Efter en otrolig effektivitet och sagolik tur med vädret så lyckades vi genomföra årets inventering av försommar-tång på endast sju dagar! Vi hade planerat för 12 dagar, och räknar man antalet arbetade timmar så räckte det gott och väl till dryga två arbetsveckor. Men, så är det att jobba i fält. Man kör på medan vädret är bra och solen är uppe. Det är fantastiskt hur mycket man hinner med på en dag om man går upp tidigt.
Första dagen gjorde vi Skåne, med stopp för tångkontroll i Vikhög, Trelleborg, Kåseberga och slutligen Baskemölla, där vi sov på Baskemölla camping i trevlig stuga med havsutsikt. Det var en kall vind som låg på och gav oss en hel del vågor längs väst- och sydkusten. Det gungade fortfarande i kroppen när vi lade oss på kvällen.
Svenska sydkusten utanför Trelleborg
Följande dag började med Mörkö, utanför Landön i nordöstra Skåne, där vi fick välkommen hjälp att backa ner båten på rampen. Lite knepigt att backa med släp, men det är tydligen något som man kan lära sig… Vi får väl se hur det går. Sedan var det Blekinges tur, med tångbad utanför Karlshamn bland gäddorna och trevliga Sturkö camping som sovplats.
Äspehöna utanför Karlshamn, där gäddorna stod bland tången
Torsdagen inleddes utanför Bergkvara med en fin lokal innan vi kom upp till Kalmar och resans lättaste lokal i Långviken. Eftersom dagen gått så snabbt fortsatte vi över bron till Öland och checkade in på Saxnäs Camping som passande nog har en av våra lokaler alldeles utanför. En stuga med varmvatten och dusch gjorde dagen!
Saxnäs med Ölandsbron i bakgrunden
Har man inte upplevt Öland tidigt en försommarmorgon har man något att se fram emot. Vi skulle hela vägen upp till norra udden, och vägen dit kantades av trift, kalkstensmurar och orkidéer. Tången var givetvis inte fy skam den heller. Efter lunch i Kalmar rullade vi vidare norrut och hann med ett stopp utanför Kuggö innan vi tog in på Bredvikens camping utanför Figeholm, där de trevliga ”vägsniglarna” Caravan Club håller till. Vi fick även låna deras ramp att lägga i båten på, vilket vi tackar för.
Ölands norra udde en stilla junimorgon
Lördagen blev en effektiv dag, med lokalen utanför Figeholm snabbt avklarad. Vi tog oss sedan en bit nedåt, till Dragsskär för att nå en lokal från land. Här finns en fin badplats, men vår lokal låg längre bort. Tusen tack till den trevliga familjen som lät oss använda deras parkering och passera deras tomt för att nå vattnet. Här såg vi även strömmingsstim och en stor fin plattfisk. Nästa stopp blev Klintemåla, med två lokaler.
Vi fortsatte upp mot Västervik, där vi har två lokaler som tursamt nog ligger precis utanför Lysingsbadet. Men 4 lokaler på en dag får räcka, eftersom vi inte tagit med ficklampor för nattarbete. En stuga med TV kändes lyxigt värre.
Stort kliv i galen pöl!
Tidig söndagmorgon är bra för att träna på sina släp-backar-skills. Även här fanns det en ramp på campingen vi kunde använda oss av, vilket underlättade mycket och vi var klara med våra två lokaler i så pass god tid att vi hann äta lunch innan vi checkade ut och begav oss upp mot Gryt. Vi såg hur regnet hängde i horisonten, men hann tack o lov iland och en bit på väg innan skyarna öppnade sig. Det var skönt att sitta i en bil! Efter kul körning på kringelkrokvägar kom vi fram till Arkösunds camping, som även den hör till Caravan Club. Tack till de rara människorna som tog sig ut i hällregnet och gav oss en trevlig stuga med sköna sängar.
Där isen skrapat bort tången växer nu grönslick (Cladophora glomerata)
Havet låg som en spegel på måndag morgon när vi lade i båten i Arkösund och gled ut för att ta resans näst sista lokal. Stilla, fint och nästan värt den väl tilltagna iläggningsavgiften på 80 kr (men knappast upptagningsavgiften på samma summa, SÅ fantastisk var inte rampen). Tånglokalen var i alla fall frodig. Nu mot resans sista stopp: Askö. Iläggning i Trosa och sedan ut mot ”hemmalokalen”. Kvällen avnjöts på fältstationen med varm dusch och välförtjänt middag som inte var pasta med pesto!
Såhär fint väder gör jobbet till en njutning
Tångbloggen 
Vilken resa! Hittade ni någon ishavstång vid Vikhög? Ser fram emot att se resultaten!
Såg ingen ishavstång vid Vikhög, men det var ganska guppigt och dålig sikt, så den fanns säkert där. Blåstångens receptakler var dock rätt så spetsiga, vill jag minnas. Ska klippa ihop lite av filmsnuttarna från de olika lokalerna och lägga upp här. Lyckades filma en stor fin gädda som stod på lurpass i blåstången!
Hej kära tångentusiaster och tack för en trevlig blogg. Läsvärd och lättbegriplig även för någon, jag själv i det här fallet, som har mycket begränsade kunskaper i ämnet. Jag tror och hoppas att ni som har koll på det här med tång ska kunna hjälpa mig med en sak.
Jag råkar, av en händelse, ha fått uppgiften att könsbestämma fucus vesiculosus och har tittat lite på det inlägg ni skrivit som behandlar just detta. Det jag undrar över är hur tunn den hinna man skär av receptaklet bör vara; vilken förstoring som åsyftas när ni skriver ”lupp” (använder mig själv av ett mikroskop) samt vad man bör titta efter i de fall då det inte är fullt så uppenbart som på de i nämnda inlägg presenterade bilderna.
Tack på förhand!
Hej John!
Kul att du gillar bloggen. Jag brukar först snitta receptaklet på mitten, och om det är moget kan jag se antingen små ”gröna ärtor” (oogon) eller att det är täta orange konceptakler (spermier) utan lupp, eller med handhållen sådan.
Om de inte är jättemogna (maj-juni eller aug-sept) så skär jag en ca ½-1mm tjock skiva och luppar. Ifall de du har är höstreproducerande så mognar de först i september, och är ganska svåra att se nu. Då kan man försöka med att droppa lite utspädd (späd tills whiskyfärgad) Lugols lösning (jodjodkalium – färgar allt det kommer i kontakt med…). Detta brukar ge mer kontrast.
Jag tar och gräver i fotoarkivet och ser ifall jag kan hitta några fler bilder du kan jämföra med.
Lycka till och hör av dig om du behöver mer hjälp. Du får gärna maila bilder på snitt om du är osäker.
Ellen
Hej igen och tack för svaret. Hittills har jag haft betydligt lättare att identifiera oogonen än anteridierna. De ”gröna ärtorna” syns oftast ganska tydligt även med ganska liten förstoring, medan det känns som att det finns andra strukturer i receptaklen som påminner om anteridier, även om dessa saknar de orangea kornen. Jag är ibland osäker på om det är en hanplanta eller en honplanta som har släppt sina oogon som jag har att göra med. Hur lång tid efter att algen har släppt sina könsceller sitter receptaklet kvar?
Det känns också som att det är svårare att se något direkt i konceptaklen, och desto lättare om dessa ”förstörts” vid snittet, men det kanske bara är jag som tittar på fel sätt. Tack så mycket för hjälpen hittills, och för erbjudandet om att skicka foton. Dessvärre tror jag inte att jag har någon möjlighet att fotografera.
Receptaklet kan sitta kvar fram till augusti om det är vårreproducerande, så ca 1-2 månader. Man kan inte se anteridierna med lupp (stereolupp) eftersom de är attans yttepytte små. Lättast att se dem är om man skär igenom konceptaklet så att det halveras och man ser in i det utan skymmande cellvägg. Beroende på var i landet du befinner dig, så kan man på västkusten råka ut för spiraltång, Fucus spiralis, eller ishavstång, Fucus evanescens, som är hermafroditer. Då hittar man både oogon och anteridier i receptaklet. Har tyvärr ingen bild, men det ligger på Att-göra listan.
De bilderna jag har tagit är med vanlig kamera genom stereoluppens eller mikroskopets okular. Håller runt objektivet med handen för stadga och mörker, inga dyra adaptrar behövs.
Hej igen och tack för all hjälp. Jag har nu suttit ett tag och känner mig ganska säker på de plantor av honkön som jag har bestämt hittills. Att det skulle röra sig om andra arter är jag inte särskilt orolig för då ingen av dessa, vad jag förstått, har blåstångens blåsor (eller?) och det endast är plantor där blåsor återfinns som jag tittar på.
Dock är det så att jag hittat betydligt fler hanplantor än honplantor. Nu vet jag visserligen inte vilket förhållandena könen emellan är, men om det är ens i närheten av 1:1 så misstänker jag att jag könsbestämt åtminstone en del av de jag nu markerat som hanplantor fel.
Jag har börjat med att titta på squash-prover (heter det så?) i mikroskop med fyra gångers förstoring, och eventuella oogon brukar ganska lätt kunna ses då. Om inga av dessa hittats har jag gått ner till 20x förstoring och tittat efter strukturer som påminner om de bilder jag sett av anteridier och tittat efter orangeliknande korn. Problemet är att det verkar finnas liknande strukturer som också har någon slags korn inuti, och det enda jag då har haft att gå på är den orangea färgen. Än svårare blir det när receptaklerna redan är missfärgade. Sen är det nog så att både anteridierna och oogonen befinner sig lite varstans eftersom konceptaklen sällan är intakta efter att provet ”mosats”. Är det kanske bättre att inte använda sig av squash-prover alls? Det var så jag fick det instruerat, men du verkar onekligen ha väldigt bra koll på det här med tång. 🙂
Vi ska övergå till betningsexperiment nu, och det vore givetvis bäst om jag kunde känna mig säker på både han- och honplantorna. Tack igen!
Spännande! Det brukar vara 1:1, men ”brukar” är något vi lärt oss att misstro. Det var så smaltångens klonalitet upptäcktes.
Det ÄR svårt att bestämma omogna eller övermogna receptakel. Om ni ska bestämma sommar-reproducerande tång är ni lite sent ute. Squashprover låter onödigt svårt och detaljerat. Vi brukar nöja oss med att se den orange färgen i konceptaklen, eftersom det bara tar onödigt med tid att försöka se anteridierna. Vi kör som tidigare nämnts, endast på lupp eller blotta ögat. Men då såklart med mogna receptakel. Som min kollega sagt ”Man kan könsbestämma en ko hela året, men inte tång”. Är den övermogen eller omogen är det svårt till omöjligt, och man får helt enkelt vänta tills den är mogen.
En kul grej vi har märkt är att kvinnliga assistenter oftare plockar hanplantor, medans manliga sådana plockar större andel honplantor? Slump eller hormoner, men märkligt!
Vad är det för betningsexperiment ni ska göra? Det låter kul, berätta gärna mer.