Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘höst’

I veckannär vattnet var lugnt och stilla i Räfsnäs hamn på Rådmansö var det läge för en fin promenad mellan gamla båthus och bryggor. Mellan några bryggor längre in i hamnen låg tyvärr en hinna av bensin på ytan efter någon båt som spillt, inte mycket men ändå. Synd. Och mellan nästa brygga flöt en död råtta i ytan på den regnbågsfärgade  hinnan av bensin. Den trivsamma promenaden blev mindre njutbar.

Det är lätt hänt att vi kan ställa till det även på liten skala genom att även genom en olyckshändelse spilla ut bensin i vattnet. Men råttan måste ha hittat mat någonstans innan den av oklar anledning hamnade i vattnet.

Kanske hade den ätit sig mätt på matrester ur de många plastkassar som hamnat utanför på marken vid sophämtningsstationen?

Det ser inte bara skräpigt ut. Problemet är att det både sprids plast och annat skräp, matrester, papper runt i hamnen och ner i vattnet. Soptunnorna kommer inte att öppna förrän om ca 6 veckor. Det syns både på skylten och på att nedkastet är stängt! Plastpåsen är ju lättare nu när mat och dryck är konsumerad, så det borde vara enkelt att ta med i bilen hem och slänga i tunnan där.

Tussilago solar20200327

Fortsätter min promenad och blir glad av att se en härlig tuva tussilago och lite längre ut i vattnet mellan några bryggor var det fullt med spigg i vattnet. Detta är fjolårets ungar av storspigg som till stor del stannar kvar nära stranden under vintern.

Bild 1 spiggen samlas vid bryggan

De vuxna individerna av storspigg drar ut på den öppna fjärden ganska tidigt redan i juli och stannar där tills nästa är när värmen kommer tillbaka. Under perioden när spiggen är ute i den närmaste fjärden kan många bli mat åt öring. När det blir varmare i vattnet kommer de stora spiggarna komma tillbaka i större stim. Nu är det fortfarande för kallt i vattnet bara ca 4 C. Så vi får vänta ett tag till tills de dyker upp. Något att se fram emot.

Read Full Post »

1 högvatten vid brygganUnder hösten 2019 och de två första månaderna 2020 har vattenståndet varit ovanligt högt i Östersjön. Vid vår brygga spolade vattnet över bryggan, när det var som högst för två dagar sedan. Det var 99 cm över normalvattenståndet.

2 bryggan med tång o stolen

När vattenståndet sänktes lite lämnades en hel del tång, ålgräs och vassbitar kvar på bryggan. En del hade t.o.m. blåst längst in i badhytten. Tursamt nog låg badtofflorna kvar.

3 skräp o badhytten

När det sedan blev lugnt och kallt väder igen bildades vackra isdroppar runt vasstråna. Genom vågrörelserna fryser vattnet till en bit upp på vassen och glänser i solen.

4 vass med isdroppar 20200226

Nere i vattnet börjar det bildas en massa brunalger både på vassen och stenarna och även på badstegen till badhytten. Eftersom det bara är ett par plusgrader i vattnet har jag inte undersökt exakt vad det är men troligtvis är det en blandning av kiselalger och trådslick, Pylaiella littoralis.

Hur som helst växer det redan på för fullt i vattnet nu när ljuset börjar komma tillbaka. Det blir säkert en tidig vår, inte bara på land där vintergäck, snödroppar och tibast redan blommar, utan också i havet. Nu gäller det att hålla ögonen öppna och leta vårtecken!

För den som är intresserad av att hålla koll på vattenståndet och kanske jämföra med egna bryggan, finns dessa uppgifter på SMHIs hemsida.

Det kommer att dröja ett tag till tills det är dags att sjösätta båten. Så om det kommer fler perioder med högvatten kan det vara klokt att lägga upp båten ordentligt.

7 upplagd båt vid högvatten

I nästa Tångbloggsinlägg kommer jag att berätta lite om vilka effekter det kan få i vattnet utanför bryggan.

Read Full Post »

Månadens alg är smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus, en marin brunalg som förekommer utmed hela den svenska kusten. Den är vanlig som påväxt på blåstång på hösten som jag skrev om nyligen på Tångbloggen. Smalskägg blir extra vanlig i Östersjön där tången alltid växer under vattenytan, jämfört med Västkusten och Atlanten där tången ofta ligger torrlagd vid lågvatten, vilket minskar överlevnaden hos smalskägg. På västkusten växer den istället den ofta på strandpiska, Chordaria flagelliformis och andra alger, mellan 0-5 meters djup.

I Östersjön är den vanlig från Falsterbo till Ålandshav. Den går att hitta i näringsrika miljöer norrut till södra Bottenviken, där salthalten blir för låg för denna marina art. Det makroskopiska sporofytstadiet förekommer från tidig vår till sen höst. Sporerna utvecklas till skildkönade mikroskopiska trådformiga gametofyter under den kalla perioden (0-8 0C). Smalskägg har rörliga han- och hongameter som släpps ut i vattenmassan.  Hongameter producerar ett feromon, finavarrene, som attraherar spermierna. Samma feromon kan också attrahera spermier hos knöltång (Ascophyllum nodosum), men det resulterar inte i någon lyckad befruktning om dessa två arter råkar korsas.

Äldre plantor blir mörkare bruna, tappar håren och kan täcka stora delar av blåstångsplantorna. Smalskäggsplantan kan bli upp till ca 30 cm lång och är fäst med en pytteliten fästskiva mot underlaget.

På den vänstra bilden syns att smalskäggsplantan är fäst på de äldre delarna av blåstången, under flytblåsan som brukar växa till i slutet april början maj.

Såhär års lossnar de gamla plantorna av smalskägg och driver iland. De är en gynnsam miljö för tångmärlor att gömma sig i. Ännu senare på året flyttar tångmärlor och havsgråsuggor djupare ner i algbältet, till rödalgbältet där de inte riskerar infrysning eller riktigt låga temperaturer.

Blev lite inspirerad att skapa något nytt av de stora smalskäggsplantorna som jag hittade inne ibland vassen förra veckan. Resultatet blev ett fat och en liten skål, med många små svagt rosafärgade torkade tångmärlor, några havsgråsuggor och en tångräka. Det grekiska namnet Dictyosiphon känns passande för arten där diktyon betyder nät och siphon betyder rör och även för ett ART- konstverk där små havsdjur fångats i trådarna av smalskägg.

I skålen till vänster ligger en handfull algtabletter. De är kosttillskott och består av Spirulina, blåstång och knöltång. Spirulina är en trådformig cyanobakterie som odlas i många länder och som ofta används som kosttillskott.

Det finns flera projekt som funderar på att producera framtidens ”Take-Away –förpackningar” av bioplast producerad av makroalger. Nedbrytbara förpackningar som kan komposteras när de förbrukats. Vid mitt senaste besök på akvariet på Tjärnö marinbiologiska laboratorium , Göteborgs universitet såg jag några olika skålar, dels en gjord av purpurtång, Porphyra umbilicalis och en av fingertare, Laminaria digitata.


Resultatet av ett examensarbete av Martina Green.

4 Algaebra examensarbete

Martina Green är, som ni kan läsa, designer med inriktning på hållbara förpackningar. Vi gillar såklart namnet på hennes företag: Algaebra, och hoppas att vi snart kan köpa hennes produkter ute i handeln.

Read Full Post »

På vårt förra inslag om att det inte bara är tillförsel av näring som påverkar hur och vilka arter som gynnas av alger utan även om det finns ett rikt bestånd av stora rovfiskar kom en fråga om vad allt luddet är som syns såhär års utmed de grunda stränderna. Är det kiselalger som täcker tången och vattenväxterna?

Så här kommer lite bilder på några vanliga arter som växter på blåstången eller täcker allt som ett fint ludd. Många av arterna kan i sin tur vara täckta av kiselalger, men för att se dem behövs ett mikroskop.

Molnslick på tång

Blåstång klädd delvis med molnskick, Ectocarpus siliculosus en brunalg. På klippan ovanför sitter grönslick som har börjat vissna och släppa från berget.

Bilden till vänster visar hur det ser ut nedanför Askölaboratoriet där det börjar flyta runt en massa lösa fintrådiga brun och grönalger. Samtidigt så syns det hur inklädda vassens strån är under ytan. På bilden till höger sitter fortfarande mycket av de fintrådiga brunalgerna kvar både på tången och vassen. Finns det mycket rotad bottenvegetation på någon meters djup som når ända upp till ytan eller en grynna där det växter tång är det lätt gjort att tro att det finns ett grund där!

Med det kommande väderomslaget och kommande lågtryck gör att vattenståndet höjs  under hösten. Blåsten kommer i sin tur att göra att de fintrådiga algerna lossnar och tången kommer att se ren och fin ut igen.

Read Full Post »

Read Full Post »