Vi har tidigare skrivit om projektet ”Lokal återföring av näring till land vida drivande algmattor samt ilandspolade makroalger och ålgräs”. Under sommaren och hösten 2018 samlades tång, alger och ålgräs in som sköljts upp på stränderna under den gånga vintern både från Askö och från stranden vid Räfsnäs, Rådmansö i Norrtälje.
Materialet komposterades under vintern och hösten. Detta har vi beskrivit tidigare här på Tångbloggen. En tydlig skillnad var nedbrytningen och hur lite som finns kvar i komposterna som består huvudsakligen av blåstång, dvs kompost 1 och 4. Kompost nr 3 där ålgräs dominerar har inte alls minskat i volym på samma sätt även om materialet brutits ner.
Bilden till vänster: Blåstångskompost, startad 27 juni 2018 samtidigt med bilden underst som består mest av sjögräs. Övre bild till höger är vad som finns kvar av blåstångsmaterialet där komposten startade 17 september 2018.
Nu i mitten av maj var det dags att starta odlingen av potatis i två pallkragar med måtten 120 x 68 x 40 cm (längd x bredd x höjd). De placerades skyddat utmed väggen direkt på marken, med ett lager av kompostmaterial i botten.
Både med att sätta upp pallkragar och med att fördela kompostmaterialet fick Tångbloggen professionell hjälp.
Sex stycken förgrodda potatisknölar av den tidiga potatissorten ’Solist’ sattes jämt fördelade över odlingsytan i vardera av de två pallkragarna.
Motsvarande planteringar i pallkragar av sättpotatisen ”Solist” i komposterat eller färskt tångmaterial har också startats på två andra platser i skärgården, dels i norra skärgården på Rådmansö och dels på Nåttarö, i södra skärgården utanför Nynäshamn. Projektet på Nåttarö sker i samverkan med Skärgårdsstiftelsen.Skärgårdsstiftelsen.
Målsättningen är att undersöka olika lokala förutsättningar i skärgården att återföra näring i ilanddriven tång och sjögräs och undersöka hur denna resurs enkelt kan komma till användning i odling. Parallellt har prover samlats in av materialet från starten i juni respektive september 2018 och vid planteringen i maj 2019.
Under året kommer även mängden ilanddrivet material att dokumenteras genom att fotografera med drönare tillsammans med att mäta mängden material och hur mycket näring den innehåller. Innehållet av kadmium kommer också att analyseras.
Det har hittills varit relativt kallt i skärgården efter den första värmeböljan, så nu gäller det att kolla när de första synliga blasten dyker upp på de olika lokalerna. Förväntan är att det borde ta ca 15-20 dagar, dvs i slutet av maj – början av juni.
Tångbloggen 
Hej. Har för mig att tång mm anses som miljöfarligt avfall och ska sändas till destruktion.
Hej. Oj, det låter ju helt galet. Kan det vara tång/alger som man har tagit upp och sen inte får slänga tillbaks i havet?
[…] Tångbloggen har tidigare skrivit om att odla potatis i material från tångvallar. Funderar du på att starta en liten hemmaodling finns det fortfarande god tid för planering. I rapporten från Skärgårdsstiftelsen finns bra förslag om att t.ex. blanda upp den insamlade tången med jord. På så sätt minskas risken för att tången innehåller lite förhöjda halter av kadmium som kan tas upp av grönsakerna. Jag testade med potatis som blev mycket finare i tångkompost än i den lite leriga jord som finns på tomten. Det finns också en lista på vilka grönsaker som är bäst att odla just med avseende på eventuellt upptag av kadmium eller andra tungmetaller. […]
Kul – men hur gick det med potatisen? Nyfiken på uppföljning men hittar den inte här?
[…] När tången legat länge på land kommer den att läcka näringsämnen, ändra färgen och börja brytas ner. Då har mycket av saltet tvättats bort vilket är bra för komposteringen och att lägga tången på den blivande odlingen. I Räfsnäs, Norrtälje sattes förgrodd sättpotatis av sorten ’Solist’ i pallkragar fyllda med… […]