Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘cyanobakterieblomning’

En lugn och stilla morgon. Tog ett morgondopp från bryggan i Räfsnäs, på Rådmansö.Vattnet är klarare och kallare. Det går lätt att se ner till botten där blåstångsruskorna sitter på ca 2 meters djup. Vid badstegen driver några öronmaneter runt i vattnet.

I solen såg vattenytan nästan lite oljig ut. Hade tagit med mig planktonhåven ner för att se om det fortfarande fanns lite kvar av cyanobakterieblomningen. Och visst var det så. Det behövdes inte många drag med håven i vattenytan för att samla in en massa knippvattenblom, Aphanizomenon flos-aquae. Knippvattenblom syns som små, små mörkt gröna barr som flutit upp till ytan. Denna art av cyanobakterie är vanligare såhär års i vattnet än katthårsalgen, Nodularia spumigenasom dominerar blomningarna när det är varmt i vattnet.

knippvattenblom 20190908

Denna blomning och andra blomningar som dyker upp under hösten när de flesta av oss slutat bada kommer att gå förbi utan att de noteras. Samtidigt är de en viktig del i den dynamik som sker under året i vattenmassan. För att förstå vad som händer med närsalterna när vattenmassan blandas om på hösten eller hur olika växtplankton och djurplankton arter avlöser varandra krävs mätningar med regelbundenhet. Detta är en del i den nationella miljöövervakningen.  På den lilla skalan är det spännande och intressant att följa vad som händer vid den egna brygga.

Den sista bilden tog jag för mer än ett år sedan, 5 november 2018. Då hade det drivit in en blomning av knippvattenblom nere vid den lilla sandstranden.  Får se när och om det dyker upp en sen blomning av denna cyanobakterie också i år. Det gäller att hålla ögonen öppna.

Knippvattenblom 20181105

 

Annonser

Read Full Post »

Bengtskär är en kal klippö i Skärgårdshavet i Finland. Ön är omkring en hektar stor och har blivit känd för sin fyr. Fyren på Bengtskär är Nordens högsta fyrbyggnad och tornet mäter 46 m. Bygget startade 1906 av 120 arbetare, som bröt graniten för hand på ön. Fyren stod klar i december samma år. Under de 113 år som gått sedan dess har många fartyg passerat och havet runt om förändrats. Orsaken till att placera en fyr på Bengtskär var att ångfartyget S/S Helsingfors förliste där året innan, 1905. Under andra världskriget 1941 i juli anföll sovjetiska styrkor Bengtskär, på grund av att den ligger strategiskt placerad i Östersjön. Genom att fyren var bemannad fram tills att den automatiserades 1968 måste fyrpersonalen kunnat följa både många dramatiska förändringar i växt- och djurlivet, häftiga stormar och lugna soliga dagar. Idag ägs den av Stiftelsen för Åbo Universitet men är uthyrd och används för turism.

Foto på fyren

I slutet av juli i år togs detta foto, av professor Alf Norkko, Helsingfors universitet och Tvärminne Zoologiska station, över hur det såg ut med en stor cyanobakterieblomning som flutit upp till ytan i det stilla lugna vattnet runt fyren.

Det syns ett tydligt spår efter den mindre båten som just kör iväg från ön och tittar du noga syns spåren av en båt på väg till ön.  Några av de andra större tomma slingorna kan vara ifrån en större färja som passet förbi fyren. I nedre högra hörnet syns det tydligt hur vågor påverkar ansamlingen av cyanobakterierna på ytan.

Slingorna i vattnet består av i första hand katthårsalgen (Nodularia spumigena),  knippvattenblom (Aphanizomenon) och Dolichospermum, (tidigare kallad Anabaena) har efter ett antal lugna dagar flutit upp till ytan.

vanliga cyanobakterier i Östersjön

 

Read Full Post »

I början av mars fick vi på Tångbloggen en fråga om vad det var för rosaröda bubblor som såg ut som stora hallon och som flutit upp från botten ur sjön och fastnat på undersidan av den klara isen. De observerades spridda över både hela Lilla och Stora Ullfjärden, i Bålsta. Detta väckte genast vår nyfikenhet även om det inte är Östersjön eller marina havsmiljöer.

Under blankis 20190303

Fotograf. Petter Engblom.

Lilla Ullfjärden och Stora Ullfjärden är två avsnörda vikar som tidigare varit i kontakt med Östersjön.

Det är i Lilla Ullfjärden som det står om att det förekommer olika ishavsrelikter, dvs arter som stängts in och blivit kvar sedan istiden har observerats här. Den art som verkade passa med det som går att se genom isen skulle kunna vara en brunalg Pleurocladia lacustris. Den bildar som tofsar med jämnhöga grenar av trådar och som går ut ifrån en tätare bunt med trådar. Problemet är att de inte blir mycket större än kanske 0.5 -1 cm. Och det är svårt att avgöra från bilden under isen av det kan vara.  – Sen skall Pleurocladia lacustris vara en ovanlig art och denna fanns ju över båda sjöarna.  Och det är en brunalg men på fotot ser det som flutit upp vara en rödalg?

Så det kan ju också vara något helt annat? Kanske en algblomning under isen? Nästa fråga var att be om ett prov. Det visade sig inte helt enkelt. För nu hade det snöat 5 cm så det gick inte att hitta med säkerhet någon plats där det skulle gå att hugga upp isen och plocka med hem lite material för att posta till oss på bloggen.

Foton Petter Engblom.

Till slut efter ytterligare några dagar kom brevet och det syntes tydligt att vad det nu var för art så läckte det ut röd färg från algen. Och när jag lagt materialet i mikroskopet visade det sig vara trådar av en cyanobakterie av släktet Planktotrix spp. som bildar ogrenade trådar. Att det var en Planktotrix var jag ganska säker på efter att ha räknat planktonprover från Brunnsviken i många år för min doktorsavhandling, där Planktotrix agardhii blommar på somrarna. Fast då kallades den Oscillatoria agardhii.

För att kolla upp det skickade jag frågan till Roland Bengtsson, som kan det mesta om små mikroskopiska alger i sjöar i Sverige. Här är hans svar. ”Det finns 9 arter Planktothrix, men bara 2 arter som är rödaktiga, P. rubescens och P. prolifica. På den förra står att den ofta bildar röd vatten blom under isen och att trådarna de är 6-8 µm breda. Trikomen, eller trådarna hos P. prolifica är alltid smalare än 6 µm.”

Så nu har vi lärt oss något nytt tack vare en uppmärksam skridskoåkare som tid sig tid att åka tillbaka och samla ett prov trots tjock snö! Röda cyanobakterier blommar under isen! Annars diskuterar vi mest de stora cyanobakterieblomningarna som bildas i öppna Östersjön på sommaren.

Read Full Post »

Detta är tiden på året när det är dags att inte bara göra olika resor i minnet utan också att försöka summera året som gått. Vem som vunnit Guldbaggar, vilka filmer som haft mest tittare eller andra större och mindre events. Så precis som i TV och övriga media kommer här några av Tångbloggens toppnoteringar och lite annat och det avslutas såklart med årets spaning för 2019.

Som alla år är ”The Algal Bloom”, eller för att vara korrekt cyanobakterieblomningen ett säkert kort under sommarens nyhetstorka. Det är därför knappast ens en någon sport att tippa rätt och så blev fallet även 2018, som ju var ett ovanligt torrt och varmt år. Då blir det ju extra fint att istället för att kissa i havet – vattna någon liten torr växt uppe på land.

4 vass, drivande alger, tång o cyanobakterier (kopia)

En bred kant av cyanobakterier i kanten utanför drivande blåstång och ett vassbälte.

Samtidigt noterade vi på Tångbloggen andra algblomningar, t.ex. en kraftig rödfärgad blomning av dinoflagellaten Peridinium catenatum vid Askölaboratoriets brygga. Men den kom och försvann lika fort.

Peridinium cat blomning askö

Stockholms universitets Östersjöcentrum besökte Almedalen med sitt välutrustade nya forskningsfartyg R/V Electra. Med ombord fanns en utställning om problem i Östersjön som överfiske, övergödning, miljögifter och nedskräpning, främmande arter och olika åtgärder för att förbättra miljön samt vilken påverkan klimatförändringar kan komma att få på ekosystemet. Här deltog vi på Tångbloggen och från Östersjöcentrum med bland annat en presentation om nya arter i Östersjön och vad klimatförändringar med ökad nederbörd och avrinning till Östersjön kan innebära för arters utbredning i Östersjön.

Som med alla spaningar finns redan flera ”Blå Tillväxtprojekt”, t.ex. musselodling för att ta upp näring ur havet. Och hur skalen kan användas till kyckling foder. Publiken fick gissa vilket ägg som kom från hönor som fått musselskal i sitt foder.

 

 

 

Musselrep från Ecopelags odlingar i Stockholms skärgård visades på forskningsfartyget Electra’s däck i Almedalen.

Några av projekten går ut på att plantera ålgräs i områden där ålgräsängarnas utbredning minskat. Man undersöker även om ålgräs kan bli räddningen när stranderosionen förväntas öka i samband med kommande klimatförändringar och stigande havsnivåer. I Kalmar har också försök med att återplantera ålgräs startats i år. Här kan vi vänta på intressanta resultat till våren. Ett aktuellt projekt presenterades i STV i oktober som jag tursamt nog var uppe på morgonen för och hann fånga några bilder av.

1 Stranderosion 1 Skåne

Detta är ett samverkansprojekt där Region Skåne tillsammans med kommuner och Lunds universitet kommer att testa flera metoder för att mildra stranderosionen. Projektet kommer att pågå under fyra år och kostar totalt 45 miljoner kronor med EU som den ena av finansiärerna. Dels kommer man att bygga strandfodringar, vilket är aktuellt för många kustområden där landhöjningen inte är tillräckligt stor med tanke på kommande höjningar av havsnivån när glaciärerna smälter. Men det som direkt fångade mitt intresse var testerna med att plantera ålgräs.

2 Stranderosion Ålgräs 20181031

Biologer från Lunds universitet kommer att testa om 40 000 ålgräsplantor kan fungera för att stoppa och minska vågornas påverkan. En personlig reflektion är att mycket stora delar av ålgräsets biomassa som producerats under året normalt spolas iland på höstarna i oktober. Det syns också på bilderna att det ligger stora drivor av ålgräs på stranden. Och att Zostera marina, ålgräs, inte börjar växa till igen förrän till våren när temperaturen och ljuset kommer tillbaka. Så skyddet kanske inte blir så stort under senhöst och vintermånaderna, när det ofta drar in stora stormar utmed kusterna i Östersjön. I klippet kan du se hur de små ålgräsplantorna ser ut och hur man tänker sig att de kan bidra till att lösa problemet med stranderosion.

Kan du skilja mellan grönslick och ålgräs? Klicka här om du är osäker.

2018 var också året när det svensk-finska projektet FunkVeg fick tillökning med en doktorand i form av Roxana Preston. Under året har hon hunnit med att vara både i fält och att arbeta mycket inne på laboratoriet. Hon har till och med hunnit starta en egen blogg om hur det går för henne i försöken att ta reda på mer om den frilevande blåstången i Östersjön. Det ska bli spännande att följa hennes arbete.

dav

Roxana i gott säl-skap

 

Vi har även under året haft en del experiment i fält ute i Trälhavet, där vi har undersökt förutsättningarna för blåstångens återkomst. Vi vill rikta ett STORT TACK till alla er som sett våra försök och låtit dem ligga kvar. Guldstjärnor till er alla. Vi vill även ännu en gång passa på att tacka markägarna som vi kontaktade för att vi fick ha våra stenar och galler på dessa platser. Guldstjärnor till er också. Flera av experimenten kommer att sammanställas under vintern och förhoppningsvis hjälpa oss ta fram rekommendationer för hur man bäst kan återställa hårt utsatta blåstångsmiljöer i vår Blåstångsmanual.

Så Tångbloggens nyårsspaning för 2019 är att det kommer massor med nya Blå Tillväxt-projekt där målsättningen är att producera mer mat och bättre nyttja Östersjöns resurser och produktion, vilket vi såklart kommer att rapportera om under 2019. Även om förutsättningarna i Östersjön inte är lika bra som i den marina miljön på västkusten eller ännu bättre i Norge.

Och apropå Norge kan vi rapportera om ett projekt  där man samlar in och odlar upp sjöborrar (kråkebollar) och säljer dem för konsumtion. Sjöborrarnas rom, uni, är en läckerhet som sushi-älskare gärna betalar bra för. ”Kråkebollar blir økonomisk gullgruve” som de skriver i artikeln, samtidigt som insamlingen av dem förbättrar den marina miljön. I Norge har man nämligen länge haft problem med att enorma mängder av sjöborrar har ätit upp stora delar av den norska tareskogen, vilket haft negativa effekter på det norska marina livet. Nu hoppas man istället på en återhämtning av tareskogen i takt med att sjöborrarna minskar i antal. Tänk att kunna bli rik och skapa en ny ekonomi ”Urchinomics” genom att samla in och odla sjöborrar, Strongylocentrotus droebachiensis!

Foto: E. Schagerström

Omnomnom…Dröbakk-sjöborren är glad i tång, minsann. Här mumsas det på knöltång, Ascophyllum nodosum.

Avslutningsvis vill vi på Tångbloggen tacka ER kära läsare, för att vi i år hade 19 700 besökare och över 31 000 views! Det får oss att vilja anstränga oss än mer för att ni ska få ert ökande behov av tångnyheter tillfredsställt även under 2019.

Gott nytt tång-år önskar Lena och Ellen!!

I hörnan såklart

Read Full Post »

En liten annorlunda skiftning i vattnet får mitt vana öga att tänka att jag måste titta lite närmare på vad det kan vara. Tur nog står det en burk en bit bort så det är lätt fixat.

grön ton i vattnet- knippvattenblom i novemberknippvattenblom i burk20181105

Har jag rätt så har det flutit upp och samlat sig knippvattenblom, en cyanobakterie som ser ut som små mörkgröna barr i vattnet. Och visst är det så. Detta är en cyanobakterie som trivs i kallt vatten. Så den brukar inte få några större rubriker i tidningarna för nu är det inte så många som är ute och badar. Och det är inte någon stor blomning heller. Men det var ju inte därför jag var nere vid stranden, utan för att se hur klart vattnet var och vad mer som fanns på botten.

spegelblankt o östersjömusselskal på bottenbortnate skott

Vattnet är klart och massor med små skal av östersjömussla (Limecola baltica) syns mellan tångplantorna. Vid stranden ligger små mörkgröna bitar av borstnate (Stuckenia pectinata), som ryckts loss när det blåste senast. De kan övervintra som gröna skott även om det mesta av både ålgräs och olika natearter vissnar ner under vintern. Det ligger också många tångruskor, fortfarande med små stenar som de sitter fast med. Det kan bli bra att ta med vid tillfälle och visa hur det växer ut nya grenar från fästskivan.  Så slipper jag bära med en stor sten. Den planterar jag tillbaka vid badhytten och förankrar bättre.

tångruska med liten sten

 

Read Full Post »

Att förutsäga när och hur mycket av cyanobakterieblomningen som kommer att synas i Östersjön i år är som att spå vädret. Men jag tänker ändå ge mig på en förutsägning så får vi se om det slår in.

Cyanobakterieblomningen bildas ute i öppna havet och den har redan startat. Men det kommer att dröja ytterligare några veckor tills blomningen är slut och det blidas små bubblor i cellerna. Dessa gör att cyanobakterierna, när det blir lugnt och stilla vatten, flyter upp till ytan. Sedan beror det på väder och vind vart de kommer att driva och vilken kust som kommer att uppleva tjocka geggiga ansamlingar på stränderna.
1Askölaboratoriet Algblomning 2016

En viktig sak att komma ihåg är att algblomning betyder massförökning av en art och att den riktigt stora algblomningen sker på våren. Titta noga på bilden så kan du se den stora toppen, vårblomningen, i diagrammet.  Den beryktade cyanobakterieblomningen på sommaren (grön färg i diagrammet under juni-juli) syns knappt.
2årstider blomningar

Det är först i slutet av blomningen då allt flyter upp till ytan som den kommer att synas- som det ser ut i glasröret vid sidan om figuren.

De allra första spåren av cyanobakterier hittade jag vid bryggan den 6 juni när det var soligt och lugnt men fortfarande kallt i vattnet. Det var små, små mörkt gröna barrliknande cyanobakterier. De heter knippblomsalg, Aphanizomenon, Den är vanligare än katthårsalgen, Nodularia spumigena som blommar med senare på sommaren när det är varmt i vattnet.


Genom att dra en planktonhåv genom vattnet samlas och koncentreras små växtplankton och cyanobakterier. Bilden visar vad som fanns i vattnet för två veckor sedan och som fått stå i ett glas i ett soligt fönster och växa till i två veckor till.

En bra förutsägelse är att blomningen, d.v.s. massförekomst av cyanobakterier, brukar dyka upp till ytan i början av juli, samma vecka som politiker, personer från näringsliv,  beslutsfattare och många fler träffas i Almedalen i Visby. Foto är från förra året – när det var soligt och lugnt och blomningen började flyta upp till ytan. Ännu så länge var den vackert grön och inte riktigt jättetjock ännu. Nu är det en vecka kvar tills Almedalen drar igång och väderprognosen säger att det blir blåsigt och ganska kallt ett tag till. Så vem vet hur mycket blomning det blir i år?
4Visby algblomning

Ett sätt är såklart att starta en liten blomning i ett akvarium. Detta gjorde Stiftelsen Hållbara Hav för att uppmärksamma de kraftiga cyanobakterieblomningar som är en följd av det fosfor som finns kvar i vattnet i öppna Östersjön, som människan släppt ut. Ett akvarium installerades i en skylt utanför Riksdagshuset på Slottskajen den 12 juni.


Akvariet fylldes med 120 liter vatten från Östersjön. För att påskynda algblomningen har vi hjälpt till med att fylla på med alger och näring. På botten placerades stenar med grönslick, sudare och en liten övervuxen blåstångsplanta. Vattnet var klart och bilar och hus syntes rakt igenom. Målet var att visa hur en algblomning kan bildas på en dryg veckas tid.

Att få till en blomning i akvariet lyckades över förväntan. Däremot för att vet hur fort det skulle gå att få till blomningen har jag under våren ägnat mig åt att odla olika växtplanktonarter i saftflaskor hemma i fönstret . Det går utmärkt att få fram en tjock grön blomning på en vecka. Några såg ut som riktigt vackert grön saft!

8akvariet- flytande i ytan 20170620
Stenarna med fintrådiga alger på botten på akvariet täcktes över med mer och mer fintrådiga alger. Efter tio dagar hade produktionen och tillväxten blivit så kraftig att delar av algerna flöt upp till ytan och bildade en drivande algmatta. Detta är typiskt i lugna vikar i Östersjön såhär års. Så det som driver in i viken kan vara både olika typer av små växtplankton, cyanobakterier och fintrådiga alger som lossnar från klippor och stenar. Allt kan med vinden ansamlas och driva in till kusten.

Vid båthuset på Askölaboratoriet ligger ansamlingar av cyanobakterier och drivande fintrådiga alger i en blandning i strandkanten.
9cyanobakterier vid båthuset160823
Så nu är det bara att vänta på hur vädret blir om två veckor. Blir det soligt, lugnt och varmt så kommer det att stå om problemet med cyanobakterieblomning i tidningarna. Men om det fortsätter att blåsa och regna och vara kallt i vattnet kommer det att dröja innan blomningen dyker upp på ytan.

För den som vill se akvariet står det kvar till på torsdag den 29e juni. Gårdagen med sina häftiga skurar och gråa moln får bli en passade avslutningsbild.10akvariet 14 dar åskmoln

Read Full Post »

Den 25 juli flög vi till Estland på morgonen. Landade hämtade ut vår hyrbil, blank och som ny! Den blev ganska dammig efter alla turer på småvägar för att samla smaltång. Vi fick köra igenom en biltvätt, (det var toppen kul eller ett rent nöje för min del), innan vi lämnade tillbaka den – utan minsta repa.

Vår rena bilvår dammiga bil

 

 

 

 

 

 

 

Sen bar det av till Jonne Kotta´s forskningsstation på Ösel eller Saaremaa. Framme körde vi förbi stationen – den har byggts ut. Från att ha varit familjens hus, utedass och två nya stugor för övernattning står nu ett stort labb men kombinerad hörsal och kök, dusch, toaletter, kommande experiment utrymme, förråd och kursrum. Självklart fanns det tillgång till internet. Nu är det en station där det går utmärkt att ha en doktorandkurs eller möte.

stort labb med bra utrymmen

Kotta´s nya förlägginng

 

 

 

 

iSWpeCWq9UY9y4ElDQ911sGeDxGQpTyDyfZnY85RmMqqfoIfzNU6CMNJGKYUxJGLnJgw8LxHRnc0qV

 

 

 

 

 

 

 

 

Också något för alla från Askö att besöka när vi kommer till varvet i Kuressaare för att kolla bygget av ersättningsfartyget för Aurelia.

Det är långgrunt runt Saaremaa så det blev långa promenader för att komma ut till djupet där smaltången växer och samla både hela plantor och material för kommande analyser. På några av lokalerna var smaltången kraftigt påväxt av grönslick, rödsläke, och mycket Rivularia, som ser ut som en liten mörk kula och är en cyanobakterie.

långgrunt - Tor hjälper ellensmaltång med påvxät

 

 

 

 

 

 

Vi gjorde också en tur över till Dagö eller Hiiumaa. Det fanns stora ansamlingar av blågrönalger eller mer korrekt cyanobakterie blomningar mellan de två öarna. Samtidigt kunde vi läsa att den stora blomningen var över. Nästa morgon när jag skulle ut till Askölaboratoriet fanns en tät blomning i Uttervik.

algbloming utanför Saaramaa

algbloming o kungsljus

 

 

 

 

 

 

 

 

Väl ute på Askölaboratoriet. Hysteriskt märka upp allt material, tillbaka till fastlandet och via taxi, till Södertälje och med tåg till Strömstad. Det funkade och under över alla under utan försening. Att ha möjligheten att blanda forskning med annat arbete är helt obetalbart. Mer om vad vi gjort mer med materialet kommer

Nu står de väl förvarade på Askölaboratoriet.

tång i rännan

 

Read Full Post »