Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘strandfynd’

Desmarestia aculeata är en stor och lätt igenkännlig flerårig brunalg. Den kan bli ca 0,3 – 1 m hög och ser ut lite som en enbuske. Den är rikt oregelbundet förgrenad. Huvud- och sidogrenar är ungefär lika tjocka. På våren har perukalgen en stor mängd korta, gula förgrenade hår som gör att den ser lite luddigare ut än på hösten.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Perukalg i början av juni ser luddigt gul ut.

Under sommaren försvinner de färgade, några mm långa håren. Då ser perukalgens mörkt bruna grenar taggiga ut.

Desmarestia aculeata Juli

När de gula små håren försvunnit i mitten av sommaren, ser perukalgen mer stel och taggig ut.

Namnet perukalg och kanske det lite mindre smickrande namnet kärringhår är passande. När du hittar en stor lossryckt alg på stranden skulle den kunna passa utmärkt som peruk vid någon höstfest i november.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Perukalgens komplexa struktur är ett populärt tillhåll för många små kräftdjur. Här kan den nyfikna hitta mycket spännande.

Desmarestia aculeata växer på ca 5 – 20 meters djup på klippor, stenar, stora block och större skal. Perukalgen är flerårig. Arten är vanlig längs hela Bohusläns kust och förekommer mer sparsamt vid Hallands kust. Precis som för andra marina arter sätts utbredningsgränsen av låga salthalter, speciellt vid förökningen. Desmarestia aculeata är fertil under sommar och höst. Livscykeln är heteromorf, som för de stora kelp arterna, t.ex. Laminaria. Det stora buskformade stadiet är sporofyten, på vars yta de små sporganierna utvecklas. Ur dessa släpps sporer ut i vattnet, som sedan fäster sig på botten och bildar det sexuella stadiet; gametofyten. Gametofytstadierna är mikroskopiska, med skilda han- och hongametofyter. De är så yttepytte små att de sällan hittas i naturen. Optimal temperatur för tillväxt av både han- och hongametofyter är ca 220C och för sporofyten lite lägre, ca.16 -200C. Så efter en varm sommar, som vi haft i år, kommer vi kanske se en ökad mängd Desmarestia aculeata i vår, eftersom de borde haft en riktigt bra tillväxt. Det ska bli spännande att se.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA Den oregelbundna greningen och ”taggigheten” gör Desmarestia aculeata lätt att känna igen, även när den spolats upp på stranden. Finns den i DITT herbarium än?

Annonser

Read Full Post »

Det finns så många vackra alger längs våran svenska kust, som den trogna läsaren av Tångbloggen och Månadens alg är väl medveten om.

Hur gör man då för att kunna njuta av denna skönhet och rikedom året om, och kunna minnas härliga strand- och badupplevelser?

I vår lilla film visar Tant Tång hur du enkelt gör ditt eget algherbarium. Nu kan du njuta av havets skönhet hela året, eller skicka det till en vän.

Read Full Post »

Hur många har inte upplevt frustrationen när man finner en art och inte kommer ihåg dess namn? Nu slipper man känna den frustrationen eftersom Livet i Havet har kommit ut som app. Varthän längs Östersjöns stränder du vandrar, kan du enkelt ta reda på vad du ser framför dig i din telefon. Du kan således slappna av och bara njuta av sommarens upptäckter på stranden.

Livet i Havet app

Read Full Post »

Den 26 december 2016 drog stormen Urd in över svenska västkusten. Höga vågor och mycket högt vattenstånd, runt 160 cm över normalt, kastade upp mycket material på stränderna. En strand som jag brukar besöka ligger på Saltö, nära Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Stranden ingår i en studie av hur mycket skräp som spolas iland och städas ett per gånger per år.

1Stranden efter stormar.jpg

Det första som jag noterade var hur högt upp på stranden allt material låg, både tångvallen och en massa plast, ett resultat av de kraftiga vågorna och blåsten.Plastmaterialet berättade att de drivit ganska länge i vattnet och burkar och flaskor mm kommit från, t.ex. England, Irland, Norge och Nederländerna.

Det gick att nästan plocka ihop en mindre utrustning, med hjälm, skor, gummihandskar och en jacka som tillhört Dennis, från Fladen Resque System. Men jag hittade bara udda höger skor och höger gummihandskar! Vart de andra drivit kan man ju fundera över. Driver höger och vänsterskor åt olika håll? Hur som helst – mycket plast finns det att samla in vid vårens rensning. Men en liten studie av bilden ovan visar att det mest är förpackningar som kommer från andra länder än Sverige, vilket avslöjas av texter som ”I can´t belive it´s not Butter” och ”Gammeldags Flödeis” och ”POT Noodle” m.fl.. Klart läge att pressa på internationellt för att minska nedskräpning av havet!

4tre skor o handskar.jpg

Min andra spaning gäller vad som finns på alla plastbackar som låg uppspolade på stranden. Den röda backen som kommer från Clanawley fiskeri företag på Irland och antagligen spolats överbord när fartyget varit ute till havs var fullsatt med små, vita runda skal av Anomia spp., en mussla som ingår i gruppen sadelostron. På bilden syns de flesta sittande under kanten på backen. De är inte lätta att artbestämma, speciellt inte när de är små och relativt nyligen satt sig fast. Den art vi har i svenska vatten  blir ca 5-6 cm stora.

5Clanawley Fish co LTD,Skibbereen Ireland.png

Den gröna backen kommer från en fiskmarknad i Groningen, Nederländerna. Hur vet man att det är en fiskmarknad – jo Visafslag, betyder just fiskmarknad.De vita tofsarna i kanten på backen är olika kolonier av en hydroid.

6EIG.VISALAG URK aug 1996 FISKMARKNAD.png

På insidan av backen växer det stora kolonier (tre syns tydligt)av ett mossdjur. De växer platt mot botten från en första individ som fäst sig i mitten och sedan delar sig, och delar sig. När de stöter på en annan koloni börjar de växa uppåt och försöker växa över den andra och konkurrera om plats. Att växa till så stora kolonier tar tid så denna back kan ha drivit runt i havet sen i somras, kanske 5-6 månader.

7membranipora-kolonier

Den tredje vita backen kom också från en fiskmarknad i Lauwersoog, Groningen, Nederländerna. Lätt att hitta var det ligger men det går ju inte att veta var den tappades överbord. Fick skrapa bort långa grenade kolonier av en hydroid för att få fram namnet.

8visafslag-ag-lauwersoog-b-v-juli-hamn-i-groningen1995

Inne i backen satt flera intressanta arter. För det första flera individer av det japanska jätteostronet, Crassostrea gigas, och två olika arter av havstulpaner. Den ena har ett slätt skal och lite svagt rosa färgad, är inte helt säker på vilken art det är men den finns inte i svenska vatten normalt. Också den andra med tydliga åsar och en rektangulär öppning är jag inte säker på vilken art det är. Skall försöka undersöka detta vidare.

Helt klart är ändå att denna back varit länge ute till havs för att det japanska jätteostronet skall ha hunnit växa till sig och bli så pass stort som 5-6 cm. Gissningsvis ca 6-7 månader och att ostronet härstammar från andra populationer än de vi har i Sverige, kanske från Nederländerna eller någon stans i engelska kanalen.

9japanskt-ostron-vit-back

Read Full Post »

Det är alltid lika roligt att gå på en strand eller i kanten på en mangrove damm och leta efter skal från snäckor och musslor. Variationen är stor. Här är mina samlingar från mangrove området vid Phu Long, Monkey Island med mest koraller och slitna skalrester Lan Hai Bay och en liten samling på de arter som vi smaskat på under resan.

skal från mangrovenskal från Monkey island
skal från maträtter

Read Full Post »

Under konferensen fanns det tid på kvällen att ta en promenad utmed stranden och leta efter vad vågorna spolat iland. Det var dåligt med alger och sjögräs. Hittade lite ålgräsblad en av dagarna efter det att det blåst lite mer. Tidvattnet var ca 1 meter. Det låg några block och stenar utmed stranden klädda med en tät matta av grönalger och skålsnäckor, men det mest imponerande var klipporna, har aldrig sett några så rosaskimrande branter med knallgröna buskar mot blå himmel.

Bild 

Nu till strandfynden. Det mest spännande som vi hittade var skal av borrsnäcka Pholas dactyliformis . Med sitt långsmala skal kan den till och med klara att borra i kalksten. Annars var det vanligt med skålsnäckor, olika musslor som Mytilus galloprovincinalis, Cardium sp., och Dosinia sp. skal. Hittade också en liten havstulpan.

Bild

Varje dag låg små fiskebåtar i viken och fiskade så det fanns massor med spännande och goda maträtter att prova. Något nytt var att äta långhalsar, av arten Policelis policelis tillsammans med räkor och musslor. Sättet att äta långhalsar är att vrida av det hårda skaftet och äta den mjuka och goda innehållet. Vi rekommenderar alla att prova detta. Själv hoppas jag hitta några levande Lepas, de brukar komma drivande på stockar eller backar på västkusten, skulle vara kul att smaka på som jämförelse.

Bild

Det sitter många små nya långhalsar på skaften på de stora individerna. 

Nu är vi tillbaka i Sverige och jag deltar på Havs-och Vattenforum i Göteborg. Det har varit en intensiv dag med inledningstal av GD Björn Risinger, återspegling från förra årets möte och djupdykningar i olika tema. Återkommer med lite mer information senare i kväll.

Det går att hitta information på twitter för den som vill.  

Read Full Post »

Det har varit ovanligt många och kraftiga stormar i höst. Fler är att vänta men kanske inte förrän efter nyår. Vädret kan låsa fast sig i samma mönster, vilket skett under hösten som varit mycket mild och stormig. Därför kändes det spännande att gå ut på Saltö igen och se vad stormen Sven och andra kraftiga vindar åstadkommit. Lite som att leka Pippi Långstrump och vara sakletare.

På årets näst sista dag tog jag en promenad ner till stränderna vid Tjärnö för att se vad de sista stormarna åstadkommit av förändringar av stränderna och om något nytt spännande spolats iland sen förra gången, efter stormen Simone.

De två stora stormar som haft effekt är det dels stormen Sven som drog in den 5 december och sen en till som drabbade just uppe vid Strömstad, och gjorde att färjorna till Norge ställdes in den 21 december. Redan på parkeringen på Saltö är det klart att stormen Sven haft en stor effekt när den drog in från nordväst, massor med fällda träd som röjts undan och en varningsskylt för att se upp för vindfällen på vägen ner till stranden.

 ImageImageBild på skylt och hög med virke från stormfällda träd.

 

Det finns många vindfällen kvar inne i skogen på väg ner till stranden. Nere vid stranden är det första som jag lägger märke till att vågorna gått högt upp mot skogskanten och grävt ut runt rötterna på träden. Det behövs inte mycket till förrän några kommer att ramla och spolas bort vid nästa storm.

 Image

Fotot visar rotsystemet av en liten tall i strandkanten.

 

Lite längre ner på stranden är alla strandväxter försvunna men lite av deras rotsystem ligger som långa snören ovanpå sanden. De har ett stort och djupt rotsystem som bidrar till att hålla kvar sanden och det finns säkert tillräckligt med knoppar och rötter för dem så att de överlever till nästa år. Något att kolla upp till våren.

 Image

Fotot visar rotsystemet av strandkrypa ett bra namn på denna lilla ganska obetydliga växt som bildar mattor på stränderna och har små bleklila blommor på sommaren.

 

Så nu till Pippi Långstrump och sakletningen. Vad fick jag ihop av fynd denna gång?

Det var många plastbackar i olika färger med intressanta alger, mossdjur och långhalsar, en del skor, en snygg stövel och en skyddshjälm. Undrar varför det alltid är udda skor? Sen en del burkar, en sprayburk med lime doft och kinesiska tecken och en tandkrämstub från Ryssland. Det är klart mindre skräp än förr vilket känns positivt.

 ImageImageImageImage

På en vit back hittade vi stora fina långhalsar. Långhals, Lepa anserifera (anser är latinska namnet för gås) är kräftdjur och nära släkt med havstulpaner. Under lång tid trodde man att vitkindade gäss utvecklades från långhalsar. Föreställningen kan bero på likheten mellan långhalsar och gässens huvud och hals och att inget sätt vitkindade gäss häcka då de är flyttfåglar och häckar på den arktiska tundran, vilket man inte kände till. Eftersom långhalsar ofta hittades på drivved trodde man dessutom att de växte på träd innan de föll i vattnet. Och om  vitkindade gäss fötts på detta sätt från långhalsar så var de inte kött och därför kunde man äta dem under fastan.

Image

Idag är långhalsar delikatess, som kallas percebes och skördas kommersiellt vid Spaniens norra kust eller importeras från Marocko eller Canada.

Tyvärr levde de långhalsar som vi hittade på backen inte längre. Annars hade vi kokt och ätit upp dem. De smakar lite som kräftor.

 Image

På en svart stor hink växte det två arter av mossdjur, en som bildar vackra stjärnor eller taggiga platta kolonier och en som bildar små buskiga luddiga knippen. Dessa satt mest i kanten på hinken.

Det finns så mycket kul att studera och fundera över vid en strandpromenad och tiden går fort när man har roligt och dagarna är fortfarande korta så den sista bilden blev en solnedgångsbild. Med en fin röd plast korg som låg i vattenkanten och skvalpade. Den hade nog inte legat så länge för det fanns inget speciellt som satt sig fast, varken alger eller några intressanta marina djurkolonier.

Hoppas på många ny spännande upptäckter.

Gott Slut och Gott Nytt Tång och Alg År.

 Image

Read Full Post »

Older Posts »