Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bilder’

Det är så kul att läsa alla rapporter som kommer in från olika delar av vår långa svenska kust. I denna rapport har vi samlat lite frågor som kommit från våra flitiga algforskare och ett fynd av elegant tångräka i norra delen av Stockholms skärgård.

Har själv varit på västkusten under några veckor och inser hur olika miljön är i stort för blåstången. I Östersjön är blåstången verkligen skogen och växer från strax under vattenlinjen och blir sällan torrlagd medan den är en av många tångarter på västkusten och bara finns i ett litet smalt bälte nära vattenlinjen. Risken att hela blåstångsbältet torrläggs under en längre lågvattenperiod på västkusten är stor och då drabbas och påverkas hela beståndet. Bilden på den överväxta blåstången är tagen vid en favoritstrand på Tjärnö, nära Strömstad på västkusten. Tången är täckt av fintrådiga röd-, grön- och brunalger. Någon har tappat sin foppatoffel i havet. Färgerna i Östersjön går i grönt och brunt och tångruskorna är mindre påväxta, alla fall lite längre ut i skärgården.

I Östersjön kan blåstången i den övre delen nära vattenytan skadas under längre lågvattenperioder på t.ex. våren. Men den har goda möjligheter att växa ut igen med nya grenar från fästskivan. Och på lite större djup sitter det gott om blåstångsplantor som kan föröka sig sexuellt.

Några av er har undrat varför det är så mycket små partiklar som gör att det blir grumsigt i vattnet när man skakar en tångruska för att kolla på vilka djur som gömmer sig där. Svaret är som vanligt inte helt enkelt – det kan vara så att det grumlas upp en massa små partiklar från botten om det finns en mjukbotten i närheten. De landar sedan på tången. Men det kan också vara fekalier, avföring från alla snäckor och kräftdjur med mera som lever i tången. Och det blir stora mängder fort, när tången står stilla i vattnet en lugn dag. Blåser det kommer avföringen istället falla ner på botten. Där blir det mat till några andra smådjur.

Här sitter en tånggråsugga och mumsar i sig av tarmalgerna som växer på stenen. Och samtidigt håller den på med att släppa en typiskt långsmal fekalie (till vänster i bild).

Det finns många fina bilder att gå igenom. Nu senast kom det ett foto på tre tångräkor som trängs i baljan. När jag tittade lite mera noggrant så visade det sig att en var en elegant tångräka, Palemon elegans. Den kallas också för kortfingrad tångräka. De andra två var den vanliga tångräkan, Palemon adspersus eller långfingrad tångräka.

Elegant tångräka är en relativt ny art för Östersjön som håller på att sprida sig norrut. Går man in på Artdatabanken finns det bara några få tidigare rapporter så långt norrut i Östersjön. Där finns också en karta på hur arten spridit sig genom inlämnade rapporter.

Den har ökat sin utbredning under 2000-talet, så det är en art för alla som deltar i Algforskarsommar att hålla utkik efter och rapportera in till Artportalen. Så ut och kolla i tångruskor och rapportera in dina fynd!

Read Full Post »

Vi på Tångbloggen tycker att det är läge att fundera lite över detta ämne efter att ha spenderat en fantastisk dag vid havet!

Utställningen pågår fortfarande till den 3 juli och finns i Helsingborg vid hamnen. Det är fotograferna Maja Karlström och Mikaela Landeström som ställt samman två stora bildväggar under temat ”En stund för jorden”.

Det är helt rätt att vi fortfarande slänger en massa skräp i havet även om det blivit bättre och mindre driver iland utmed västkusten än bara för tio år sedan.
Mycket skräp kommer fortfarande iland och det är jobbigt att städa bort.

Den stora utmaningen finns i många länder som ofta är våra resmål på semestern. Då är det dags att verkligen föregå med gott exempel och inte skräpa ner och till och med kräva att få mindre plastförpackningar och ta med en egen påse precis som vi gör hemma när vi går i affären och handlar.

16 stjärnor som arbetar med att förbättra miljön på en mängd olika sätt.

Där finns även en ”stjärnvägg” på utställningen med foton och den beskrivning där varje deltagare motiverar vad som engagerar hen när det gäller miljö och klimat frågor för framtiden. Jjag fick erbjudandet om att få vara en av deltagarna, vilket kändes mycket hedrande att få berätta om Östersjön och blåstångs skogar.

Så ta chansen att gå in och kolla på utställningen och sen göra något litet varje dag för miljön – för om många av oss gör något även om det är en liten sak saker kommer det att ge resultat. Så mycket positiva förändringar ha skett i Östersjöns miljö sedan 1970-talet, havsörnen och sälen är tillbaka så det lönar sig satt sätta in åtgärder. Nu är det dags att ta nya tag kring och minska energiförbrukning och hushålla med våra gemensamma naturresurser.

Read Full Post »

Hej alla Algforskare! Här kommer lite mer information om projektet och bilder som kommit in under de första veckorna. 

Ett foto berättar en massa saker. Här kommer två bilder som kommit in från deltagare i Algforskarsommar. Den första bilden är från Norrpada, i norra delen av Stockholms ytterskärgård.  Ett typiskt blekt och kortväxt grönslicksbälte. Tittar du noga på fotot så ser det ut som det finns en kal zon ovanför. Här kan det etablera sig någon lite brun fintrådig alg lite senare i sommar eller så kommer nästa generation av grönslick att breda ut sig här. 

Vackert grönslicksbälte från ytterskärgården, Norrpada och under det ett tångbälte. Foto: Patrik Frid.

Nästa foto kommer från innerskärgården. Här syns påverkan av den längre lågvattensperioden tydligt, jämfört med ytterskärgården. Här syns ett kalt bälte/zon på klippan där inget växer. Där satt det före lågvattenperioden med stor sannolikhet grönslick som torkade in och har sen lossnat. Lite ligger kvar utanför över botten och ser lite grågrönt luddigt ut.

Tecken på uttorkning orsakat av en längre lågvattensperiod. Foto från Stortistronskär, Möja. Foto: Jan Cox.

Sen när jag tittar närmare på tången inne i vassen så ser mycket av plantorna bruna eller gulbruna ut. Det betyder att de varit torkade och nu lossnat och dör. Några ser ut att ha förökningstoppar, de är lite knottriga jämfört med flytblåsor som är släta och blanka. Båda är fyllda med syre och hjälper till med att få tångplantorna att flyta. De kan driva långa vägar och samlas ofta i någon vik i närheten. Vart de driver beror på vindarna och varifrån det blåst. Om du åker båt långt ute till havs har du säkert sett någon tångruska någon gång. Vet att jag har sett dom från färjan mellan Kapellskär och Mariehamn t.ex.

Det finns många alger som växer på andra alger som t.ex. blåstång. På fotot från Norrpada syns två tunna trådar av sudare, en brunalg som är vanlig på tång eller på små stenar och skal på mjukbotten. Längre in i skärgården finns det miljöer med massor med sudare, Chorda filum. I ett sund mellan två öar där vattnet strömmande var det så tätt att det var nästan svårt att få syn på blåstångsplantorna mellan alla sudare. Här kommer blåstången inte kunna lyckas med någon förökning utan de ägg och spermier som de släpper ut i vattnet kommer att fastna på trådarna av sudare långt innan de når en hård klippbotten.

Foto av Patrik Frid på en tångruska med            Blåstången syns knappt mellan alla trådar av sudare

två små sudare och några båtsnäckor                

från Norrpada

Vi har också fått in ett första foto på en tångplanta som kan vara en höstförökande ruska fast det ännu dröjer runt en månad innan det går att se de nya förökningstopparna ovanför de nya flytblåsorna. 

Detta kan vara en lokal där det finns höstförökande blåstång. Värd att undersöka igen lite senare på året.

Fotot kommer från Ronneby, och vid Brödholmarna. Fotograf: Hans Kyhlbäck modifierat av Lena Kautsky.

Höstförökande blåstångsplantor ser ofta lite slitna ut. Det beror på att ovanför nästan alla toppar anläggs först flytblåsor och sen kommer det att bildas förökningstoppar. Sommarförökande plantor har istället många grenar som bara är vegetativa och därför ser grönare och friskare ut. 

Stort tack för alla bilder och rapporter som kommer in till Algforskarsommar. Vi ser fram emot många fler rapporter och lovar snabb respons på frågor! Fortsatt glad algforskarsommar!

Read Full Post »

Med omställningen till sommartid känns det som att värmen, solen och badsäsongen bara är runt hörnet. Efter den här kämpiga våren hoppas vi att sommaren ger oss möjlighet att åka till stranden och känna friheten i att simma och dyka ner under utan.

Så varför inte tjuvstarta säsongen redan nu? Följ med Noriko ner i havet och lär dig massor av kul fakta om tång och alger.

Boken är tyvärr ännu inte publicerad, men Tångbloggen har fått en exklusiv förhandstitt. Och på hemsidan finns mycket kul att roa sig med. Intresserade utgivare får gärna kontakta författaren om att ge ut boken.

Men under tiden vill du kanske sätta dina tångkunskaper på prov? På hemsidan finns memory, spel och kluriga quiz som du kan göra både i grupp och på egen hand. Perfekt att fördriva en stund med samtidigt som du befäster dina kunskaper inför sommarens badäventyr.

Picture2

Sågtången är lätt att känna igen på den sågtandade kanten. Illustration: Ingmarie Åkerman (c) Marie Lenngren

Boken om det lilla djuret Noriko som älskar havet är skriven av Marie Lenngren som är marinbiolog och har guidat grupper vid havet i flera år. Den är illustrerad av hennes mamma Ingmari Åkerman, som både är konstnär, författare och lärare. Tillsammans har de inte bara producerat en fin och (som vi på Tångbloggen gillar) fakta-korrekt bok. De har även tagit fram en handledning för hugade lärare med tips på lektionsupplägg och övningar, samt kopplingar till de globala målen, läroplan och kursplan. Inte illa!

”Idag finns ingen barnbok som handlar om tång – det bestämde vi oss för att ändra på! Vi ville baka in fascinerande fakta i en medryckande berättelse med vackra bilder, där läsaren får följa med på spännande äventyr tillsammans med en god vän – och där föddes Noriko. Med värme och glimten i ögat tar hon läsaren i handen och bjuder in till världen under vattenytan. Av bara farten lär man sig massor av roliga saker om tång och att känna igen de vanligaste sorterna! Efter att ha läst boken kan man enkelt briljera med sina nya kunskaper på stranden.” tipsar Marie på hemsidan.

Picture1

Noriko och hennes vänner visar dig kul saker att göra på stranden.  Illustration: Ingmarie Åkerman (c) Marie Lenngren

Read Full Post »

Starten hemifrån var tidig, och bussen till färjan packad med folk. En röst talade om att vi var 1 703 passagerare ombord. Fullt skepp.

Havet glittrande, en liten strimma med vita ulliga moln och efter den tidiga morgonen hade jag fötterna mer i luften än på jorden.

Fötter i himlen

Fötter i himlen

Den första händelsen av invigningen av Östersjöutställningen och Hållbara havs utställning av vilka kemikalier som finns i vår vardag kallad ”Ett rum och kök”

Invigning av ett rum och kök

Invigning av Ett rum och kök

Gäddan bärs ombord.

Gäddan bärs ombord.

För att locka folk ombord till Briggen Tre Kronor skaffade Östersjöcentrum in en extra stor gädda som illustrerar den udda blandningen av sötvattensarter och marina arter i Östersjöns bräckta vatten.

Ombord på fördäck visades plastskräp, allt ifrån stora hinkar och backar till de små, små mikroplast kulor som finns i olika hudprodukter som skrubber. Plast bryts inte ner alls eller tar mycket lång tid i att brytas ner i naturen och ansamlas tillslut i havet. I diskussionen under seminariet om mikroplaster var panelen överens om att dessa onödiga produkter i kosmetikan bör förbjudas och ersättas med nedbrytbara produkter som malda kärnor av persikor. I hamnen nedanför Briggen drev en rödvit plastremsa tillsammans med två mindre tångruskor med förökningstoppar. Tillsammans med flytblåsorna på tången bidrar de uppblåsta förökningstopparna till att hålla tången flytande i vattnet.

Drivande tång och plast

Drivande tång och plast

Många arter kan åka med

Många arter kan åka med

Växande på den plast som slängs eller hamnar i havet kan alger och djur driva med långa vägar. Ett exempel är en blå hink som jag hittade ilandfluten på västkusten efter en storm. Denna väg kan även nya arter introduceras till våra svenska kustvattenmiljöer (se tidigare inlägg här på Tångbloggen).

Ett annat seminarium handlade om Blå Tillväxt och nyttjandet av alla goda resurser som finns och produceras i havet. Viktigt för att få riktigt färsk fisk och lokalt fångad är att inte behövs skicka den ner till fiskmarknaden i Göteborg. Här har ett lokalt initiativ tagande gjort att det nu finns Stockholms Fiskmarknad där det går att få färsk fisk! Spännande diskussioner mellan initiativtagaren Henrik C. Andersson, kocken Niklas Edgren och forskaren Gustav Almkvist.
På Briggen visades svartmunnad smörbult en nyinkommen art i Östersjön som fiskats upp i hamnen där den är vanlig sedan några år. Den är en liten fisk som blir ca 20-25 cm lång. Den har ett fast vitt kött och smakar utmärkt, lite som marulken.

Svartmunnad smörbult

Svartmunnad smörbult

Svartmunnad smörbultssoppa

Svartmunnad smörbultssoppa

Fisk som mat

Fisk som mat

Read Full Post »

Efter en otrolig effektivitet och sagolik tur med vädret så lyckades vi genomföra årets inventering av försommar-tång på endast sju dagar! Vi hade planerat för 12 dagar, och räknar man antalet arbetade timmar så räckte det gott och väl till dryga två arbetsveckor. Men, så är det att jobba i fält. Man kör på medan vädret är bra och solen är uppe. Det är fantastiskt hur mycket man hinner med på en dag om man går upp tidigt.

Första dagen gjorde vi Skåne, med stopp för tångkontroll i Vikhög, Trelleborg, Kåseberga och slutligen Baskemölla, där vi sov på Baskemölla camping i trevlig stuga med havsutsikt. Det var en kall vind som låg på och gav oss en hel del vågor längs väst- och sydkusten. Det gungade fortfarande i kroppen när vi lade oss på kvällen.

Svenska sydkusten utanför Trelleborg

Följande dag började med Mörkö, utanför Landön i nordöstra Skåne, där vi fick välkommen hjälp att backa ner båten på rampen. Lite knepigt att backa med släp, men det är tydligen något som man kan lära sig… Vi får väl se hur det går. Sedan var det Blekinges tur, med tångbad utanför Karlshamn bland gäddorna och trevliga Sturkö camping som sovplats.

Äspehöna utanför Karlshamn, där gäddorna stod bland tången

Torsdagen inleddes utanför Bergkvara med en fin lokal innan vi kom upp till Kalmar och resans lättaste lokal i Långviken. Eftersom dagen gått så snabbt fortsatte vi över bron till Öland och checkade in på Saxnäs Camping som passande nog har en av våra lokaler alldeles utanför. En stuga med varmvatten och dusch gjorde dagen!

Saxnäs med Ölandsbron i bakgrunden

Har man inte upplevt Öland tidigt en försommarmorgon har man något att se fram emot. Vi skulle hela vägen upp till norra udden, och vägen dit kantades av trift, kalkstensmurar och orkidéer. Tången var givetvis inte fy skam den heller. Efter lunch i Kalmar rullade vi vidare norrut och hann med ett stopp utanför Kuggö innan vi tog in på Bredvikens camping utanför Figeholm, där de trevliga ”vägsniglarna” Caravan Club håller till. Vi fick även låna deras ramp att lägga i båten på, vilket vi tackar för.

Ölands norra udde en stilla junimorgon

Lördagen blev en effektiv dag, med lokalen utanför Figeholm snabbt avklarad. Vi tog oss sedan en bit nedåt, till Dragsskär för att nå en lokal från land. Här finns en fin badplats, men vår lokal låg längre bort. Tusen tack till den trevliga familjen som lät oss använda deras parkering och passera deras tomt för att nå vattnet. Här såg vi även strömmingsstim och en stor fin plattfisk. Nästa stopp blev Klintemåla, med två lokaler.
Vi fortsatte upp mot Västervik, där vi har två lokaler som tursamt nog ligger precis utanför Lysingsbadet. Men 4 lokaler på en dag får räcka, eftersom vi inte tagit med ficklampor för nattarbete. En stuga med TV kändes lyxigt värre.

Stort kliv i galen pöl!

Tidig söndagmorgon är bra för att träna på sina släp-backar-skills. Även här fanns det en ramp på campingen vi kunde använda oss av, vilket underlättade mycket och vi var klara med våra två lokaler i så pass god tid att vi hann äta lunch innan vi checkade ut och begav oss upp mot Gryt. Vi såg hur regnet hängde i horisonten, men hann tack o lov iland och en bit på väg innan skyarna öppnade sig. Det var skönt att sitta i en bil! Efter kul körning på kringelkrokvägar kom vi fram till Arkösunds camping, som även den hör till Caravan Club. Tack till de rara människorna som tog sig ut i hällregnet och gav oss en trevlig stuga med sköna sängar.

Där isen skrapat bort tången växer nu grönslick (Cladophora glomerata)

Havet låg som en spegel på måndag morgon när vi lade i båten i Arkösund och gled ut för att ta resans näst sista lokal. Stilla, fint och nästan värt den väl tilltagna iläggningsavgiften på 80 kr (men knappast upptagningsavgiften på samma summa, SÅ fantastisk var inte rampen). Tånglokalen var i alla fall frodig. Nu mot resans sista stopp: Askö. Iläggning i Trosa och sedan ut mot ”hemmalokalen”. Kvällen avnjöts på fältstationen med varm dusch och välförtjänt middag som inte var pasta med pesto!

Såhär fint väder gör jobbet till en njutning

Read Full Post »

Blommande syrener och fågelsång i all ära. För oss på Tångbloggen är det bästa sommartecknet när receptaklerna (tångens fortplantningstoppar) mognar och börjar släppa sina ägg och spermier.
I experimentet på Aquaria (se inlägg nedan) har vi nu fäst receptakel från försökstången ett och ett på en tråd och hängt dem i provrör med vatten.

Tångbloggens egen Tant Tång, professor Lena Kautsky, inspekterar blåstångens första äggsläpp för säsongen.


Även här har vi vatten med tre salthalter (4, 6 och 12 promille) för att undersöka om det finns skillnader i äggmängd mellan de olika salthalterna.
Eftersom blåstång och smaltång är skildkönade, antingen hanar eller honor, så har vi könsbestämt plantorna innan och endast tagit receptakel från honorna. Äggen är lätta att räkna, men det skulle vara helt omöjligt att räkna spermier, som är både pyttesmå och jättemånga.

I går torsdag gjordes första avläsningen och vi kunde redan se fina ägg i botten på vissa provrör, både från blåstång och smaltång. Vid varje avläsning flyttar vi receptaklen till nya provrör med saltvatten och samlar in de eventuella ägg som släppts i de gamla provrören.
Eftersom äggen är tunga samlas de mycket prydligt i botten av provröret.

Receptakel av blåstång i provrör med ansamling av ägg i botten


Experimentet ska fortgå under drygt en månad, där äggen som släppts samlas in var tredje dag och räknas under lupp. Skönt att man har något att göra under sommaren om regnet håller i sig.

Read Full Post »

Tångbloggen i New York

Såhär på våren kan det vara trevligt att se andra delar av världen. En liten tripp till New York gav några tångupplevelser i form av fasadutsmyckning i korsningen 41st St Lexington Avenue samt vacker Fucus distichus torrlagd vid lågvatten nere vid Battery Park.


Notera att tången på fasadutsmyckningen är blåstång (Fucus vesiculosus) som hör hemma på den europeiska Atlantkusten. Lite inspiration till hemmets utsmyckning?

Read Full Post »

Följ med ner i djupet…

Här kommer en filmsnutt från ”tång-sängen” ute på Askölaboratoriet, där de flesta av våra försök pågår. Dyket var årets första, syftet var att kontrollera ställningen, byta ut en liten ljus och temperaturmätare samt hämta upp ett antal plattor för mätning av tillväxt (se tidigare inlägg).

Read Full Post »

Fortplantning

Smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) har han- och honplantor. Fortplantningsorganen kallas receptakler, och sitter i toppen på plantorna. De känns lätt igen på sin knottriga struktur.

   När vi ska ”så” tång, samlar vi in mogna plantor, könsbestämmer dem och klipper sedan av receptaklerna. Bilden till vänster visar en blåstång som ska sås. Högen med avklippta receptakler till höger i bild kommer från flera plantor (3 st)

För att kunna skilja honar och hanar måste man skära en tunn skiva av ett receptakel och med hjälp av en

8 ägg kommer ut ur varje oogon

lupp se efter om det finns oogon (8st ägg i en liten påse) eller anteridier(64 spermier i en ännu mindre påse). Detta kräver dock att receptaklerna är mogna, annars kan det vara svårt att se.

Oogon ser ut som samlingar av små gröna ärtor. Varje receptakel består av flera små kammare, konceptakel. Det är dessa konceptakel som ger den knottriga ytan.  Varje konceptakel har en öppning mot receptaklet, genom vilken oogon och anteridier (ägg och spermier i påse) sprutas ut vid fortplantningen. När oogonen och anteridierna kommit ut i vattnet, börjar påsen runt dem att lösas upp.

Det är en flicka! Fina, mogna oogon.

Vilken kille! Fullt av mogna spermier.

Anteridier är för små för att kunna urskilja, även med lupp. De ger ett intryck av att det ligger orange bollar längs innerkanten på receptaklet (se bild). Färgen kommer från spermiens ögonfläck, som är orange. Med den kan spermien se skillnad på ljus och mörker.

Fortplantningen brukar ske vid fullmåne, då det är tydligt mörkare ner mot botten än mot ytan. Spermien ”vet” att den ska simma mot mörkret.Anledningen till att den ska simma nedåt är att äggen sjunker för att kunna fästa på bottnen

Read Full Post »

Older Posts »