Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bilder’

Starten hemifrån var tidig, och bussen till färjan packad med folk. En röst talade om att vi var 1 703 passagerare ombord. Fullt skepp.

Havet glittrande, en liten strimma med vita ulliga moln och efter den tidiga morgonen hade jag fötterna mer i luften än på jorden.

Fötter i himlen

Fötter i himlen

Den första händelsen av invigningen av Östersjöutställningen och Hållbara havs utställning av vilka kemikalier som finns i vår vardag kallad ”Ett rum och kök”

Invigning av ett rum och kök

Invigning av Ett rum och kök

Gäddan bärs ombord.

Gäddan bärs ombord.

För att locka folk ombord till Briggen Tre Kronor skaffade Östersjöcentrum in en extra stor gädda som illustrerar den udda blandningen av sötvattensarter och marina arter i Östersjöns bräckta vatten.

Ombord på fördäck visades plastskräp, allt ifrån stora hinkar och backar till de små, små mikroplast kulor som finns i olika hudprodukter som skrubber. Plast bryts inte ner alls eller tar mycket lång tid i att brytas ner i naturen och ansamlas tillslut i havet. I diskussionen under seminariet om mikroplaster var panelen överens om att dessa onödiga produkter i kosmetikan bör förbjudas och ersättas med nedbrytbara produkter som malda kärnor av persikor. I hamnen nedanför Briggen drev en rödvit plastremsa tillsammans med två mindre tångruskor med förökningstoppar. Tillsammans med flytblåsorna på tången bidrar de uppblåsta förökningstopparna till att hålla tången flytande i vattnet.

Drivande tång och plast

Drivande tång och plast

Många arter kan åka med

Många arter kan åka med

Växande på den plast som slängs eller hamnar i havet kan alger och djur driva med långa vägar. Ett exempel är en blå hink som jag hittade ilandfluten på västkusten efter en storm. Denna väg kan även nya arter introduceras till våra svenska kustvattenmiljöer (se tidigare inlägg här på Tångbloggen).

Ett annat seminarium handlade om Blå Tillväxt och nyttjandet av alla goda resurser som finns och produceras i havet. Viktigt för att få riktigt färsk fisk och lokalt fångad är att inte behövs skicka den ner till fiskmarknaden i Göteborg. Här har ett lokalt initiativ tagande gjort att det nu finns Stockholms Fiskmarknad där det går att få färsk fisk! Spännande diskussioner mellan initiativtagaren Henrik C. Andersson, kocken Niklas Edgren och forskaren Gustav Almkvist.
På Briggen visades svartmunnad smörbult en nyinkommen art i Östersjön som fiskats upp i hamnen där den är vanlig sedan några år. Den är en liten fisk som blir ca 20-25 cm lång. Den har ett fast vitt kött och smakar utmärkt, lite som marulken.

Svartmunnad smörbult

Svartmunnad smörbult

Svartmunnad smörbultssoppa

Svartmunnad smörbultssoppa

Fisk som mat

Fisk som mat

Annonser

Read Full Post »

Efter en otrolig effektivitet och sagolik tur med vädret så lyckades vi genomföra årets inventering av försommar-tång på endast sju dagar! Vi hade planerat för 12 dagar, och räknar man antalet arbetade timmar så räckte det gott och väl till dryga två arbetsveckor. Men, så är det att jobba i fält. Man kör på medan vädret är bra och solen är uppe. Det är fantastiskt hur mycket man hinner med på en dag om man går upp tidigt.

Första dagen gjorde vi Skåne, med stopp för tångkontroll i Vikhög, Trelleborg, Kåseberga och slutligen Baskemölla, där vi sov på Baskemölla camping i trevlig stuga med havsutsikt. Det var en kall vind som låg på och gav oss en hel del vågor längs väst- och sydkusten. Det gungade fortfarande i kroppen när vi lade oss på kvällen.

Svenska sydkusten utanför Trelleborg

Följande dag började med Mörkö, utanför Landön i nordöstra Skåne, där vi fick välkommen hjälp att backa ner båten på rampen. Lite knepigt att backa med släp, men det är tydligen något som man kan lära sig… Vi får väl se hur det går. Sedan var det Blekinges tur, med tångbad utanför Karlshamn bland gäddorna och trevliga Sturkö camping som sovplats.

Äspehöna utanför Karlshamn, där gäddorna stod bland tången

Torsdagen inleddes utanför Bergkvara med en fin lokal innan vi kom upp till Kalmar och resans lättaste lokal i Långviken. Eftersom dagen gått så snabbt fortsatte vi över bron till Öland och checkade in på Saxnäs Camping som passande nog har en av våra lokaler alldeles utanför. En stuga med varmvatten och dusch gjorde dagen!

Saxnäs med Ölandsbron i bakgrunden

Har man inte upplevt Öland tidigt en försommarmorgon har man något att se fram emot. Vi skulle hela vägen upp till norra udden, och vägen dit kantades av trift, kalkstensmurar och orkidéer. Tången var givetvis inte fy skam den heller. Efter lunch i Kalmar rullade vi vidare norrut och hann med ett stopp utanför Kuggö innan vi tog in på Bredvikens camping utanför Figeholm, där de trevliga ”vägsniglarna” Caravan Club håller till. Vi fick även låna deras ramp att lägga i båten på, vilket vi tackar för.

Ölands norra udde en stilla junimorgon

Lördagen blev en effektiv dag, med lokalen utanför Figeholm snabbt avklarad. Vi tog oss sedan en bit nedåt, till Dragsskär för att nå en lokal från land. Här finns en fin badplats, men vår lokal låg längre bort. Tusen tack till den trevliga familjen som lät oss använda deras parkering och passera deras tomt för att nå vattnet. Här såg vi även strömmingsstim och en stor fin plattfisk. Nästa stopp blev Klintemåla, med två lokaler.
Vi fortsatte upp mot Västervik, där vi har två lokaler som tursamt nog ligger precis utanför Lysingsbadet. Men 4 lokaler på en dag får räcka, eftersom vi inte tagit med ficklampor för nattarbete. En stuga med TV kändes lyxigt värre.

Stort kliv i galen pöl!

Tidig söndagmorgon är bra för att träna på sina släp-backar-skills. Även här fanns det en ramp på campingen vi kunde använda oss av, vilket underlättade mycket och vi var klara med våra två lokaler i så pass god tid att vi hann äta lunch innan vi checkade ut och begav oss upp mot Gryt. Vi såg hur regnet hängde i horisonten, men hann tack o lov iland och en bit på väg innan skyarna öppnade sig. Det var skönt att sitta i en bil! Efter kul körning på kringelkrokvägar kom vi fram till Arkösunds camping, som även den hör till Caravan Club. Tack till de rara människorna som tog sig ut i hällregnet och gav oss en trevlig stuga med sköna sängar.

Där isen skrapat bort tången växer nu grönslick (Cladophora glomerata)

Havet låg som en spegel på måndag morgon när vi lade i båten i Arkösund och gled ut för att ta resans näst sista lokal. Stilla, fint och nästan värt den väl tilltagna iläggningsavgiften på 80 kr (men knappast upptagningsavgiften på samma summa, SÅ fantastisk var inte rampen). Tånglokalen var i alla fall frodig. Nu mot resans sista stopp: Askö. Iläggning i Trosa och sedan ut mot ”hemmalokalen”. Kvällen avnjöts på fältstationen med varm dusch och välförtjänt middag som inte var pasta med pesto!

Såhär fint väder gör jobbet till en njutning

Read Full Post »

Blommande syrener och fågelsång i all ära. För oss på Tångbloggen är det bästa sommartecknet när receptaklerna (tångens fortplantningstoppar) mognar och börjar släppa sina ägg och spermier.
I experimentet på Aquaria (se inlägg nedan) har vi nu fäst receptakel från försökstången ett och ett på en tråd och hängt dem i provrör med vatten.

Tångbloggens egen Tant Tång, professor Lena Kautsky, inspekterar blåstångens första äggsläpp för säsongen.


Även här har vi vatten med tre salthalter (4, 6 och 12 promille) för att undersöka om det finns skillnader i äggmängd mellan de olika salthalterna.
Eftersom blåstång och smaltång är skildkönade, antingen hanar eller honor, så har vi könsbestämt plantorna innan och endast tagit receptakel från honorna. Äggen är lätta att räkna, men det skulle vara helt omöjligt att räkna spermier, som är både pyttesmå och jättemånga.

I går torsdag gjordes första avläsningen och vi kunde redan se fina ägg i botten på vissa provrör, både från blåstång och smaltång. Vid varje avläsning flyttar vi receptaklen till nya provrör med saltvatten och samlar in de eventuella ägg som släppts i de gamla provrören.
Eftersom äggen är tunga samlas de mycket prydligt i botten av provröret.

Receptakel av blåstång i provrör med ansamling av ägg i botten


Experimentet ska fortgå under drygt en månad, där äggen som släppts samlas in var tredje dag och räknas under lupp. Skönt att man har något att göra under sommaren om regnet håller i sig.

Read Full Post »

Tångbloggen i New York

Såhär på våren kan det vara trevligt att se andra delar av världen. En liten tripp till New York gav några tångupplevelser i form av fasadutsmyckning i korsningen 41st St Lexington Avenue samt vacker Fucus distichus torrlagd vid lågvatten nere vid Battery Park.


Notera att tången på fasadutsmyckningen är blåstång (Fucus vesiculosus) som hör hemma på den europeiska Atlantkusten. Lite inspiration till hemmets utsmyckning?

Read Full Post »

Följ med ner i djupet…

Här kommer en filmsnutt från ”tång-sängen” ute på Askölaboratoriet, där de flesta av våra försök pågår. Dyket var årets första, syftet var att kontrollera ställningen, byta ut en liten ljus och temperaturmätare samt hämta upp ett antal plattor för mätning av tillväxt (se tidigare inlägg).

Read Full Post »

Fortplantning

Smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) har han- och honplantor. Fortplantningsorganen kallas receptakler, och sitter i toppen på plantorna. De känns lätt igen på sin knottriga struktur.

   När vi ska ”så” tång, samlar vi in mogna plantor, könsbestämmer dem och klipper sedan av receptaklerna. Bilden till vänster visar en blåstång som ska sås. Högen med avklippta receptakler till höger i bild kommer från flera plantor (3 st)

För att kunna skilja honar och hanar måste man skära en tunn skiva av ett receptakel och med hjälp av en

8 ägg kommer ut ur varje oogon

lupp se efter om det finns oogon (8st ägg i en liten påse) eller anteridier(64 spermier i en ännu mindre påse). Detta kräver dock att receptaklerna är mogna, annars kan det vara svårt att se.

Oogon ser ut som samlingar av små gröna ärtor. Varje receptakel består av flera små kammare, konceptakel. Det är dessa konceptakel som ger den knottriga ytan.  Varje konceptakel har en öppning mot receptaklet, genom vilken oogon och anteridier (ägg och spermier i påse) sprutas ut vid fortplantningen. När oogonen och anteridierna kommit ut i vattnet, börjar påsen runt dem att lösas upp.

Det är en flicka! Fina, mogna oogon.

Vilken kille! Fullt av mogna spermier.

Anteridier är för små för att kunna urskilja, även med lupp. De ger ett intryck av att det ligger orange bollar längs innerkanten på receptaklet (se bild). Färgen kommer från spermiens ögonfläck, som är orange. Med den kan spermien se skillnad på ljus och mörker.

Fortplantningen brukar ske vid fullmåne, då det är tydligt mörkare ner mot botten än mot ytan. Spermien ”vet” att den ska simma mot mörkret.Anledningen till att den ska simma nedåt är att äggen sjunker för att kunna fästa på bottnen

Read Full Post »

Tång

Vad är tång?

Termen ”tång” (eng. seaweed) används oftast för att beskriva perenna makroalger. Vad är då perenna makroalger?

Termen perenn används inom botaniken för att beskriva hur länge en växt lever. Perenn betyder att individen lever under flera år. Motsatsen kallas annuell, när individen endast lever under ett år.

En makroalg är en alg vi kan se med blotta ögat (makro – stor) i motsats till mikroalger (mikro – liten) som vi behöver ha en lupp eller ett mikroskop för att kunna se.

Till sist måste vi så veta vad som menas med en ”alg”. En bra sammanställning finns på Wikipedia.

En av de största skillnaderna mellan alger och växter är att alger saknar ledningsvävnad.

Växterna har utvecklat en motsvarighet till vårt blodomlopp för att kunna transportera näring och vatten som tas upp vi rötterna i marken till växtens alla delar, samt transportera näringen som produceras genom fotosyntes i löven till andra delar av växten.

Algen tar upp det vatten och den näring den behöver direkt över bålen (kroppen), så rötter är helt onödiga. Vissa alger har rotliknande hapterer, men dessa fungerar endast som fästorgan.
Fotosyntesen hos algen sker över hela bålen, så även om viss transport kan ske mellan närliggande celler, behöver näringen inget mer avancerat system.

På land utvecklades de flygande insekterna vilket gynnade växter med blommor. Vissa landväxter använder även vinden för att sprida sitt pollen.

Alger har inte blommor. Istället förökar de sig med sporer, gameter (ägg och spermier) eller i vissa fall kloning (delar av algen slits loss, fäster på nytt och bildar en ny individ).

En del växter har återvänt till ett liv i vatten, men har kvar rötter, ledningsvävnad och blommor. Hit hör bland annat sjögräs (eng. seagrass), näckros och igelknopp.

____________________________________________________________________

Tångskog i Finland

Under sommaren 2011 reste Ellen till Finland för att leta efter smaltång tillsammans med finska kollegor. Det var strålande sol och fantastiskt vackert, både över och under ytan. Runt större städer har tången försvunnit. En trolig effekt är utsläppen. Vi hittade rester av tångbälten  helt överväxta av fintrådiga alger, ffa grönslick. Men längre ut var det magiskt vackert, som bilden visar.

____________________________________________________________________

Spiraltång, blåstång och knöltång badar i utsläpp från en läckande båtmotor

Spiraltång, blåstång och knöltång badar i utsläpp från en läckande båtmotor

Om man vill samla in tång för att äta eller ha i bad ska man tänka på att inte samla vid hamnar och andra förorenade platser. Givetvis tänker men själv på att inte skräpa ner eller släppa ut kemikalier.

Read Full Post »