Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘blåmusslor’

När jag var ute och badade i vikarna runt Askölaboratoriet, förra veckan var det fortfarande varmt i vattnet, över 22 C0de första dagarna. I mitten av veckan sjönk temperaturen snabbt, till ca 17 C0. Inne i tångbältet var det fortfarande varmt. Det har säkert varit jättevarmt i det stillastående vattnet i många grunda vikar i sommar. Så vad kunde jag hitta som tecken på att rotade vattenväxter, alger och djurlivet påverkats av att temperaturen varit hög?

Min första observation var inne i den närmaste viken vid stationen, där botten fläckvis är täckt av en låg tät matta av skruvnating, Ruppia spiralis. Jo, på stråna och de trådsmala blomstänglarna sitter det rader med mörkgröna små Rivularia spp. tillsammans med upp till ca 2 cm stora bruna, lösare Gloeothrichia spp. Jag har aldrig tidigare sett så mycket av dessa två kolonibildande cyanobakterier.  De har tydligen haft mycket goda möjligheter att tillväxa och föröka sig i det varma vattnet. Mer information kommer när de prover som skickats till Roland Bengtsson, som är expert på bl.a. cyanobakterier i sötvatten hunnit bestämma vad som fanns i proverna.

1 Rivularia biasolettiana o Gloeotrichia natans?

Vattendjupet var runt 60 -70 cm och det syns mer spår av påverkan från varmt vatten om du tittar noga på bilden under i de lite glesare öppna sandiga delarna. Först ser man fintrådiga grönalger, runt skruvnatingen. Det är troligen en art av grönslick, Cladophora spp. På bara fläckar ligger en hel del döda skal av östersjömusslor, Limecola balthica.

2botten i Silléns vik 20180811

Nästa observation var ute på den närmaste ön som heter Björkholmen. Här har jag studerat blåstången sedan mitten på 1980-talet. Många av tångplantorna var ovanligt kraftigt överväxta av grön- och brunalger på de äldre delarna. Överst på klippan sitter också ett typiskt ganska ungt ljusgrönt grönslicksbälte.

3 ny grönslick + överväxt blåstång, insidan Björkholmen 20180818

Men överraskningen var när jag klev ner i vattnet och mellan de större stenblocken det kändes alldeles mjukt under fötterna! Vad var detta? Jo, massor med döda blåmusslor och på vissa ställen också massor med hjärtmusslor, (Cerastoderma glaucum och Parvicardium hauniense).

I ett forskningsprojekt från Institutionen för ekologi, miljö och botanik samlades  tångprover in under veckan och antalet hjärtmusslor/ tångplanta som fortfarande satt  kvar i tången räknades. Här kommer också resultat att komma från årets miljöövervakning som just startat.

4 handfull döda blåsmusslor 20180818

På utsidan av Björkholmen ligger det fullt med skal av döda blåmusslor tillsammans med rödalgen kräkel (Furcellaria lumbricalis) och överst lite brunröd torkad blåstång. De parvisa flytblåsorna syns tydligt.

I vattnet nedanför ligger det också en massa musslor på botten och algerna som växer där, både grönslick och tarmalger (Ulva intestinalis) är ovanligt mörkt gröna. Grunt växande grönslick brukar annars vara ljusgrön i färgen speciellt om den sitter på en solsidan av en klippa.

Troligen för att alla de döda musslorna gött vattnet utanför. Så vad kan ha orsakat att så många blåmusslor ligger i skrevorna på många ställen både på land och i vattnet? Troligen är det en kombination av flera faktorer. Blåmusslor i Östersjön är redan stressade av den låga salthalten i vattnet. När de sitter tätt på klipporna kan de bli konkurrens om mat. Och utan tillräckligt med mat räcker inte energin till för att överleva när temperaturen blir för hög.

Vi på Tångbloggen skulle gärna få in rapporter från andra grunda områden utmed Östersjöns kuster. Hittar du mer eller mindre ilandspolade döda musselskal, konstiga ovanliga geléklumpar av cyanobakterier eller något annat ovanligt? Det skulle vara intressant att få veta om det är fler som noterar samma förändringar.

Annonser

Read Full Post »

Den här varma sommaren har verkligen gynnat de fintrådiga algerna. Rapporter har nått Tångbloggen om ovanligt stora mängder av fintrådiga alger från Göteborgs södra skärgård och upp till Strömstad. Eftersom delar av Tångbloggen sommartid är stationerad i de inre delarna av Gullmarsfjorden, passade vi på att skutta ner till stranden för att dokumentera läget.

Det lilla tidvatten vi har var lågt, och vi möttes vid stranden av en tät, grönskimrande matta av fintrådiga alger. En närmare titt visade på stora mängder grönslick, med olika arter ur släktet Cladophora, samt en del tarmalg (Ulva intestinalis) och säkert fler arter. Men eftersom vi varken hade lupp eller mikroskop med oss, konstaterade vi bara att det var ”blandade fintrådiga, mest grönt”.

Väl nere i vattnet möttes vi av kompakt ludd, i bruna och gröna toner, som täckte allt och alla. Mattan var seg och minst decimetern tjock. På flera ställen draperade den underväxande alger och skapade ett dramatisk landskap.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Tjock och seg matta av blandade fintrådiga alger täcker hela botten på grunda djup i Gullmarsfjorden.

En bit bort på denna mjuka botten växer en frodig ålgräsäng. Den brukar glittra vackert smaragdgrön en solig dag som denna. Nu var den dock helt insvept i fintrådiga alger och såg ut som om den var nerpackad för transport eller klädd i spindelnät.

Bilden till vänster visar hur ålgräset (Zostera marina) brukar se ut en solig sommardag. Bilden till höger visar årets mer insvepta version. Inte lika glittrande…

Är detta något alger, sjögräs och djur mår dåligt av, undrar säkert en del av våra läsare.

Alger och sjögräs vill ju ha solljus, så vist påverkas de av den skuggning den fintrådiga mattan innebär. Men jag ser att de ändå växer, om än inte lika kraftigt, under mattan. De är tuffa.

För djurens del behöver man bara simma lite närmre och se vad som händer.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
I den fintrådiga mattan finner vi tusentals och åter tusentals små blåmusslor (Mytilus edulis) som bytt skepnad från frisimmande larv till liten bottenlevande mussla.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Tittar man noga på bilden här ser man en liten krabba som festar loss på denna buffé av paradisiska mått.


Vi hittar även otroliga mängder av ormstjärnor (Ophiuriodea) på bilden till vänster, som inte heller säger nej till lite musslor. Till höger ser vi en lilla sjöstjärna (Asterias rubens) som mumsar på både musslor och annat gott den hittar.

Algmattorna kommer att ligga kvar på de grunda bottnarna tills de antingen dör och bryts ner under sensommaren och hösten, eller så kan de spolas upp på stränderna ifall det plötsligt skulle blåsa kraftigt i några dagar. Tittar man på väderprognosen känns det dock inte så troligt att de flyttar sin inom den närmast framtiden.

Så även om det kan se lite trist ut för en badande människa så är det som vanligt full rulle och anpassning till läget som gäller nere i havet. Och tittar man på blåstången ser den i alla fall ut att vara rätt nöjd med att ibland kunna sticka upp över ytan och få sig en nypa rent ljus.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Read Full Post »

 

I år var första året som Stockholms universitets nya forskningsfartyg R/V Electra af Askö besökte Almedalen och visade upp Östersjöns rika och varierade liv i flera akvarier på akterdäck. Med ombord fanns akvarier med blåstång, kräkel (Furcellaria lumbricalis), sandmusslor, tånglake och spigg och i luppar och mikroskop visades ett färskt planktonprov från hamnen upp för nyfikna besökare. I ett akvarium fanns både nya introducerade arter som svartmunnad smörbult och smaltång, en art som är unik för Östersjön och tål lite lägre salthalt.

1_Svartmunnad smörbult, smaltång o vattenpest

För den med skarpa ögon syns till höger vattenpest och i bakgrunden smaltång (Fucus radicans) och så svartmunnad smörbult och lite vitskjälksbladmöja.

Två musselrep hängde över relingen, ett med 1 år gamla blåmusslor och ett med 2 år gamla musslor. Båda kommer från en större studie med testriggar utplacerade i Stockholms skärgård med målsättningen att undersöka förutsättningar för odling av musslor.

 

 

Ett år gamla musslor sitter på repet till höger och de två år gamla ligger till vänster på däck. Båda är från Ecopelag som undersöker förutsättningar för musselodling i Stockholms skärgård.

En faktor som begränsar tillväxten hos blåmusslor är låg salthalt. I norra delen av Egentliga Östersjön blir inte blåmusslorna mer än ca 3-4 cm långa. De har också lättare att ramla loss från odlingsrepen genom att byssustrådarna som de håller sig fast med inte är lika starka som på västkusten, där salthalten är högre och blåmusslorna kan växa sig mycket större.

Odling av blåmusslor har en lång tradition utmed marina kuster. Den första odlingen i Sverige startades i närheten av Tjärnö marinbiologiska laboratorium redan i slutet av 1960-talet. 1977 publicerade Hammer den första stora sammanställningen om möjligheter att producera musslor, deras användningsområden och begränsningar. Under 1980-talet presenterades många utredningar om vattenbruk, bland annat om mussel –och ostronodling på västkusten 1985 (Musslor och ostron: en ny näringsgren för svenska västkusten) och nu senast en handlingsplan för svenskt vattenbruk (Handlingsplan för svenskt vattenbruk) för 2012-2020. Här finns att läsa för den intresserade om tillväxthastigheter vid olika salthalter, risker i samband med giftiga algblomningar, att många musslor kan ramla av i samband med kraftig blåst, m.m. men också vilka möjligheter som finns att använda musslor på olika sätt.

4_Catherine Legrand visby 20180705

På ett av Östersjödagarnas seminarium berättade Catherine Legrand, professor vid Linnéuniversitetet, om de försök som nu görs med att använda musslor och musselmjöl från odlingar i Kalmarsund som hönsfoder. Flera spännande försök pågår i olika projekt.

 

5_Testpanel- ägg_ 20180705

Auditoriet och en testpanel fick sen möjligheten att prova vilka höns som fått konventionellt foder och vilka som fått musselmjöl. När det gällde att tippa vilket ett som fått musselmjöl trodde många av oss inklusive undertecknad att det var ägget med gulare äggula, vilket var fel!

6 Ägg test 20180705

Hur som helst – båda smakade lika gott!

Att använda odling av blåmusslor för att rena vattnet och ta upp näring har testats på många lokaler både utmed svenska västkusten och under senare år i Östersjön. I samband med diskussionen om spridning av främmande arter som kommit till svenska vatten under de senaste 100 åren kan det vara intressant att fundera över odling av vandrarmussla (Dreissena polymorpha). Den kan odlas på samma sätt som blåmusslor. Vandrarmusslan finns idag på många platser i sötvatten eller i utsötade vikar av Östersjön. Det är en art som kan fylla blåmusslans funktion att kunna filtrera vatten och ta upp små växtplankton.

I Mälaren har en odling av vandrarmussla anlagts just för att ta upp näringsämnen som fosfor och kväve och rena vattnet. Samtidigt finns ju en risk att spridningen av vandrarmusslan ökar. Men i långa loppet är det kanske bättre att hitta användningsområden för den eftersom den nu finns i många av våra sjöar och utmed kusten. Något att fundera över?

 

Read Full Post »

Vill du ha lite avkopplande läsning i regnet så kolla på nätet efter DN bilagan eller skaffa tidningen. Där finns en längre artikel om blåstången i Östersjön och de unika dykstudier som gjordes av professor Mats Waern vid Uppsala universitet på mitten av 40-talet i Singö- Gräsöområdet. Dessa har upprepats med större mellanrum och kommer till hösten i år att undersökas igen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet. Blir spännande att se vilka förändringar som skett sedan den senaste studien 2006. Tångbloggen i DN bilaga.pngTångbloggen i DN bilaga

Read Full Post »

Ursprungsområdet för det japanska jätteostronet är Ostasien men i dag odlas det över hela världen. I Europa är det Frankrike som odlar mest och troligen kommer våra japanska ostron därifrån. De har spridit sid utmed kusten norrut från Frankrike och länge trodde man att de inte skulle tåla den låga salthalten i Skagerrak och definitivt inte kunde föröka sig hos oss för att vattentemperaturen var för låg på sommaren. Eller att frysa in på vintern. Det syns 4- 5 små på en sten lite till höger nertill i bilden och en massa på stenen till vänster.
ostron vid iskant
Men alla antaganden visade sig vara felaktiga. De första individerna hittades på svenska västkusten i Bohuslän 2006. 2007 och 2008 hittades många individer utmed kusten i Bohuslän och sedan dessa har de spritt sig och förökat sig och växer fort. De skarpa tillväxtzonerna syns på detta skal.
ostron tillväxt
Så i år firar ostronet 10 i svenska vatten. Själv har jag samlat och ätit gratinerade ostron i många år nu och vi håller på att bygga upp en skalbank av ostron- och blåmusselskal på tomten.
vår skalbank 1

Read Full Post »

Under Almedalsveckan visade Stockholms universitets Östersjöcentrum en utställning i fören på Briggen Tre Kronor med brett innehåll. Ett tema tog upp vad som händer med marina arter när de vandrar in i Östersjön. Skalen i Östersjön av både blåmusslor och andra marina snäckor och musslor blir mycket mindre, orsakade av den stress som de utsätts av att leva och tillväxa vid den lägre salthalten. Den låga salthalten i Östersjön har också lett till att den genetiska variationen hos arter är mindre än i Västerhavet, vilket kan göra att arter blir mer känsliga för övrig påverkan t.ex. från olika miljögifter. Ämnen som tungmetaller är också giftigare i vatten med lägre salthalt.

1salthaltstress o nya arter

Östersjön är ett ungt hav och det är få arter som hunnit med att anpassa sig till det bräckta vattnet under de 7000 år som gått. Det innebär att havet är artfattigt och vissa djurgrupper saknas som t.ex. sjöstjärnor och sjöborrar. Samtidigt finns ofta många individer av de arter som klarar av att leva i Östersjön.

Östersjöns artsammansättning förändras hela tiden både genom påverkan från människan och genom att nya arter från andra havsmiljöer kommer hit. Många arter har förts hit med ballastvatten, genom akvariehandeln eller i samband med vattenbruk. Det kan ta många år innan någon noterar att Östersjön nu är en art rikare. När den hittas, fångas i ett nät eller vid en provtagning är det ofta försent för att hindra fortsatt spridning och med tiden kommer den att bli ett naturligt inslag i Östersjön. Detta gör frågan vikig och aktuell- ”Är de bara ett problem, vilket ofta lyfts fram eller kan vi nyttja dessa nykomlingar, som kommit för att stanna?”

En art som har stor negativ ekonomisk  påverkan är havstulpanen, som sätter sig på båtskrovet. Det var också denna väg som den en gång fördes in från Amerika. Denna art kom in för ca 100 år sedan till Östersjön och håller på att spridas norrut i Bottenhavet genom att långsamt anpassa sig till allt lägre salthalt. För att hålla reda på när havstulpanerna har kommit kan man hänga ut en platta vid bryggan och se efter varje vecka om det går att se de små, små havstulpanerna som satt sig fast på plattan. Har du inte en brygga att kolla själv på så leta rätt på informationen via Skärgårdsstiftelsens app. Då är det dags att borsta bort dem, gå in i ett sötvattensområde någon dag eller två så havstulpanerna dör, eller åka till en båttvätt. Det är dags att hålla ögonen öppna i slutet av juli början av augusti,  i alla fall om du håller till i Stockholms skärgård.

2havstulpansplatta från 20140915

En annan art som förts in aktivt för ca. 1000 år av vikingarna från amerikanska kusten är sandmusslan (Mya arenaria) som har blivit en naturlig del i bottensamhället utmed kusterna både i Östersjön och på västkusten. Samma sak gäller för många av runt hundra andra arter som kommit in till Östersjön sedan dess. I Östersjön blir sandmusslan mindre än på västkusten. Den kan vara lite svår att hitta men väl värt att leta efter. Smakar mycket gott kokt i lite vitt vin eller stekt i smör.

3Sandmussla

En fiskart som blivit mycket vanlig utmed kusten i södra Östersjön är svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus). Den är också jättevanlig i många hamnar, bland annat i Visby. Den äter både blåmusslor och små kräftdjur. Den har ett fast vitt kött och smakar lite som marulk men eftersom den bara blir runt 2,5 decimeter lång är det lite pilligt att laga till.

Ett av det nyaste tillskottet till arterna i Östersjön är en liten krabba, som blir ca 3 cm stor och har inte hunnit få något svenskt namn ännu. Den är allätare och tar både små kräftdjur som havsgråsuggor och tångmärlor och snäckor. De finns gott om på bottnar utanför Åbo. Vad jag känner till har arten inte hittats i svenska områden ännu. Värd att leta efter.

6mud crab torkade

Så från att förut bara haft en art av krabbor i södra Östersjön, nämligen strandkrabba så finns det nu fyra arter, där den största är den kinesiska ullhandskrabban.

7Kinesisk ullhandskrabba stor

Hittar du någon ny art så fotografera den, notera var du hittade den och skicka informationen till Artdatabanken. Gärna till oss på Tångbloggen också 🙂

 

 

 

 

 

 

Read Full Post »

Här kommer en kort rapport om läget i det översta bältet utmed stranden. 
Vattennivån är fortfarande låg och blåstångens förökningstoppar hos de grunt växande plantorna ligger och flyter i ytan. Djupare sittande förökningstoppar kommer det att ta ytterligare flera veckor för att växa ut och mogna. I den grunda viken finns redan små fiskyngel av skrubbskädda. Många tecken finns på att våren och sommaren är tidiga också i havet. Är du ute i skärgården kommer du att se att det finns ett brett grönt bälte, delvis ovanför vattenytan. Det är grönslicken som redan vuxit till sig och ligger som en skir ljusgrön bård utmed klipporna.

Bild

Såhär års är det ofta som det kan se ut som en algblomning ilanddriven i strandkanten. Det är inte alger utan pollen ifrån olika landväxter, som björk, tall och många andra arter. Pollen är gulaktiga till färgen och ser ut att ligga mer som ovanpå vattenytan än de små mikroskopiska växtplankton och cyanobakterier som bildar algblomningar.

Bild

Bild från hamnen i Uttervik en solig majmorgon. 

Vi provade att samla in blåmusslor som vi kokade till lunchen och provsmakade. Östersjöns blåmusslor blir inte mycket mer än några centimeter långa beroende på den låga salthalten. Själva musselköttet är som en liten blek klump runt 0.5 -1 cm stor. De hade en mild smak och hade ännu inte hunnit leka utan var feta och goda. Så det är inget som man blir mätt på. Efter leken tappar de runt hälften av innehållet. Detta sker när temperaturen i vattnet är över 10-12 grader. Efter leken tar det till hösten innan de börjar bli feta igen.

 Bild

Prova gärna, men plocka inte musslor nära båthamnar eller andra platser med mycket föroreningar, t.ex. nära industriutsläpp eller avlopp. De filtrerar stora mängder vatten och samlar in massor med små partiklar som kan innehålla giftiga ämnen från förorenade områden. 

Read Full Post »