Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Flytblåsor’

Nu börjar det bli lite kallt för att bada om man inte har en torrdräkt och dyker. Det är klart bekvämare att kolla på vad som finns i tångvallen. Tångbloggen kommer att följa årstidsförändringen i standzonen och hur en tångvall bildas och bryts ner under ett år. Viken ligger i norra Egentliga Östersjön, strax norr om Kapellskär, i Norrtälje. Såhär års börjar den nya tångvallen byggas upp av material som spolas iland.

1tångvallen byggs upp 20171021

Det första som kommer in till land samlades i slutet av september och består till stor del av rotade vattenväxter som vissnar ner och lossnar när det börjar blåsa och en del tång. Här blandas också löv in från den omgivande vegetationen.I ytterkanten på vallen ligger mest blåstång. På bilden syns de två delarna av tångvallsmaterial.

Vid en närmare undersökning av de två delarna av tångvallen i slutet på oktober finns tydliga skillnader i vilka arter som kan identifieras. Det nya materialet består mest av tång med lite påväxt av ullsläke, Ceramium tenuicorne. Intressant var också den stora variationen av former av blåstång i vallen.

2Tre tångplantor nytt material 20171020

Bilden visar tre olika typer, en krusig utan flytblåsor, en med bredare bål och flytblåsor och en med smalare bål.

3betad tångplanta 20171020

Vid genomgång av materialet i denna nya del av tångvallen visade sig många vara kraftigt betade så att i stort sett bara de yttersta topparna ovanför flytblåsorna finns kvar. Resten är bara mittnerv. Detta betyder att det finns gott om havsgråsuggor, Idotea spp. i tångbältet utanför som betat hårt på blåstången under hösten. Att vissa plantor är hårt betade och andra inte kan bero på att de innehåller mer kväve eller mindre florotanniner som gör dem mindre aptitliga för havsgråsuggorna.

4arter i tångvallen 20171020

I det relativt färska materialet bestod påväxten mest av ullsläke, lite tofsar av smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus och små sudare, Chorda filum. Några skott av korta övervintringsskott av borstnate, Stucenia pectinata fanns också i denna yttersta del av tångvallen.

5arter i tångvallen, slutet september 20171020

Att analysera materialet i den äldre delen var lite av ett detektivarbete, för det hade legat uppe på land i några veckor. Blåstången i denna del av tångvallen var mer påväxt utav mossdjuret, tångbark, Electra crustulenta (gråvita mönster på tången) och påväxt av Dictyosiphon foeniculaceus. Utanför på mjukbotten växer det flera olika arter av rotade vattenväxter som vissnar på hösten och nu fanns i stor mängd i vallen bl.a. borstnate och ålnate, Potamogeton perfoliatus och små kransalger. I högen syns enstaka blad av ålgräs vilket talar om att utanför måste det finnas åtminstone lite ålgräs inblandad med andra vattenväxter. I denna del av vallen finns också ett inslag av olika löv från omgivande skog.

Prov är insamlade för analyser av näringsinnehåll och närmare artbestämning. Artlistan kommer säkert att bli längre. Analyser av fosfor och kväve i olika material som samlas i vallen bidrar till en rik frodig tillväxt hos strandväxter nästa sommar och är en naturlig återföring av näring från Östersjön.

6Tånggvall 20170606

Bilden är från juni i somras.

Annonser

Read Full Post »

Det som händer på en mer vågexponerad plats är att tången mer eller mindre hela tiden far fram och tillbaka i vattnet. Blåstång och alger har inte rötter utan tar upp sin näring med hela ytan och speciellt de nya toppdelarna av bålen. Genom att det hela tiden kommer nytt vatten så betyder de att de får tillgång till den näring de behöver dvs koldioxid, fosfor och kväve och alla andra ämnen som behövs. Ingen risk att plantan kommer att ligga på botten. Skulle den ha många flytblåsor ökar också dragkraften och risken att den kan slitas loss!

blåstång utan flytblåsor

Bilden är på en planta från kusten på Gotland och de små tjockare topparna är förökningstoppar inte flytblåsor som sitter parvis.

Däremot en blåstångsplanta som sitter på en klippa eller sten i en skyddad vik där vattenrörelserna är mycket mindre skulle ligga på botten om den inte hade flytblåsor som när den växer och fotosyntetiserar får den att stå upp i vattnet. Flytblåsorna är fyllda med syre som den framställer under fotosyntesen. Genom att stå upp i vattnet får den också bättre tillgång till den näring som den behöver för sin tillväxt. Här är inte flytblåsor någon nackdel utan förbättrar dess möjligheter för tillväxt.

blåstång m flytblåsor

Bild på blåstång med parvisa flytblåsor i bakgrunden skymtar en blåstångsplanta.

Under vintern när isen lägger sig och det blir kallt i vattnet och tillgången på ljus minskar minskar också fotosyntesen och mängden syre i flytblåsorna. Tången ligger ner på botten och alla biologiska processer går på sparlåga tills islossningen och ljuset kommer tillbaka!

 

Read Full Post »

Tångbloggen har fått in några fina foton från våra läsare och kontakter på hur det ser ut vid olika stränder. Vi tackar Ulrika Weståker för dessa två bilder av drivande tång där det syns förökningstoppar och flytblåsor för dem som har bra ögon. Platsen är Träskö i Stockholms skärgård. Vi har också fått in rapporter från Gällnö, vid Hemfladen men där kan det vara en annan form av blåstång som är frilevande och ligger lös på den mjuka botten mellan olika rotade vattenväxter. Ni som läser detta och bor i skärgården skicka gärna in observationer om vad ni hittar. Det hjälper oss att få mer kunskap om hur förekomsten av blåstång ser ut i skärgården. Drivande vid klippU.Weståker Träskö
Bilden visar drivande tång vid en klippa. Den kommer med tiden att driva in till någon strand där den bildar en tångvall. Foto: U.Weståker.
Drivande i vassvik, Fotot Ulrika Westeråker Träskö
Stort brett bälte med drivande tång utanför en vass. Foto: U. Weståker. Denna blir troligen kvar här och kan så småningom kastas upp på land när vassen vissnar i höst. Med det dröjer ännu länge.

Read Full Post »

Det har kommit in några frågor om vad det kan bero på att det ligger ovanligt mycket tång ilandspolad utmed stränderna i Stockholms norra skärgård?

Att blåstång spolas upp på stränderna sker mer eller mindre efter varje gång det har blåst eller stormat. Var tången samlas och på vilken strand beror på hur det ser ut i vattnet utanför. Antingen att det växer mycket tång på stenar och klippor från nära vattenytan ner till flera meters djup eller kan det ligga löslevande tång på botten inne ibland de rotande vattenväxterna. Hur mycket som man kan hitta på stranden beror också på hur det ser ut uppe på land ovanför vattenytan. De ställen där det mesta materialet samlas är inne i viken där det finns en sand- eller grusstrand och där det inte växer vass utanför som hindrar tången att spolas iland. Även om den först flyter utanför en klippstrand blir inte heller liggande kvar där utan driver vidare längre in i närmaste vik. Så här års har de vissnande skotten både flytblåsor och uppsvällda förökningstoppar som håller dem drivande i ytan.
drivande tång med förökningstoppar

Detta kan få dem att driva långa sträckor. Till exempel åker man med färjan mellan Sverige och Finland kan man se flytande tång långt ute till havs. Detta foto tog jag för ett år sedan 2016, i början av juli på väg hem från Almedalen och Visby. Långt från land.
drivande tång till havs

Hur högt upp på land tångvallen bildas beror på faktorer som hur högt vattenståndet var när tången drev in och hur mycket det blåste. Det betyder t.ex. att det kan bildas flera större och mindre vallar utmed stranden. Längst in, högst uppe, ligger den gamla tångvallen som byggs på med mer material år efter år och där landväxterna frodas genom alla näringsämnen som finns i tången.
två stora tångvallar i Råttviken

Det finns två perioder på året när det ofta driver in blåstång. Den första är nu i juli-augusti, den andra kommer under senhöst och vinter. Båda är naturliga processer i Östersjöns tångsamhälle.

Nu i juli –augusti lossar blåstångens grenar med förökningstoppar som vissnat. De har vuxit till under försommaren, mognat, släppt sina ägg och spermier och vissnar sen. De stora grenar med uppsvällda förökningstoppar rycks lätt loss från sitt fäste, flyter bra och driver iland med vågorna när det blåser. Ju mer tång det finns utanför i viken eller sundet desto mer kan driva iland och bilda en tångvall. Mycket tång såhär års betyder att det finns gott om tång i vattnet utanför och är ett naturligt steg i tillväxten och blåstångens livscykel under året.

Nästa stora tillskott till tångvallen brukar komma under höst och vinterstormarna när större plantor rycks loss av vågorna eller skrapas loss av isen på vår-vintern när is driver in och rycker loss plantor. Precis som nu på sommaren beror mängden på hur mycket som finns i vattnet utanför och är en naturlig process som upprepas årligen.

Det har successivt skett en ökning av förekomsten av blåstång i Stockholms skärgård och kring Gräsö- Singö. Både att tångbältet är tätare och att den kan växa djupare ner i vattenmassan beroende på att siktdjupet ökat d.v.s. vattnet blivit klarare och tillgången på ljus bättre.

Vi på Tångbloggen blir glada åt att få rapporter från er alla om vad ni ser när ni är ute och åker båt eller hittar på stranden vid sommarstugan både någon stans i Östersjön eller på västkusten där vi spenderar en hel del tid också. utmed kusten i Västerhavet kan det finnas många olika arter och spännande fynd.

Read Full Post »