Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘regn’

Nu har det varit gråväder och ganska trist i många veckor och det ser ut att fortsätta fram till jul om prognosen i väder-appen stämmer. Som marinekolog är vad som händer i vattenmassan minst lika intressant som hur miljön närmast stranden förändras och påverkas av stormar, blåst, vågor och förändringar i vattenståndet. På SMHI:s väderinformation finns den information du behöver för att få veta när det blir lågvatten. Då är det tid att gå till en fin strand och se vad du kan hitta. Det finns många stationer där vattenståndet noteras så välj den som ligger närmast där du bor. För min del är det bästa idag att titta både på prognosen för Forsmark och Landsort.

Det har varit lågvattensperioder under ett antal dagar (13 – 14 december), men just nu på morgonen den 16:e december är det lite högre vattenstånd igen.  

En liten hamn som ligger tom i väntan på att sommarboende kommer tillbaka.

Slipade klippor blir extra vackra av lite regn. Diabasens gångar i den gråa graniten ser extra svarta ut. Vattenytan är spegelblank och vattnet helt klart. Nere vid strandkanten ligger småstenar torrlagda och spåren av övervintrande alger går lätt att hitta.

För att vara säker på vad som sitter på den lilla klippan skrapar jag av några tussar, tar med hem och lägger i vatten. Det visar sig vara grönslick (Cladophora glomerata), små mörkgröna plantor som har lite brunt ludd på sig. Det bruna är olika mikroskopiska kiselalger. Grönslick väntar på att det skall bli vår och solen kommer tillbaka, så att den kan börja växa igen. Kommer att försöka hålla koll på just denna lilla klippa och se om de överlever eller om de fryser bort när isen kommer.

Stenarna är fulla av kulformiga cyanobakterier, kanske av släktet Rivularia?

Cyanobakterier är tåliga och kan överleva både is och att ligga torrlagda under en period. Vi har skrivit om denna grupp tidigare på Tångbloggen, och påpekat hur kluriga de kan vara att skilja åt, så jag vågar mig inte på att bestämma vad det kan vara för art.

Det blåste rejält för en vecka sedan och det innebar att blåstång spolades upp högt på stranden vid sjöängen. Hur högt upp på stranden vattenstånd och vågor kan skölja tångvallen syns genom att tången ligger i band utmed stranden. Den översta vallen innehåller mer ålgräs och den nedre lite mer blåstång.

Två tydliga vallar av alger och ålgräs som spolats iland när vattenståndet var högre och det blåste mer.

Något som flyter riktigt bra är fett. Högst uppe på land hittade vi en del av en säl som måste legat i sjön länge. 

En bit av en säl med lite pälsrester ligger högt uppe på stranden.

Nu ser jag fram emot en lång lågvattensperiod tidigt i vår när högtrycket har placerat sig över Östersjön, solen skiner och det går att vada ut en bit och vända på stenar och göra nya fynd. Det finns alltid något nytt att upptäcka!

Read Full Post »

I år har avrinningen, vatten som rinner från land ut i havet, blivit jättestor.  Det beror på att det knappt legat någon snö men regnat en massa. Det finns många nya rekord där det kommit stora mängder regn på kort tid. Vid kusten har det också varit extremt högt vattenstånd. Detta har lett till översvämningar av bland annat gräsmattor, som har blivit till dammar för svanarna att simma runt i.

Bild 1 svanar o högvatten

Svansjön, lokal uppsättning

Bryggor har blivit översvämmande och det gäller att båtarna har lagts upp ordentligt långt upp på land. I annat fall ligger de uppochner i vattnet.

Bild 2 upplagd båt i sjön?

Det var nog inte såhär de tänkte sig när de la upp båten i höstas

Den sista av de två fina trästolarna räddades in från bryggan för att inte blåsa i sjön. Den andra försvann i stormen Alfrida för drygt ett år sedan.

bild 3 Rädda stolen innan den driver bort

Hemmabryggan vid högt vattenstånd

Vid Räfsnäs skedde en muddring för ett tag sedan och här är risken stor att delar av muddermassorna kan rinna tillbaka i sjön i samband med högvattnet.

Bild 4 bar jord efter muddring

Muddermassorna (brun jord till höger) ligger nu i strandkanten istället för en bra bit upp på land. Snopet om de åker tillbaks i havet.

Allt regnande har även resulterat i översvämningar av åkermark. När mycket regn faller under kort tid hinner vattnet inte sjunka ner i jorden. Regnar det kraftigt täpps de små porerna i jorden igen av vattnets kraft och vattnet rinner då på ytan istället för att leta sig ner till grundvattnet. När vattnet far fram över marken tar det med sig jord och slam från omgivande marker, speciellt åkermark utan växtlighet, som annars hade kunnat bromsa vattnets fart och verkan.  Vattnet samlas i diken och förs vidare till närmaste å och därifrån vidare ner till kusten. Det hinner samlas ganska mycket material i vattnet på vägen ut till havet. Har fått ett par bilder från en kollega i Finland, Seppo Knuuttila.  Vid Gammelstadsforsen, vid mynningen av floden Vantaanjoki i Helsingfors, föll det under 24 timmar 33,9 mm. Det är ett rekord värde! Så mycket har det inte regnat i Helsingfors i februari sedan 1845.

Allt regnande gör att det tillförs massor med fosfor, sand och humus till kusten. I den lilla skalan rinner det ut brunfärgat humusrikt vatten som kommer att kräva en del syre för att brytas ner.

bild 5 Humusrikt vatten

Humusrikt vatten innehåller organiska syror från döda växter. Det krävs syre för att de ska brytas ned. Det bruna vattnet skuggar växtligheten på grunda bottnar där det rinner ut.

En uppskattning är att det förs 2 ton fosfor till kustvattnen i Östersjön dagligen. Att det har stor påverkan är klart när man ser på bilden av det grumliga vattnet utmed kusterna men också i de många sjöarna inne i landet.

bild 6 ER3HoRlX0AUl4Xh-1

Det är nästan svårt att se var land slutar och hav börjar vid den finska kusten när det varit kraftig nederbörd. Det är tydligt att en flod rinner ut vid staden Pori (Björneborg) för där är det extra grumligt. Notera hur långt ut i havet avrinningen når.

När man ser på satellitbilder hur avrinningen från land når långt ut i havet, så förstår man verkligen hur det vi gör på land har en enorm påverkan på havet. Särskilt ett innanhav som Östersjön.

Read Full Post »

På land har löven ramlat av träden, vädret är grått och mörkt och det regnar nästan hela tiden. Gick en promenad utmed stranden bort till den långa bryggan vid sjöängen. Alla båtar är upptagna på land. Det rann en massa vatten i diket efter allt regnande. Och färgen i vattnet runt bryggan skiftade i olika nyanser av gulbrunt till mörkt brunt nästan svart.  Genom allt regnande lakas mycket humusämnen ut ur vissnande löv och marken runt omkring.

Brunt vatten 20191123

Det har också blåst en hel del som resulterat i att blåstång spolats iland bl.a. Råttviken. Samtidigt har det varit lågvatten så vallen ligger högt upp på stranden.

Råttviken 20191123

Det låg lite rödsläke, (Ceramium tenuicorne) inne i tångvallen men inte mycket annat utom lite blad från olika vattenväxter. Hittade också några tussar med rödalger där en spigg låg kvar död och en övervintringsknöl av borstnate.

vattenväxter ceramium20191123

På stranden låg också två andra vattenväxter som övervintrar med olika metoder. Vitstjälksmöja (Ranunculus baudotii) och en art av slingor (Myriophyllum spp.).

Vitskjälsmöja

Vitstjälksmöja övervintrar som hel planta och på den jag hittade, som var vackert klargrön, ser det nästan ut som om det sitter knoppar färdiga att växa till på våren och ett rotsystem som också överlever vintern.

Det förekommer två storväxta (de kan bli närmare 2 meter långa), vanliga arter av slingor i Östersjön, där axslinga (Myriophyllum spicatum) är vanligast i södra Östersjön upp till Uppland och knoppslinga (Myriophyllum sibiricum) blir vanligare från Uppland och norrut. Så nu gällde det att försöka bestämma vad det var jag hittat. Båda har gröna flikiga blad som sitter i kransar. Knoppslingans blad skall vara lite styvare och ha längre mellan bladflikarna och stjälken skall vara lite blekare rödaktig eller benvit jämfört med axslingan. Några blommor finns ju inte såhär års, men ett skiljetecken är att knoppslingan bildar övervintringsskott (turioner) till skillnad från axslingan. Övervintringsskotten blir ca 2-6 cm långa, består av täta mörkt gröna blad som liknar små kottar. Båda arterna övervintrar med sitt rotsystem nedgrävt i botten.

Det fantastiska är att kunna gå ner till stranden under hela året och alltid kunna upptäcka något nytt. Dessutom dyker det ju upp idéer till vad en trasslig bunt av knoppslingor skulle kunna förvandlas till? Vad händer om en vas kläs in med stjälkar av knoppslinga? Bara konstigt eller lite konstnärligt?

Knoppslingavas 20191124

Tycker att den blev riktigt fin med de blekt rosa stjälkarna och fylld med några nästan torra renfanor eftersom det inte går att ha något vatten i denna vas gjord av knoppslingor. Kan nog sätta en liten vas innanför vid senare tillfälle.

 

Read Full Post »