Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tång’

Det kanske kan upplevas som lite märkligt att blåstång, Fucus vesiculosus är oktobers månads alg. Men det finns så mycket att berätta om denna art som bildar Östersjöns skog. Ett tillfälle för att berätta lite om blåstången var i fredags när Kronprinsessan Viktoria och prinsessan Estelle besökte Askölaboratoriet, Stockholms universitets Östersjöcentrums fältstation. Motivet till besöket var Kronprinsessans stora engagemang och intresse för Östersjöfrågor, en önskan om att få mer kunskap om verksamheten vid Askölaboratoriet och möjligheten för prinsessan Estelle att få se lite av allt spännande som finns i havet och hur vi påverkar miljön.

Foto: Mona Wallin

Kronprinsessan Viktoria och prinsessan Estelle lyssnar när Tant Tång (Lena Kautsky) visar och berättar om blåstång. Foto: Mona Wallin

Blåstången kallas ju för Östersjöns skog beroende på att varje planta kan bli mycket gammal, kanske 30- 40 år, och den har samma funktion som skogen på land genom att underhålla ett rikt djurliv. Den tånggren vi tittar på är ungefär 25 cm lång och ca 4-5 år gammal. Det är också först efter 4-5 år efter det att groddplantan etablerat sig som den är så gammal att den kan föröka sig.

2Blåstångsgren ca 4-5 år gammal

Vid basen sitter flera nya unga grenar som kommer att växa till under nästa år och bli så stora efter ett par års tid så att de kan bilda förökningstoppar. Detta är en sommarförökande planta som förökar sig i maj- juni.

3groddplantor ca 4 mån gamla

På stenen sitter små groddplantor för sommarförökande blåstångsplantor. De är nu som mest ett par millimeter stora och ca 4 månader gamla. Så här års sitter det också massor med små svarta blanka kulor av en cyanobakterie, svartkula, (Rivlularia atra), både på blåstångens grenar och direkt på stenarna.

Ytterligare en viktig och intressant egenskap hos blåstång är att den har två vitt skilda förökningsperioder, en under sommaren och en på senhösten. Att ha skilda förökningsperioder som t.ex. vår- och höstlekande strömming, kan innebära att separata isolerade populationer bildas. Mer om genetisk variation hos arter i Östersjön kommer i nästa inlägg här på Tångbloggen.

Höstförökande

Sommarförökande tång

Hos den blåstång som förökar sig i början av sommaren anläggs grenar med förökningstoppar redan i november-december och övervintrar. När vattnet blir varmare på våren växer de till och mognar. Efter förökningen i maj-juni vissnar den del av grenen där alla toppar slutar med en förökningstopp.  De andra vegetativa topparna växer till på våren. Här anläggs flytblåsorna och nya grenar där förökningstoppar kommer att bildas till hösten.

Sommarförökande

Höstförökande tång

Höstförökande plantor ser helt annorlunda ut och har ett annat växtsätt. Hos höstförökande blåstångsplantor anläggs flytblåsor i topparna i maj när temperaturen stiger över 10 grader. Efter det växer toppen vidare några centimeter och sen börjar förökningstopparna anläggas i juni-augusti och är mogna i september. Förökningen sker under september- november. Som syns på plantan ovan finns nästan inga vegetativa toppar. Alla är knottriga förökningstoppar. Höstförökande blåstångsplantor växer vidare i topparna när förökningstoppen vissnat och trillar av på senhösten.

 

En fördel som kan gynna spridningen av höstförökande blåstångsplantor är att mängden fintrådiga alger är mindre på klippor och stenar. Detta betyder att i Östersjön med sin stora närsaltsbelastning där mängden fintrådiga alger är stor i maj- juni höstförökande tång kan öka i förekomst.  Höstförökande blåstång noterades för första gången 1996 utmed fastlandskusten i Kalmarsund. Samtidigt är de flesta populationer sommarförökande i Östersjön men höstförökande förekommer på många ställen ibland mycket lokalt.

Även om det nu är för kallt att bada går det att hitta grenar av höstförökande tång i strandkanten eller upp spolade på land i tångvallen.

6drivande höstplantor

Något att leta efter under strandpromenaden och som du gärna får rapportera till oss på Tångbloggen. Helst med ett foto.

 

 

Annonser

Read Full Post »

Den här veckan har jag varit i Finland tillsammans med min kollega Sussi för att leta efter tång. Vi på Stockholms universitet och vår fältstation Askölaboratoriet har ett samarbete med Helsingfors universitet och deras fältstation Tvärminne Zoologiska Station, som ligger precis där Finska Viken möter Östersjön. Samarbetet heter Baltic Bridge och vi på Tångbloggen har, tillsammans med flera svenska och finska tång-glada kollegor, startat ett projekt som ska undersöka vegetationens funktionella roll i Östersjön, FunkVeg.

Kurs Tvärminne

Full fart på fältstationen. Här samlar studenter in sandstubb och spigg med hjälp av en landvad.

Så i söndags kväll tog jag och Sussi färjan över till Åbo och måndag morgon körde vi ner till Tvärminne i ömsom sol och ösregn. Tvärminne Zoologiska Station ligger otroligt vackert vid havet, med underbar natur även på land. Den lilla slingrande vägen dit var mycket trevligare att åka nu än förra gången jag var där på vintern.

Tillsammans med Camilla Gustafsson, vår finska kollega, gav vi oss ut i den omgivande skärgården för att leta efter lokaler med frilevande blåstång. Jag och Sussi har många lokaler med frilevande blåstång på den svenska sidan Östersjön, men vi kände inte till några i Finland. Vår magkänsla för var den frilevande tången återfinns visade sig stämma även här, och vi hittade flera fina lokaler med ”blomkålstång”.

Sjökort

Camilla Gustafsson forskar huvudsakligen på sjögräs, men hjälper gärna till med att leta blåstång.

Till skillnad från lösliggande blåstång, som har slitits loss och kan återfinnas i stora mattor som sakta bryts ner, så är den frilevande formen välmående och i fin form. Den har dock smalare, krusigare bål och påminner mer om små runda blomkålshuvuden som ligger på botten. Den saknar även de små flytblåsorna som gett blåstången dess namn.

frilevande

Frilevande blåstång påminner om blomkål, tycker vi. Foto: S. Qvarfordt

Man förknippar ju oftast blåstång med hårda substrat som hällar, block och sten, men den frilevande formen kan återfinnas på vilken sorts botten som helst. Den är till och med vanligare på mjuka sand- och lerbottnar.

I Östersjön finns, förutom tång, många kärlväxter som växer i vattnet. Men dessa vissnar ner på hösten och är försvunna under vinterhalvåret. Var ska alla djur som övervintrar bo då? I blåstången, såklart!

Den fastsittande blåstången är flerårig och här kan många djur övervintra. I projektet FunkVeg vill vi ta reda på om den frilevande blåstången också är flerårig, och i så fall undrar vi hur viktig den är på vintern för övervintrande djur. Vi är även nyfikna på varifrån den kommer. Är det närliggande fastsittande tång som slitits loss och drivit en liten bit, eller har den kommit långt bort ifrån? Kan den frilevande tången föröka sig genom att helt enkelt falla sönder i flera mindre delar som sedan växer till sig? Hur bildas den frilevande formen till att börja med? Som ni förstår finns det massor med spännande frågor kring denna relativt okända form av blåstång. Vi inom FunkVeg hoppas såklart på möjligheten att få dyka på djupet med dessa frågor.

Följ oss på Tångbloggen för att få veta mer i takt med att vi upptäcker nya spännande resultat. Vad har du för frågor om tång? Tveka inte att höra av dig till oss med dina funderingar.

Tjärpastiller och skorv

Tjärpastiller och Tvärminne Zoologiska Station – två trevliga saker i Finland

Read Full Post »

Nyss försvarade Alma Strandmark sin doktorsavhandling ”Baltic shorelands facing climate change” på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
Bilden visar en andaktig beundran av hennes avhandling och försvar.
1Andaktig beundran av Almas avhandling.png

Den första frågan man kan ställa sig är varför det är viktigt att studera livet i strandzonen? För mig som studerar och fascineras av tång är det lätt att förstå. Och mycket riktigt så handlar en av artiklarna i avhandlingen just om det rika djurlivet i tångvallarna som spolas upp utmed stränderna i samband med höst -och vinterstormarna.
3NÄRINGSÄMNEN FÖR TILLBAKA TILL LAND 4Paper III om livet i tångvallen

Såhär års syns det hur mycket näring från havet som kommer upp på land igen och hur vackert gröna och stora växterna blir i tångvallen. I tångvallen trivs massor med insekter som spindlar gärna äter och som i sin tur blir mat till fåglar.

 

Opponenten visade med några bilder bredden på avhandlingen. Den första bilden var från Saltkråkan, från 1964, med Tjorven. Strandzonens betydelse för oss människor för bad och lek och naturupplevelser. Bild två var en bild på en skarvö som tydligt just visar hur nära sammankopplade det marina ekosystemet är till landmiljöerna och omvänt, även om skarven inte är den mest populära arten alla gånger. Så vad kan hända med dessa rika miljöer om de förutspådda klimatförändringarna slår in ? Två bilder som är talande för skärgården med sina många stränder – höjs vattenståndet blir det inte mycket kvar av dessa miljöer.

Det en marin forskare möjligen kan glädja sig åt är att det kommer att bli mer och större ytor under vattenlinjen, även om kanske de marina arterna minskar i utbredning. En art som kan klara lite lägre salthalt är smaltång (Fucus radicans)på bekostnad av blåstång (Fucus vesiculosus) och även grönslick (Cladophora glomerata) tros gynnas av kommande klimatförändringar. Sådana förändringar kan i sin tur leda till att andra insektsarter hittar mer eller mindre föda. Östersjön fortsätter att förändras och det finns behov av mer studier och kunskap om vårt intressant hav.

Read Full Post »

Kräkel låter inte så gott men det är det riktigt äkta gamla svenska namnet på denna vanliga rödalg. Det var Linné som under sin resa på Gotland hörde detta namn på det material som kastades upp på stränderna och användes som gödsel på åkrarna. Både på Gotland och Öland samlades algerna ihop i högar och komposterades för att sedan användas för att gödsla med ännu under 1940-talet. Det latinska namnet Fucellaria lumbricalis avslöjar lite om algens utseende. Furca betyder gaffel och lumbricalis betyder maskliknande. I tidiga svenska floror kallas den för gaffeltång, vilket är ett bra beskrivande namn för den är tydligt gaffelförgrenad. Och färgen kan vara mycket mörk, lite mörkbrun om man håller upp den mot ljuset. Detta fick Linné att ge den det latinska namnet Fucus fastigiatus Linnaeus 1753. En orsak kan vara att den svartnar när den torkar.

1Furcellaria planta med toppar

Kräkel blir ca 5-20 cm lång, med 1-2 mm tjocka broskartade grenar. Den fäster mot klippor och stenar med en bunt korta krypande skott, lite liknande rötter. Kräkel förekommer från strax under ytan, från ca 1 meter ner till ca 15 meters djup. Den kan bilda ett tätt bälte där de stora brunalgerna upphör. Kräkel är flerårig och har olika han och honplantor, gametofyter. Efter befruktningen bildas karposporer som växer ut till sporfyter. Dessa liknar gametofyten med den skillnaden att hanindividen kan kännas igen på vintern de det sitter ljusa ovala spermatangier i speten på grenarna. Förökningsorganen sitter i de övre grenarna vilket gör att de ser tjockare, mer spolformade.

Kräkel förekommer också som löslevande i stora mängder i södra Östersjön och Kattegatt. Där har den skördats för att framställa furcellaran, tidigare kallad Dansk agar. Detta för att mycket kräkel skördades i danska vatten under andra världskriget då det inte gick att få tag på agar producerat i Japan. Furcellaran används som livsmedelstillsats och finns i t.ex. puddingar, passar bra för att göra glasyrer och olika fyllning i kakor. Furcellaran används också i marmelad och geler som stabiliserings medel och vid framställning av öl för att fälla protein och klarningsmedel. Bara för att ge några exempel.

Kräkel kan förväxlas med klyving, gaffelgrenig brosktång, röd gaffeltång (Polyides rotundus), igen en art som med tiden fått många olika namn. Det latinska namnet polyides är grekiska och betyder mångliknande och rotundus är latin och betyder nästan cirkelrund vilket är formen på grenarna. De tydligaste skillnaderna till kräkel är att den är röd vid genomlysning och är fäst med en liten tydlig rund fästskiva mot botten. Den är mindre vanlig och förekommer som enstaka plantor från några meters djup ner till ca 15 meter. I norra Östersjön är den oftast lösliggande. Denna marina rödalgsart är en sällsynt länds vår svenska Östersjökust.

Bild1

Mängderna av kräkel har minskat i Östersjön, troligen beroende på den ökade mängden med näringsämnen som gynnar andra snabbväxande rödalger. På samma sätt är det också mindre tång som flyter iland. Med det driver fortfarande iland mycket alger utmed kusten på Öland och Gotland, men nu domineras de av andra arter som t.ex. ullsläke, Ceramium tenuicorne. Detta materialet kan inte användas för att gödsla med som blåstång och kräkel men måste ändå samlas ihop och transporteras bort från sandstränderna för att inte den skall omvandlas till en mjuk, gyttjig botten.

Read Full Post »

Ett riktigt gott nytt 2017 önskar vi på Tångbloggen alla våra läsare, som under 2016 var hela 11 248 stycken!

Under 2017 kommer det hända en hel del inom vår tångforskning, så vi hoppas kunna erbjuda såväl gamla som nya läsare mycket spännande läsning.

För att ha något att längta till nu när vintern verkar anlända, så erbjuder vi såhär till Trettonhelgen våra läsare en film av dykaren Edvin Thörnholm. Filmen är inspelad i Gullmarsfjorden på svenska västkusten under ett år. Edvin vill med filmen visa hur fantastiskt mycket man kan se i svenska vatten och hur livet i havet varierar både över årstider och tid på dygnet.

Om du ser något i filmen som du inte vet vad det är, kan du maila oss. Skriv vid vilken tidpunkt i filmen djuret (eller algen)finns i bild så svarar vi med svenskt och latinskt namn. Mycket njutning!

Read Full Post »

Vid Östersjöfondens höstmöte presenterade Seppo Knuuttila, läget och förändringar i mängden fosfor i olika delar av Östersjöns djupvatten och speciellt positiva resultat av insatta åtgärder att minska tillförseln av fosfor till Finska viken på mängden klorofyll ett mått på växtplankton i vattnet.

Tydliga förändringar syns i bottenvattnet i Östersjöns djupvatten efter det stora saltvattensinbrottet som kom vintern 2013/2014. Effekten av saltvattensinbrottet i form av högre syrehalter syns fortfarande 2015 men det skulle behövas ett nytt till vintern med nya stormar.

Det som kommer att vara en bestående förbättring är den minskade tillförseln av näringsämnet fosfor till Finska viken. Detta är resultatet av utbyggnaden avloppsreningsverket i S:t Petersburg och genom att minska utsläppen från en rysk gödselfabrik, i Kingisepp vid floden Luga. I sommar var vattnet ovanligt klart och algblomningen mindre vilket syns i halterna av klorofyll i Finska viken.

Precis som att när jag gjorde mina doktorandstudier i Brunnsviken, där Solna stads avloppsvatten släpptes ut orenat fram till 1970 och vattenkvalitén i Stockholms innerskärgård var som sämst under 1960/70-talet visar åtgärderna i Ryssland att det ger resultat och det fort. Med tiden kan detta leda till att även förhållandena i de djupa områdena i Östersjön blir bättre då tillförseln totalt minskar.

6friskt-ska%cc%88rga%cc%8ardshav-med-gips

Seppo berättade även om experiment med gipsbehandling av åkrar lämpligt att använda i kusten av Skärgårdshavet. Gips, som är ett vanligt namn på mineralet kalciumsulfat har också tidigare använts för markförbättring. Det nya är att använda det för att binda fosfor så att avrinningen till vatten minskar, samtidigt får marken enligt studierna en bättre grynig struktur av marken och växterna kan utnyttja den fosfor som finns kvar. Och det är en biprodukt i gödselindustrin som skulle kunna användas istället för att som nu lagras i stora mängder. Kanske ett projekt att följa för den som är intresserad. http://www.johnnurmisensaatio.fi/sv/john-nurminens-stiftelse-ar-med-om-att-radda-skargardshavet-med-hjalp-av-gipsbehandling-av-akrar/

För  oss på Tångbloggen är de förbättringar som sker av minskad cyanobakterieblomningar och klarare vatten lovande för tångens förekomst. Det var över 15 år sedan vi var där och gjorde undersökningar för att se om det var blåstång eller smaltång som växte längst in i Finska viken. Att det gått några år sedan denna provtagning syns på bilden av mig och min forskarkollega. Formvariationen hos tångplantorna var mycket stor och gick inte att placera in som antingen blåstång eller smaltång. Kanske dags för ett nytt besök och jämföra med de sparade pressade tångplantor vi samlade då? Detta exemplar i tjusigt svartvitt.

ta%cc%8angplanta

Read Full Post »

I fredags disputerade Lovisa Wennerström vid Stockholms universitet med avhandlingen Population genetic patterns in continuous environments in relation to conservation management. Lovisa har arbetat med genetiska studier av ett antal arter i Östersjön, inklusive blåstång. Målsättningen har varit att vi ska få veta mer om genetiken hos ekologiskt viktiga arter, för att vi ska kunna förvalta och skydda dem bättre.

avhandling

Så varför behövs genetiska studier för att skydda arter? Ett exempel är att många arter har genetiskt unika populationer i Östersjön. De torskar, blåmusslor och alger som vi hittar i Östersjön skiljer sig från sina artfränder i andra havsområden. Många arter har speciella anpassningar till den unika miljön i Östersjön. Det betyder att om en art minskar eller försvinner i Östersjön är det inte självklart att den kan sprida sig tillbaka från Nordsjön. Unika Östersjöbestånd är en skatt som måste förvaltas med omsorg.

Ett annat exempel kommer från kustlekande bestånd av gädda, som är en av de arter som studerats i avhandlingen. Många gäddor som lever i Östersjön går upp i bäckar och våtmarker och lägger sin rom. Andra lägger sin rom i grunda Östersjövikar. Lovisas forskning visar att de gäddor som fortplantar sig i havet rör sig över mycket större områden än vad som varit känt tidigare. Det betyder att om man påverkar gäddbeståndet i ett område kan effekten sprida sig även till andra områden. Det behövs alltså ett storskaligt perspektiv för att långsiktigt förvalta kustgäddan i Östersjön.

Tången då? Östersjötångens genetik är ett mycket spännande kapitel som bara berörs i avhandlingen. Vi får återkomma till det i senare inlägg.

 

Read Full Post »

Older Posts »