderna i samband med höst -och vinterstormarna.
3NÄRINGSÄMNEN FÖR TILLBAKA TILL LAND 4Paper III om livet i tångvallen

Såhär års syns det hur mycket näring från havet som kommer upp på land igen och hur vackert gröna och stora växterna blir i tångvallen. I tångvallen trivs massor med insekter som spindlar gärna äter och som i sin tur blir mat till fåglar.

 

Opponenten visade med några bilder bredden på avhandlingen. Den första bilden var från Saltkråkan, från 1964, med Tjorven. Strandzonens betydelse för oss människor för bad och lek och naturupplevelser. Bild två var en bild på en skarvö som tydligt just visar hur nära sammankopplade det marina ekosystemet är till landmiljöerna och omvänt, även om skarven inte är den mest populära arten alla gånger. Så vad kan hända med dessa rika miljöer om de förutspådda klimatförändringarna slår in ? Två bilder som är talande för skärgården med sina många stränder – höjs vattenståndet blir det inte mycket kvar av dessa miljöer.

Det en marin forskare möjligen kan glädja sig åt är att det kommer att bli mer och större ytor under vattenlinjen, även om kanske de marina arterna minskar i utbredning. En art som kan klara lite lägre salthalt är smaltång (Fucus radicans)på bekostnad av blåstång (Fucus vesiculosus) och även grönslick (Cladophora glomerata) tros gynnas av kommande klimatförändringar. Sådana förändringar kan i sin tur leda till att andra insektsarter hittar mer eller mindre föda. Östersjön fortsätter att förändras och det finns behov av mer studier och kunskap om vårt intressant hav.

Read Full Post »

Older Posts »