Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘grönslick’

Vanligtvis är det en längre lågvattensperiod på våren i februari –mars i samband med högtryck och högvatten under hösten i samband med lågtryck över Östersjön.   I år har det däremot varit en ovanligt lång period av lågt vattenstånd.

Två tydliga perioder när vattennivån minskat – den första skedde när isen fortfarande låg kvar och har påverkat överlevnaden av grunt växande blåstång. Den andra kommer att påverka etableringen av fintrådiga alger nu i maj och framöver när vattenståndet stiger igen.

1 Lågvattenränder grumlat vatten (kopia)

Dessa två stora förändringar syns som vita band på klipporna och består av intorkade kiselalger. Varje band är ca 20 cm högt, dvs nu är vattenståndet runt 40 cm under medelvattenståndet.

Bilderna är från en vik nära Räfsnäs. Fortfarande i början på april låg det mycket is i viken som delvis hängde från klipporna en bit ovanför vattenytan som dragit sig tillbaka.

2 Påverkan av is på tångbältet 20180408

När isen smält bort syns det att den skrapat bort blåstången där den låg kvar länge och på klipporna men att det finns ett grunt bälte som fortfarande är under vattenytan som överlevt.

3 panorama Råttviken tång 20180525

Det har också några tångplantor i en skreva samtidigt som det är ca 0,5 – 1 meter ner till det djupare växande tångbältet.

4 ång överlevnad i skreva 20180525

Det är fortfarande lågvatten men en liten höjning på ca 5-10 cm har skett sedan den första etableringen av grönslick skett för sådär 2 veckor sedan. Detta syns på bilden nedanför. Ett smalt band med grönslick ovanför tången och sedan kal klippbotten.

5 lågvatten påverkar algzonering 20180523

Nu beror allt på vilken trådformig alg som har sina förökningsdelar i vattnet och kan sätta sig fast och växa till på denna tillgängliga yta. Det kan vara en ny generation av grönslick, kanske korvsnöre (Scytosiphon lomentaria) eller någon art av tarmalgerna (Ulva spp. tidigare kallad Enteromorpha spp.).

6 Askö lågvatten ränder 20180523

PÅ denna bild från Askölaboratoriet finns det nu i slutet av maj ett brett tomt vitt bälte. Bara att hålla ögonen öppna på vilken art som dyker upp och tar den lediga ytan i besittning. Bara vattnet blir lite varmare så kommer det också att bli platsen för den nya generationen av tångmärlor (Gammarus spp.) och havsgråsuggor (Idotea spp.). Undrar hur det kommer att se ut vid nästa besök – i mitten juni?

Annonser

Read Full Post »

Nyss försvarade Alma Strandmark sin doktorsavhandling ”Baltic shorelands facing climate change” på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
Bilden visar en andaktig beundran av hennes avhandling och försvar.
1Andaktig beundran av Almas avhandling.png

Den första frågan man kan ställa sig är varför det är viktigt att studera livet i strandzonen? För mig som studerar och fascineras av tång är det lätt att förstå. Och mycket riktigt så handlar en av artiklarna i avhandlingen just om det rika djurlivet i tångvallarna som spolas upp utmed stränderna i samband med höst -och vinterstormarna.
3NÄRINGSÄMNEN FÖR TILLBAKA TILL LAND 4Paper III om livet i tångvallen

Såhär års syns det hur mycket näring från havet som kommer upp på land igen och hur vackert gröna och stora växterna blir i tångvallen. I tångvallen trivs massor med insekter som spindlar gärna äter och som i sin tur blir mat till fåglar.

 

Opponenten visade med några bilder bredden på avhandlingen. Den första bilden var från Saltkråkan, från 1964, med Tjorven. Strandzonens betydelse för oss människor för bad och lek och naturupplevelser. Bild två var en bild på en skarvö som tydligt just visar hur nära sammankopplade det marina ekosystemet är till landmiljöerna och omvänt, även om skarven inte är den mest populära arten alla gånger. Så vad kan hända med dessa rika miljöer om de förutspådda klimatförändringarna slår in ? Två bilder som är talande för skärgården med sina många stränder – höjs vattenståndet blir det inte mycket kvar av dessa miljöer.

Det en marin forskare möjligen kan glädja sig åt är att det kommer att bli mer och större ytor under vattenlinjen, även om kanske de marina arterna minskar i utbredning. En art som kan klara lite lägre salthalt är smaltång (Fucus radicans)på bekostnad av blåstång (Fucus vesiculosus) och även grönslick (Cladophora glomerata) tros gynnas av kommande klimatförändringar. Sådana förändringar kan i sin tur leda till att andra insektsarter hittar mer eller mindre föda. Östersjön fortsätter att förändras och det finns behov av mer studier och kunskap om vårt intressant hav.

Read Full Post »

Juni är början på sommaren och grönslickens månad. Grönslick, Cladophora glomerata, är som namnet indikerar en grönalg. Den förekommer utmed kusten och bildar såhär års ett blekgrönt bälte ifrån vattenlinjen och en bit ner. Den finns också i sjöar och vattendrag och är en sötvattensart som tål det bräckta vattnet i Östersjön, men blir mindre vanlig vid högre salthalter.
1Grönslicksbälte
Grönslick har samma pigment som andra grönalger och landväxter. Detta innebär att den med sitt klorofyll kan ta upp de röda våglängderna som inte tränger särskilt djupt ner i vattnet. Röd- och brunalger däremot har utöver klorofyll även andra pigment och med hjälp av dessa kan de växa djupare ner dit de blågröna våglängderna av solljuset når.
2Grönslickstofs o liten trådslick
Grönslick är en fintrådig alg med massor av tunna grenar bestående av celler i rader. Förökningen hos grönslick sker genom att cellinnehållet delas upp i en massa sporer. Förökningen är asexuell. Cellen med sporer, även kallat sporangium. Sporerna släpps ut i vattnet och har en viss simförmåga så att de kan hitta en lämplig plats att fästa sig på och gro och växa ut till nya algtofsar. Grönslick är en sommarart och kan hinna med två generationer under sommaren. Den växer bra i näringsrikt vatten och kan variera i färgen från blek-gröngul i mer näringsfattiga vatten till kraftigt mörkgrön utanför ett utsläpp eller om den växer i skuggan.
Det finns många arter som lever i grönslick och många djurarter har detta som uppväxtplats för de unga stadierna. Ann-Mari Jansson, vid Askölaboratoriet var den första forskaren som studerade livet i grönslick i detalj av.
3Abstrakt näringsväv grönslick
I en av hennes vetenskapliga artiklar finns tydliga teckningar på var de olika arterna lever. Artikeln är skriven 1967, för 50 år sedan. Sammanfattningen är på tyska men den beskriver hur många meter grönslickstrådar det finns per kvadratdecimenter och hur många djur som finns i en liten tofs.
4djur i grönslick
I sommar kan du själv samla in lite grönslick från närmaste klippa och undersöka det rika djurlivet. Du kommer att hitta ett myller av små, små snäckor som lämpligt nog kallas för tusensnäckor, och massor med små havsgråsuggor och tångmärlor som kläckts i grönslicksbältet. Här finns det gått om mat i form av kiselalger och annan mikroskopisk flora och fauna för dem att äta. Grönslicksbältet är yngelkammare för dessa och många andra arter tills de vuxit sig stora och vandrar ut i tångbältet där de blir mat till småfisken.
5myller i grönslick

Read Full Post »

Under Almedalsveckan var Tångbloggens egen Tant Tång, professor emeritus Lena Kautsky, såklart med och informerade om livet i havet ombord på Briggen Tre Kronor.

Bland annat gjordes en film när Lena visar hur den fintrådiga algen grönslick (Cladophora glomerata) påverkar fisk som gädda och abborre genom att skugga den för Östersjön livsviktiga blåstången.

Du ser filmen här.

3 klippan 8 april 2015

Grönslick växer nära ytan och bildar ofta en grön bård längs klippstranden.

Read Full Post »

Var i Öregrund på Kustlaboratoriet (http://www.slu.se/kustlaboratoriet), på besök och hittade flera tavlor som prydde väggen i korridoren. Tavlorna visade kvantitativa botten prover från lokaler i området runt Gräsö insamlade genom dykning av professor Mats Waern på 40- 50 talet.

OM Waern

Tavlor om Waern

Tavlorna där han pressat alger som fanns inom en ruta på botten ser ut som de vackraste tavlor. De berättar också hur sammansättningen och proportionen av olika arter såg ut på just den platsen vid provtagningsstället.

Cladophora rupestris ca 6 m

En provruta från 6 meters djup med Cladophora och rödalger.

Metodiken används i det nationella miljöövervakningsprogrammet fortfarande. Allt materialet från rutor på 20×20 cm samlas in genom att skrapa det som finns inom rutan, och sedan tas materialet till laboratoriet och sortera upp de olika arterna och väga biomassan av varje art och räkna antalet musslor och små tångmärlor mm.

Mats Waerns metodik att pressa allt material han hittade i en ruta är idag ett spännande bildarkiv och ger oss tydliga bilder på hur det såg ut för länge sedan. Genom noga noteringar går det att hitta tillbaka till samma lokaler och följa upp förändringar som skett under åren både i hur djupt t.ex. blåstången växer och förändrad sammansättning av arter

. Tångbältet Waern

Ett pressark med tång och tjusig orange färgad trådslick, Pilayella, Cladophora och en rödalg från 4 meters djup i Gräsöområdet, ett område som Mats Waern ägnade många av sina dykstudier.

 

Read Full Post »

Strandpromenaden på Annandag påsk gav flera positiva vårtecken. Ett var de vackra ljusgröna  tunna bladen av strutsallat, (Monostroma grevillei)som växer på stenar och större sandkorn eller på olika vattenväxter. Detta är en typisk vårart och kan bli ca 1-1,5 dm stor,  och går att hitta i strandzonen antingen fastsittande eller så småningom lossnar de strutformade bladen och driver in i skyddade vikar. Den likarna lite havssallat (Ulva lactuca) och östersjösallat (Monostroma balticum), men såhär års finns det ingen risk för förväxling för de andra två arterna är arter som förekommer på sommaren. De har också tjockare blad eller båldelar.

strutsallat i viken

Titta noga på fotot på spetsen av det stora bladet åt vänster, så ser du små bubblor. Det är det syre som algen producerar när den tillväxer och som bidrar till att öka syrehalten i havet.

En annan art som tål lite kallare vatten än grönslick är tarmalg (Ulva intestinalis, tidigare kallad Enteromorpha intestinalis). Den börjar dyka upp på stenar och klippor i strandkanten redan nu. Dessa uppblåsta trådar är ännu så länge korta och ligger som lite krulliga gröna trådar på stenen. Också går det att se syrebubblor i tråden.

Tarmalg på G

Den sista arten som finns hela året runt men växer till på våren är trådslick (Pylaiella littoralis). Hittade en liten tångplanta som var helt överväxt av trådslick. Trådslicken kommer att öka nu under de kommande månaderna och täcka mycket av tången.Det vita som täcker den torrlagda delen av stenen är intorkade kiselalger. Det är de som gör så att det ser ut som om någon målat alla klippor och stenar i skärgården vita på våren när det blir lågt vattenstånd och kiselalgerna som tidigare var gulbruna i färgen torkar in och förlorar sitt pigment.

Pilayella påväxtÄnnu så länge är det inte mycket djurliv i den grunt sittande blåstången. Hittade en och annan snäcka under stenarna i strandkanten. Inte så konstigt, vattentemperaturen är ännu bara några grader plus. Har satt ut ett par små temperatur- och ljusmätare för att följa förändringarna under de kommande månaderna. En sitter nära bryggan och en inne i ett tångbälte. Att ljusmängden skiljer sig är säkert men hur är det med temperaturen? Var blir det varmast fortast? HOBOS

Mätinstrumentet är den lilla vitaktiga saken fastknuten med tandtråd på en sten. Tandtråd är ett utmärkt material för oss forskare som vill fästa saker på olika föremål i vattnet, vattenfast och lite seg men sliter inte sönder material.

 

Read Full Post »

Var på ön Saaremaa, Kuressaare för lite mer än en vecka sedan. När jag vaknade hade jag en fantastisk vy över Kuressaare biskopsborg som ursprungligen byggdes i trä och stod klar ca 1380.morgon från hotell fönstret

Staden Kuressaare var en populär badkurort under 1800-talet med stora trävillor och kurhotell. Den är väl värd ett besök och det blir fler resor framöver under kommande månader. Nu var vi där för att se hur arbetet fortskrider med Stockholms universitets Östersjöcentrums nya forskningsfartyg. Varvet ligger ute på en udde och vid stranden och där finns flera vindkraftverk som ger energi till anläggningen. Det första som min blick dras till när vi klivit ur bilden är vad som finns ilandspolat på stranden. Det mesta som låg i driftvallen var ålgräs från de stora grunda områdena utanför.

11strand vid varvet - vindkraft12ålgräsvall

Bygget går fort och styrhytten stod i hallen med ett spännande skimmer i de igensatta rutorna. Nästa gång kanske den är lyft på plats för nu går bygget av det nya fartyget fort. Men resorna ger mig andra möjligheter också.

styrhytt mot en färgsprakande framtid

Så jag passade på att få material insamlat för att ta hem till Sverige för fortsatta undersökningar av när smaltången anlägger sina nya förökningstoppar och hur länge de gamla finns kvar. När vi kom fram till hotellet möttes jag av Martin som stod där med två stora hinkar fulla med tång fastsittande på stenar. Det var också klart varför det var toppen att rummet hade en balkong där hinkarna kunde stå kallt under natten.

1hink från Triigi1Triigi plantor

Varje sten hade flera små tångplantor och några hade små unga plantor med en eller två förgreningar. Hur gamla dessa är vet vi inte men de studier som gjorts visar på att de växer klart långsammare än blåstång. Ibland de drygt 30 plantorna var det flera som fortfarande hade grenar med förökningstoppar kvar som inte börjat vissna.

2unga thalli3reproduktiv planta Triigi

Efter att ha plockat loss plantorna för att kunna transportera dem till Sverige – hittade jag en sten och samlade ihop alla olika arter som fanns i tången. Det blev en riktigt artrik bild, med blåmussla, två olikfärgade snäckor Theodoxus fluviatilis, trådar av rödalgen Ceramium tenuicorne, Gammarus, en liten hjätmussla Cerastoderma, havsgråsugga Idotea ibland trådar av grönslick och en liten skarpsill.

4sten med många arter

Ganska fantastiskt vad som får plats på en liten sten.

Read Full Post »

Older Posts »