Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Räfsnäs’

Nu råder inga tvivel om att somamren är till ända. Dags att sammanfatta. Deltagandet i medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar 2023 var ungefär lika stort som 2022. Precis som förra året var det flest som deltog i Uppgift 3 som innebar att undersöka när blåstången blir mogen och färdig att släppa ut sina ägg och spermier i vattnet.  Det stora deltagandet berodde på att många Naturum nära en Östersjöstrand och några Naturskolor bidrog med mätningar av vattentemperatur från april – juni. Samtidigt som de samlade in, snittade och bedömde mognadsgraden hos blåstångens förökningstoppar.

Vår hypotes, hur vi tror att det ligger till, är att de mildare vintrarna som medför mindre is kan få tångens förökningstoppar att växa till och utvecklas tidigare eftersom vattnet då värms upp snabbare på våren. Resultaten från sommarens bidrag indikerar att detta kan stämma. Mognaden verkar ske tidigare än vad den gjorde för 25 – 30 år sedan. År 2022 startade undersökningen lite sent, först i maj, och då var de flesta bestånden redan mogna.

I år startade därför våra tångdetektiver längs landets kust redan i slutet av april. Vi hoppades att de skulle komma igång innan tången mognat, och sedan följa upp med ett eller två besök vid fullmåne respektive nymåne fram till i maj-juni. Allt såklart beroende på var utmed kusten deras lokal befann sig.

Fullmåne vid stranden på Räfsnäs i maj. Fotografi: Lena Kautsky

I södra Östersjön, Öresund kom rapporter in om att tången redan var mogen och klar att föröka sig vid nymånen 20 april när vattentemperaturen fortfarande låg, under 10 0C.

Så för 2024 kommer vi att vilja starta tidigt igen. För södra Östersjön, Öresund blir aktuella datum 8 april (nymåne) och 24 april (fullmåne). I mellersta och norra Östersjön kan dagar runt den 8 maj (nymåne) och 23 maj (fullmåne) vara intressanta, om vi får en tidig och varm vår som förra året. Vi återkommer såklart i god tid om detta.

Totalt i år har vi sammanställt och publicerat 5 rapporter på Tångbloggen där vi tar upp intressanta bidrag som kommit in. Frida Ahnström gjorde även i år en längre tur med sin segelbåt och kollade livet i blåstång från Lidö, Norrtälje till Åland. Där blev det flera lokaler och sen tillbaka till Sverige. Imponerande insamling även i år!

Kamouflerad tånggråsugga, blåmussla och mossdjurskoloni och betad blåstång med tångludd. Foto: Ann-Mari Normann

Talesättet ”En bild säger mer än tusen ord” stämmer verkligen och det är därför vi uppskattar alla fina foton som kommer in till Algforskarsommar. Utöver många foton på smådjur som deltagare både räknat till antal och fotograferat i samband med Uppgift 1, ”Livet i en tångruska”. Som förra året har det kommit in flera fynd av elegant tångräka (eller kortfingrad tångräka som den också kallas), Palaemon elegans, som verkar vara på spridning norrut i Östersjön. Spännande! Detta visar att vi behöver följa och få in mer information om hur djursamhället och påväxten förändras på olika platser utmed vår långa kust, för att se storskaliga förändringar över tid och förstå vad dessa kan bero på.

Jan-Erik Andersson har gjort en stor insats i Kolleviken, Karlshamn, där han under året genomfört alla tre uppgifterna och dokumenterat mognaden av blåstång, djurlivet i tången och även beräknat proportionen av sommar och höstförökande blåstång utmed en bit av viken. Genom att med jämna mellanrum bestämma om det var en sommar- eller höstförökande planta kom Jan-Erik fram till att 60 % av beståndet var höstförökande. Botten har en ganska riklig vegetation av fintrådiga alger under sommaren som minskar på hösten.

Vi hoppas att många som deltagit i år vill fortsätta och upprepa uppgifterna även nästa år, eftersom återbesök på samma lokal gör informationen som vi får in extra värdefull. Då kan vi få en bättre bild av platsen och hur den varierar mellan olika år. Vilka förändringar orsakas av en varm sommar, en kall vår eller en lång lågvattensperiod, till exempel. Stormar som Babet, med våldsamma vågor och högvatten som nyligen drog in över södra Sverige, kan förändra stränderna och slita loss mycket blåstång. Det påverkar såklart även djurlivet. Men hur då, och hur länge?

När vintern är över och solen och värmen åter kommit tillbaka hoppas vi att Du gärna tar Dig till en strand full med tång och deltar i Algforskarsommar 2024.

Stort TACK för alla bidrag! Vi hörs till våren.

Bästa hälsningar från Algforskarsommars projektledning

Lena Kautsky och Ellen Schagerström

Read Full Post »

Algskål gjord av fingertare. Blir extra vacker när ljuset lyser igenom.

I helgen deltog Tångbloggen på Kulturstation Refsnäs konstutställning i Rådmansö församlingshem. Där fanns en mängd konstnärliga uttryck, allt ifrån målningar gjorda i akvarell, till akryl och bivax. Men också vackra trasmattor och spännande former i trästockar och rötter.  Vi var tio utställare och många besökare passerade förbi under dagen.

 

 

Bordet är dukat med alger. Tänk vad mycket det går att göra av alger!

Min del av utställningen bestod av ett par större skålar gjorda av Laminaria digitata, fingertare och små skålar gjorda av Cladophora glomerata, grönslick.

Jag ställde även ut tavlor med gäddnate och violettslick från bryggan vid Räfsnäs och en massa kort med pressade alger både från Östersjön och västkusten. Många av besökarna fastnade vid väggen med skisser på smådjur och plankton i Östersjöns vatten och mina pressade alger från bägge kuster. Detta var första gången som Tångbloggen deltog i en konstutställning. Det gav helt klart mersmak. Hoppas kunna vara även nästa år!

En vägg fylld med illustrationer och pressade alger från Östersjön och Västerhavet.

Read Full Post »

Nyss hemkommen från västkusten var det dags att ta ett dopp vid bryggan. Inte alls lika varmt i vattnet bara ca 16 0C jämfört med västkusten, på Tjärnö där det var ca 18-19 0C.

Efter att det regnat var vattnet ganska gulbrunt i förrgår men idag skiftade det i grönt. Det blåser ganska bra idag också här på Räfsnäs. Men det blev förstås ett bad ändå.

Vid bryggan mellan blåstången syns lite knippvattenblom i ytan.

Efter badet var den första uppgiften att kolla på min havstulpansplatta som ingår i Svenska Båtunionens Havstulpansprojekt. Prognosen för när havstulpanerna kommer och sätter sig på bryggpålar, bojar, båtbottnar och annat hårt substrat är att de brukar dyka upp i slutet av juli eller början av augusti

Och visst blev det så i år också. Det fanns några få större som nog kommit för någon vecka sedan, men det var fullt med en massa små havstulpaner också. Så nu har de kommit och det är dags att rensa bort dom från båtskrovet. Vi har inte lagt i vår båt ännu utan det blir nog först om en vecka. Med lite tur så slipper vi en massa havstulpaner och även mossdjur som också kommit och satt sig på plattan.

Havstulpansplattan full av nya små havstulpaner. Svårt att räkna alla.

Tittar du nära på en mossdjurskoloni går det att se de enskilda små rutorna där det sitter ett litet djur och filtrerar små partiklar ur vattnet som det sedan äter. Det ser ut på bilden som om det redan har koloniserat någon liten brunalg i många av rutorna och gör att de ser bruna ut. Levande mossdjur syns inte i denna förstoring utan de ser vita ut. Det syns också små gröna trådar på bojen. Det kan vara grönslick.

Flera mossdjurskolonier och en platta från en havstulpan.

Det finns en sak till som det kan vara dags att kolla efter och det är cyanobakterieblomningar. Den första brukar komma lagom till Almedalsveckan på Gotland i slutet av juli. Den syns på satellitbilder och eftersom det är politikervecka brukar det bli ganska många rapporter. När det blir soligt och framförallt lugnt och stilla kan det dyka upp nya cyanobakterieblomningar. Så länge det blåser blandas vattnet om och blomningen eller tillväxten av cyanobakterierna syns inte. Det är först i slutet på blomningen och om det slutar blåsa som de flyter upp till ytan.  Så uppgift nummer två var att ta med planktonhåven till bryggan och dra ett par meter i ytvattnet för att se hur mycket cyanobakterier det fanns. Den grönaktiga färgen och små, små barrliknande växtplankton hade redan gett mig en ledtråd när jag badade.

Plantkonhåv full med cyanobakterier.

Och visst stämde det! Vattnet är fullt av knippvattenblom, Aphanizomenon spp.

Knippvattenblom i en petriskål. Fotograferad i mikroskop.

Så nu till min prediktion. Efter att ha kollat på SMHI:s väderprognos så kommer det att blåsa mycket mindre på lördag den 29 juli och det blir en solig och varm dag. Då kommer cyanobakterieblomningen, huvudsakligen bestående av knippvattenblom att flyta upp till ytan och ansamlas utmed stränderna i skärgården. Blir spännande att se om jag får rätt även denna gång.

Read Full Post »

Efter en underbar helg i Tunstad nära Lysekil på västkusten hann vi stanna till vid den närmsta stranden i Sandvik. Det går ju inte att ha varit på västkusten utan att få en stund vid havet. Det visade sig vara riktigt lågt vattenstånd och det låg en massa öronmaneter uppe på sanden.  På stenarna syns vita fläckar – det är japanska ostron och de små vita fläckarna är havstulpaner.

Många öronmaneter ligger och blänker på stranden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Öronmaneten bildar ett vackert mönster på sanden bredvid en grupp med blåmusslor och några tomma ostronskal.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mellan stenarna högre upp på stranden låg högar med långa skott av ålgräs som redan vuxit sig ganska stora tillsammans med årets sudare. Det fanns också många nya skott av sargassosnärja med sina typiska små runda flytblåsor.  Det måste ha blåst bra för någon dag sedan för att rycka loss både alla alger och få dom och öronmaneterna att driva iland i viken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det låg också en hel del blåstång uppspolad på land i solen. Här på västkusten har ju blåstången varit mogen att släppa ut sina ägg- och spermiesamlingar länge. När jag tittade närmare så syntes tydliga små högar med orangefärgade spermie ovanpå förökningstoppen. Detta skulle inte gå att få se hos blåstång som ligger och torkar på en strand i Östersjön. Det är bara blåstångsplantor från en tidvattenkust som går att lura till att släppa ut om de blir torrlagda fastän det är ett tag till fullmånekvällen. Får blåstången ligga torr för länge dör den utan att släppa ut några ägg eller spermier. Blåstången har levt under ytan i Östersjön så länge att den förlorat denna signal att ligga torrlagd när tidvattnet drar sig tillbaka och sen släppa ut när vattnet kommer tillbaka.

Tydliga små högar med spermier på blåstången

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu är jag tillbaka vid min brygga på Rådmansö och kommer att hålla koll på om blåstången är färdig att föröka sig. Temperaturen i vattnet är runt 11 oC så det är bara att hålla tummarna och se vad som händer i kväll.

Read Full Post »

Blåstången är mogen i södra Östersjön!

De första rapporterna om att blåstången är redo att föröka sig kom redan vid fullmånen den 6 maj från södra Östersjön. Vattentemperaturen hade då nått över 10 grader. Det ser ut som om detta kan vara den kritiska temperaturen för att nå fullt mogna förökningstoppar.

Fullmåne på väg upp över horisonten på Räfsnäs.

Vi väntar därför med spänning på fler rapporter från ett antal Naturum, naturskolor och privatpersoner som anmält sitt deltagande i denna uppgift för 2023. Vi saknar fortfarande deltagande från Bottenhavet, från Gräsö och upp till den nordligaste utbredningen i närheten av Norrbyn, Umeå universitets marina fältstation. Så en liten önskan från oss till Dig som läser detta om du befinner dig längs Bottenhavet. Det går jättebra att deltaga under juni och juli med att bestämma när tången blir mogen utmed kusten i Bottenhavet.

Igår den 19 maj inföll nymånen. Kunde det vara dags för förökning även i norra Östersjön?  Tveksamt, för vattentemperaturen vid min brygga i Räfsnäs var fortfarande inte mer än cirka 9 0C. Jag snittade några tångtoppar för att kolla läget. De ser ut att vara på väg att bli mogna men det dröjer nog till fullmånen 4 juni. Varför gör jag denna bedömning? Jo, för att det visserligen syns lite blekt gulgröna äggsamlingar som också ramlar ur förökningstoppen, men de måste vara tydligt olivgröna för att vara helt mogna. Hittade inte någon tydlig hanplanta, så jag bifogar bara ett foto taget med lite sned belysning.

På fotot, taget med mobilen, syns äggsamlingar som gryn på botten av petriskålen. Tittar man noga syns det också små högar av dom ovanpå förökningstoppen. De har släpps ut när förökningstoppen ligger helt stilla i skålen.

Det dröjer nog två veckor till innan vattentemperaturen är tillräckligt hög och årets första stora utsläpp sker. Tångbloggen kommer att delta i ett större försök den 30 maj att etablera blåstång på ett stenrev vid Riddersholm på Rådmansö några dagar före fullmåne. Projektet genomförs i Skärgårdsstiftensens regi tillsammans med Sveriges Vattenekologer och Sportfiskarna med målsättningen att förbättra fisket. Vi kommer såklart att berätta mer om detta senare.

Idag passade jag också på att kolla antalet arter i en stor och fin tångplanta eftersom det snart är Biologiska Mångfaldens Dag och då har vi som håller i Algforskarsommar utlyst en liten tävling! Vem hittar flest arter i en tångruska? Ett tips kan vara att ta en stor planta där det kan finnas plats både för fler individer av varje art men också fler arter.

I min blåstångsplanta hittade jag nio arter eller grupper. Allra flest var tångmärlorna med 30 stycken små individer och en bamse- stor. Jag hittade också två nattsländelarver. De ingår i min satsning för året att lära mig bestämma till art om möjligt.

Detta blir startskottet för uppgiften att undersöka djurlivet i tångruskor utmed vår långa kust i Östersjön. Kom ihåg att ta med en vit balja och en måttstock, mät plantans längd och skicka med foton och ange koordinater på var plantan plockades.

Hjälp att artbestämma dina fynd finns på Livet i Havet och skaffa gärna Växter och djur i Östersjön.

Read Full Post »

Är det verkligen läge att starta medborgarprojektet Algforskarsommar redan nu? 

Helt klart finns det inte några vårkänslor, än mindre sommarkänslor, under en promenad längs stranden på Räfsnäs, Rådmansö norr om Stockholm när snön yr runt öronen. Men skillnaderna är stora utmed vår långa och varierade kust från Västerhavet via Egentliga Östersjön och in i Bottenhavet. Men svaret blir ändå ja, för på västkusten nära Strömstad har tångplantorna redan stora förökningstoppar.

På bilden syns en tångplanta med stora förökningstoppar som ligger på sanden och värms av solen. En liten trubbig strandsnäcka, Littorina obtusata är ute och kryper på tången

Samtidigt i norra delen av Stockholms skärgård har anlagen till förökningstoppar knappt kommit igång. Och vattnet är fortfarande jättekallt, bara runt 2,5 grader.

De nya anlagen till förökningstoppar går att skymta som ljusare vävnad i topparna, men de är långt ifrån mogna.

Så det är helt klart att det är dags att starta Algforskarsommar extra tidigt för att få tydliga resultat på när blåstången blir mogen utmed olika delar av vår långa kust. Första provtagningstillfällena är planerade till vecka 14, någon av dagarna före fullmånen på skärtorsdagen den 6 april.

Nu letar vi efter fler algentusiaster som kan tänka sig att doppa handen i kallt vatten, plocka upp några grenar med förökningstoppar, snitta och bedöma hur mogen tången är och samtidigt mäta vattentemperaturen. Det vi önskar oss är att du kan komma tillbaka till samma plats vid flera olika tillfällen. Helst var 14e dag tills tången är mogen hos dig. I Öresund kanske undersökningen redan är klar i början på maj men i Bottenhavet först i början av juli. Men alla mätningar är till hjälp även om det bara blir vid ett eller ett par tillfällen. Så tveka inte att vara med i årets Algforskarsommar!

Beskrivning av uppgiften hittar du på länken SU.SE/ALGFORSKARSOMMAR och där finns även ett dokument med tiderna för provtagningar. Välj ett datum som fungerar bäst för dig i den markerade veckan. Glöm inte att skicka med foton på tångtoppar och snitt. Allt data skickas via epost till algforskarsommar@su.se.

Vi hoppas att många vill delta och bidra med uppgifter om när blåstången mognar i Östersjön och tackar på förhand!

Hälsar

Lena och Ellen.

Read Full Post »

Årets första vykort kommer från västkusten, nära Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad. Det hade regnat en massa och på många ställen är det översvämningar. Stigen ner mot Ängklåvbukten, på Saltö var full med små pölar ock likande mer en bäck än en skogsstig.

Väl framme vid stranden var det nästan som ett litet vattenfall där det bildats en massa skum innan vattnet rann ut mellan blocken till havet. Tur för oss var det uppehåll i regnet men de regntunga molnen var inte långt borta.

Allt regnvatten för med sig en massa brunfärgat vatten full med humusämnen som läckt ut från löv och barr på land. Färgen syntes tydligt när jag gick ut på piren.

Det gjorde det svårt att se botten och knöltångsplantorna skymtade vid ytan vid piren på Svallhagen, en av mina andra favoritstränder som jag alltid besöker när jag kommer till Tjärnö. Det var t.o.m. svårt att hitta några japanska jätteostron till middagen i det grumliga vattnet. På sidan om stenpiren syntes några knöltångsplantor sticka upp vid ytan.

Besöket blev kort denna gång. Vi höll på att blåsa och regna bort! På vägen hem till Stockholm och Räfsnäs tog vi vägen söder om Vänern, via Trollhättan mot Örebro för att slippa hamna i något område med stora översvämningar.

Vi hittade en informativ och spännande  skylt på rastplatsen vid Borasjön där vi drack en kopp kaffe. Platsen finns markerad med en cirkel och ligger ca 78 meter över havsnivån. Den har sats upp av SMHI, Länsstyrelsen i Örebro län och Havs- och vattenmyndigheten och visar vattendelaren mellan Västerhavet och Östersjön.

Just här är det nästan lika långt för vattnet att ta sig antingen till Västerhavet för vattnet i Borasjön, som för vattnet i närmaste sjö på andra sidan krönet några hundra meter bort, att ta sig till Östersjön. En lite hissnande tanke att vattnet i Borasjön som nu ligger frusen kommer att kunna hamna i Göta älv och rinna ut på västkusten med tiden.

De stora översvämningarna som vi hör rapporter om i TV varje dag nu innebär att det kommer att läcka mycket humusämnen och näring från översvämmade marker. Som syns bakom reportern är vattnet som forskar förbi brunt. Det är Lagan som passerar Värnamo på sin väg ner till havet och Laholmsbukten.

Beroende på sitt avrinningsområde kommer vattnet att via mindre eller större vattendrag med tiden hamna någonstans utmed kusten. Effekten blir lokalt lägre salthalt och genom att vattnet innehåller både humus och näringsämnen kommer det att gynna tillväxten av växtplankton och alger under vårvintern när ljuset kommer tillbaka. Skall med spänning följa hur denna tidiga tillförsel av näring kan påverka bottenvegetation och algblomningar lokalt, både hemmavid på Räfsnäs, Rådmansö i Norrtälje och på Tjärnö.

Read Full Post »

Det är alltid lika spännande att ta en liten promenad utmed stranden vid Räfsnäs. Även om vädret är grått kan det dyka upp något att kolla på. Igår var det lågt vattenstånd och hela tångvallen låg torrlagd. Den består av blåstång och fintrådiga brunalger.

 

Utanför på sanden låg ett tjockt bälte av indrivna cyanobakterier, ett vackert mörkt grönblått täcke. Aha, en tidig höstblomning av knippvattenblom, Aphanizomenon flos-aquae, den art av trådformiga cyanobakterier som går att hitta under den kalla årstiden i Östersjön.

 

 

 

 

 

 

Knippvattenblom är lätt att känna igen när man tittar lite noga där den ligger i vattnet. De ser ut som små mörka barr. På stranden låg också några döda skal av hjärtmussla och avbrutna strån av vass sticker upp ur botten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var lite kallt när jag stoppade ner händerna och samlade in lite knippvattenblom i händerna. Men de blir  riktigt fina när man tittar på dom på nära håll. Då går det nästan att se att varje litet ”barr” består av en bunt små trådar som sitter ihop. Undrar vad jag kan hitta nästa gång jag kommer ner till någon av mina favorit stränder här på Rådmansö?

Read Full Post »

Det börjar bli lite svalare i vattnet. Vid min brygga i Räfsnäs, nära Kapellskär på Rådmansö var det drygt 16 0C i helgen. Vattenståndet kommer säkert att öka senare under hösten och vara som högst under vintern. Så nu är det nog snart sista chansen att kolla på djurlivet i blåstången om du inte vill bli blöt och frysa i det allt kallare vattnet. Men det är ett högtryck på gång över Östersjön, vilket innebär att det just nu och den kommande veckan kommer att vara lågt vattenstånd. Då blir det lättare att komma åt blåstångsplantorna. Med gå ändå så långt ut i vattnet att de är helt under ytan, för annars har många av kräftdjuren simmat sin väg. 

De grundast sittande tångplantorna får lite regndroppar på sig dessutom.

Proverna från tångruskorna vid min brygga är fulla med smådjur. Det ser ut att ha varit en bra rekrytering av tångmärlor, tånggråsuggor och även av både båtsnäckor och ovala dammsnäckor. Fjädermygglarver finns det också gott om och en och annan småspigg ramlade ur tången när jag skakade den. 

Blåstångsplantor kan ha ganska mycket påväxt på de äldre delarna av olika arter av alger, mossdjur och havstulpaner. Detta är delar som inte längre växer eller har ett skyddande slem för att minska etablering av sporer och larver. Så det skadar inte tångplantan nämnvärt. Däremot är årets nya skott, där huvuddelen av produktionen sker, fortfarande rena och utan påväxt. 

Den första arten som brukar dyka upp såhär på hösten är ullsläke, Ceramium tenuicorne, en rödalg. Den sätter sig gärna vid flytblåsorna som ju växte ut i maj för sådär 3 månader sedan. Tittar man riktigt noga går det att se att de ofta växer ut ifrån en gammal hårgrop, där håren försvunnit och det nu finns en perfekt lagom stor grop för en spor att fästa sig i.  

Den vanligaste frågan som vi fått in de senaste veckorna kommer från Stockholms skärgård och handlar om vad det beror på att det driver in så mycket tång till stränderna. Flera skriver att de aldrig sett så mycket tång tidigare. Och är det ett positivt eller negativt tecken på tillståndet i skärgården? 

Massor med tång har samlats utanför vassen. Det mesta är gamla grenar som håller på att brytas ner.

Orsaken är att det finns mer tång än tidigare och hänger ihop med att vintrarna inte är så långa och kalla längre. Det bildas inte lika mycket tjocka isar som skrapar bort den grunt växande blåstången när islossningen sker. Och dessutom har vår bättre rening av avloppsvatten gjort att vattnet blivit klarare och ljuset kan nå längre ner i vattenmassan. Ljuset räcker till för blåstången att växa ner till 6 – 8 meter i många områden. Nästan lika djupt som på 1940-50-talet, innan vi började släppa ut orenat avloppsvatten från alla vattenklosetter. 

Det är en naturlig process att de största och äldsta grenarna av blåstång som har många förökningstoppar delvis vissnar, lossnar och driver iväg till någon skyddad vik. Finns det inga större föroreningskällor som en båthamn eller utsläpp från en industri eller reningsverk i närheten är det bara att samla och kompostera. Utmärkt att gödsla potatisodlingen med nästa år.

Tillbaka till lågvattenperioden som kommer att vara i minst en vecka enligt prognosen. Den 3e september när fotot togs i Riddersholm var vattenståndet ca 10 cm under medelvattenstånd. Mycket av den grunt växande blåstången låg nästan helt torrlagd. Den 9e september anges i SMHI:s prognos att vattenståndet kommer att minska med ytterligare 10 cm, till -20 cm eller ännu mer. Fortsätter det att vara långa perioder med lågvatten kan det innebära att den riktigt grunt växande blåstången vissnar och dör. Vår blåstång i Östersjön är anpassad till ett liv under ytan och har tappat förmågan att tåla uttorkning på samma sätt som blåstången på västkusten. 

Den översta tången håller på att torka in. Sjunker vattenståndet ytterligare 10 cm och den blir liggande ovanför vattnet i en vecka kommer nog stora delar att dö. Och såhär ser det ut utmed stora delar av den svenska östersjökusten.

Så skulle det bli vanligare med långa perioder med högtryck och lågvatten i början av hösten och inte bara på våren kan det kanske minska bestånden av de allra grundast levande blåstångsplantorna. Resultatet kanske kommer att likna det som kalla vintrar gjorde förr, genom att skrapa bort de grunt levande plantorna. Men i framtiden kanske det istället är risken för uttorkning under lågvattenperioder som skadar den grunt växande blåstången. Framtiden får utvisa vad som händer.

Hursomhelst vi på Algforskarsommar hoppas på lite fler rapporter från våra tappra algforskare innan hösten gör sitt intåg och vi avslutar projektet för i år.

Read Full Post »

Tog en tur ut med båten för några dagar sedan. Nu är augusti snart slut, så det gäller att ta tillvara dessa härliga soliga dagar. På utsidan av skären vid Vattungarna, som ligger långt ut i havet utanför Kapellskär, växte ett vackert grönt bälte av grönslick, Cladophora glomerata. Vilken härlig färg! Den varierar från blekgrönt till mörkare klart grön. Och ett fin-fint blåstångsbälte utan någon annan påväxt än tångludd, Elachista fucicola. Ett tecken på att havet är rent och ser ut som det skall.

När jag tittade närmare så ser det lite mer gulbrunt ut på vissa ställen. Det visade sig vara korvsnöre, Scytosiphon lomentaria som växte kanske lite mer skyddat från vågorna. De har fått sitt namn för att den ogrenade tråden kan bli avsnörd, så att det ser ut som små korvar i en lång rad. Det var inte speciellt tydligt när jag tog hem lite och fotograferade på en tallrik och sedan pressade några exemplar till mitt herbarium.

Korvsnöre är en av de marina alger som klarar av att leva i Östersjön, trots den låga salthalten. Dessutom går den att plocka och äta. Måste erkänna att jag inte har provat att äta den så jag vet inte hur den smakar. Får testa nästa gång vi är ute och kan plocka lite med hem.

På andra sidan av ön ligger ett smalt skyddat sund. Spännande att se vad som kunde växa där! Där fanns inte mycket grönslick utmed strandlinjen. Det såg snarare ut som lite grönt, löst sediment på klippytan. Kunde först inte förstå vad det var som såg ut att stå upp i vattnet direkt från klippan utmed strandkanten. Ser ut som en rotad vattenväxt… Men den kan ju inte fästa sig på klippan?

När jag plockat upp slingorna visste jag vad de styva bladen som sitter i kransar var – hornsärv, Ceratophyllum demersum. Färgen var mörkgrön-rödbrun, men kan variera beroende på ljustillgång. 

Bladen till hornsärv är en till två gånger gaffelgreniga, med små taggiga utskott i kanten på bladet. Hornsärven är flerårig och övervintrar som små plantor. Troligtvis kan det ibland bli mycket grumligt i det grunda sundet, vilket den klarar bra. Den förökar sig ju huvudsakligen genom att bitar lossnar som sedan kan rota sig på nytt eller bara fortsätta att driva runt. 

Hornsärv förekommer över hela världen och gynnas av näringsrikt vatten. Den finns också i en helt annan miljö än i ett sund skyddat av vågor i ytterskärgården. Vi har den nämligen i vår artrika damm som vi byggt för över ett år sedan på tomten. 

Vår damm. Den får sitt vatten via avrinning från taket när det regnar. Det finns tre små dammar ner till den stora dammen, där den översta har lite mer fintrådiga alger och den nedersta är ganska näringsfattig.

Måste göra en artlista på alla vattenväxter som trivs tillsammans i dammens grunda och varma vatten. Får bli ett nytt inlägg på Tångbloggen snart –även om det inte handlar om Östersjöns bräckta vattenmiljöer.

Read Full Post »

Older Posts »