Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for augusti, 2019

På vårt förra inslag om att det inte bara är tillförsel av näring som påverkar hur och vilka arter som gynnas av alger utan även om det finns ett rikt bestånd av stora rovfiskar kom en fråga om vad allt luddet är som syns såhär års utmed de grunda stränderna. Är det kiselalger som täcker tången och vattenväxterna?

Så här kommer lite bilder på några vanliga arter som växter på blåstången eller täcker allt som ett fint ludd. Många av arterna kan i sin tur vara täckta av kiselalger, men för att se dem behövs ett mikroskop.

Molnslick på tång

Blåstång klädd delvis med molnskick, Ectocarpus siliculosus en brunalg. På klippan ovanför sitter grönslick som har börjat vissna och släppa från berget.

Bilden till vänster visar hur det ser ut nedanför Askölaboratoriet där det börjar flyta runt en massa lösa fintrådiga brun och grönalger. Samtidigt så syns det hur inklädda vassens strån är under ytan. På bilden till höger sitter fortfarande mycket av de fintrådiga brunalgerna kvar både på tången och vassen. Finns det mycket rotad bottenvegetation på någon meters djup som når ända upp till ytan eller en grynna där det växter tång är det lätt gjort att tro att det finns ett grund där!

Med det kommande väderomslaget och kommande lågtryck gör att vattenståndet höjs  under hösten. Blåsten kommer i sin tur att göra att de fintrådiga algerna lossnar och tången kommer att se ren och fin ut igen.

Annonser

Read Full Post »

Tillförsel av fosfor och kväve till Östersjöns kustvatten har minskat under lång tid. Sedan  1970-talet och framöver har avloppsreningsverken byggts ut och många andra åtgärder satts in för att minska belastningen runt Östersjön -men detta räcker inte för att få tillbaka blåstången i grunda skärgårdsområden. Det behövs också stora rovfiskar.

Förra veckan pågick en stor internationell konferens på Stockholms universitet, Baltic Sea Science Congress 2019. Kongressen samlade det marina forskarsamhället för diskussioner om de senaste 10 årens Östersjöforskning. Vi från Tångbloggen deltog såklart under kongressen.

I veckan har det varit flera inslag i TV och på Vetenskapsradion P1 om påverkan av övergödningen i Östersjön med professor Christoph Humborg från Stockholms universitet. Det finns flera positiva tecken på att den minskade näringstillförseln av fosfor och kväve till Östersjön, genom att rena avloppsvatten gett resultat.  Även om det i öppna Östersjön kommer att dröja innan det syns positiva förbättringar, som minskad blomning av cyanobakterier.

1 a kväve o fosfor minskar

I kustnära områden, t.ex. Stockholms skärgård, finns det tydliga förbättringar som ökat siktdjup och minskade halter av kväve och fosfor i vattenmassan. Samtidigt återstår en hel del att göra och i intervjun framgår att det inte går att säga hur lång tid det kommer att krävas för att minska tillförseln från diffusa utsläpp från jord- och skogsbruket.

På kongressen presenterades också flera studier som visar på sambandet mellan höjd vattentemperatur i samband med klimatförändringen och hur detta kan påverka blåstångsamhället med sitt rika djurliv. Ett större experiment som undersökte sambandet mellan ökad temperatur samt med och utan spigg genomfördes på Askölaboratoriet under 3 veckors tid sommaren 2018.

2 a Hur påverkar ökad temperatur näringskedjan?

Ett stort system sattes upp med genomrinnande vatten från Östersjön. Den ena blå tanken innehöll vatten med samma temperatur som utanför och vattnet i den andra tanken höjdes med 3 grader. Varje stor grå tank innehåller en behandling; 1) Kontroll, 2) Höjd temperatur, 3) Med spigg och 4) Med spigg + höjd temperatur.

Det tar många dagar att samla in allt material som behövs för ett stort experiment. Vilket syns i labbet och i vad som behövs när ena teamet har jobbat länge på kvällen och behöver en sovmorgon!

I samtliga tankar tillsattes lika mycket blåstång (Fucus vesiculosus) och smaltång (Fucus radicans) som start. Sen gällde det att samla ett jättestort antal med båtsnäckor, (Theodoxus fluviatilis), lite färre havgråsuggor (Idothea) och tångmärlor (Gammarus) i den proportion som fanns i tångsamhället. I två av behandlingarna (3 och 4) tillsattes också spigg som äter smådjuren, i första hand tånggråsuggor och tångmärlor.

Under Baltic Sea Science Congress presenterade Tiina Salo de första resultaten från studien. Det kommer fler.

8 efter 3 veckors påverkan

Efter tre veckor visar bilden på tydliga effekter av behandlingarna. I behandling 3 där bara spigg tillsattes och temperaturen var den samma som i vattnet utanför har spiggen ätit upp många av de större havsgråsuggorna och tångmärlorna. Detta resulterade att mindre tång betas ner. Däremot i kombination 4 med både högre temperatur och tillsatt spigg minskar mängden havsgråsuggor och tångmärlor ytterligare och mängden kiselalger och fintrådiga alger och ökade.  Den största påverkan var ökningen av kiselalger som låg som ett tunt moln över tången.  Försöket visar att även om närsalterna i experimentet inte förändras så kan både mängden fisk, i detta fall förekomsten av  spigg, påverka förekomsten av små ryggradslösa djur som i sin tur påverkar produktionen av alger.

9 påverkan av temperatur

För att knyta an till starten så kommer det inte att vara tillräckligt att minska tillförseln av näringsämnen till kusten utan det kommer också att krävas att det finns ett tillräckligt stort bestånd av större rovfiskar, som abborre och gädda i de grunda kustmiljöerna. Utan stora rovfiskar i Östersjöns komplexa kustmiljöekosystem finns risken för att det trots insatta åtgärder för att minska tillförseln av fosfor och kväve kan bli svårt för blåstången att komma tillbaka.  Saknas stora rovfiskar som äter upp spiggen, kan det leda till att mängden havsgråsuggor blir så många att de betar ner hela tångbestånd.

10 betskador på tång

Unga tångplantor med tydliga betskador av havsgråsuggor. Foto: S. Qvarfordt.

 

Read Full Post »

Under några varma och lugna veckor har cyanobakterier drivit in i vikarna runt Askö laboratoriet och i Himmerfjärden, vid bland annat Lisö. Gulvita band av cyanobakerier kan samlas runt drivande fintrådiga alger, t.ex. brunalgen trådslick (Pylaiella littoralis) eller klumpar med grönslick (Cladophora glomerata). Cyanobakterier som ser ut rabarbersoppa är när de bildar små gasblåsor inne i cellerna o flyter upp till ytan och fortfarande lever. När det blåser bra kan de delvis slås sönder och bilda ett skum vid stranden.

cyanobakterie ansamling

Blir de liggande ett tag i solen kommer cyanobakterierna att dö och brytas ner. Under den vita färgen syns det som gett cyanobakterierna dess färg en häftig turkos, blågrön färg, eller cyan, en färg mitt emellan grön och blå. Det är det pigment som cyanobakterierna använder för sin fotosyntes.

 

Bilderna har Lars-Erik Liljelund fotograferat vid Lisö för två dagar sedan. Det luktade inte gott av de ruttnande brunalgerna täckta av ett lager med cyanobakterier.

Read Full Post »

Tångbloggen vill uppmärksamma en studie av studenter på Kungliga Tekniska Högskolan om att få svenska kor att släppa ut mindre metangaser genom att blanda in en rödalg i kornas foder. Arten det handlar om heter Asparagopsis taxiformis, och är en rödalg, INTE ett sjögräs! Vi repeterar: Sjögräs är arter som t.ex. ålgräs, (Zostera marina) med rötter och blommor, kärlväxter som lever i vattnet. De är lika svåra att smälta för en kossa som gräset på land om de skulle blandas in i deras mat. Och sjögräs skulle fortfarande göra att kossorna producerade en massa metangas. Sjögräs innehåller inte heller höga halter bromerade föreningar, som många makroalger gör.

Rödalgen Asparagopsis taxiformis, förekommer i tropiska till tempererade hav. Tångbloggen skrev om denna alg i höstas när jag besökte Teneriffa. Asparagopsis anses vara en mycket populär typ av alg. På Hawaii kallas den limu kohu. Det betyder ” den behagliga algen” och den är en traditionell ingrediens i salladen med tonfisk, sojasås, salt, grön lök och limu (alg).

Studier vid James Cook Universitet, USA visade att genom att blanda in runt en till två procent av Asparagopsis taxiformis i fodret till kor, minskade utsläppet av metangas med ca 80 procent. Flera olika arter av alger testades och det visade sig att just Asparagopsis, som innehåller stora mängder bromoform (tri-bromo-metan) och andra organiska brom- och jodföreningar, var mest effektiv.

Enligt artikeln som bland annat publicerades i Expressen planeras ett pilotprojekt för att testa att blanda in Asparagopsis i fodret på en svensk gård, under förutsättning att EU godkänner produkten som tillsats i djurfoder. Det kommer att behövas jättestora mängder av algen för att blanda in kornas kraftfoder. Om en ko dagligen ska få ca en procent av torkad rödalg och den äter ca 40 kg foder per dag totalt, så är det 0,4 kg torkad alg per ko och dag. I en besättning på 80 djur är det 32 kg dagligen och 11 680 kg per år.

Ett annat olöst problem om alla kor globalt skulle få detta tillskott i maten är att Asparagopsis taxiformis knappt odlas kommersiellt idag utan nästan enbart skördas från vilda bestånd. Med ett undantag du kan läsa om här. Detta beror delvis på att det inte är klart hur livscykeln för denna art ser ut. Det ena stadiet av Asparagopsis taxiformis ser så annorlunda ut att det beskrevs t.o.m. som en egen art, Falkenbergia hillebrandii. Detta är ett mikroskopiskt stadium som bildar tetrasporer som gror ut till Asparagopsis taxiformis, som blir ca 10 – 40 cm hög och har många buskformiga skott från ett krypande, runda stoloner som fäster mot botten med rhizoider.

Det är således en bit kvar innan det kan bli verklighet att minska kornas produktion av metangas med 4,6 procent (och globalt med 3.6 procent) genom att tillsätta denna rödalg till fodret enligt uppskattningar av KTH-baserade företaget Volta Greentech.

Read Full Post »

Bengtskär är en kal klippö i Skärgårdshavet i Finland. Ön är omkring en hektar stor och har blivit känd för sin fyr. Fyren på Bengtskär är Nordens högsta fyrbyggnad och tornet mäter 46 m. Bygget startade 1906 av 120 arbetare, som bröt graniten för hand på ön. Fyren stod klar i december samma år. Under de 113 år som gått sedan dess har många fartyg passerat och havet runt om förändrats. Orsaken till att placera en fyr på Bengtskär var att ångfartyget S/S Helsingfors förliste där året innan, 1905. Under andra världskriget 1941 i juli anföll sovjetiska styrkor Bengtskär, på grund av att den ligger strategiskt placerad i Östersjön. Genom att fyren var bemannad fram tills att den automatiserades 1968 måste fyrpersonalen kunnat följa både många dramatiska förändringar i växt- och djurlivet, häftiga stormar och lugna soliga dagar. Idag ägs den av Stiftelsen för Åbo Universitet men är uthyrd och används för turism.

Foto på fyren

I slutet av juli i år togs detta foto, av professor Alf Norkko, Helsingfors universitet och Tvärminne Zoologiska station, över hur det såg ut med en stor cyanobakterieblomning som flutit upp till ytan i det stilla lugna vattnet runt fyren.

Det syns ett tydligt spår efter den mindre båten som just kör iväg från ön och tittar du noga syns spåren av en båt på väg till ön.  Några av de andra större tomma slingorna kan vara ifrån en större färja som passet förbi fyren. I nedre högra hörnet syns det tydligt hur vågor påverkar ansamlingen av cyanobakterierna på ytan.

Slingorna i vattnet består av i första hand katthårsalgen (Nodularia spumigena),  knippvattenblom (Aphanizomenon) och Dolichospermum, (tidigare kallad Anabaena) har efter ett antal lugna dagar flutit upp till ytan.

vanliga cyanobakterier i Östersjön

 

Read Full Post »

Hej alla Tångbloggsläsare och algintresserade!

Hoppas ni alla har en bra sommar och att ni njuter av de sista veckorna. Jag heter Maya Miltell och jobbar som ”Fröken Alg” på Informationscentralen för Egentliga Östersjön. Detta innebär att jag under sommaren har full koll på hur algblomningen ser ut i Egentliga Östersjön, som sträcker sig från Ålands hav till Öresund. Det vi framförallt gör är att sammanställa information från satellitbilder, SMHIs analyser samt rapporter från privatpersoner som observerat algblomning vid sin badplats. Rapporterna är extremt viktiga för oss då detta är det enda sättet för oss att få en blick av hur algblomningsläget ser ut vid kusten, eftersom satellitbilderna och SMHIs analyser endast kan visa blomning ute till havs. Förutom detta svarar jag även på frågor och ger råd, samt pratar med media.

IMG_1562

Fröken Alg har havet som arbetsplats, även om det mest sker framför datorn.

Årets blomning

Mellan alla pocketböcker och sommarprat har ni kanske hört eller läst något om algblomning i ett nyhetsinslag eller en artikel i tidningen. I år har det rapporterats flitigt om algblomningen, och på InfoC har vi fått massa rapporter som vittnat om grötiga ytansamlingar lite här och var kring Sveriges östkust. I och med den omfattande media-rapporteringen har många frågat om det är ett ”rekordår” eller extra mycket blomning (det frågar i och för sig media varje år…). Vi kan inte se att detta är ett rekordår. Det är vanligt att det blir denna typ av omfattande blomning i Östersjön, men beroende på vädret skapas mer eller mindre ytansamlingar. Tyvärr bildas ju också ytansamlingarna vid det bästa badvädret, och fler ser dem därför. Att det varit mycket media-rapportering kan även bero på att det inte hänt så mycket annat under sommaren, medan vi förra året hade flera stora bränder och torka som tog plats i media istället.

Något som varit svårt i år är att ge folk råd på var man kan bada. Ofta drabbar algblomningen vissa sidor av öar värre än andra, beroende på hur det blåser. Så har det dock inte sett ut i år, utan ytansamlingar har bildats lite var stans i skärgårdarna. Detta tror vi är för att det blåste relativt mycket i början på sommaren, vilket gjorde att cyanobakterierna i vattnet letade sig in i vikar och skär, för att sedan flyta upp när det blev helt stilla i några veckor. Då drev ansamlingarna inte åt något håll, utan låg där dom låg.

IMG_4964

Beroende på vind och våg blir algblomningen mer eller mindre tydlig

Men var det ett rekordår förra sommaren då?!

Nej, det var det inte heller! Även detta har många frågat, eftersom vi hade en så varm sommar. Dock kan vi inte se att temperaturen har så stor inverkan på tillväxten av cyanobakterier efter det att det överstigit en viss gräns. Det vi kunde se angående förra året är att säsongen var väldigt lång, eftersom vattnet höll sig varmt länge. I år har blomningen varit mer ”normal” avseende detta.

Jaha, men kan man säga något om hur algblomningen har ändrats då?

Många som ringer och är oroliga för algblomningen säger att det minsann aldrig var algblomning när de var små och badade i skärgården på 70-talet. Detta är inte helt sant, och blomningarna var relativt omfattande under 1970-80. När vi har tittat på omfattningen av blomningarna under en längre tid kan vi inte se någon tydlig trend i utbredningen av ytansamlingarna. Även när man kollar i vetenskapliga tidskrifter är det svårt att avgöra om omfattningen ökat eller inte. Man kan se att utbredningen fluktuerat över tid, men man kan inte säkert säga ett det är en långtidstrend man ser, utan det kan vara naturliga fluktuationer. Något vi kan se är att säsongen för blomning ökat, eftersom det blivit varmare i vattnet.

img_4958.jpg

Badsugen?

Om man är mer intresserad av algblomningen får man gärna höra av sig till mig på informationscentral.stockholm@lansstyrelsen.se, eller på 010-223 11 60 (bara på vardagar!). Man kan även kolla lite i vårt nyhetsarkiv, där vi skrivit temaartiklar om lite allt möjligt som är relaterat till algblomning och cyanobakterier. Sen är ni ju redan inne på den bästa bloggen för alger, så fortsätt botanisera här så ska ni nog bli nöjda!

Här kan du läsa några vetenskapliga artiklar om utbredning och säsongslängd.

 

 

 

Read Full Post »

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Månadens alg, är knorralgen (Cystoclonium purpureum (Hudson) Batters) som tillhör familjen Cystocloniaceae, ordningen Gigartinales. På Tångbloggen har vi tidigare berättat om flera andra alger som också hör till ordningen Gigartinales, bland annat karragentång, Chondrus crispus och kräkel, Furcellaria lumbricalis. Båda dessa arter skördas och används för utvinning av karragenan.  Också knorralgen innehåller en hel del karragenan, med högst innehåll under tillväxtsäsongen på sommaren och lägst under hösten. Den är däremot inte lika lämplig att använda som karragentång eller kräkel eftersom den främst sitter som påväxt på andra stora alger.

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I år har det varit gott om knorralg längs västkusten.

När man snorklar kan man ofta se knorralgen, som växer på 1-10 m djup. Det är den största (i längd) rödalgen vi har i Sverige och den kan ge intrycket av en enbuske. Lite samma känsla som Sargassum, fast utan flytblåsorna. Knorralgen blir ca 10- 30 cm hög och är rikt förgrenad. Grenarna är 1-3 mm i diameter och smalnar av mot spetsen. Huvudstammen är grov och sedan är grenarna mycket smalare, vilket är ett bra signalement.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Huvudstammen är mycket grövre än grenarna.

 

Knorralgen känns lätt igen där vissa av grenarna slutar i något som liknar en grisknorr eller klänge. Algen har också därför kallats för klängeborst.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Den karakteristiska grisknorren är en säker karaktär för arten.

Om den växer grunt blir den ofta blekt av solen och är då ljust gul istället för röd. Det kan vara förvirrande, men om du kommer ihåg den grova huvudstammen och kikar efter grisknorrarna i topparna så ser du att det är knorralg.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Solblekt knorralg på 1 m djup utanför Släggö, Lysekil. Kan du se knorren?

Arten är vanlig längs Bohusläns kust hela vägen in i Öresund. Gametofyten, utvecklas inne i grenarna och karposporerna syns som uppsvällda lite mörkare partier. På biologispråk brukar de benämnas ”lökformade bulbiller”, och många är de studenter som svettats för att komma ihåg detta på en art-tentamen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Tydliga karposporer, eller lökformade bulbiller, i toppen på fertil knorralg i juli

Knorralgens tetrasporangier innehåller tvärdelade tetrasporer, men det behöver man sällan ta fram mikroskopet för , man ser att det är en knorralg ändå.

Optimala temperaturer för tillväxten ligger mellan 8 – 20 0C. Vid höga temperaturer, över 23-25 0C dör algen, enligt en studie av knorralgspopulationer från Helgoland. Den snabbaste tillväxten sker under våren.

Knorralgen är tjusig och enkel att pressa till ditt alg-herbarium.

Read Full Post »