Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘blåstångsbälte’

Tog en tur ut med båten för några dagar sedan. Nu är augusti snart slut, så det gäller att ta tillvara dessa härliga soliga dagar. På utsidan av skären vid Vattungarna, som ligger långt ut i havet utanför Kapellskär, växte ett vackert grönt bälte av grönslick, Cladophora glomerata. Vilken härlig färg! Den varierar från blekgrönt till mörkare klart grön. Och ett fin-fint blåstångsbälte utan någon annan påväxt än tångludd, Elachista fucicola. Ett tecken på att havet är rent och ser ut som det skall.

När jag tittade närmare så ser det lite mer gulbrunt ut på vissa ställen. Det visade sig vara korvsnöre, Scytosiphon lomentaria som växte kanske lite mer skyddat från vågorna. De har fått sitt namn för att den ogrenade tråden kan bli avsnörd, så att det ser ut som små korvar i en lång rad. Det var inte speciellt tydligt när jag tog hem lite och fotograferade på en tallrik och sedan pressade några exemplar till mitt herbarium.

Korvsnöre är en av de marina alger som klarar av att leva i Östersjön, trots den låga salthalten. Dessutom går den att plocka och äta. Måste erkänna att jag inte har provat att äta den så jag vet inte hur den smakar. Får testa nästa gång vi är ute och kan plocka lite med hem.

På andra sidan av ön ligger ett smalt skyddat sund. Spännande att se vad som kunde växa där! Där fanns inte mycket grönslick utmed strandlinjen. Det såg snarare ut som lite grönt, löst sediment på klippytan. Kunde först inte förstå vad det var som såg ut att stå upp i vattnet direkt från klippan utmed strandkanten. Ser ut som en rotad vattenväxt… Men den kan ju inte fästa sig på klippan?

När jag plockat upp slingorna visste jag vad de styva bladen som sitter i kransar var – hornsärv, Ceratophyllum demersum. Färgen var mörkgrön-rödbrun, men kan variera beroende på ljustillgång. 

Bladen till hornsärv är en till två gånger gaffelgreniga, med små taggiga utskott i kanten på bladet. Hornsärven är flerårig och övervintrar som små plantor. Troligtvis kan det ibland bli mycket grumligt i det grunda sundet, vilket den klarar bra. Den förökar sig ju huvudsakligen genom att bitar lossnar som sedan kan rota sig på nytt eller bara fortsätta att driva runt. 

Hornsärv förekommer över hela världen och gynnas av näringsrikt vatten. Den finns också i en helt annan miljö än i ett sund skyddat av vågor i ytterskärgården. Vi har den nämligen i vår artrika damm som vi byggt för över ett år sedan på tomten. 

Vår damm. Den får sitt vatten via avrinning från taket när det regnar. Det finns tre små dammar ner till den stora dammen, där den översta har lite mer fintrådiga alger och den nedersta är ganska näringsfattig.

Måste göra en artlista på alla vattenväxter som trivs tillsammans i dammens grunda och varma vatten. Får bli ett nytt inlägg på Tångbloggen snart –även om det inte handlar om Östersjöns bräckta vattenmiljöer.

Read Full Post »

Det är så kul att läsa alla rapporter som kommer in från olika delar av vår långa svenska kust. I denna rapport har vi samlat lite frågor som kommit från våra flitiga algforskare och ett fynd av elegant tångräka i norra delen av Stockholms skärgård.

Har själv varit på västkusten under några veckor och inser hur olika miljön är i stort för blåstången. I Östersjön är blåstången verkligen skogen och växer från strax under vattenlinjen och blir sällan torrlagd medan den är en av många tångarter på västkusten och bara finns i ett litet smalt bälte nära vattenlinjen. Risken att hela blåstångsbältet torrläggs under en längre lågvattenperiod på västkusten är stor och då drabbas och påverkas hela beståndet. Bilden på den överväxta blåstången är tagen vid en favoritstrand på Tjärnö, nära Strömstad på västkusten. Tången är täckt av fintrådiga röd-, grön- och brunalger. Någon har tappat sin foppatoffel i havet. Färgerna i Östersjön går i grönt och brunt och tångruskorna är mindre påväxta, alla fall lite längre ut i skärgården.

I Östersjön kan blåstången i den övre delen nära vattenytan skadas under längre lågvattenperioder på t.ex. våren. Men den har goda möjligheter att växa ut igen med nya grenar från fästskivan. Och på lite större djup sitter det gott om blåstångsplantor som kan föröka sig sexuellt.

Några av er har undrat varför det är så mycket små partiklar som gör att det blir grumsigt i vattnet när man skakar en tångruska för att kolla på vilka djur som gömmer sig där. Svaret är som vanligt inte helt enkelt – det kan vara så att det grumlas upp en massa små partiklar från botten om det finns en mjukbotten i närheten. De landar sedan på tången. Men det kan också vara fekalier, avföring från alla snäckor och kräftdjur med mera som lever i tången. Och det blir stora mängder fort, när tången står stilla i vattnet en lugn dag. Blåser det kommer avföringen istället falla ner på botten. Där blir det mat till några andra smådjur.

Här sitter en tånggråsugga och mumsar i sig av tarmalgerna som växer på stenen. Och samtidigt håller den på med att släppa en typiskt långsmal fekalie (till vänster i bild).

Det finns många fina bilder att gå igenom. Nu senast kom det ett foto på tre tångräkor som trängs i baljan. När jag tittade lite mera noggrant så visade det sig att en var en elegant tångräka, Palemon elegans. Den kallas också för kortfingrad tångräka. De andra två var den vanliga tångräkan, Palemon adspersus eller långfingrad tångräka.

Elegant tångräka är en relativt ny art för Östersjön som håller på att sprida sig norrut. Går man in på Artdatabanken finns det bara några få tidigare rapporter så långt norrut i Östersjön. Där finns också en karta på hur arten spridit sig genom inlämnade rapporter.

Den har ökat sin utbredning under 2000-talet, så det är en art för alla som deltar i Algforskarsommar att hålla utkik efter och rapportera in till Artportalen. Så ut och kolla i tångruskor och rapportera in dina fynd!

Read Full Post »

Imorgon lördag från klockan 06:10 i Naturmorgon i P1 kommer Tångbloggen berätta om vårtecken i havet. Jag har sällskap av de roliga forskarna Elinor Andrén och Helena Höglander och Naturmorgons algintresserade fältreporter Karin Gyllenklev, som slipper bada den här morgonen.

Tillsammans kikar vi på stora och små vårtecken som vi tycker är mer spännande än tussilago. Det kan bli ett riktigt alg-rikt samtal. Mycket prat om kiselalger utlovas! Jag kommer samla in några typiska vår-arter till mitt herbarium, och självklart måste jag klämma lite på blåstångens fortplantningstoppar för att se hur långt de har kommit. Häng med!

Read Full Post »

För den som vill lyssna på ett webbinarium om artbildning i Östersjön kommer Kerstin Johannesson att berätta om ”Östersjöns- vårt svenska Galapagos” på onsdag kl. 18.00 -19.00. Kerstin Johannesson är professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad. Om forskning och utbildning vid fältstationen Tjärnö har Tångbloggen berättat många gånger. Det är där som flera av Stockholms universitets marina fältkurser ges.

Vy ut över Tjärnöviken. Laboratoriet och båtar syns till höger.

Tillsammans med Askölaboratoriet, Stockholms universitets fältstation i Trosa skärgård, har det varit möjligt för mig och många andra att kunna jämföra Östersjöns artfattiga ekosystem med Västerhavet.

Bild av Askölaboratoriet i morgonsolsken.

På båda stationerna finns också goda möjligheter att göra jämförande studier av samma art och hur den lever och förökar sig i marint respektive brackvatten. För min del har det handlat om blåstång (Fucus vesiculosus) som hunnit tappa flera anpassningar, som att tåla uttorkning och infrysning, när den flyttat in i Östersjön. Det tål däremot blåstången som förekommer i ett grunt bälte utmed kusten i Västerhavet och Nordsjön.

Klippa i Tjärnöviken med ett smalt tångbälte nära ytan. En brännmanet flyter i ytan och under den syns en introducerad art, sargassosnärja (Sargassum muticum)

Vill du veta mer är det bara att anmäla sig till denna öppna populärvetenskapliga föreläsningen på Kungliga Vetenskapsakademin på onsdag sen eftermiddag. Det blir ett djupdyk i anpassningar och hur snabbt genetisk variation kan ske i en ny ung miljö som Östersjön.

Read Full Post »

Här kommer veckans rapport från Räfsnäs brygga. Temat är en uppföljning för att följa hur mogna förökningstopparna hos blåstång kommit i början av maj. Idag den 7 maj är fullmånen helt full kl. 12.00.

Bild 1 Fullmåne20200506_1Fotot på fullmånen tog jag igår kväll.

Det är nog fortfarande förtidigt för att de skall ha hunnit bli mogna. Temperaturen i vattnet var 7.8 0C. Temperaturen behöver komma över 10 0C eller gärna lite till. Får se hur fort det blir varmare. Kanske redan till nymånen den 20 maj eller troligen kan det förstautsläppet av ägg och spermier ske på fredagen 5 juni.

Bild 2 blåstång i vass 20200506

Inne ibland vassen ligger flera plantor lösryckta eller har drivit in fastsittande på en sten. I ytan syns att det finns gott om förökningstoppar. När de blir lite uppsvällda kan de fungera som flytblåsor.

bild 4 receptakler 20200504

Tillväxten har börjat och det syns både på förökningstopparna och att anlagen av flytblåsor börjar växa till. Flytblåsorna börjar bli lite större och precis ovanför finns en kort smal ny tillväxt.

bild 5 flytblåsor håller på att växa ut20200504

De nya delarna ser blanka ut och har ett tunt lager av slem på ytan som innehåller antibakteriella ämnen som hindrar att andra arter kan fästa på de nya skotten. Påväxten sitter längre ner på fjolårsskotten.bild 3 blåstång 20200504

Ett grönslagsbälte håller på att utvecklas vilket är tidigt på året. Det kan bero på att vet varit en mild vinter och inte mycket is som skrapat bort de små övervintrande fästena av grönslicken. Samma sak gäller kanske också för den bruna trådalgen som satt inne i grönslicksbältet på många ställen.  Det är korvsnöre, Scytosiphon lomentaria som var månadens all i februari, 2017.

bild 6 Korvsnöre i grönslicksbälte 20200506

Read Full Post »

Äntligen är den klar!

Vi lanserade handboken för restaurering av blåstång på konferensen ”Restaurering i marin miljö” som hölls den 11-12 mars arrangerad av Länsstyrelsen i Stockholm.

Bild 1 Tånghandbok 20200312

Dessutom blev den klar i god tid så att de som är intresserade av att använda handboken i ett restaureringsprojekt redan i år har tid att göra den första planeringen och genomföra de första testerna. Hur kan vi säga att det finns tid för planering och texter? Jo, för när jag var nere vid stranden och undersökte hur långt blåstången kommit med att bilda anlagen till nya receptakler hittade jag en del plantor där anlagen syntes tydligt.  De är platta och kommer att ta ytterligare ca två månader att mogna. Efter den varma vintern kan de däremot vara bra att starta lite tidigare eftersom tången kan ha mogna receptakler redan i slutet av maj i norra Egentliga Östersjön.

Det viktiga att undersöka under det första året är hur betestrycket ser ut i det/de områden som efter en första genomgång av tänkbara områden där blåstången minskat eller försvunnit.

Bild 3 Betning20200312

Andra moment är att studera faktorer som salthalt och testa om den sexuella förökningen fungerar.

Bild 4 Test av sexuell förökning -tång

Konferensen filmades och en länk till presentationen där Ellen Schagerström berättar om manualen finns här.

Blid 5 presentation identifiering av lokaler

Är du intresserad av att på ett tryckt exemplar hör av dig till oss. Vill du ladda ner handboken som pdf så finns en länk på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida. Vi vill också tacka stiftelsen BalticSea2020 för finansiellt stöd.

 

Read Full Post »

Tillförsel av fosfor och kväve till Östersjöns kustvatten har minskat under lång tid. Sedan  1970-talet och framöver har avloppsreningsverken byggts ut och många andra åtgärder satts in för att minska belastningen runt Östersjön -men detta räcker inte för att få tillbaka blåstången i grunda skärgårdsområden. Det behövs också stora rovfiskar.

Förra veckan pågick en stor internationell konferens på Stockholms universitet, Baltic Sea Science Congress 2019. Kongressen samlade det marina forskarsamhället för diskussioner om de senaste 10 årens Östersjöforskning. Vi från Tångbloggen deltog såklart under kongressen.

I veckan har det varit flera inslag i TV och på Vetenskapsradion P1 om påverkan av övergödningen i Östersjön med professor Christoph Humborg från Stockholms universitet. Det finns flera positiva tecken på att den minskade näringstillförseln av fosfor och kväve till Östersjön, genom att rena avloppsvatten gett resultat.  Även om det i öppna Östersjön kommer att dröja innan det syns positiva förbättringar, som minskad blomning av cyanobakterier.

1 a kväve o fosfor minskar

I kustnära områden, t.ex. Stockholms skärgård, finns det tydliga förbättringar som ökat siktdjup och minskade halter av kväve och fosfor i vattenmassan. Samtidigt återstår en hel del att göra och i intervjun framgår att det inte går att säga hur lång tid det kommer att krävas för att minska tillförseln från diffusa utsläpp från jord- och skogsbruket.

På kongressen presenterades också flera studier som visar på sambandet mellan höjd vattentemperatur i samband med klimatförändringen och hur detta kan påverka blåstångsamhället med sitt rika djurliv. Ett större experiment som undersökte sambandet mellan ökad temperatur samt med och utan spigg genomfördes på Askölaboratoriet under 3 veckors tid sommaren 2018.

2 a Hur påverkar ökad temperatur näringskedjan?

Ett stort system sattes upp med genomrinnande vatten från Östersjön. Den ena blå tanken innehöll vatten med samma temperatur som utanför och vattnet i den andra tanken höjdes med 3 grader. Varje stor grå tank innehåller en behandling; 1) Kontroll, 2) Höjd temperatur, 3) Med spigg och 4) Med spigg + höjd temperatur.

Det tar många dagar att samla in allt material som behövs för ett stort experiment. Vilket syns i labbet och i vad som behövs när ena teamet har jobbat länge på kvällen och behöver en sovmorgon!

I samtliga tankar tillsattes lika mycket blåstång (Fucus vesiculosus) och smaltång (Fucus radicans) som start. Sen gällde det att samla ett jättestort antal med båtsnäckor, (Theodoxus fluviatilis), lite färre havgråsuggor (Idothea) och tångmärlor (Gammarus) i den proportion som fanns i tångsamhället. I två av behandlingarna (3 och 4) tillsattes också spigg som äter smådjuren, i första hand tånggråsuggor och tångmärlor.

Under Baltic Sea Science Congress presenterade Tiina Salo de första resultaten från studien. Det kommer fler.

8 efter 3 veckors påverkan

Efter tre veckor visar bilden på tydliga effekter av behandlingarna. I behandling 3 där bara spigg tillsattes och temperaturen var den samma som i vattnet utanför har spiggen ätit upp många av de större havsgråsuggorna och tångmärlorna. Detta resulterade att mindre tång betas ner. Däremot i kombination 4 med både högre temperatur och tillsatt spigg minskar mängden havsgråsuggor och tångmärlor ytterligare och mängden kiselalger och fintrådiga alger och ökade.  Den största påverkan var ökningen av kiselalger som låg som ett tunt moln över tången.  Försöket visar att även om närsalterna i experimentet inte förändras så kan både mängden fisk, i detta fall förekomsten av  spigg, påverka förekomsten av små ryggradslösa djur som i sin tur påverkar produktionen av alger.

9 påverkan av temperatur

För att knyta an till starten så kommer det inte att vara tillräckligt att minska tillförseln av näringsämnen till kusten utan det kommer också att krävas att det finns ett tillräckligt stort bestånd av större rovfiskar, som abborre och gädda i de grunda kustmiljöerna. Utan stora rovfiskar i Östersjöns komplexa kustmiljöekosystem finns risken för att det trots insatta åtgärder för att minska tillförseln av fosfor och kväve kan bli svårt för blåstången att komma tillbaka.  Saknas stora rovfiskar som äter upp spiggen, kan det leda till att mängden havsgråsuggor blir så många att de betar ner hela tångbestånd.

10 betskador på tång

Unga tångplantor med tydliga betskador av havsgråsuggor. Foto: S. Qvarfordt.

 

Read Full Post »

Vanligtvis är det en längre lågvattensperiod på våren i februari –mars i samband med högtryck och högvatten under hösten i samband med lågtryck över Östersjön.   I år har det däremot varit en ovanligt lång period av lågt vattenstånd.

Två tydliga perioder när vattennivån minskat – den första skedde när isen fortfarande låg kvar och har påverkat överlevnaden av grunt växande blåstång. Den andra kommer att påverka etableringen av fintrådiga alger nu i maj och framöver när vattenståndet stiger igen.

1 Lågvattenränder grumlat vatten (kopia)

Dessa två stora förändringar syns som vita band på klipporna och består av intorkade kiselalger. Varje band är ca 20 cm högt, dvs nu är vattenståndet runt 40 cm under medelvattenståndet.

Bilderna är från en vik nära Räfsnäs. Fortfarande i början på april låg det mycket is i viken som delvis hängde från klipporna en bit ovanför vattenytan som dragit sig tillbaka.

2 Påverkan av is på tångbältet 20180408

När isen smält bort syns det att den skrapat bort blåstången där den låg kvar länge och på klipporna men att det finns ett grunt bälte som fortfarande är under vattenytan som överlevt.

3 panorama Råttviken tång 20180525

Det har också några tångplantor i en skreva samtidigt som det är ca 0,5 – 1 meter ner till det djupare växande tångbältet.

4 ång överlevnad i skreva 20180525

Det är fortfarande lågvatten men en liten höjning på ca 5-10 cm har skett sedan den första etableringen av grönslick skett för sådär 2 veckor sedan. Detta syns på bilden nedanför. Ett smalt band med grönslick ovanför tången och sedan kal klippbotten.

5 lågvatten påverkar algzonering 20180523

Nu beror allt på vilken trådformig alg som har sina förökningsdelar i vattnet och kan sätta sig fast och växa till på denna tillgängliga yta. Det kan vara en ny generation av grönslick, kanske korvsnöre (Scytosiphon lomentaria) eller någon art av tarmalgerna (Ulva spp. tidigare kallad Enteromorpha spp.).

6 Askö lågvatten ränder 20180523

PÅ denna bild från Askölaboratoriet finns det nu i slutet av maj ett brett tomt vitt bälte. Bara att hålla ögonen öppna på vilken art som dyker upp och tar den lediga ytan i besittning. Bara vattnet blir lite varmare så kommer det också att bli platsen för den nya generationen av tångmärlor (Gammarus spp.) och havsgråsuggor (Idotea spp.). Undrar hur det kommer att se ut vid nästa besök – i mitten juni?

Read Full Post »

Ellika Faust vid Göteborgs universitet presenterade sitt kandidatarbete i biologi om ”Hur det japanska jätteostronet kom till Sverige” på Svenska Havsforskarföreningens möte på Tjärnö. Hon mottog även David Dyrsens pris för bästa kandidatarbete 2015.

Ostronet Crassostrea gigas har spritt sig med människans hjälp från sitt ursprungliga utbredningsområde i Japan och Kina över hela världen på ca 50- 60 år!

1 utbredning av Japanskt jätteostron

En fråga är hur kom de till Sverige, där de först noterades 2007, för 10 år sedan. Nu är de vanliga utmed stora delar av svenska västkusten. Med hjälp av genetiska metoder kunde Ellika visa att de jätteostron vi hittar i Sverige är närmast släkt med danska populationer medan de norska populationerna verkar bestå av mer blandade populationer.

2 närmaste släkting

Pilar på bilden visar vart de olika individerna hör hemma och hur de flyttat sig.

Att det japanska jätteostronets larver kan driva med strömmar från Danmark stämmer bra med hur strömmarna går. Ett belägg på att också ostron kan komma långt bortifrån är den plastback som vi hittade på en strand på Saltö för något år sedan. Fullt med små japanska jätteostron! Texten EIG. VISAFSLAG URK – betyder ungefär en fiskmarknad på Nederländska och behöver inte nödvändigt vis innebära att den kommer ända från Holland. Men de stora kolonierna av mossdjuret Electra crustulenta och ganska stora skal av ostron tyder på att den legat läge i vattnet säkert ett par månader.

Ellikas slutsatser är att det japanska jätteostronet, precis som många andra introducerade arter, är här för att stanna. Att vi kanske skall se dem mer som en gåva – att det nu finns en art till som vi kan plocka och njuta av att äta (beror på hur vi ser på vattenbruk och spridning av arter för bland annat odling). Hur som helst, de finns nu över stora delar av världshavens kuster – införda just för odling och konsumtion. Ytterligare spridning med strömmar och möjligheten till att anpassa sig till lägre salthalter så att de även kan överleva längre söderut utmed kusten och ta sig in i Östersjön, återstår att se. För den som är intresserad finns en artikel i Marine Ecology Progress Series vol 575: 95-105, 2017.

5 kandidat och artikel

I Svenska vatten bildar med tiden de japanska jätteostronen en artrik miljö med påväxt av blåstång – ett nytt artrikt hårdbottensamhälle på sandiga sedimentbottnar.

6 ostron lite påväxt

En fråga som återstår är hur de kommer att klara sig när tångbältet blivit tätt? Kommer de att kvävas och dö när tillgången på strömmande vatten minskar och tillförseln av plankton blir för liten? Det är inte bara tång utan också arter som havstulpaner och andra ostron som sätter sig på skalen. Ett helt litet ekosystem.

Read Full Post »

Kära tångintresserade läsare!

Under 2017 och några år framöver kommer Du att kunna följa med oss på Tångbloggen i arbetet att ta fram en manual för hur man kan gå tillväga om man vill återställa ett blåstångsbälte som minskat eller försvunnit till följd av mänsklig påverkan.

Projektet ”Restaurering av blåstångssamhällen – en manual för tillvägagångssätt” finansieras av stiftelsen BalticSea2020  och bygger bland annat på tidigare studier som vi har genomfört i Björnöfjärden i Stockholms skärgård. Vi som genomför projektet är Ellen Schagerström och Lena Kautsky från Tångbloggen och vår goda vän och kollega Susanne Qvarfordt som jobbar på Sveriges Vattenekologer AB.

Under två år kommer vi att testa metoder och åtgärder för att till slut koka ihop det till en handbok för hur man lyckas med återetablering av blåstång eller föryngring av utarmade bestånd med hjälp av sådd eller inflyttning av nya plantor.

Projektet fick en fantastisk start på fältsäsongen måndagen den 27e mars. Solen sken ute på Askölaboratoriet, fältstation för forskare vid Stockholms universitet och tillhörande Östersjöcentrum.  Det var 15 grader i luften och helt vindstilla. Det är otroligt hur mycket enklare och snabbare man kan arbeta om man slipper blåst och regn.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Årets första försök handlar om anpassning hos blåstång till hur mycket vågexponering en plats har. Det är kanske inte något man tänker på, men blåstång är väldigt specifikt anpassad i sin form till precis den plats den växer på. Är det en plats där det ofta går stora vågor, kommer plantan vara ganska liten och helt sakna de annars så typiska blåsorna, för att inte riskera att den rycks bort av vågorna. I lunga, stilla vikar utan vågor, ser tången helt annorlunda ut. Där blir den ofta hög, upp emot metern kan förekomma, och plantan har riktigt med blåsor för att komma upp mot solljuset och inte skuggas av andra alger eller växter.

Vad vi har lärt oss genom åren är att det inte är helt enkelt att flytta en vuxen tångplanta från en plats till en annan och få den att trivas.

Eftersom inflyttning, eller transplantering, av vuxen tång är en metod som kan användas vid föryngring av blåstångsbälten, har vi således designat ett experiment för detta.

Blåstången i Östersjön är van vid att isen kan skrapa av nästan hela plantan under kalla vintrar. Men oftast sitter den lilla häftskivan kvar på stenen eller klippan. Från denna växer det upp nya grenar när våren kommer. För att undersöka om den nya plantan som bildas från fästskivan kommer vara bättre anpassad till en ny plats om man flyttar den, kommer vi klippa ner plantor från platser med olika vågexponering  så att enbart fästskivan finns kvar innan de flyttas.

Även om det var härligt soligt och varmt i luften, så var det fortfarande bara 2 grader i vattnet. Sussi gjorde en fantastisk insats som snorklare (hon har nämligen en eluppvärmd värmeväst).

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ellen och Lena stod i båten där de märkte upp eller klippte ner tång och numrerade stenar. Experimentet ska nu fortgå under sommaren och vi hoppas att vi ska kunna återfinna våra uppmärkta stenar och tångplantor till hösten och mäta hur väl de har anpassat sig till en ny miljö.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Read Full Post »