Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for januari, 2012

Fortplantning

Smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) har han- och honplantor. Fortplantningsorganen kallas receptakler, och sitter i toppen på plantorna. De känns lätt igen på sin knottriga struktur.

   När vi ska ”så” tång, samlar vi in mogna plantor, könsbestämmer dem och klipper sedan av receptaklerna. Bilden till vänster visar en blåstång som ska sås. Högen med avklippta receptakler till höger i bild kommer från flera plantor (3 st)

För att kunna skilja honar och hanar måste man skära en tunn skiva av ett receptakel och med hjälp av en

8 ägg kommer ut ur varje oogon

lupp se efter om det finns oogon (8st ägg i en liten påse) eller anteridier(64 spermier i en ännu mindre påse). Detta kräver dock att receptaklerna är mogna, annars kan det vara svårt att se.

Oogon ser ut som samlingar av små gröna ärtor. Varje receptakel består av flera små kammare, konceptakel. Det är dessa konceptakel som ger den knottriga ytan.  Varje konceptakel har en öppning mot receptaklet, genom vilken oogon och anteridier (ägg och spermier i påse) sprutas ut vid fortplantningen. När oogonen och anteridierna kommit ut i vattnet, börjar påsen runt dem att lösas upp.

Det är en flicka! Fina, mogna oogon.

Vilken kille! Fullt av mogna spermier.

Anteridier är för små för att kunna urskilja, även med lupp. De ger ett intryck av att det ligger orange bollar längs innerkanten på receptaklet (se bild). Färgen kommer från spermiens ögonfläck, som är orange. Med den kan spermien se skillnad på ljus och mörker.

Fortplantningen brukar ske vid fullmåne, då det är tydligt mörkare ner mot botten än mot ytan. Spermien ”vet” att den ska simma mot mörkret.Anledningen till att den ska simma nedåt är att äggen sjunker för att kunna fästa på bottnen

Annonser

Read Full Post »

Botaniska institutionen får besök av forskaren Sandra Lindstrom mellan 23/2 till 1/3.

Sandra har arbetat med tång sedan slutet av 70-talet, framförallt på den nordamerikanska västkusten.

Hon har bland annat undersökt och kartlagt förekomst av olika makroalger, undersökt hur arter har vandrat mellan Atlanten och Stilla Havet samt gjort flera systematiska studier.

Sandra kommer att hålla två seminarier under sitt besök. Vi återkommer med tid, plats och titel när det närmar sig.

Vill du fråga Sandra något, men inte har tid att komma på seminarierna, går det självklart utmärkt att ställa frågan via Tångbloggen.

Read Full Post »

Vad kan vara trevligare än att inleda det nya året med ett litet dyk ner till ca 2 meters djup för att titta till kakelplattorna med unga tångplantor som ligger i vattnet utanför Askölaboratoriet i Trosa skärgård? Sikten var fantastisk och det blev riktigt vackert när solen kom fram, även om det inte märkbart värmde upp det 2-gradiga vattnet. Under hösten har det samlats en hel del sediment mellan plantorna, som bitvis står mycket tätt. Det var också en hel del rödalger (främst Ceramium) på dem. Så mycket för funderingen om att små plantor har bättre försvar mot påväxt…

Jag passade på att byta ut ljus/temperatur-mätaren (HOBOware Pro). De som satt på ställningen hade ett lager kiselalger på sig, vilket gav dem ett ljusbrunt utseende. Påväxt är kanske den begränsande faktorn, bör nog se till dem var tredje månad och torka bort guck. Hoppas isen lägger sig, lite iallafall. Jag är nyfiken på vilka ljusvärden man har under is.

Under dyket hade jag även Mattias lilla kamera på huvudet och filmade. Vilken action! Jag ska lägga upp lite film senare så ni får uppleva hur fartfyllt det är att jobba med tång 😉

Read Full Post »

Ishavstång

Ishavstång, Fucus evanescens, är en introducerad/främmande art i Östersjön. Det innebär att det inte förekom i Östersjön naturligt utan har förts hit av människan. Antagligen var det oavsiktligt, kanske råkade någon båt få med sig en planta i ett ankare eller något liknande.

Mer information kommer snart.

Read Full Post »

Sågtång

Sågtång, Fucus serratus, kännetecknas av en sågtandad kant. I Östersjön finns sågtång upp till Gryts skärgård i Östergötland, där salthalten är ungefär 7 promille (PSU). Sågtång är känslig för uttorkning och klarar inte av att ibland ligga uppe i luften på samma sätt som exempelvis blåstång. Där blåstång och sågtång växer tillsammans, hittar man ofta sågtång något djupare än blåstång. Utanför Ölands östkust, till exempel, finns vackra sågtångskogar på ca 8 meters djup.

Sågtång saknar blåsor och har tandad kant

Sågtång som kastats upp på land av vågorna får ofta en mer brun-orange ton innan den torkar och blir nästan svart.
På vintern kan man hitta tång täckt av rimfrost när man promenerar på stranden.

Frostig sågtång på bryggan.

Frostig sågtång på bryggan.

Mer information kommer snart.

Read Full Post »

Tång

Vad är tång?

Termen ”tång” (eng. seaweed) används oftast för att beskriva perenna makroalger. Vad är då perenna makroalger?

Termen perenn används inom botaniken för att beskriva hur länge en växt lever. Perenn betyder att individen lever under flera år. Motsatsen kallas annuell, när individen endast lever under ett år.

En makroalg är en alg vi kan se med blotta ögat (makro – stor) i motsats till mikroalger (mikro – liten) som vi behöver ha en lupp eller ett mikroskop för att kunna se.

Till sist måste vi så veta vad som menas med en ”alg”. En bra sammanställning finns på Wikipedia.

En av de största skillnaderna mellan alger och växter är att alger saknar ledningsvävnad.

Växterna har utvecklat en motsvarighet till vårt blodomlopp för att kunna transportera näring och vatten som tas upp vi rötterna i marken till växtens alla delar, samt transportera näringen som produceras genom fotosyntes i löven till andra delar av växten.

Algen tar upp det vatten och den näring den behöver direkt över bålen (kroppen), så rötter är helt onödiga. Vissa alger har rotliknande hapterer, men dessa fungerar endast som fästorgan.
Fotosyntesen hos algen sker över hela bålen, så även om viss transport kan ske mellan närliggande celler, behöver näringen inget mer avancerat system.

På land utvecklades de flygande insekterna vilket gynnade växter med blommor. Vissa landväxter använder även vinden för att sprida sitt pollen.

Alger har inte blommor. Istället förökar de sig med sporer, gameter (ägg och spermier) eller i vissa fall kloning (delar av algen slits loss, fäster på nytt och bildar en ny individ).

En del växter har återvänt till ett liv i vatten, men har kvar rötter, ledningsvävnad och blommor. Hit hör bland annat sjögräs (eng. seagrass), näckros och igelknopp.

____________________________________________________________________

Tångskog i Finland

Under sommaren 2011 reste Ellen till Finland för att leta efter smaltång tillsammans med finska kollegor. Det var strålande sol och fantastiskt vackert, både över och under ytan. Runt större städer har tången försvunnit. En trolig effekt är utsläppen. Vi hittade rester av tångbälten  helt överväxta av fintrådiga alger, ffa grönslick. Men längre ut var det magiskt vackert, som bilden visar.

____________________________________________________________________

Spiraltång, blåstång och knöltång badar i utsläpp från en läckande båtmotor

Spiraltång, blåstång och knöltång badar i utsläpp från en läckande båtmotor

Om man vill samla in tång för att äta eller ha i bad ska man tänka på att inte samla vid hamnar och andra förorenade platser. Givetvis tänker men själv på att inte skräpa ner eller släppa ut kemikalier.

Read Full Post »

Östersjön

Östersjön är ett unikt hav på grund av den låga salthalten. Längst i norr är vattnet nästan sött medan salthalten vid utloppet vid Öresund är ca 15 psu (practical salinity unit som är ungefär samma sak som ‰ och anger salthalten). Den låga salthalten gör att det finns få arter av växter och djur som är synliga för blotta ögat.

Utbredning hos Östersjöns tre Fucus-arter

Utbredning hos Östersjöns tre Fucus-arter

På kartan markeras utbredningen de tre arterna av släktet Fucus som finns i Östersjön.
Grönt visar blåstång (Fucus vesiculosus)
Orange visar smaltång (Fucus radicans)
Gult visar sågtång (Fucus serratus) men denna visas endast längst Sevenska kusten, då vi inte kunnat få tag på uppgifter om dess utbredning i övriga Östersjöländer.

Mer information kommer snart.

Read Full Post »

Older Posts »