Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘nedbrytning’

 Lovade att berätta lite till om hur signaturen ser ut på olika stränder i närheten av Tjärnö. Det visade sig vara en stor variation mellan olika stränder och hur högt upp på land vallen med ilandspolat material ligger.

På flera sker strandstädningar där man också undersöker hur fördelningen ser ut av olika typer av skräp. Den största delen av skräpet består av plast. Men det finns en massa andra material som vi kanske inte direkt tänker på som också blir kvar i dem mer eller mindre nedbrutna tångvallen.

Så här kommer resultatet från några strandänder till. Lindholmen, Strömstad kommun, ligger i skydd av Långholmen. Närmast vattenlinjen där det växter vackert grön gåsört, Argentina anserina och nedanför strandrågen (Leymus arenarius), skiljer sig fynden från lite högre upp.

1 Lindholmen nedan strandråg 20190715

Materialet är nytt med många små fettklumpar, några körsbärskärnor och lite gula mikroplast pellets, som liknar gula skal av strandsnäckor.

2 LIndholmen gåsört 20190715

För den med skarp syn ligger två små skal av vår minsta sjöborre, Echinocyamus pusillus, dvärgsjöborren på det grå plastlocket (vänster skål). Den blir bara några millimeter stor. Blåstångens torra flytblåsor och några körsbärskärnor fanns också i denna nedre zon.

4 LIndholmen mikroplast20190717

Högre upp på stranden ovanför strandrågen nära vresrosbuskarna var det organiska materialet mer nedbrutet.

5 Lindholmen 20190715

Här fanns många körsbärskärnor kvar och så olika sorters plast såklart. Både cellplast, typ frigolit och hårdplast som ett litet plastlock, bitar av omslag och trådar av plastrep (höger skål på bilden ovan).

Nästa strand ligger på Saltö, öppet mot havet där mer material spolas in speciellt när det stormar och blåser. I överkanten blommar  strandtrift, Armeria maritima med sina vackra blekrosa blommor. Den tål att leva vid kusten och utsättas för saltvatten som blåser in vid stormar och tål torka. Den används är idag för att plantera utmed vägkanter där den också påverkas av saltet när vägen saltas på vintern.

Här låg det många lecakulor och större slaggbitar tillsammans med cellplast och som vanligt ett plastlock, i detta fall grönt. Genom denna lilla undersökning är det klart att vågor och vindar sorterar allt materialet som spolas iland beroende på flytkraft på olika nivåer, både naturligt material, t.ex. skal av snäckor, små sjöborrar, flytblåsor hos tång och kärnor och frön och sån´t som vi människor har producerat och små kommer att ta lång tid att bryta ner, t.ex. lecakulor, slagg och olika plaster.

Vet inte vem som kommer att ge sig på att bryta ner lecakulor som består av kalkfattig lera som hettats upp till ca 1100 grader eller större och mindre slaggbitar som hamnat långt upp på stranden. Där ligger de säkert kvar även nästa år i kanten nära nyponen till vresrosen, Rosa rugosa, som börjar få färg och de blågröna och svagt lila stjälkar, strandglim (Silene uniflora). De blir säkert kvar länge i marken precis som plast.

Saltö, skräpstrand 20190721

Får se om de stora fina nyponen hinner bli mogna innan det är dags att åka tillbaka till ostkusten.

Annonser

Read Full Post »

Vi har tidigare skrivit om projektet ”Lokal återföring av näring till land vida drivande algmattor samt ilandspolade makroalger och ålgräs”. Under sommaren och hösten 2018 samlades tång, alger och ålgräs in som sköljts upp på stränderna under den gånga vintern både från Askö och från stranden vid Räfsnäs, Rådmansö i Norrtälje.

Materialet komposterades under vintern och hösten. Detta har vi beskrivit tidigare här på Tångbloggen. En tydlig skillnad var nedbrytningen och hur lite som finns kvar i komposterna som består huvudsakligen av blåstång, dvs kompost 1 och 4. Kompost nr 3 där ålgräs dominerar har inte alls minskat i volym på samma sätt även om materialet brutits ner.

Bilden till vänster: Blåstångskompost, startad 27 juni 2018 samtidigt med bilden underst som består mest av sjögräs.  Övre bild till höger är vad som finns kvar av blåstångsmaterialet där komposten startade 17 september 2018.

Nu i mitten av maj var det dags att starta odlingen av potatis i två pallkragar med måtten 120 x 68 x 40 cm (längd x bredd x höjd). De placerades skyddat utmed väggen direkt på marken, med ett lager av kompostmaterial i botten.

4 preparering av kompostmaterial

Både med att sätta upp pallkragar och med att fördela kompostmaterialet fick Tångbloggen professionell hjälp.

Sex stycken förgrodda potatisknölar av den tidiga potatissorten ’Solist’ sattes jämt fördelade över odlingsytan i vardera av de två pallkragarna.

Motsvarande planteringar i pallkragar av sättpotatisen ”Solist” i komposterat eller färskt tångmaterial har också startats på två andra platser i skärgården, dels i norra skärgården på Rådmansö och dels på Nåttarö, i södra skärgården utanför Nynäshamn.  Projektet på Nåttarö sker i samverkan med Skärgårdsstiftelsen.Skärgårdsstiftelsen.

Målsättningen är att undersöka olika lokala förutsättningar i skärgården att återföra näring i ilanddriven tång och sjögräs och undersöka hur denna resurs enkelt kan komma till användning i odling. Parallellt har prover samlats in av materialet från starten i juni respektive september 2018 och vid planteringen i maj 2019.

Under året kommer även mängden ilanddrivet material att dokumenteras genom att fotografera med drönare tillsammans med att mäta mängden material och hur mycket näring den innehåller. Innehållet av kadmium kommer också att analyseras.

7 Räfnäs väntan - 20190510

Det har hittills varit relativt kallt i skärgården efter den första värmeböljan, så nu gäller det att kolla när de första synliga blasten dyker upp på de olika lokalerna. Förväntan är att det borde ta ca 15-20 dagar, dvs i slutet av maj – början av juni.

Read Full Post »

För ett par veckor sedan fick Askölaboratoriet besök av en gymnasieklass från Vackstnäsgymnsiet. Utöver att studera livet i Östersjöns unika miljöer var de uppe vid laboratoriets lada där ett antal komposter fyllda med olika typer av ilandflutna alger står uppställda. Uppgiften var att kolla på hur snabbt materialet bryts ner. Kompost nr 3 som startades den 17 september hade till klassens besök den 4 oktober brutits ner och sjunkit ihop och det fanns inte några spår av spiggen längre.

 

Kompost nr 3: Mycket grönalger och en spigg nertill i bild. Samma kompost ca 3 veckor senare.

 

Och kompost nr 4 som fyllts på med mycket höstförökande blåstång hade börjat sjunka ihop ganska ordentligt. Trädgårdseleverna rapporterade också att det inte luktade speciellt mycket när de lyfte på locket. Tångbloggen tackar så mycket för fotodokumentationen.

Read Full Post »

Efter den ovanligt varma sommaren var det mycket lösdrivande blåstång uppblandad med massor med flera arter av grönalger och rotade vattenväxter i materialet som samlades in på Askö den 17 september.

 

Materialet samlades in nere vid stranden på södra Askö, vid de gamla båthusen och uppe vid Askölaboratoriet. Vid en närmare genomgång av det insamlade materialet var det inte bara lösdrivande grönalger, som grönslick, (Cladophora glomerata) och flera arter av tarmalger utan också decimeterstora sjok av östersjösallat (Monostroma balticum).

 

På många av blåstångsplantorna växte det också fullt med grönalger som påväxt på topparna.  De första små tofsarna av rödalgen, ullsläke, (Ceraminum tenuicorne) gick också att hitta på några av plantorna.

 

Så vad handlar projektet där ilandspolade alger och tång komposteras om?

Projektet har två delar.  Det första är att dels att analysera innehållet av fosfor och kväve. Prover tas från start när det spolats iland och dels när det brutits ner/komposterats och sen läggs i trädgårdslandet eller på annan odling. Näringsinnehållet borde variera beroende på vilka arter som dominerar i vallen. Som ni kan se var det två sorter i juni – kompost 1 mest blåstång som brutits ner mycket och kompost 2, mest ålgräs som inte brutits ner lika mycket.

 

I komposten till vänster som var fylld upp till toppen har nästan allt brutits ner medan till vänster i kompost nr 2 kan man fortfarande se blad från ålgräs. Ålgräs innehåller mycket kisel, vilket gör det svårt att bryta ner. Däremot har det historiskt använts till att isolera väggar med.

Helt annan sammansättning i det som ligger i kompost 3 och 4. I år är det jättemycket grönalger som gynnats av det varma vattnet och ganska lite tång som spolats upp på stranden. I kompost fyra ligger mest blåstång som är höstförökande, och där syns förökningstopparna tydligt.

 

Förväntningarna är att nedbrytningen kommer att gå långsammare nu när temperaturen sjunker. Förra veckan fick Askölaboratoriet besök av en skolklass som undersökte vad som hänt i kompost nr 3 efter bara några veckor. Gick det fortfarande att se spiggen och luktade det läskigt när man lyfte på locket? Tångbloggen väntar med spänning på att få lägga upp fler bilder!

Övergripande frågeställningar:  Vid vilken tid på året kan man samla in mest näring från material som spolats iland? Är det på försommaren eller hösten? Och vilket material innehåller mest näring, är det blåstång, olika vattenväxter t.ex borstnate och ålgräs eller mycket grön- eller rödalger? Vi planerar också att analysera innehållet av ett antal tungmetaller, bl.a. kadmium.  Vi återkommer till våren med fler resultat.

 

Read Full Post »

Hade tänkt att det var dags för en typisk höstalgart i oktober, någon vacker rödalg, nu när den första rimfrosten täcker bladen på land och träd och buskar börjar få röda blad. Men även om temperaturen sjönk snabbt efter att stormen Knut passerat och det inte längre är läge för några längre simturer så går det ju att fynda arter nära stranden i vattnet.

1 Grönalger vid båthus 20180917

Stranden vid sjöbodarna på södra Askö.

Istället fortsätter det att vara grönalgernas år. I strandkanten i slutet av september hittade vi decimeterstora tunna, gröna sjok av arten östersjösallat (Monostroma balticum). Den förekommer lösliggande på botten, tillsammans med olika arter av kransalger och nate, t.ex. ålnate och borstnate.

2 Monostroma baltica Östersjösallat

Tidiga fynd är från 1940-talet i Blekinge, där den hittades ner till ca 7 meters djup. Den har också rapporterats från Gotland vidare norrut till Bottenhavet i skyddade grunda vikar. Vanligen hittas den från maj – augusti men i år har fynd rapporterats ända in i slutet av september. Östersjösallat verkar ha gynnats av det varma vattnet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Som att simma i en salladsskål! Foto: S. Qvarfordt

Så hur känner du igen östersjösallat? Ännu en gång är det bra att damma av lite av sina latinska, eller kanske franska kunskaper. Monos är latin och betyder ”ett” och stroma betyder ”skikt” för släktet Monostroma är endast ett cellskikt tjockt. Det skiljer släktet från Ulva lactuca, havssallat som är tjockare eftersom Ulva– bladet är två cellager tjockt. Cellväggarna hos Monostroma balticum är också tunna och cellerna är 4- 6 kantiga om man tittar på dem i ett mikroskop. Artnamnet M. balticum har den fått för den har antagits vara endemisk i Östersjön. Samtidigt kan den ha förväxlats med stora lösliggande exemplar av grov tarmalg (Ulva instestinalis). Under de senaste åren finns fler rapporter om förekomster av östersjösallat. Artens taxonomiska status är fortfarande lite osäkert och det behövs genetiska studier framöver.

Senast fick Tångbloggen in bilder (se ovan) från en vik nära Askölaboratoriet, (Timmerviken) där stora delar av botten täcks av gröna sjok av östersjösallat, och små tångplantor sticker upp emellan. Det är fantastiskt vackert att se en knallgrön botten!

Drivande tång i hamnen 20180917

Här kommer ett lass med grönalger och nate m.m. från hamnen, på väg att fyllas i komposten.

Innehållet av näringsämnen varierar också i olika arter av alger och ålgräs. Därför blev tångkomposteringsprojektet extra spännande och en kompost fylldes till bredden med nyinsamlat material. Mycket i denna kompost består av olika grönalgsarter och lite blåstång. För den som tittar noga på bilden ligger det lite östersjösallat snett uppe till vänster. Och en död spigg kom också med. Komposten startades för två veckor sedan.

Kompost nr 3 20180917

Den 4e oktober kommer en skolklass ut till Askölaboratoriet. Tångbloggen ser fram emot att få höra och eventuellt se hur mycket den sjunkit ihop och om nedbrytningen kommit igång. Finns spiggen kvar och hur luktar det när du lyfter på locket?

Förslag på recept på östersjösallat:

Östersjösallat har tunna och stora blad och den kan användas färsk i en sallad precis som havssallat. Tänk på att inte plocka den nära hamnområden eller utsläpp av avloppsvatten.  Skölj bladen i sötvatten innan de används och plocka bort små snäckor och sand. Det går också bra torka den i ugnen vid ca 50 – 60 0C. Spara i sluten torr förpackning. Smula sönder och strö över kokt ris, fisk mm eller gör i ordning ett salt kryddat med östersjöalgerna.

Read Full Post »

Tångbloggen har fått in dessa fina foton med en fråga från Malin om det är något konstigt onaturligt eller vad som hänt med tången i viken när den blir alldeles rosa närmast stranden.

drivande tång vik Orrön 20180720

Detta händer när mycket alger och tång samlas i en vik och blir liggande där och börjar brytas ner och ruttnar. För att bryta ner organiskt material går det åt syre.

Det första som tar slut är det lösta syret i vattnet som både småkryp och fiskar behöver för sin andning, men också alger, tång och små växtplankton behöver syre för sin andning. Så i en tjock matta av drivande levande tång kan tillgången på syre bli låg på natten när algerna inte producerar nytt syre.  När det inte finns något syre kvar i vattnet kan bakterier ta syre från olika föreningar som innehåller syre, t.ex. från sulfat, nitrat och fosfat som finns bundet i organiskt material och samtidigt bryta ner tången.

Purpurbakterier tar sitt syre från sulfat och kvar blir svavelväte. Provar du att lukta på ruttnande tång så kommer det att lukta svavelväte t.ex. som från ruttna ägg. Men purpurbakterier behöver också ljus för att kunna växa. Det är det som gör att ytan tången färgas rosa av ett tunt lager av purpurbakterier.

Rosafärgad tång Orrön 20180720

Lite längre ner i den drivande ruttnande är det mörkt och där kommer andra bakterier att vara aktiva med att bryta ner tången och algerna – arter av bakterier som inte behöver ljus för sin tillväxt. Längre ut ligger fortfarande levande blåstång och flyter i ytan. Här finns tillräckligt med syre i vattenmassan.

Den största mängden näringsämnen finns i blåstången innan den har börjat brytas ner. Då finns mer fosfor och kväve kvar i tången och kommer att brytas ner. Blir den liggande kvar i vattnet kommer det långsamt att brytas ner och näringen läcker ut i vattnet igen.  Utanför vassen och när det börjar blåsa kommer delar av blåstången att  lossa och driva in till stranden. Att det finns mycket tång betyder att det är bra förhållanden för blåstångens tillväxt på bottnarna utanför.

Tång driver in utanför vassen.Orrön 20180723

När tång och alger ansamlas utmed stranden  eller i den grunda viken innehåller de fortfarande mycket näringsämnen.

6tacc8anggvall-20170606

Bilden ovan visar hur frodig och vackert grön strandvegetationen blir där det ligger ilandspolad tång.  Denna bild är från Rådmansö, i Norrtälje. Fotografierna på rosafärgad tång och drivande tång utanför vassbältet har Malin skickat till oss på Tångbloggen och är fotograferade vid Orrön, utanför Nämndö. Stort tack!

Read Full Post »

Caroline Raymond, vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, höll igår sitt halvtids seminarium där hon presenterade resultat från sin forskning om djuren som lever i botten eller på ytan av sedimentet i Östersjön.

Hon har studerat dessa samhällen och deras förändringar under flera år eftersom hon kombinerar sina doktorand studier med att arbeta med den nationella övervakningen av just mjuka bottnar i Östersjön. En givande kombination som gjort det möjligt att sammanställa och analysera förändringar under lång tid. Något som inte är möjligt under ett vanligt doktorandprojekt.

1Rutger´s klassiska succession

Det finns en klassisk figur som publicerades 1978 av Rutger Rosenberg och Pearson som visar hur djursamhället förändras på en botten, från en mycket artrik miljö till allt artfattigare ju mer organiskt material som hamnar på botten. Det kan vara algblomning som regnar ner eller större bitar av alger som driver ner till djupare bottnar. När de bryts ner av bakterier förbrukas syret och till slut kan det bli helt syrefritt och inga musslor, sjöborrar eller andra arter kan överleva.

2Caroline halvtids semin

Hon startade sin presentation med en bild över hur botten på sådär 30 meters djup ser ut i Östersjön. Det går inte att föreställa sig hur många små djur som gömmer sig nere i botten. Det de behöver är organiskt material att äta och för ett tränat öga så syns minst två mindre bitar av gamla tångruskor på bilden. De kommer med tiden att bli mat till musslor, vitmärlor och havsborstmaskar som Carolines avhandling handlar om. Under årens gång är det inte heller samma arter utan nya kan komma in i Östersjön och etablera sid där.

3spridning av Marenzelleria

En sådan art är havsborstmasken Marenzelleria spp. som hittades i södra Östersjön runt 1980 och sedan spridit sig i hela Östersjön. Genom att samla in data från övervakningen finns ny långa tidsserier över hur mängden Marenzelleria spp. förändrats mellan åren. Med en kraftig uppgång på många platser men under de sista åren minskar den igen. Vad det beror på är en av frågorna som är kvar att lösa. Sen är det inte så enkelt heller att det bara är en art utan flera arter som är mycket lika varandra till utseendet. Här krävs genetiska studier och undersökningar om de kanske skiljer sig i vad och hur de äter? Och som kan förklara varför de inte minskar i Bottenhavet utan fortsätter att öka.

4Marenzelleria -förändringar

Sammansättningen av arter har förändrats på bottnarna i Östersjön från att för 40 år sedan, när mätningarna startade 1974, domineras av en liten blek, vitmärla, Monoporeia affinis, till i dag där den vanligaste arten är östersjömusslan, Macoma balthica. Så här på våren är det lätt att hitta skal av östrsjömussla i strandkanten. Med lite tur kan det vara vackert vitt med rosa ränder.

5Förändringar i bottenfauna samhället

På bilden nedan syns de stora förändringarna i artsammansättning tydligt. Data kommer från tre av miljöövervakningslokalerna i Asköområdet och visar abundans, dvs hur många individer som finns per kvadratmeter och biomassa per kvadratmeter. Ljusblått är östersjömusslan som med sitt skal väger mer och därför syns knappt de små vitmärlorna som är markerade med orange även om det finns flera tusen av dom per kvadratmeter speciellt på de två djupare bottnarna 40 och 44 meter.  De senaste åren har havsborstmasken Marenzelleria blivit vanlig. Den är markerad med grön färg. I slutet av 1970-talet syns det också att det fanns många havsbortsmaskar i proven men det var andra arter.

6långtidsförändring -märlor till musslor

För att förstå vad som händer och vad förändringar kan bero på gäller det att sätta upp smarta experiment  och att göra dem i fält under naturliga förutsättningar. Bilden visar några stora backar fyllda med sediment, en där havsbortsmasken Marenzelleria satts till, en med Östersjömusslor Macoma balthica och en kontroll utan djur. Backarna fick stå på botten i ett års tid på nästan 14 meters djup. Sen blev det jättespännande att se om de fanns kvar och vilka djur som etablerat sig i dom olika backarna. Hade östersjömusslan ätit upp det de pyttesmå larverna av vitmärla när det var tid för dem att omvandlas och bli bottenlevande? Hur mycket mer hade havsborstmasken grävt runt i sedimentet? Och vad fanns för arter i den tomma kontrollen efter ett år? Caroline har mycket arbete kvar innan det är dags för disputation. Tångbloggen lovar att återkomma i ämnet.

7experiment

Men visst är maskar, musslor och märlor spännande och miljöövervakning bidrar till att vi kan följa förändringar under lång tid.

Read Full Post »