Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juni, 2018

Sedan mars april har det varit en ovanligt lång period med lågt vattenstånd i norra Östersjön och tångbloggen har följt hur det långsamt höjts i Råttviken nära Räfsnäs, på Rådmansö.

1Råttviken lågvatten vall 20180409

I början av juni ökade vattenståndet långsamt. Och det bildades en tångvall en bit ut i viken.

2Råttviken 20180609

Den 13 juni hade vattnet stigit ytterligare en decimeter så det bildades en liten vattensamling innanför vallen. Och segelbåtarna börjar dyka upp utanför.Och gräset blir grönare och högre.

Här ligger vattnet kvar och den tidigare torra blåstången börjar läcka ämnen som färgar vattnet brunt. Det mesta är florotanniner men också en del näringsämnen som fosfor och kväve.

Tio dagar senare har vädret slagit om lagom till midsommar, vattenståndet är ca 40 cm över normalvattenstånd under en kort period på natten mellan den 22 o 23 juni. Sen minskarvattenståndet ca 1 dm och eftersom det både blåst och regnat så syns spåren av högvattnet i de ilandspolade blåstångsbältet som ligger en bit upp på stranden i gräset på det högra fotot. Det blir intressant att se vad som kommer att växa upp i den innersta zonen som legat torrlagd så länge.

Annonser

Read Full Post »

Vi har tidigare (här, här och här) rapporterat på Tångbloggen om våra försök i Trälhavet som ingår i ett forskningsprojekt finansierat av stiftelsen BalticSea2020. Genom att slå våra kloka huvuden ihop och testa olika lösningar i fältförsök håller vi på att ta fram en manual för restaurering av blåstång.

Tångbälte

Ett frodigt tångbestånd- en sann fröjd för Tångbloggen

Varför då, kanske en nytillkommen bloggläsare undrar. Jo, blåstången är en mycket viktig del av Östersjöns kustnära ekosystem och stora områden av blåstång försvann under slutet av 1970-talet på grund av övergödningen. Dessa har inte kommit tillbaka, även om vi numera är medvetna om problemen i Östersjön och gör allt vi kan för att rätta till tidigare misstag. Men förändringar tar tid. Genom att skriva en manual där vi beskriver och förklarar hur blåstång fungerar och vad man kan göra för att hjälpa den komma tillbaks till områden där den tidigare funnits, hoppas vi kunna ge en av Östersjöns mest ikoniska arter en hjälpande hand. Samtidigt vill vi även hjälpa de personer som vill försöka restaurera tång att göra på bästa möjliga vis för att få lyckade resultat.

Under juni och juli månad så har vi satt ut försök på två platser i Trälhavet, som ligger norr om Stockholm mellan Vaxholm och Österåkers kommuner.

Försöken ska svara på om blåstången klarar av att fortplanta sig på dessa platser, precis vid gränsen av blåstångens utbredning in i Trälhavet. Vi har använt oss av samma metoder som vi tidigare utvecklat och använt i Björnöfjärden (läs gärna vår följe-tång  från den studien).

Genom att hänga upp mogna buketter av hanar och honor hoppas vi att de ska föröka sig. För att kunna kontrollera detta under en lupp, har vi även satt ut några kakelplattor knutna på stenar, så att vi lätt kan plocka upp dem och ta med in på labb.

Setup

Upphängda blåstångsbuketter med kontroll-plattor under. Såhär går forskning till.

I Trälhavet är de hårda bottnarna, klippor, block och stenar, som tångens bebisar vill sätta sig fast på, täckta av ett halvcentimeter tjockt lager av slemmigt damm. Så för att tångens ägg inte ska sjunka ner i slemmet och dö, har vi även borstat rent på klipporna under experimentuppställningen.

Vi har även flyttat in stenar med vuxna plantor för att undersöka hur de klarar av miljön. Om det är mycket näring i vattnet kan de få fintrådiga alger, som grönslick, växande på sig. Blir de fintrådiga algerna som växer på för täta får tången ingen sol och dör till slut.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En tångruska placeras på nyborstad botten. Vi hoppas att den ska trivas här.

Som du kan se på bilderna var det ganska grumligt i vattnet när vi var där, och då var vi bara på en meters djup som mest. Eftersom blåstång behöver solljus för sin fotosyntes och överlevnad, så är grumligheten i vattnet något som tången inte uppskattar. Tång vill helst ha klart, rent vatten så att massor med solljus kommer ner till botten där den växer. På grund av säsongens ovanligt varma väder, samt att det varit ganska lite vind innan vi var ute, hade växtplankton haft optimala förhållanden för att massföröka sig, så kallad algblomning. Men dagen efter började det blåsa rejält. Vi hoppas att det ger lite klarare vatten men att våra försök inte blåser bort. Det är ju en av riskerna man tar som forskare när man gör försök ute i fält. Många experiment har spolats bort av vind, vågor och is. Frustrerande, men så är det att jobba i naturen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Att knyta knopar under vatten är vardag för en fältarbetande marinbiolog.

Det är glädjande att blåstången har kommit mycket längre in i Trälhavet nu än tidigare undersökningar på samma platser. Här har man nämligen kartlagt hur tången har påverkats under flera tillfällen. Den första mätningen gjordes redan 1890. Studenten Maya Milthell vid Stockholms universitet skrev under våren sitt kandidatarbete om just tångens nedgång och återkomst i Trälhavet, med hjälp av mätningar från 60-, 90- och tidiga 2000-talen.

Vi ser en tydlig förbättring i både mängd och utbredning sedan 2001. Sannolikt är den största bidragande orsaken att avloppen i området anslutits till kommunala reningsverk. Bra jobbat, Vaxholm och Österåker!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi vill passa på att tacka de trevliga fastighetsägarna som låter oss ha våra försök vid deras stränder och så hoppas vi att sommarens bad- och båtliv hjälper till genom att inte ankra precis i experimenten 🙂

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Experimentuppställning i Trälhavet. Kika gärna, men rör inte, tack.

Om du stöter på något som ser ut som på bilden är det ett av våra experiment. Ta gärna på dig cyklopet och simma fram och kika, men snälla rör ingenting.

Read Full Post »

Igår den 8e juni var Tångbloggen på ArtDatabankens hearing om riskklassificering av främmande arter.

För att bevara vår rika biologiska mångfald måste vi skydda oss från invasiva arter. Invasiva främmande arter är växter och djur som introduceras i en ny miljö där de tar över. De kan störa hela ekosystem, orsaka ekonomisk skada och utgöra hälsorisker.

Gårdagens hearing rapporterade ett regeringsuppdrag från 2008 som utförs av Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Syftet med hearingen var att informera om hur långt man har kommit i processen, hur processen med klassificeringen går till, vilka metoder och kriterier man har använt och ge möjlighet till frågor, kanske även svar.

Målet med arbetet är att ta fram en enda, enhetlig lista, med en likställd process för alla främmande invasiva arter i Sverige. Man vill framförallt arbeta förebyggande, med tidigt upptäckande, eftersom när det är för sent kan man endast gå in och arbeta begränsande och kontrollerande.

Den enhetliga listan ska vara ett underlag för riskhanteringen, bland annat för prioritering av övervakning och åtgärder, men även som underlag för uppföljning och rapportering.

Vad menas med främmande art?

”Främmande art är den art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats utanför sin historiska eller nutida naturliga utbredning. Definitionen inkluderar alla delar, gameter, frön, ägg eller andra propaguler som kan överleva och ge upphov till nya individer. ”

När blir då en art ”inhemsk”?

Nästan alla arter i Sverige har kommit hit, många med människans hjälp, efter istiden. Någonstans måste man dra gränsen för när en art klassas som inhemsk (svensk) och här har man valt att dra skiljesnöret vid år 1800, samma gräns som man använder i grannlandet Norge. Således kan arter som blivit införda och etablerade permanent i Sverige efter år 1800 riskklassificeras, medan de som etablerades i Sverige innan dess inte riskklassificeras. Vi har nämligen, tack vare Carl von Linné, en mycket god bild av vilka arter som funnits i Sverige innan dess.

Vem klassas som invasiv?

”Främmande art vars introduktion och/eller spridning hotar biologisk mångfald, orsakar socioekonomiska skador eller skador på människors och djurs hälsa”

Men om en inhemsk, svensk art breder ut sig kraftigt, kallar man den ”Expansiv” istället för invasiv, för att hålla isär dem, så det gäller att hålla tungan rätt i munnen.

IMG_1933

Artdatabankens experter har gjort en vetenskaplig bedömning av arternas effekt på biologisk mångfald. Man inledde med en screening av 5000 arter, allt inom djur och växter, alger och svampar som kommit till Sverige efter år 1800. På listorna (se länkarna) återfinns till exempel många trädgårdsväxter som kommit in de senaste 200 åren. Men håll i hatten och få inte panik! Det mesta i din trädgård ska inte förbjudas.  Merparten av alla dessa arter bedömdes vara ofarliga, men några få (preliminära listor på djur och växter, alger, svampar) gick vidare till att genomgå riskklassificering av experter inom just de artgrupperna.

Vilka arter ingick i screeningen?

  • Främmande arter funna i Sverige
  • Främmande arter som på något sätt klassificerats som invasiva i något av våra grannländer
  • Arter listade i EU´s förordning eller kandidater till förordningen
  • Arter som utpekats i ”Horizon scanning”

Arter som klassificerats som risker i Europa är ju inte alltid relevanta för en svensk riskklassificering, eftersom många till exempel inte överlever en hederlig svensk vinter. Arter som endast har en negativ effekt på odlade arter, produktionsarter, gick inte heller vidare, eftersom de hanteras via andra regleringar.

IMG_1932

När man har tittat på ekologiska effekter har man fokuserat på bland annat om arten utövar predation på inhemska arter (äter upp någon), om de korsar sig (hybridiserar) med inhemska arter med negativ effekt, spridning av sjukdomar och parasiter, och om det kan bli så kallade additativa interaktioner, när summan av delarna blir mycket större än delarna var för sig.

Rapporten ska ge en vägledning för hantering och uppförandekoder (kan man välja andra arter, finns det platser där man inte bör placera vissa arter, etc.). Det kommer även leda till föreskrifter samt fungera som en nationell förteckning över vilka arter som klassas som risker. Detta välkomnas av många, då det idag finns flera olika listor för olika organismgrupper.

Värt att notera är att ArtDatabanken INTE ska föreslå några eventuella åtgärder för arterna eller hur myndigheterna bör agera för varje art i detta projekt.

Kvar att göra är analyser av arternas effekter på ekosystemtjänster, samt att ytterligare arter kan komma att behövas riskkvalificeras, exempelvis på regionala nivåer, vilket är särskilt relevant för exempelvis vattenförvaltning.

Det finns mer att läsa om arbetet med listan på HaV och Naturvårdsverkets hemsidor för den intresserade.

Givetvis kan DU hjälpa till i arbetet med att motarbeta att invasiva främmande arter sprider sig. Rapportera dina iakttagelser via www.artportalen.se , du hittar listan, med bilder, på vilka arter som ska rapporteras HÄR.

Read Full Post »