Posted in Nyheter, tagged alger, algkonferens, algodling, företag, forskare, framtid, Göteborgs universitet, konferens, möjligheter, myndigheter, näring, odla alger, odling, produktutveckling, svenskodlad, svenskodlande alger, Tjärnö marina laboartorium, Ulva, Ulva fenestrata on maj 24, 2022| Leave a Comment »
Göteborgs universitet anordnar en algkonferens med titeln ”Möjligheter och hinder för en svensk algindustri”
Konferensen vänder sig till företag, myndigheter och forskare som är intresserade av alger och algodling.
Intresset för svenskodlade alger växer med rekordfart men hur får vi en svensk algindustri att lyfta?
Välkommen till Tjärnölaboratoriet den 21-23 juni för att lära mer, inspireras och diskutera en grön framtidsnäring.
Anmälan gör du här senast 3 juni
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged Algforskarsommar 2022, Öland, Östersjöns kust, äggsamlingar, blåstång, förökningstoppar, Fucus vesiculosus, fullmåne, hanplanta, Helsingborg, honplanta, Kalmar, kylskåp, kylväska, lösdrivande tång, mastersarbete, Naturum, oogon, Rapport från Algforskarsommar, Revsudden, Skåne, spermiesamlingar, Stora Rör, tångskogen, Vattenriket Kristianstad on maj 21, 2022| Leave a Comment »
Den 16 maj var det fullmåne och några dagar innan startade några deltagare med att gå till stranden och leta efter blåstång med förökningstoppar och bestämma om blåstången hunnit bli mogen att släppa ut sina ägg- och spermiesamlingar utmed Östersjöns kust. Från följande platser har rapporter kommit in: en lokal från Helsingborg och två lokaler nära Sandvik, söder om Kalmar. Samtidigt besökte Tångbloggen en lokal norr om Kalmar, Revsudden och en lokal på Öland, Stora Rör som ligger mitt emot Revsudden.
Från alla lokaler samlades grenar med förökningstoppar några dagar före fullmåne och hölls fuktiga i kylskåp eller kylväska. När de snittades någon dag senare syntes tydliga äggsamlingar eller spermiesamlingar i de flesta förökningstopparna även om några fortfarande inte var mogna.
Från Stora Rör fanns det både hanplantor och honplantor som var så mogna att de släppte ut ägg och spermier. När proverna samlades in var temperaturen på lokalen ca 11 grader på platsen.
För att sammanfatta läget verkar blåstången vara mogen, i alla fall några av plantorna, för årets första utsläpp av ägg och spermier från Helsingborg till Kalmar sund vid fullmånen den 16 maj. Tångbloggen besökte också Snickarhaken, där naturum Vattenriket driver många projekt med barn och ungdomar. För mer om Vattenriket se Naturum Vattenriket – Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.
Här samlade vi tångrenar och lösdrivande plantor som låg i strandkanten och snittade och kollade hur mogna de var.
Också här fanns det tydliga ägg-och spermiesamlingar i förökningstopparna men en del plantor var det svårt att se om det var en han- eller honplanta. Ett mindre första utsläpp skedde nog vid fullmånen kvällen innan. När det är ett riktigt stort förökningstillfälle kan en förökningstopp släppa flera tusen ägg. Och en förökningstopp har uppskattats till att släppa ca 8000 ägg totalt innan den vissnar och faller av. Det kan därför vara väl värt att kolla hur det ser ut både vid nymånen den 30 maj och vid fullmånen den 13 juni.
Tångbloggen kommer att få en gästbloggare, Louise Albertson som kommer att berätta mer om läget utmed den skånska kusten och sitt mastersarbete vid Lunds universitet. Så mer om detta snart.
Tillbaka på Räfsnäs, strax norr om Kapellskär var däremot temperaturen bara lite drygt 8 grader och det gick inte att bestämma könet på tångplantorna. Några kunde man kanske ana att det fanns början till anläggning av små äggsamlingar. Gissningsvis kommer det inte att ske någon start på föryngring här förrän till nästa fullmåne den 13 juni.
Om du vill hjälpa till med att undersöka hur mognaden ser ut lokalt där du befinner dig men inte kommer att vara där just kvällen före fullmåne är ett tips att samla in grenar med förökningstoppar några dagar innan och hålla dem fuktigt men inte i vatten i kylskåpet tills det är dags. Ta ut dom och lägg i lite vatten och vänta några timmar eller till dan därpå. Då kanske det ser ut som på grenarna från honplantorna släpps ut högar med äggsamlingar och från hanplantor –högar med spermiesamlingar. Som på bilden från Revsudden, i Kalmarsund.
Hanplantan från Revsudden hade släppt ut en massa spermiesamlingar, som låg som små orange fläckar ovanpå många av förökningstopparna när plantan plockades ut ur plastpåsen den legat i. Det kommer att vara svårt till omöjligt att se det i vattnet när de kommer att spolas bort vid minsta rörelse och späs ut.
Posted in Funderingar, Nyheter, tagged Algforskarsommar, Östersjön, Citizen Science, förökning blåstång, forskning, Fucus vesiculosus, fullmåne, groddplantor, Kalmar, Kalmar sund, medborgarforskning, mogna förökningstoppar, Oskarshamn, Stockholmsuniversitet, tångskog, temperatur on maj 14, 2022| Leave a Comment »
Nu drar vi igång med Citizen Science projektet ”Algforskarsommar 2022”. En beskrivning av den nya uppgiften att kolla när blåstången är mogen att släppa ut sina ägg och spermier och de första små groddplantorna för året kommer att produceras i Östersjön hittar du på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida på denna länk.
Blåstång i fullmånens sken – Stockholms universitet Tillsammans med samma uppgifter som förra året. Det går fint att undersöka hur mogna tångplantorna är redan några dagar innan fullmånen! Är det svårt att gå ut och samla och snittar förökningstoppar på måndag så kan du göra en undersökning redan nu på lördag eller söndag, Skriv bara upp datum för studien och skicka foton. På många lokaler i Östersjön är det svårt att se både äggsamlingar och spermiesamlingarna, men det är lika viktigt för oss att få dessa foton och rapporer om att det dröjer kanske till nästa full eller nymåne innan de är mogna och förökar sig. Glöm inte att också mäta temperaturen.
Bilden visar många förökningstoppar i ytan men de varieté mogna ännu. Lokalen där de plockades ligger strax söder om Oskarshamn och temperaturen var 10,1 grader vattnet och månen stod högt uppe på himlen på kvällen igår i Kalmar. Men det var lite varmare inne ibland tångruskorna.
Hoppas du vill delta även i år. Ditt bidrag är viktigt för oss och hjälper till att öka kunskapen om livet i Östersjöns tångskogar – hälsar Algforskarsommar och vi på Tångbloggen.
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged Algforskarsommar, anteridium, Östersjön, ägg, äggsamling, blåstång, Bottenhavet, Citizen Science, djurlivet i tången, förökning, förökningstoppar, Flytblåsor, Fucus radicans, Fucus vesiculosus, Gästbloggare, höstförökande tång, Helsingborg, Institutionen för ekologi miljö och botanik, lansering av Algforskarsommar, Lunds universitet, mastersarbete, medborgarforskning, oogon, Räfsnäs, Rådmansö, receptakler, smaltång, spermier, Stockholms skärgård, Stockholms universitet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, tångruska, temperatur, ytvatten on maj 9, 2022| 2 Comments »
Nu drar vi igång med Citizen Science-projektet ”Algforskarsommar 2022”. Nytt för i år är att undersöka när blåstången är mogen nog att släppa ut sina ägg och spermier, så att vi kan få en mer heltäckande bild av när de första små groddplantorna för året kommer att produceras i Östersjön. En beskrivning av den nya uppgiften hittar du på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida.
Vi vill också ha din hjälp med att undersöka djurlivet i en blåstångsruska och senare på sommaren leta efter höstförökande blåstång. Men nu till årets första uppgift – när förökar sig blåstången i vattnet hos dig? Bor du längre norrut så är det lika intressant att få veta när smaltång (Fucus radicans) som blåstång förökar sig i Bottenhavet. Du behöver inte bry dig om att skilja på vilken art det är. Men titta på beskrivningen på länken först.
Men för Tångbloggens följare kommer här ett tips om att det går att tjuvstarta och inte invänta fullmånen den 16 maj. Hur kommer det sig? Jo, precis som med växterna på land tar det tid för äggsamlingarna (oogonen) och spermiesamlingarna (anteridierna) att växa till, mogna och bli klara för att släppas ut i vattnet.
På många ställen utmed Östersjökusten syns knottriga förökningstoppar, receptakler, flytande i ytan. Där värms också vattnet upp snabbare. Jag var nere och mätte i vattnet vid bryggan på Räfsnäs, vid Rådmansö i norra Stockholms skärgård. Där var temperaturen redan 8,3 grader i ytvattnet. Inget att bada i för min del men det kanske inte dröjer så länge innan topparna börjar mogna här.
Fick prover från Helsingborg, av Louise Albertson och vi undersökte förökningstoppar från flera plantor. De såg riktigt mogna ut när vi skar igenom topparna med en skalpell. Så med stor sannolikhet kommer det första stora förökningstillfället att ske den 16 maj. Louise gör sitt mastersarbete på Lunds universitet och hon har lovat att ställa upp som gästbloggare på Tångbloggen och berätta mer om sitt mastersarbete.
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged Östersjön, bollar, Carl von Linné, förlorade bestånd av ålgräs, försenat vykort, Formentera, franska kusten, höststormar, Ibiza, Informationsskylt, Medelhavet, miljöbilder, nedbrytning, organiskt material, Posidonia, rent vatten, rhizomen, sjögräs ängar, Spanien, strand, stränder tångvall, tåg, undervattensliv, vykort, Zostera marina on maj 7, 2022| 1 Comment »
Här kommer nästa vykort, tyvärr försenat eftersom postgången var lite dålig och det tog tid att få iväg det.
Vi fortsatte med ett litet tåg längre ut till den öppna kusten där vågorna slog in mot stranden och det högt uppe på land låg en tjock strandvall med mycket organiskt material som kommer att ligga kvar och fyllas på under höststormarna.
Nedanför låg ett band med torrt sjögräs, Posidonia oceanica, neptunigräs. Det är en enhjärtbladig växt som först beskrevs av Carl von Linné. Neptunigräset, Posidonia oceanica är en endemisk art i Medelhavet och en indikator för rent vatten. I Posidonia-ängarna förekommer ett rikt djurliv och de bidrar även till att minska kusterosionen. Där låg också några konstiga bollar i brunt, som såg ut som om de var gjorda av en massa små barr eller borst?
De kraftiga och tjocka rhizomen och rötterna binder sedimentet och minskar påverkan av vågor. Nu hade jag ingen möjlighet att snorkla och titta på hur en Posidonia– äng ser ut under vattnet. Det får bli en annan gång. En av de största kända ängarna lär finnas söder om ön Ibiza i Spanien och når hela vägen till ön Formentera. Den är ca 8 km lång och har uppskattats till att vara ca 100 000 år gammal. I Östersjön vid nordutbredningsgränsen finns gamla ängar av vår motsvarande art, ålgräset, Zostera marina. Där har en äng uppskattats till att vara ca. 100 år.
Och på motsvarande sätt som hos oss har många Posidonia-ängar gått förlorade under de senaste 60 åren på grund av föroreningar från orenat avloppsvatten, avrinning och ankringsskador i Medelhavet. Båda arterna bidrar med att binda in kol i bottensedimentet, men Posidonia oceanica är mycket mera effektiv som art än ålgräset. De är uppenbart när man tittar på skotten som ligger i land och de bollar som bildas när rotskotten rullar runt i vattnet och vågorna.
Försenade hälsningar från en spännande strand med många fynd.
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged algflora, blåmussla, Codium fragile, Ekosystem, fauna, fina skal, fina stenar, fosfor, fotosyntes, grönalg, Hjärtmussla, ihålig boll, introducerad art, kväve, maj, Månadens alg, Medelhavet, mikroskopiskt djursamhälle, miniatyr, musslor, skalformer, skräp, små kräftdjur, snäckor, tångvall, växer långsamt on maj 1, 2022| 1 Comment »
Efter att inte varit ute på någon längre resa på ett bra tag, så var det dags för ett besök till Medelhavskusten, nära Montpellier, på Franska sydkusten. Det var roligt och spännande att komma ner till stranden och kolla i tångvallen vad som spolats iland och se om det fanns några arter som gick att känna igen.
Något av det första som jag hittade var stora plantor av Codium spp.. På västkusten förekommer klykalg, även kallad gaffelgrenad svamptång, Codium fragile. Det är en främmande sydlig art som numera finns i svenska vatten.
Men min uppmärksamhet fastnade fort på de runda bollar av olika storlek som var ganska vanliga i tångvallen. Arten heter Codium bursa J. Agardh och är en siphonal grönalg, vilket betyder att den är uppbyggd av långa slangar utan några cellväggar annat än när den förökar sig. Den har rankats som en av de långsammast växande algarterna. Med tiden bildas dock en stor biomassa och bollarna kan bli upp till ca 20-25 cm i diameter. Några så stora hittade jag tyvärr inte. Den största var ca 7 cm, vilket ändå får ses som stort. De riktigt stora Codium bursa bollarna uppskattas till att vara över 10 år gamla.
Medelhavet är näringsfattigt och många av de alger som växer där behöver anpassningar för att kunna tillväxa även när det är brist både på fosfor och kväve. Här blir den runda formen viktig för att fånga in mycket ljus till fotosyntesen samtidigt som arkitekturen gör det möjligt för ett effektivt utnyttjande av näringen som kan recirkuleras inne i bollen av det mikroskopiska djursamhället som lever där. Inne i de ihåliga större bollarna gömmer sig också betare och små kräftdjur som, samtidigt som de får skydd från predatorer, bidrar med näring åt algen. Ett helt lite ekosystem i miniatyr.
Med klimatförändringen kan vi nog förvänta oss att fler arter av alger från sydliga områden kommer att dyka upp hos oss här i Norden. Undrar vilken som blir nästa nya främmande art…
Det fanns såklart en massa vackra skal av hjärtmusslor och många andra arter av snäckor, musslor och alger. Så blir det en resa i sommar glöm inte att ta en tur utmed stranden och titta på allt spännande som finns att se, oavsett om det blir långt bort till ett varmare hav eller mer hemmavid. Vart än det bär av skall jag ha med mig både en bra algflora och en bok om djurlivet också. Tänk bara så många spännande skalformer det finns!
Tångbloggen 