Tisdagen börjar med öppnandet av ett nytt ämne “From genes to ecosystems: Effects of global change”. Inledande talare är professor Filip Volckaert från Belgien, som pratar om intraspecifik biodiversitet på en genetisk nivå. För tre år sedan hade jag inte förstått mycket av det han säger, men efter att ha hängt över axeln på min kollega Angelica Ardehed som är genetiker och tar fram DNA ur all tång som jag släpar upp ur vattnet, så följer jag med riktigt bra. Tack Angelica!
Det här var ett riktigt bra inledande tal till ämnet. Filip Volckaert lägger upp en bra start för dagens talare genom att gå igenom de genetiska grunderna. Tångbloggen håller sin presentation i eftermiddag i denna kategori. Nu kan jag hänvisa till denna föreläsning istället för att lägga tid på att själv förklara. Ypperligt!
Filip Volckaert sammanfattar genetik
Under den efterföljande diskussionen kring behovet av biologer att även läsa kurser inom policy, juridik och ekonomi och EUs nätverk av regler, kommenterar Volckaert “I live in Belgium, yes, but Brussels is abroad for me. I send postcards home when I go there.” En kommentar i sann Groucho Marx-stil.
Först ut av presentationerna är Mike Elliot från University of Hull som sammanfattar ”Conceptual models of the consequences of global climate change for estuaries and seas”. Han varnar för at than kommer få våra hjärnor att explodera med mängden “horrendograms” han kommer att visa. Själv är jag rätt förtjust i konceptuella modeller, men det kan bli för mycket av en god sak. Vi överlever dock. Många av modellerna är riktigt bra, men lite färg hade ju inte skadat. Det är en suverän sammanfattning av vad som måste göras för att uppnå EUs marina direktiv. Mike avslutar föreläsningen med en bild av ”to do”-listan som i alla fall gör mig matt. Man önskar att politikerna kunde förstå hur mycket jobb som krävs för detta.
”Om vi bara kan ta reda på allt det här så kan vi uppnå god ekologisk status
Guillem Chust från Spanien följer upp med ”Vulnerability of estuarine species and communities under climate change”. Han har undersökt hur varmare klimat påverkar spridningen av sjögräset Zostera noltii längs den baskiska kusten genom att koppla hydromorfologiska modeller med species distribution (utbredning) modeller. Han visar hur sjögräsets utbredning skulle förändras vid två olika scenarier av höjd temperatur och höjd havsnivå, med minskningar mellan 20-40 %. Han visar även en kul setup där de försöker återskapa en sjögräsäng genom att ställa ut lådor med sediment i vilka man har planterat Zostera noltii. Blir lite sugen på att försöka anlägga en egen ålgräsäng med vårt sjögräs Zostera marina utanför Askölabbet, minsann.
Nästa talare visar sig vara en gammal bekant från Tjärnö, Greg Charrier. Han var en av lärarna på en kurs i genetiska metoder som jag gick där för något år sedan. Världen är liten, och den marinbiologiska än mindre. Greg, som nu är tillbaks i Frankrike, pratar om ”Integrative approach on the responses of a coastal fish to global warming”. De har arbetat med flundra (Platichthys flesus) som visat sig vara en bra indikator för vattenkvalitet och stress, längs franska, spanska och portugisiska altlantkusten. Genom så kallade common garden experiment har de undersökt om populationerna i söder, som är på gränsen av flundrans utbredning, är mer toleranta mot varma temperaturer (temperatur stress) än de övriga. De har även testat känsligheten mot olika kemikalier (kemisk stress) och låga syrehalter (hypoxisk stress). Stressen mäts genom att jämföra hur mycket små stressade flundror växer jämfört med ostressade, samt genom olika metabola processer.
Morgana Tagliarolo från Rhodes University forskar på vikla mekanismer som ligger bakom utbredningen av de två musslorna Perna perna och Mytilus galloprovincialis (släkting till vår blåmussla Mytilus edulis) utanför namibiska och sydaftikanska kusten. Inte illa! Perna perna är den lokala musslan, och Mytilus galloprovincialis har kommit in senare och klassas som invasiv. Morgana har undersökt ifall deras metabolism skiljer sig, vilket i praktiken innebär att undersöka vem som växer snabbast och på så sätt kan konkurrera om utrymme och mat bättre, och ifall metabolismen är olika mellan arterna i olika temperaturer. Sydafrikanska kusten har tidvatten, och musslorna växer grunt, vilket innebär att de ibland ligger torrlagda vid lågvatten. Därför har de mätt både i vatten och i luft, för att få en verklig bild av musslornas liv. Det är viktigt att göra studier med ekologisk relevans, vilket inte alla kommer ihåg.
Efter kaffe pausen (mini-lunch) med en liten kopp Svarta Döden slår vi oss ner för att lyssna på Adriana Verges föredrag om ”Climate-driven shifts in herbivory and the disapperance of kelp forrests in eastern Australia”. Hon fokuserar på vad som kommer hända när de algätande fiskarna som håller korallreven rena i tropiska vatten, flyttar in i tempererade vatten på grund av temperaturhöjning i havet. På korallreven är fiskarna nyckeln till att hålla revet rent från alger så att korallerna inte kvävs eller skuggas. Men i tempererade vatten är det makroalgerna som är grunden i systemet, träden i skogen, så att säga. De kan inte stå emot en så kraftig betning som korallrevsfiskarna utövar.
Skräckfilm för tångälskare
Inventeringar av kelpskogarna längs östra Australien visar att kelpen har minskat sedan 2002, på vissa lokaler har den betats bort helt. Adriana visar filmer där de satt ut kelp plantor och filmat hur snabbt fisk och sjöborrar, två ökända kelpätare, hittar och äter upp kelpen. Forskningen ingår i ett samarbete med bland annat Japan, som har samma problem.
B Duarte fortsätter i samma linje, men upp på land, med ” The impact of extreme temperature events on halophytic vegetation”. Att vara halophyt betyder att man, som växt, klarar av att växa i salta miljöer och att man i vissa fall även växer bättre där. Camargue- deltat i södra Frankrike är en mycket bra plats till exempel. Dessa växter måste ofta klara av att växa periodvis mer eller mindre under vatten, vilket kan medföra låg eller obefintlig tillgång på syre för rötterna, ibland även i perioder av torka. Ett tufft liv. Resultaten visar att halophyter generellt inte påverkas nämnvärt av kallare perioder, men att extrema perioder av värme medför en stor förlust av energi för denna grupp av växter.
Vi återvänder ner i havet och våra makroalger med I Rodils presentation ”Effects of global climate change factors on macroalgae subsides and consequent impacts on sandy beach consumers” som visar att sandstränder inte är de marina öknar som man tidigare trott, eftersom de tillförs makroalger från intilliggande hårdbottnar, vilket möjliggör en rikare fauna. Om näringsinnehållet i makroalgerna påverkas negativt av klimatförändringar kommer detta i sin tur att påverka sandsträndernas djursamhälle. Men hur? Spännande forskning på Laminaria ochroleuca och Sargassum muticum följer, och kopplas sedan till sandstrandens djur. En kul studie i flera steg som ser till systemet som helhet och länkar två skilda habitat.
Det är alltid härligt att se på vackra bilder av marina organismer. Tångbloggen är ju generellt positiva till alger, men det finns tillfällen när de inte är önskvärda. Aschwin Engelen forskar på korallerlängs Portugals kust och presenterar sin grupps forskning ”Temperate gorgonians under invasive seaweed proliferation and acidification preassure”, vilket visar hur invasiva alger kväver koraller. Mest framträdande är den invasiva rödalgen Asparagopsis armata. Men korallerna brottas även med problem med infektioner som orsakas av för varmt vatten och rent mekaniska skador från fisklinor.
För att verkligen få en klar bild av vad som påverkar korallerna, har man även kartlagt alla mikrober på korallerna (microbiome) genom genetisk sekvensering. Man ser att många arter har unika mikrober som de inte delar med närbesläktade arter.
Genom att utsätta koraller för olika alger genom att låta vatten från en alg passera korallen, kunde man se hur mikroberna svarar på algens kemiska signal genom att flytta sig undan. Detta skulle kunna medföra att korallens försvar mot invasion sänks och möjliggör för algen att kunna fästa på korallen. Spännande.
Efter en långlunch med dopp i Atlantens uppfriskande vatten (16 grader varmt, minsann) återvände vi till konferensen för att lyssna på presentationen med bästa titeln ”Photosynthetic sea slugs and global climate change: The role of kleptoplasty in a changing world”. Giselle Dionisio arbetar med den underbara lilla gröna sammetssnigeln Elysia viridis och har undersökt hur de kloroplaster som den tar upp ur algerna den äter, klarar sig vid höga temperaturer. Kleptoplasti (stulna kloroplaster) är komplext, man vet väldigt lite om dem, så det var mycket kul att lyssna på, och vi hade en lång och spännande pratstund efteråt.
Kleptoplast – ett favoritord
Efter ett sockerfyllt fika var det så dags för Tångbloggen att berätta om smaltångens underliga skillnader mellan hanar och honor (mer om detta över en öl eller i den kommande avhandlingen).
Smaltångens magiska värld!
Efter tio minuters presentation och några bra frågor var det så dags att traska 50 meter till postersessionen som hölls i ett vackert hus med typisk portugisisk kakelfasad.
Tjusigt värre och mycket pittoreskt
Kakafoni är ett sällan använt ord, men det beskriver bra det som utbröt. 200 forskare i ett litet rum, öl, vin, fruktjos och tapas och 60 posters som alla vill läsa och diskutera. Vetenskapligt mingel när det är som bäst. Värt att notera är att öl i Portugal kommer i 20 cl flaskor! Det kallas en munfull i andra länder.
Löjligt liten!
Efter att ha pratat och diskuterat i över två timmar så är vi nu åter på hotellet för en paus innan middagen. Gårdagen gick i molluskernas tecken, idag tänkte vi ge oss på Crustacea (kräftdjur).
Read Full Post »
Björn Risinger på kroken utanför Gotland.
Vid denna djupdykning satt vi i stora mingelsalen. Projektledare Mats Lindegarth står till höger vid fönstret.
Tre stadier när en ny art kommer in i svenska vatten miljöer. Åtgärder: Förebygga –snabb upptäckt/utrota – begränsa och kontrollera.
Sif Johansson presenterar projektet och en sammanställning över de sex pågående studierna.
Studien genomfördes och presenterade av enveco en grupp som just fokuserat på ekonomiska värderingar av miljön
Lilla auditoriet fyllde snabbt upp
Lite smått o gott till kaffet.
En botanisk promenad i Portugals sol
Lite oväntad kolonialism i form av en enorm samling
Ett fantastiskt keramikfat, notera tången!
Mmmmmm. Krabba, musslor, långhalsar och räkor.
Filip Volckaert sammanfattar genetik
”Om vi bara kan ta reda på allt det här så kan vi uppnå god ekologisk status
Skräckfilm för tångälskare
Kleptoplast – ett favoritord
Smaltångens magiska värld!
Tjusigt värre och mycket pittoreskt
Löjligt liten!
Viktiga män i kostym
Anne Magurran visar tänkvärda bilder
Inte illa, men var är kaffet?
Plast ställer till det stort som smått. 
En vanlig måndag på jobbet
Tångbloggen 