Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Östersjösallat’

Efter den ovanligt varma sommaren var det mycket lösdrivande blåstång uppblandad med massor med flera arter av grönalger och rotade vattenväxter i materialet som samlades in på Askö den 17 september.

 

Materialet samlades in nere vid stranden på södra Askö, vid de gamla båthusen och uppe vid Askölaboratoriet. Vid en närmare genomgång av det insamlade materialet var det inte bara lösdrivande grönalger, som grönslick, (Cladophora glomerata) och flera arter av tarmalger utan också decimeterstora sjok av östersjösallat (Monostroma balticum).

 

På många av blåstångsplantorna växte det också fullt med grönalger som påväxt på topparna.  De första små tofsarna av rödalgen, ullsläke, (Ceraminum tenuicorne) gick också att hitta på några av plantorna.

 

Så vad handlar projektet där ilandspolade alger och tång komposteras om?

Projektet har två delar.  Det första är att dels att analysera innehållet av fosfor och kväve. Prover tas från start när det spolats iland och dels när det brutits ner/komposterats och sen läggs i trädgårdslandet eller på annan odling. Näringsinnehållet borde variera beroende på vilka arter som dominerar i vallen. Som ni kan se var det två sorter i juni – kompost 1 mest blåstång som brutits ner mycket och kompost 2, mest ålgräs som inte brutits ner lika mycket.

 

I komposten till vänster som var fylld upp till toppen har nästan allt brutits ner medan till vänster i kompost nr 2 kan man fortfarande se blad från ålgräs. Ålgräs innehåller mycket kisel, vilket gör det svårt att bryta ner. Däremot har det historiskt använts till att isolera väggar med.

Helt annan sammansättning i det som ligger i kompost 3 och 4. I år är det jättemycket grönalger som gynnats av det varma vattnet och ganska lite tång som spolats upp på stranden. I kompost fyra ligger mest blåstång som är höstförökande, och där syns förökningstopparna tydligt.

 

Förväntningarna är att nedbrytningen kommer att gå långsammare nu när temperaturen sjunker. Förra veckan fick Askölaboratoriet besök av en skolklass som undersökte vad som hänt i kompost nr 3 efter bara några veckor. Gick det fortfarande att se spiggen och luktade det läskigt när man lyfte på locket? Tångbloggen väntar med spänning på att få lägga upp fler bilder!

Övergripande frågeställningar:  Vid vilken tid på året kan man samla in mest näring från material som spolats iland? Är det på försommaren eller hösten? Och vilket material innehåller mest näring, är det blåstång, olika vattenväxter t.ex borstnate och ålgräs eller mycket grön- eller rödalger? Vi planerar också att analysera innehållet av ett antal tungmetaller, bl.a. kadmium.  Vi återkommer till våren med fler resultat.

 

Annonser

Read Full Post »

Hade tänkt att det var dags för en typisk höstalgart i oktober, någon vacker rödalg, nu när den första rimfrosten täcker bladen på land och träd och buskar börjar få röda blad. Men även om temperaturen sjönk snabbt efter att stormen Knut passerat och det inte längre är läge för några längre simturer så går det ju att fynda arter nära stranden i vattnet.

1 Grönalger vid båthus 20180917

Stranden vid sjöbodarna på södra Askö.

Istället fortsätter det att vara grönalgernas år. I strandkanten i slutet av september hittade vi decimeterstora tunna, gröna sjok av arten östersjösallat (Monostroma balticum). Den förekommer lösliggande på botten, tillsammans med olika arter av kransalger och nate, t.ex. ålnate och borstnate.

2 Monostroma baltica Östersjösallat

Tidiga fynd är från 1940-talet i Blekinge, där den hittades ner till ca 7 meters djup. Den har också rapporterats från Gotland vidare norrut till Bottenhavet i skyddade grunda vikar. Vanligen hittas den från maj – augusti men i år har fynd rapporterats ända in i slutet av september. Östersjösallat verkar ha gynnats av det varma vattnet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Som att simma i en salladsskål! Foto: S. Qvarfordt

Så hur känner du igen östersjösallat? Ännu en gång är det bra att damma av lite av sina latinska, eller kanske franska kunskaper. Monos är latin och betyder ”ett” och stroma betyder ”skikt” för släktet Monostroma är endast ett cellskikt tjockt. Det skiljer släktet från Ulva lactuca, havssallat som är tjockare eftersom Ulva– bladet är två cellager tjockt. Cellväggarna hos Monostroma balticum är också tunna och cellerna är 4- 6 kantiga om man tittar på dem i ett mikroskop. Artnamnet M. balticum har den fått för den har antagits vara endemisk i Östersjön. Samtidigt kan den ha förväxlats med stora lösliggande exemplar av grov tarmalg (Ulva instestinalis). Under de senaste åren finns fler rapporter om förekomster av östersjösallat. Artens taxonomiska status är fortfarande lite osäkert och det behövs genetiska studier framöver.

Senast fick Tångbloggen in bilder (se ovan) från en vik nära Askölaboratoriet, (Timmerviken) där stora delar av botten täcks av gröna sjok av östersjösallat, och små tångplantor sticker upp emellan. Det är fantastiskt vackert att se en knallgrön botten!

Drivande tång i hamnen 20180917

Här kommer ett lass med grönalger och nate m.m. från hamnen, på väg att fyllas i komposten.

Innehållet av näringsämnen varierar också i olika arter av alger och ålgräs. Därför blev tångkomposteringsprojektet extra spännande och en kompost fylldes till bredden med nyinsamlat material. Mycket i denna kompost består av olika grönalgsarter och lite blåstång. För den som tittar noga på bilden ligger det lite östersjösallat snett uppe till vänster. Och en död spigg kom också med. Komposten startades för två veckor sedan.

Kompost nr 3 20180917

Den 4e oktober kommer en skolklass ut till Askölaboratoriet. Tångbloggen ser fram emot att få höra och eventuellt se hur mycket den sjunkit ihop och om nedbrytningen kommit igång. Finns spiggen kvar och hur luktar det när du lyfter på locket?

Förslag på recept på östersjösallat:

Östersjösallat har tunna och stora blad och den kan användas färsk i en sallad precis som havssallat. Tänk på att inte plocka den nära hamnområden eller utsläpp av avloppsvatten.  Skölj bladen i sötvatten innan de används och plocka bort små snäckor och sand. Det går också bra torka den i ugnen vid ca 50 – 60 0C. Spara i sluten torr förpackning. Smula sönder och strö över kokt ris, fisk mm eller gör i ordning ett salt kryddat med östersjöalgerna.

Read Full Post »

I helgen gjorde vi en tur ut till Vattuholmarna rakt ut i ytterskärgården från Räfsnäs. Tången är mycket överväxt med trådslick, Pilayella littoralis även här ute i ytterskärgården. Många av förökningstopparna som finns uppe vid ytan är fyllda med syrgas och helt uppblåsta. Vattnet är ännu för kallt för att ägg och spermier skall ha hunnit bli mogna men håller värmen i sig kan det bli en tidig förökning i år – kanske redan om två veckor runt den 21 maj vid nästa full måne? Platsen ligger i ett smalt sund – och skyddat från vågor och kommer att kunna värmas upp fort i det varma vädret.

tång i vass

Det mest spännande fyndet var en grönalg, Östersjösallat, Monostroma balticum som kan bilda upp till 25 cm långa tunna blad ett cellskikt tjocka. De har en osäker systematisk status där det behövs genetiska studier. Ett samarbete är på gång med kollegor från Tvärminne Zoologiska station och Helsingfors universitet.

PIlayella o Monostroma

Read Full Post »