De första rapporterna om att blåstången är redo att föröka sig kom redan vid fullmånen den 6 maj från södra Östersjön. Vattentemperaturen hade då nått över 10 grader. Det ser ut som om detta kan vara den kritiska temperaturen för att nå fullt mogna förökningstoppar.
Fullmåne på väg upp över horisonten på Räfsnäs.
Vi väntar därför med spänning på fler rapporter från ett antal Naturum, naturskolor och privatpersoner som anmält sitt deltagande i denna uppgift för 2023. Vi saknar fortfarande deltagande från Bottenhavet, från Gräsö och upp till den nordligaste utbredningen i närheten av Norrbyn, Umeå universitets marina fältstation. Så en liten önskan från oss till Dig som läser detta om du befinner dig längs Bottenhavet. Det går jättebra att deltaga under juni och juli med att bestämma när tången blir mogen utmed kusten i Bottenhavet.
Igår den 19 maj inföll nymånen. Kunde det vara dags för förökning även i norra Östersjön? Tveksamt, för vattentemperaturen vid min brygga i Räfsnäs var fortfarande inte mer än cirka 9 0C. Jag snittade några tångtoppar för att kolla läget. De ser ut att vara på väg att bli mogna men det dröjer nog till fullmånen 4 juni. Varför gör jag denna bedömning? Jo, för att det visserligen syns lite blekt gulgröna äggsamlingar som också ramlar ur förökningstoppen, men de måste vara tydligt olivgröna för att vara helt mogna. Hittade inte någon tydlig hanplanta, så jag bifogar bara ett foto taget med lite sned belysning.
På fotot, taget med mobilen, syns äggsamlingar som gryn på botten av petriskålen. Tittar man noga syns det också små högar av dom ovanpå förökningstoppen. De har släpps ut när förökningstoppen ligger helt stilla i skålen.
Det dröjer nog två veckor till innan vattentemperaturen är tillräckligt hög och årets första stora utsläpp sker. Tångbloggen kommer att delta i ett större försök den 30 maj att etablera blåstång på ett stenrev vid Riddersholm på Rådmansö några dagar före fullmåne. Projektet genomförs i Skärgårdsstiftensens regi tillsammans med Sveriges Vattenekologer och Sportfiskarna med målsättningen att förbättra fisket. Vi kommer såklart att berätta mer om detta senare.
Idag passade jag också på att kolla antalet arter i en stor och fin tångplanta eftersom det snart är Biologiska Mångfaldens Dag och då har vi som håller i Algforskarsommar utlyst en liten tävling! Vem hittar flest arter i en tångruska? Ett tips kan vara att ta en stor planta där det kan finnas plats både för fler individer av varje art men också fler arter.
I min blåstångsplanta hittade jag nio arter eller grupper. Allra flest var tångmärlorna med 30 stycken små individer och en bamse- stor. Jag hittade också två nattsländelarver. De ingår i min satsning för året att lära mig bestämma till art om möjligt.
Detta blir startskottet för uppgiften att undersöka djurlivet i tångruskor utmed vår långa kust i Östersjön. Kom ihåg att ta med en vit balja och en måttstock, mät plantans längd och skicka med foton och ange koordinater på var plantan plockades.
Hjälp att artbestämma dina fynd finns på Livet i Havet och skaffa gärna Växter och djur i Östersjön.
Är det verkligen läge att starta medborgarprojektet Algforskarsommar redan nu?
Helt klart finns det inte några vårkänslor, än mindre sommarkänslor, under en promenad längs stranden på Räfsnäs, Rådmansö norr om Stockholm när snön yr runt öronen. Men skillnaderna är stora utmed vår långa och varierade kust från Västerhavet via Egentliga Östersjön och in i Bottenhavet. Men svaret blir ändå ja, för på västkusten nära Strömstad har tångplantorna redan stora förökningstoppar.
På bilden syns en tångplanta med stora förökningstoppar som ligger på sanden och värms av solen. En liten trubbig strandsnäcka, Littorina obtusata är ute och kryper på tången
Samtidigt i norra delen av Stockholms skärgård har anlagen till förökningstoppar knappt kommit igång. Och vattnet är fortfarande jättekallt, bara runt 2,5 grader.
De nya anlagen till förökningstoppar går att skymta som ljusare vävnad i topparna, men de är långt ifrån mogna.
Så det är helt klart att det är dags att starta Algforskarsommar extra tidigt för att få tydliga resultat på när blåstången blir mogen utmed olika delar av vår långa kust. Första provtagningstillfällena är planerade till vecka 14, någon av dagarna före fullmånen på skärtorsdagen den 6 april.
Nu letar vi efter fler algentusiaster som kan tänka sig att doppa handen i kallt vatten, plocka upp några grenar med förökningstoppar, snitta och bedöma hur mogen tången är och samtidigt mäta vattentemperaturen. Det vi önskar oss är att du kan komma tillbaka till samma plats vid flera olika tillfällen. Helst var 14e dag tills tången är mogen hos dig. I Öresund kanske undersökningen redan är klar i början på maj men i Bottenhavet först i början av juli. Men alla mätningar är till hjälp även om det bara blir vid ett eller ett par tillfällen. Så tveka inte att vara med i årets Algforskarsommar!
Beskrivning av uppgiften hittar du på länken SU.SE/ALGFORSKARSOMMAR och där finns även ett dokument med tiderna för provtagningar. Välj ett datum som fungerar bäst för dig i den markerade veckan. Glöm inte att skicka med foton på tångtoppar och snitt. Allt data skickas via epost till algforskarsommar@su.se.
Vi hoppas att många vill delta och bidra med uppgifter om när blåstången mognar i Östersjön och tackar på förhand!
Årets första vykort kommer från västkusten, nära Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad. Det hade regnat en massa och på många ställen är det översvämningar. Stigen ner mot Ängklåvbukten, på Saltö var full med små pölar ock likande mer en bäck än en skogsstig.
Väl framme vid stranden var det nästan som ett litet vattenfall där det bildats en massa skum innan vattnet rann ut mellan blocken till havet. Tur för oss var det uppehåll i regnet men de regntunga molnen var inte långt borta.
Allt regnvatten för med sig en massa brunfärgat vatten full med humusämnen som läckt ut från löv och barr på land. Färgen syntes tydligt när jag gick ut på piren.
Det gjorde det svårt att se botten och knöltångsplantorna skymtade vid ytan vid piren på Svallhagen, en av mina andra favoritstränder som jag alltid besöker när jag kommer till Tjärnö. Det var t.o.m. svårt att hitta några japanska jätteostron till middagen i det grumliga vattnet. På sidan om stenpiren syntes några knöltångsplantor sticka upp vid ytan.
Besöket blev kort denna gång. Vi höll på att blåsa och regna bort! På vägen hem till Stockholm och Räfsnäs tog vi vägen söder om Vänern, via Trollhättan mot Örebro för att slippa hamna i något område med stora översvämningar.
Vi hittade en informativ och spännande skylt på rastplatsen vid Borasjön där vi drack en kopp kaffe. Platsen finns markerad med en cirkel och ligger ca 78 meter över havsnivån. Den har sats upp av SMHI, Länsstyrelsen i Örebro län och Havs- och vattenmyndigheten och visar vattendelaren mellan Västerhavet och Östersjön.
Just här är det nästan lika långt för vattnet att ta sig antingen till Västerhavet för vattnet i Borasjön, som för vattnet i närmaste sjö på andra sidan krönet några hundra meter bort, att ta sig till Östersjön. En lite hissnande tanke att vattnet i Borasjön som nu ligger frusen kommer att kunna hamna i Göta älv och rinna ut på västkusten med tiden.
De stora översvämningarna som vi hör rapporter om i TV varje dag nu innebär att det kommer att läcka mycket humusämnen och näring från översvämmade marker. Som syns bakom reportern är vattnet som forskar förbi brunt. Det är Lagan som passerar Värnamo på sin väg ner till havet och Laholmsbukten.
Beroende på sitt avrinningsområde kommer vattnet att via mindre eller större vattendrag med tiden hamna någonstans utmed kusten. Effekten blir lokalt lägre salthalt och genom att vattnet innehåller både humus och näringsämnen kommer det att gynna tillväxten av växtplankton och alger under vårvintern när ljuset kommer tillbaka. Skall med spänning följa hur denna tidiga tillförsel av näring kan påverka bottenvegetation och algblomningar lokalt, både hemmavid på Räfsnäs, Rådmansö i Norrtälje och på Tjärnö.
Det är alltid lika spännande att ta en liten promenad utmed stranden vid Räfsnäs. Även om vädret är grått kan det dyka upp något att kolla på. Igår var det lågt vattenstånd och hela tångvallen låg torrlagd. Den består av blåstång och fintrådiga brunalger.
Utanför på sanden låg ett tjockt bälte av indrivna cyanobakterier, ett vackert mörkt grönblått täcke. Aha, en tidig höstblomning av knippvattenblom, Aphanizomenon flos-aquae, den art av trådformiga cyanobakterier som går att hitta under den kalla årstiden i Östersjön.
Knippvattenblom är lätt att känna igen när man tittar lite noga där den ligger i vattnet. De ser ut som små mörka barr. På stranden låg också några döda skal av hjärtmussla och avbrutna strån av vass sticker upp ur botten.
Det var lite kallt när jag stoppade ner händerna och samlade in lite knippvattenblom i händerna. Men de blir riktigt fina när man tittar på dom på nära håll. Då går det nästan att se att varje litet ”barr” består av en bunt små trådar som sitter ihop. Undrar vad jag kan hitta nästa gång jag kommer ner till någon av mina favorit stränder här på Rådmansö?
Det börjar bli lite svalare i vattnet. Vid min brygga i Räfsnäs, nära Kapellskär på Rådmansö var det drygt 16 0C i helgen. Vattenståndet kommer säkert att öka senare under hösten och vara som högst under vintern. Så nu är det nog snart sista chansen att kolla på djurlivet i blåstången om du inte vill bli blöt och frysa i det allt kallare vattnet. Men det är ett högtryck på gång över Östersjön, vilket innebär att det just nu och den kommande veckan kommer att vara lågt vattenstånd. Då blir det lättare att komma åt blåstångsplantorna. Med gå ändå så långt ut i vattnet att de är helt under ytan, för annars har många av kräftdjuren simmat sin väg.
De grundast sittande tångplantorna får lite regndroppar på sig dessutom.
Proverna från tångruskorna vid min brygga är fulla med smådjur. Det ser ut att ha varit en bra rekrytering av tångmärlor, tånggråsuggor och även av både båtsnäckor och ovala dammsnäckor. Fjädermygglarver finns det också gott om och en och annan småspigg ramlade ur tången när jag skakade den.
Nu börjar tånggråsuggorna bli både stora och mångaSmåspigg med sina nio tydliga taggar på ryggen
Blåstångsplantor kan ha ganska mycket påväxt på de äldre delarna av olika arter av alger, mossdjur och havstulpaner. Detta är delar som inte längre växer eller har ett skyddande slem för att minska etablering av sporer och larver. Så det skadar inte tångplantan nämnvärt. Däremot är årets nya skott, där huvuddelen av produktionen sker, fortfarande rena och utan påväxt.
Tångplanta med flera olika långa grenar. Nere vid fästet sitter kommande års grenar när de största ramlar avPilen visar på det lilla hålet där ullsläke fastnat med en spor. Det sitter också en betande båtsnäcka på tången.
Den första arten som brukar dyka upp såhär på hösten är ullsläke, Ceramium tenuicorne, en rödalg. Den sätter sig gärna vid flytblåsorna som ju växte ut i maj för sådär 3 månader sedan. Tittar man riktigt noga går det att se att de ofta växer ut ifrån en gammal hårgrop, där håren försvunnit och det nu finns en perfekt lagom stor grop för en spor att fästa sig i.
Den vanligaste frågan som vi fått in de senaste veckorna kommer från Stockholms skärgård och handlar om vad det beror på att det driver in så mycket tång till stränderna. Flera skriver att de aldrig sett så mycket tång tidigare. Och är det ett positivt eller negativt tecken på tillståndet i skärgården?
Massor med tång har samlats utanför vassen. Det mesta är gamla grenar som håller på att brytas ner.
Orsaken är att det finns mer tång än tidigare och hänger ihop med att vintrarna inte är så långa och kalla längre. Det bildas inte lika mycket tjocka isar som skrapar bort den grunt växande blåstången när islossningen sker. Och dessutom har vår bättre rening av avloppsvatten gjort att vattnet blivit klarare och ljuset kan nå längre ner i vattenmassan. Ljuset räcker till för blåstången att växa ner till 6 – 8 meter i många områden. Nästan lika djupt som på 1940-50-talet, innan vi började släppa ut orenat avloppsvatten från alla vattenklosetter.
Det är en naturlig process att de största och äldsta grenarna av blåstång som har många förökningstoppar delvis vissnar, lossnar och driver iväg till någon skyddad vik. Finns det inga större föroreningskällor som en båthamn eller utsläpp från en industri eller reningsverk i närheten är det bara att samla och kompostera. Utmärkt att gödsla potatisodlingen med nästa år.
Tillbaka till lågvattenperioden som kommer att vara i minst en vecka enligt prognosen. Den 3e september när fotot togs i Riddersholm var vattenståndet ca 10 cm under medelvattenstånd. Mycket av den grunt växande blåstången låg nästan helt torrlagd. Den 9e september anges i SMHI:s prognos att vattenståndet kommer att minska med ytterligare 10 cm, till -20 cm eller ännu mer. Fortsätter det att vara långa perioder med lågvatten kan det innebära att den riktigt grunt växande blåstången vissnar och dör. Vår blåstång i Östersjön är anpassad till ett liv under ytan och har tappat förmågan att tåla uttorkning på samma sätt som blåstången på västkusten.
Den översta tången håller på att torka in. Sjunker vattenståndet ytterligare 10 cm och den blir liggande ovanför vattnet i en vecka kommer nog stora delar att dö. Och såhär ser det ut utmed stora delar av den svenska östersjökusten.
Så skulle det bli vanligare med långa perioder med högtryck och lågvatten i början av hösten och inte bara på våren kan det kanske minska bestånden av de allra grundast levande blåstångsplantorna. Resultatet kanske kommer att likna det som kalla vintrar gjorde förr, genom att skrapa bort de grunt levande plantorna. Men i framtiden kanske det istället är risken för uttorkning under lågvattenperioder som skadar den grunt växande blåstången. Framtiden får utvisa vad som händer.
Hursomhelst vi på Algforskarsommar hoppas på lite fler rapporter från våra tappra algforskare innan hösten gör sitt intåg och vi avslutar projektet för i år.
Tog en tur ut med båten för några dagar sedan. Nu är augusti snart slut, så det gäller att ta tillvara dessa härliga soliga dagar. På utsidan av skären vid Vattungarna, som ligger långt ut i havet utanför Kapellskär, växte ett vackert grönt bälte av grönslick, Cladophora glomerata. Vilken härlig färg! Den varierar från blekgrönt till mörkare klart grön. Och ett fin-fint blåstångsbälte utan någon annan påväxt än tångludd, Elachista fucicola. Ett tecken på att havet är rent och ser ut som det skall.
Grönslicksbälte och blåstångGrönslicksbälte med ett band av korvsnören
När jag tittade närmare så ser det lite mer gulbrunt ut på vissa ställen. Det visade sig vara korvsnöre, Scytosiphon lomentaria som växte kanske lite mer skyddat från vågorna. De har fått sitt namn för att den ogrenade tråden kan bli avsnörd, så att det ser ut som små korvar i en lång rad. Det var inte speciellt tydligt när jag tog hem lite och fotograferade på en tallrik och sedan pressade några exemplar till mitt herbarium.
Med lite förstoring syns de bruna ogrenade trådarna av korvsnörePressade trådar av korvsnöre, Scytosiphon lomentaria
Korvsnöre är en av de marina alger som klarar av att leva i Östersjön, trots den låga salthalten. Dessutom går den att plocka och äta. Måste erkänna att jag inte har provat att äta den så jag vet inte hur den smakar. Får testa nästa gång vi är ute och kan plocka lite med hem.
Insidan av ön. Vad är det som sitter precis under ytan?Ser ut som en lite grenad borste?
På andra sidan av ön ligger ett smalt skyddat sund. Spännande att se vad som kunde växa där! Där fanns inte mycket grönslick utmed strandlinjen. Det såg snarare ut som lite grönt, löst sediment på klippytan. Kunde först inte förstå vad det var som såg ut att stå upp i vattnet direkt från klippan utmed strandkanten. Ser ut som en rotad vattenväxt… Men den kan ju inte fästa sig på klippan?
När jag plockat upp slingorna visste jag vad de styva bladen som sitter i kransar var – hornsärv, Ceratophyllum demersum. Färgen var mörkgrön-rödbrun, men kan variera beroende på ljustillgång.
Flera slingor av hornsärv fotat i en liten hink.En krans med blad från hornsärv
Bladen till hornsärv är en till två gånger gaffelgreniga, med små taggiga utskott i kanten på bladet. Hornsärven är flerårig och övervintrar som små plantor. Troligtvis kan det ibland bli mycket grumligt i det grunda sundet, vilket den klarar bra. Den förökar sig ju huvudsakligen genom att bitar lossnar som sedan kan rota sig på nytt eller bara fortsätta att driva runt.
Hornsärv förekommer över hela världen och gynnas av näringsrikt vatten. Den finns också i en helt annan miljö än i ett sund skyddat av vågor i ytterskärgården. Vi har den nämligen i vår artrika damm som vi byggt för över ett år sedan på tomten.
Vår damm. Den får sitt vatten via avrinning från taket när det regnar. Det finns tre små dammar ner till den stora dammen, där den översta har lite mer fintrådiga alger och den nedersta är ganska näringsfattig.
Måste göra en artlista på alla vattenväxter som trivs tillsammans i dammens grunda och varma vatten. Får bli ett nytt inlägg på Tångbloggen snart –även om det inte handlar om Östersjöns bräckta vattenmiljöer.
Under juni och juli månad har vi fått in många rapporter från flitiga Algforskare om livet i tångskogen utmed Östersjöns kust. Här kommer nu en första sammanställning av resultaten från undersökningar av smådjur i tången, Fucus vesiculosus, Östersjön skog under perioden juni-juli 2022. Hittills har det varit en varm sommar och många arter som lever i blåstångsskogen har nog hunnit med att föröka sig och börjat växa sig stora. Det beror förstås på om det finns mycket småfisk, t.ex. spigg som är pigga på att äta av allt som bjuds på inne ibland tångens grenar.
Rapporter från Blekinge i mitten av juni vid Torkö visar på ett rikt djurliv i tången av tångmärlor och tånggråsuggor. Intressant är förekomsten av tångräkor som var ganska vanliga här. Det finns en nya främmande art av tångräka, elegant tångräka, Palemon elegans. Detta rapporterade vi om i Algforskarsommar rapport 5, vecka 27.
Foto av Clas Karlsson med två båtsnäckor och en dagsländelarv. Från Torkö, i Blekinge skärgård.
Nästa rapport är från Hölö, 12 juni, Stavsnäs i Värmdö kommun. Här hade tångruskorna den högsta artrikedomen av inkomna rapporter, totalt 6 olika arter/släkten. Som på många platser dominerade tångmärlor (Gammarus spp) ca 30 st. Det fanns också relativt många nattsländelarver, från släktet Trichoptera.
Tånggråsugga Idotea baltica till vänster och nattsländelarv till höger
Ovan finns ett foto på en nattsländelarv tillsammans med en tånggråsugga som jag fotograferat vid min brygga i Räfsnäs, Norrtälje i maj i början av sommaren.
Många rapportörer skriver även att det finns gott om båtsnäckor (Theodoxus fluviatilis) i tångruskorna. Rekordet kommer från Aspö, utanför Värmdö i Stockholms skärgård. Där hittade Anna Carin Nyberg hela 90 st båtsnäckor i en 50 cm stor tångruska! Den innehöll också 25 tångmärlor. En toppenfin tångplanta som har kvar lite av sina föröknigstoppar från sommaren.
Foto: Anna Carin Nyberg. En riktigt praktfull blåstångsruska från en ö långt ut i Stockholms skärgård.
Fotograf : Ulrika Jansson Klingberg. Krusig tång från Herräng.
Vi har också fått in flera rapporter bland annat från Singöfjärden, från Herräng i Norrtälje kommun. Just från denna undersökning av blåstång förekom det många små tånggråsuggor. Tångplantan är ganska krusig i formen och har en del extra små utskott. Dessa kan ha uppstått genom att plantan skadats genom betning av tånggråsuggor alt. av slitage eller skador från uttorkning eller frost.
För oss forskare, som tittar väldigt mycket på tång, säger en bild ibland en mängd saker som är jätteintressanta. Vi är extra tacksamma för alla bra foton som deltagarna i Algforskarsommar skickat in.
Provtagningen längst i norr kommer från Långörens naturreservat, Sundsvall den 12 juli. Här dominerade små nyfödda tångmärlor och några enstaka båtsnäckor. Den lilla tångplantan var bara ca 15 cm lång och såg ut som en smaltångsplanta.
Fotograf Tove Gulliksson. Planta från Långörens naturreservat.
Tove Gulliksson gjorde undersökningen och observerade också att tångplantorna ofta hade häxkvastar där plantan skadats på något sätt. På bilden syns att det växer ut en massa små nya skott. Typiskt för smaltång, Fucus radicans. Kännetecken för smaltång är, som namnet anger, att grenarna är klart smalare än hos blåstången.
Smaltångsplanta från Järnäs, nära Umeå. Insamlad i juli 2021.
Jag var på insamlingsresa förra sommaren utmed kusten nära Umeå. Denna smaltångsplanta samlade jag från Järnäsklubb i juni. Typiskt buskigt förgrenad och i just denna planta fanns bara några få båtsnäckor.
Det har också kommit in flera frågor om observationer av stora mängder drivande grönalger och blåstång i vikar i Stockholms skärgård. Rapporterna är från Mörkö, Dalarö och Kilholmen utanför Älgö.
Drivande blåstång i viken vid Uttervik, Trosa skärgårdDrivande alger vid Kilholmen, utanför Älgö
De som skickat in rapporterna tycker att de aldrig sett så stora mängder just i sin lilla vik. Liknade observationer har kommit in under flera år ungefär såhär dags på året. Orsaken kan vara att det idag produceras mer blåstång i skärgården när vi inte har några kraftiga isvintrar som förut skrapade bort den grunt växande blåstången. Att tillförseln av näringen minskat har lett till förbättrat siktdjup och tången kan igen växa på djupare bottnar. Ljuset räcker för tillväxt! Det är alltså ett bra tecken med flytande blåstång.
Grönalger som driver runt nu kommer att försvinna – kastas upp på land eller driva bort – beroende på vind och blåst igen. Prova att röra runt med händerna i grönalgerna, både de som är lösa och de som sitter fast på stenar och klippor nära vattenlinjen. Du kommer se att små bubblor sprids från dem. Det är faktiskt syre som de producerat genom sin fotosyntes. Syre som både djuren i vattnet och vi på land behöver. Det är såklart bara en liten del av den syreproduktion som är livsviktig för oss och för vår andning. Kanske ändå något positivt att tänka på om de drivande algmattorna inte är så trevliga att titta på.
Plockar du upp grönalgerna och tången och lägger på komposten bidrar du dessutom till att ta bort näringsämnen, främst fosfor och kväve, från vattnet och minskar övergödningen i Östersjön till en liten, liten del.
Nu under augusti och september månad hoppas vi att många som är kvar vid kusten eller åker ut på en tur under helgen vill kolla på djurlivet i tången där ni befinner er. Hur ser djurlivet ut nu? Finns det mycket nya små tånggråsuggor och tångmärlor och hur är det med mängden snäckor?
I mina tångruskor vid min brygga, i Räfsnäs nära Kapellskär, kryllar det av små, små ovala dammsnäckor, Ampullaceana balthica. Men det är på en plats väl skyddad från vågor. En bit bort är det båtsnäckor som dominerar, men jag kom bara upp till 40 stycken snäckor per tångruska.
Det är fortfarande varmt i vattnet så vi hoppas på många fler rapporter från alla som vill delta i Algforskarsommar projektet.
Ställ gärna frågor till oss om annat som Du ser i vattnet – vi kommer att svara efter bästa förmåga.
Har blåstångens mognad och förökning påverkats av ökad temperatur i vattnet?
Nu är det dags att rapportera resultat av Uppgift 3: När startar blåstångens förökning hos dig? Frågan som vi vill få mer kunskap är om högre vattentemperatur resulterat i att blåstången blir mogen tidigare nu än under perioden 1992 – 96. Då, för ca. 25 – 30 år sedan, studerade vi mognaden och förökning på några lokaler vid Askölaboratoriet, i Sörmlands skärgård nära Trosa och i Bottenhavet nära Norrbyn, som är Umeå marina forskningscentrums fältstation. I år, 2022 under maj – juli har det kommit in många rapporter från flitiga deltagare i medborgarforskarprojektet –Algforskarsommar som drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum just om tångens förökning vid full-och nymåne. Vi tackar så mycket för alla bidrag!
I Östersjön finns en stor salthaltsgradient från Bottenhavet ner till Öresund som påverkar förekomsten av arter. En liknande gradient finns när det gäller vattentemperatur. Men denna gradient, och vad den innebär, diskuteras inte alls lika mycket som effekter av salthalt. Vattnets temperatur påverkar flera viktiga fysiologiska processer som respiration, produktion, tillväxt och mognad hos blåstången.
Förökningstoppar hos blåstång, Fucus vesiculosus anläggs under senhösten och övervintrar som knoppanlag precis som hos växter på land under vintern. När ljuset kommer tillbaka på våren ökar temperaturen i vattnet långsamt.
Anlagen syns som små förtjockningar i toppen i november-decemberI februari-mars syns förökningstopparna som små knottriga platta anlag.Att utveckla förökningstoppen från ett första litet anlag i november- till en mogen förökningstopp i maj-juni är en lång process som påverkas av vattentemperatur och tillgång på solljus.
Flytblåsor börjar tillväxa samtidigt som förökningstopparna, när vattnet hunnit bli ca 8 – 10 0C. De är släta och sitter till en början i toppen på många grenar. Allt eftersom grenen växer ovanför blåsorna, hamnar de längre ner. Flytblåsorna bidrar till att hålla plantan upprätt i vattenmassan.
I toppen på grenarna syns de helt nya och fortfarande ganska små flytblåsorna. Jämför med den gamla från förra året – längst ner till höger i bild.
Flytblåsorna fylls med syre som tången producerar. Det finns också blåstång som saknar flytblåsor. Hos dessa bestånd kan förökningstoppar när de mognar få en liknande funktion när de blir uppsvällda.
I samband med våra undersökningar under perioden 1992 – 94 blev blåstångens förökningstoppar mogna på Askö vid första fullmånen. Detta inföll vid slutet av maj eller början av juni. Stora utsläpp av ägg och spermier fortsatte ofta fram till fullmånen vid midsommar. Vid Drivören, Kronörens naturreservat nära Umeå i Bottenhavet, blev tången mogen först vid fullmånen i mitten på juli ca en månad senare.Det fanns en tydlig skillnad mellan hur mycket temperaturen varierade mellan de två områdena. I Bottenhavet var variationen i temperatur stor och det kunde plötsligt bli mycket kallt när djupvatten kom upp till ytan. Lokalerna vid fältstationen Askölaboratoriet ligger något mer skyddade och värmdes upp lättare och snabbare. Här varierade inte temperaturen så mycket. Från slutet maj och i mitten juni låg den ofta på runt 15 0C. Klart badbart.
Sammanställning av när blåstången i svenska kustvatten förökar sig. Till vänster en karta över de få äldre data som finns och till höger en karta över vad som rapporterats in i stort under säsongen 2022 maj -juli.
Har inte fått tag på någon karta från innevarande år så denna får duga tillsvidare. Det syns att vi har en tydlig temperaturgradient i ytvattnet utmed våra kuster – från ca 14 0C i Öresund, minskande till runt 12 0C vid Kalmar/Öland, bara ca 11 0C i Stockholms norra skärgård och ca 10 0C i ytan utmed kusten i Bottenhavet i slutet av maj. Beroende på hur skyddad lokalen är och om den t.ex. ligger långt in i skärgården eller ute vid en öppen kust kommer att påverkas hur fort den värms upp.
Så vad är bedömningen såhär långt? Har tidpunkten flyttats fram orsakat av en tidigare uppvärmning av vattenmassan när vi inte längre har så kraftiga och långa vintrar och längre perioder med is? Mildare vintrar borde ju leda till att vattnet inte kyls ner lika mycket under vintermånaderna och därmed kan värmas upp snabbare på våren när solen kommer tillbaka.
Tack vare alla inkomna rapporter från deltagare i Algforskarsommar, har vi nu fått en bättre bild av hur blåstången förökning sker utmed vår svenska kust. Rapporterna visar att blåstången blir mogen tidigare i de sydliga delarna av kusten, från Helsingborg- Kalmarsund och Öland och till Vånevik, Oskarshamn (Området innanför pilarna i den högra kartan). Den blir mogen ca en månad tidigare, dvs. 16 maj, jämfört med platser i Trosa och Stockholms skärgårdar och på Åland där förökningstopparna är färdiga att släppa sina ägg och spermier vid fullmånen först den 13 juni 2022. Jämför vi detta med tidpunkterna när blåstången förökade sig på Askö på 1990-talet inträffade det då mellan 9 – 19 dagar senare och vid några grader lägre temperatur. En förklaring kan vara att fullmånen/nymånen inträffar vid olika tidpunkt olika år. Detta för att månfasen påverkar när de stora utsläppen sker. En annan är att förökningstopparna blir mogna tidigare vid längre perioder av lägre temperaturer, t.ex. 12-13 0C vilket var fallet i de södra delarna utmed kusten i år.
Sen verkar det ta ytterligare en månad, till fullmånen den 17 juli i norra delen av Bottenhavet. Här finns det däremot för få data från 2022 för att kunna göra någon jämförelse med mitten på 1990-talet.
Så frågan är inte fullt besvarad ännu utan fler undersökningar behövs under kommande år. Den främsta orsaken är för få data och att tiden för när blåstången är mogen att släppa sina ägg och spermier är kopplade till fullmåne och nymåne. Vi saknar faktiskt även kunskap om vid vilken temperatur som de börjar bli mogna för sitt allra första utsläpp i de södra delarna av kusten, dvs Öresund till Oskarshamn och runt Öland och Gotland.
Nästa år kommer fullmåne att infalla den 6 maj, 4 juni och 3 juli och såklart nymånar däremellan. Vi som håller i projektet Algforskarsommar hoppas därför på att många av er är villiga att gå ner till stranden nästa år redan runt fullmåne den 6 maj och sedan upprepa undersökningen och rapportera resultaten tills ni hittar mogna förökningstoppar. Bli därför inte förvånad om du får en personlig förfrågan någon gång i slutet av april från oss. Det enda som behövs är att ta upp några grenar med förökningstoppar, snitta och se om de är mogna – det behövs inget bad, för det kommer att vara kallt i vattnet.
Avslutningsvis -igen ett stort tack från Ellen Schagerström och Lena Kautsky. Följ oss gärna på Tångbloggen.
Temperaturen i vattnet på många ställen utmed kusten i Stockholms skärgård har hunnit komma upp till ca 14 grader. De flesta rapporter som kommit in runt perioden vid fullmånen den 14 juni 2022, visar att blåstångens hon-och hanplantor har mogna ägg och spermier. Med stor sannolikhet släpptes dessa ut i vattnet på kvällen eftersom det blev en lugn och stilla kväll.
De lokaler från vilka vi fått in fina foton på förökningstoppar sträcker sig från Torkö, på Blekingekusten, till Singö i Norrtälje kommun.
Vid Torkö hade temperaturen hunnit stiga från 15 0C den 30 maj (nymånekväll) till 17 0C den 13 juni, vid den första fullmånen i juni. Här kom förökningen igång redan vid fullmånen den 16 maj, som vår gästbloggare Louise berättade om under sin resa utmed Skånes kust.
En fin tångplanta med nya flytblåsor. Snittet visar att det är en mogen hanplanta.
Vi har fått in många rapporter från lokaler i Stockholms skärgård, vilket vi tackar så mycket för. Dessa ligger spridda från Askö i Trosa skärgård, där jag själv befann mig under fullmånekvällen, via lokaler som Dalarö, Hölö, Gällnö, Ladholmen och Räfsnäs till Singö längst i norr.
Snygg honplanta med tydliga äggsamlingarFin hanplanta med orange små klumpar, fyllda med spermiesamlingar
På de flesta av lokalerna hittades mogna hon-och hanplantor, även om en del var svåra att bestämma. Det kan bero på att de fortfarande inte är helt mogna och då syns inte äggsamlingarna tydligt och hanplantornas innehåll är inte heller tydligt orange i färgen.
Vi har också fått in en rapport från Åland, närmare bestämt Sottunga. Också här var det mogen tång, som låg lösdrivande vid stranden. När blåstångens förökningsgrenar börjar vissna lossnar de ofta och har då också släppt ut det mesta av sina ägg- och spermiesamlingar. Det kan göra det svårare att avgöra vilket kön det är.
Det är nu dags för tången i Bottenhavet att bli könsmogen. Enligt våra tidigare studier sker detta i mitten av juli. Så frågan är om det fortfarande är vid ungefär samma tider eller om de kanske är mogna tidigare, redan i slutet av juni.
Så inför nästa nymåne som infaller den 29 juni och fullmånen den 13 juli hoppas vi att några som befinner sig vid kusten mellan Öregrund och norrut till ungefär Umeå har lust och möjligt att kolla mognadsgraden på tång som växer utmed stranden. Det gör inget om det är blåstång eller smaltång. Ta ett foto på tångplantan med förökningstoppar, snitta och skicka foton till oss på Algforskarsommar@su.se
Hoppas att många har lust att hjälpa till. Det fungerar utmärkt att göra en undersökning några dagar före ny- och fullmåne – för de har redan producerat ägg och spermier som ligger färdiga för utsläpp i förökningstoppen.
Vi vill också ha din hjälp med att undersöka djurlivet i en blåstångsruska och senare på sommaren leta efter höstförökande blåstång. Men nu till årets första uppgift – när förökar sig blåstången i vattnet hos dig? Bor du längre norrut så är det lika intressant att få veta när smaltång (Fucus radicans) som blåstång förökar sig i Bottenhavet. Du behöver inte bry dig om att skilja på vilken art det är. Men titta på beskrivningen på länken först.
Räfsnäs 2021 i juni där jag undersöker förökningstoppar på blåstång i försommarsolen.
Förökningstoppar från Helsingborg, Foto Louise AlbertsonDe nya flytblåsorna har knappt bildats på tången i RäfsnäsFörökningstoppar kan se mycket olika ut i olika delar av Östersjön. Övre raden kommer från min brygga i Räfsnäs och den undre raden är grenar med förökningstoppar från Helsingborg.
På många ställen utmed Östersjökusten syns knottriga förökningstoppar, receptakler, flytande i ytan. Där värms också vattnet upp snabbare. Jag var nere och mätte i vattnet vid bryggan på Räfsnäs, vid Rådmansö i norra Stockholms skärgård. Där var temperaturen redan 8,3 grader i ytvattnet. Inget att bada i för min del men det kanske inte dröjer så länge innan topparna börjar mogna här.
Snittade förökningstoppar från Helsingborg den 5 maj 2022. Till vänster från en honplanta och till höger från en hanplanta. Skillnaden syns genom att honplantan har små olivgröna pickar inne i snittet medan hanplantans små klumpar är orangefärgade. Syns tydligare i verkligheten än på fotot.
Fick prover från Helsingborg, av Louise Albertson och vi undersökte förökningstoppar från flera plantor. De såg riktigt mogna ut när vi skar igenom topparna med en skalpell. Så med stor sannolikhet kommer det första stora förökningstillfället att ske den 16 maj. Louise gör sitt mastersarbete på Lunds universitet och hon har lovat att ställa upp som gästbloggare på Tångbloggen och berätta mer om sitt mastersarbete.
Tångbloggen 