Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for maj, 2014

Idag kom den årliga Havet- rapporten från Havsmiljöinstitutet där DU kan läsa om hur det står till med vattnet som omger vårt land.

Har du båt? Är du ute på sjön? Nu efterlyser Havsmiljöinstitutet även hjälp från havsintresserade som är ute på sjön och kan tänka sig att mäta siktdjup och bidra med data till världens största kartläggning av plankton. Följ länken och se hur lätt det är.

Har du inte bokat upp 2-10 augusti så kan vi tipsa om Västerhavsveckan, som är full av intressanta och kul aktiviteter. Spana in schemat och planera för en kul vecka!

Sommar i havet!

Sommar i havet!

Annonser

Read Full Post »

Här kommer en kort rapport om läget i det översta bältet utmed stranden. 
Vattennivån är fortfarande låg och blåstångens förökningstoppar hos de grunt växande plantorna ligger och flyter i ytan. Djupare sittande förökningstoppar kommer det att ta ytterligare flera veckor för att växa ut och mogna. I den grunda viken finns redan små fiskyngel av skrubbskädda. Många tecken finns på att våren och sommaren är tidiga också i havet. Är du ute i skärgården kommer du att se att det finns ett brett grönt bälte, delvis ovanför vattenytan. Det är grönslicken som redan vuxit till sig och ligger som en skir ljusgrön bård utmed klipporna.

Bild

Såhär års är det ofta som det kan se ut som en algblomning ilanddriven i strandkanten. Det är inte alger utan pollen ifrån olika landväxter, som björk, tall och många andra arter. Pollen är gulaktiga till färgen och ser ut att ligga mer som ovanpå vattenytan än de små mikroskopiska växtplankton och cyanobakterier som bildar algblomningar.

Bild

Bild från hamnen i Uttervik en solig majmorgon. 

Vi provade att samla in blåmusslor som vi kokade till lunchen och provsmakade. Östersjöns blåmusslor blir inte mycket mer än några centimeter långa beroende på den låga salthalten. Själva musselköttet är som en liten blek klump runt 0.5 -1 cm stor. De hade en mild smak och hade ännu inte hunnit leka utan var feta och goda. Så det är inget som man blir mätt på. Efter leken tappar de runt hälften av innehållet. Detta sker när temperaturen i vattnet är över 10-12 grader. Efter leken tar det till hösten innan de börjar bli feta igen.

 Bild

Prova gärna, men plocka inte musslor nära båthamnar eller andra platser med mycket föroreningar, t.ex. nära industriutsläpp eller avlopp. De filtrerar stora mängder vatten och samlar in massor med små partiklar som kan innehålla giftiga ämnen från förorenade områden. 

Read Full Post »

Detta inlägg kanske låter lite torrt men för att få samverkan att fungera är gemensamma möten viktiga. Idag träffades ledamöterna från de fem Vattendelegationerna och tjänstemän under en dag för att dels få information från Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning (SGU) om tidsplaner för föreskrifter och vägledningar. Många kommer att komma ut på remiss under sommaren. En personlig reflektion är att detta ofta är fallet från myndigheter och även forskningsråd att skicka ut remisser i juni som skall besvaras i augusti eller ansökningar som skall läsas och bedömas under sommaren. Kan det vara en bra läsning i hängmattan?

En fråga som diskuterade var hur vattenmyndigheterna ska välja väg för en reviderad vattenförvaltning 2015. Vattendirektörerna gav bakgrunden till statusklassning, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan. För min del är det första gången som jag deltar från start i en förvaltningscykel och det känns spännande. Samtidigt som frågor om särskilt förorenade substanser och vilka gränsvärden som sätts och eventuellt kommer att förändras lät lite underligt att det skall gälla samma värde för alla områden och vattendistrikt när det är helt klart att de är olika giftiga för organismer i vattnet beroende på salthalt, pH mm.

 Bild

Nu vidtar ett intensivt arbete på Vattenmyndigheterna, remisser skickas ut från HaV under sommaren och i oktober kommer delegationen att ta beslut om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Dessa skickas sedan ut på sex månaders samråd. Efter en intensiv dag tog Södra Östersjöns Vattendelegation en paus vid kajen i solskenet innan det var dags att gå ombord på färjan till Lilla Bommen och ta tåget hem.

Bild 

I vit skjorta Göran Enander, som var utredare vid bildandet av Havsmiljöinstitutet, för de som var med då. 

I morgon blir det en rapport från Askölaboratoriet där vår nya automatiska mät boj äntligen ligger på plats och sänder data om temperatur, salthalt, syre och annat intressant. Har fått lite bilder från Askö idag så jag lägger med en som en första försmak på  vår sol drivna mät boj ligger och sänder data nära den nationella mätstationen B1, där mätningar görs en gång i månaden på vintern och varannan vecka såhär års. Urkul och ett jätteframsteg även om det tagit orimligt lång tid att få den i sjön. 

 

 

Read Full Post »

DAG 1

Generaldirektör Björn Risinger hälsade välkommen till Havs- och vattenmyndighetens andra konferens där myndigheten tar ett samlat grepp över havs och vattenfrågor. I år deltar ca 450 personer, alla som arbetar på olika sätt med vattenfrågor i Sverige, på myndigheter, inom forskning, näringsliv och ideella organisationer. Vad som hände under konferensen illustrerades av en tecknare under dagens olika pass.

Bild

En av talarna var Allan Larsson som berättade inspirerat om ÖstersjöInitiativet med exempel från Burgsviken på Gotland. Han tog upp vikten av att stimulera medborgardriven havsförvaltning, att se havet som en resurs och hur detta kan leda till att betala skulden som vi har till ekosystemen. Under Almedalsveckan vill Allan Larsson ta pulsen på de politiska partierna och höra vilken Östersjöpolitik de tänker driva de kommande fyra åren. En fråga var mer pengar till våta åtgärder i kusten.

Vid ett första mingelpass fick vi följa vilka frågor som diskuterades förra året och hur dessa arbetats med på HaV under året som gått. En av illustrationerna visar när Björn Risinger intervjuas av Britt-Marie Mattsson, Göteborgsposten, under rubriken ”Generaldirektören på kroken”. Det var frågor om både om vi kan äta räkor och torsk. Twitterflödet var stort!

BildBjörn Risinger på kroken utanför Gotland. 

Efter lunch var det dags för Djupdykningar i olika frågor där vi samlades i mindre grupper. Jag deltog på två djupdykningar. Den första handlade om ”Hur får vi fram rätt bedömning av våra vatten?” Detta var en halvtidsrapport från forskningsprogrammet WATERS presenterat av Stina Drakare. Tyvärr fick vi inte veta så mycket om hur långt programmet kommit med arbetet i kustzonen. Det har gjorts två gradientstudier och en litteratursammanställning av bottenvegetation som indikatorer (du hittar deras rapporter här).

BildVid denna djupdykning satt vi i stora mingelsalen. Projektledare Mats Lindegarth står till höger vid fönstret.

Den andra djupdykningen handlade om främmande arter skapar nya utmaningar inom miljöövervakningen. Vi fick se både en sten täckt av vandrarmusslor som invaderat sjön Glan förra sommaren och en levande svartmunnad smörbult. Nytt var att svartmunnad smörbult nu finns i Visby hamn så det kanske går att få tag på levande exemplar när vi skall dit i Almedalsveckan. Annars konstaterades det att det är viktigt med åtgärder för att hindra att nya arter kommer in i Östersjön, men när de väl har etablerat sig är det inte så mycket att göra. 

BildTre stadier när en ny art kommer in i svenska vatten miljöer. Åtgärder: Förebygga –snabb upptäckt/utrota – begränsa och kontrollera.

Efter livliga paneldiskussioner om fiskmängder speciellt torsk, serverades en utsökt torsk med tillbehör till middagen! Självklart miljöcertifierad.

DAG 2.

Första passet gick under det talande namnet ”Ett skepp kommer lastat… med hållbart nyttjande av våra vatten”, och var en paneldiskussion med deltagare från yrkesfisket, Lantbrukets riksorganisation, Göteborgs hamn, Sportfiskarna och Svensk energi. Där diskuterades bland annat frågan om förekomst av torsk livligt mellan sportfiskarna och yrkesfiskarna och de tog i hand på att ställa sig på en klippa på västkusten och testa förekomsten av torsk genom att fiska med spö. 

Konferensen avslutades med att miljöminister Lena Ek och Matilda Ernkrans, ordförande i Miljö-och Jordbruksutskottet svarade på frågan: Vad är vatten värt? 

Men innan dess fanns det tid för att lyssna på fyra korta presentationer som man fick välja själv.
Mina val var: 
Systematiska utvärderingar – konsten att sammanställa forskning, presenterat av Sif Johansson. Ett femårigt projekt, EviEM Mistras råd för evidensbaserade miljövård. Mer information finns på www.eviem.se. Detta är en metodik som kan fungera för andra syntes- och analysprojekt och det är värt att se hur denna arbetsmodell fungerar. Halva projekttiden har gått och de har sex projekt med olika forskargrupperingar och det varierar lite olika hur långt dessa kommit i sitt arbete.

BildSif Johansson presenterar projektet och en sammanställning över de sex pågående studierna. 

Det andra projektet hette Storspiggen – en liten fisk med stor betydelse för Östersjön. Spiggen har ökat kraftigt i norra Egentliga Östersjön, runt 10 gånger under de senaste 10 åren. Samtidigt har abborren minskat medan mängden av de arter av djurplankton som spiggen gärna äter, små hinnkräftor (Bosmina) också ökat. En skillnad var att i södra Östersjön har inte spiggen öka på motsvarande sätt och där verkar den äta mer hoppkräftor och hoppkräftornas yngre stadier kallade nauplier.

Projekt tre handlade om åtgärder för levande kust och handlade om betalningsviljan. Hur mycket mer skatt är boende utmed kusten vid Björnöfjärden, Värmdö kommun villiga att betala för en bättre vattenmiljö? Svaret var mellan 600- 900 kr mer i kommunal skatt per år. Nu är det bara att vänta på att insatta åtgärder ger resultat och sen höjs skatten. Mer information finns på Enveco.se och BalticSea 2020 

BildStudien genomfördes och presenterade av enveco en grupp som just fokuserat på ekonomiska värderingar av miljön.

Det fjärde projektet som jag lyssnade på var en beskrivning av främmande arter som trivs i Ringhals kylvattenutsläpp. Det varma kylvattnet från kärnkraftverket skapar en livsmiljö som gynnar många nya arter. Tre för svenska vatten relativt nya arter som hittats är sargassosnärjan (Sargassum vulgare), rödsvansing (Dasya baillouviana) och japanskt jätteostron (Crassostrea gigas). 

Bild

Första dagen fick vi också en inspirationsföreställning av Gbglmpro. Auditoriet fick föreslå vad de skulle sjunga om och förslaget var ”Länge leve vattnet och vårt hav”. Till slut den sista illustrationen och för dig som är intresserad är DU inbjuden till nästa Havs- och vattenforum i Göteborg den 26- 27 maj 2015. Bara att boka in i kalendern!

Bild

Read Full Post »

Under konferensen fanns det tid på kvällen att ta en promenad utmed stranden och leta efter vad vågorna spolat iland. Det var dåligt med alger och sjögräs. Hittade lite ålgräsblad en av dagarna efter det att det blåst lite mer. Tidvattnet var ca 1 meter. Det låg några block och stenar utmed stranden klädda med en tät matta av grönalger och skålsnäckor, men det mest imponerande var klipporna, har aldrig sett några så rosaskimrande branter med knallgröna buskar mot blå himmel.

Bild 

Nu till strandfynden. Det mest spännande som vi hittade var skal av borrsnäcka Pholas dactyliformis . Med sitt långsmala skal kan den till och med klara att borra i kalksten. Annars var det vanligt med skålsnäckor, olika musslor som Mytilus galloprovincinalis, Cardium sp., och Dosinia sp. skal. Hittade också en liten havstulpan.

Bild

Varje dag låg små fiskebåtar i viken och fiskade så det fanns massor med spännande och goda maträtter att prova. Något nytt var att äta långhalsar, av arten Policelis policelis tillsammans med räkor och musslor. Sättet att äta långhalsar är att vrida av det hårda skaftet och äta den mjuka och goda innehållet. Vi rekommenderar alla att prova detta. Själv hoppas jag hitta några levande Lepas, de brukar komma drivande på stockar eller backar på västkusten, skulle vara kul att smaka på som jämförelse.

Bild

Det sitter många små nya långhalsar på skaften på de stora individerna. 

Nu är vi tillbaka i Sverige och jag deltar på Havs-och Vattenforum i Göteborg. Det har varit en intensiv dag med inledningstal av GD Björn Risinger, återspegling från förra årets möte och djupdykningar i olika tema. Återkommer med lite mer information senare i kväll.

Det går att hitta information på twitter för den som vill.  

Read Full Post »

Dag 5

Sista konferensdagen kunde vi bara stanna och höra på ett plenar föredrag. Detta hölls av Wendy Bonne som berättade om hur vi forskare som vill förmedla kunskap till beslutsfattare i Bryssel måste tänka och agera. Hon har tidigare arbetat inom forskning, men nu gått över till management. Det var inte lätt att följa med i alla akronymer, men för den som vill veta mer finns information i projektet JPI Oceans.

Eftersom det sker en allt för fragmenterad verksamhet både inom EU och i deltagande länder på alla nivåer, så har man från Bryssel startat olika projekt för att försöka förbättra kommunikationen och konnektiviteten genom så kallade ” Joint program initiatives”, med pampiga ledord som ”High level commitment and strategic”, ”long-term perspective” och ”voluntary basis”. Det sista innebär att bara de länder som vill delta gör det och satsar de resurser som de vill i ett specifikt projekt.

Målsättningen är att bygga broar mellan forskning och politik så att ny kunskap kan komma till användning i den politiska beslutsprocessen. Klart intressant.

Kommunikation är något vi alla kan bli bättre på

Kommunikation är något vi alla kan bli bättre på

Det kommer också att komma en utlysning rörande ”European monitoring strategy” och ”New tools of visualisation”. För den som är intresserad, både som forskare och kommunikatör, kommer informationen finnas på Östersjöcentrums hemsida. Håll koll på den!

Sesimbra - en plats att återvända till.

Sesimbra – en plats att återvända till.

Read Full Post »

ECSA dag 4

Inledande talare Audrey Geffen från Universitetet i Bergen öppnar sessionen ”Connectivity and its implications towards conservation and management”.
Hon tar upp tre punkter dör discussion; Language and context, Management needs: an operational connectivity och Future needs. Äntligen någon som tar upp vikten av att vara specifik och tydlig med språket vi talar!

Context dependency of vocabulary in focus

Context dependency of vocabulary in focus

Ordet connectivity är ett sådant ord som används både i vardagen och vetenskapligt, som diversitet och evolution. Men som många andra ord har det en lite annan betydelse i det vetenskapliga sammanhanget än det vardagliga. Inom management kan det ha en tredje betydelse. Om man inte är medveten om detta och ser till att definiera precis vad man menar med ord när man samarbetar mellan olika grupper, så leder det oftare än inte till missförstånd och kommunikationsproblem. Audrey visar ett ordmoln på de 500 senaste artiklarna publicerade på ämnet connectivity sedan 1990. Många av de mest använda orden har en mening för biologer och en annan för ekonomer och en tredje för jurister. Knepigt, men inte oöverstigligt hinder.

Ordmoln på konnektivitet.

Ordmoln på konnektivitet.

Maria Klein,en av Esther Serrao’s doktorander från Faro, berättar om sitt doktorandprojekt som handlar om hur fisklarver rekryteras och sprider sig. Hon har arbetat med den lilla fisken Lepadogaster lepadogaster (dubbelsugare)i den marina delen av Arrabida natural park, som vi besökte igår. Genom att undersöka det genetiska släktskapet kan hon jämföra släktskapet mellan olika populationer och se hur släktskapet fluktuerar, så att de vissa år är mer genetiskt skilda, medan andra år är de nära säkt (de nya individerna, alltså). Hennes forskning visar att de inte kan dela upp populationen från Lissabon och de från Arrabida i två populationer, de parar sig för mycket med varandra, så de får istället klassas som en stor population. Detta visar på behovet av att skapa ett sammanhängande nätverk mellan MPAs . (Marine Protected Areas).

På eftermiddagen var det återigen dags för postersession, med snacks och dricka. En kall öl eller två satt fint i den portugisiska solen.

Snacks, sol och vetenskapligt samtal

Snacks, sol och vetenskapligt samtal

Pågående tångforskning i Portugal på Fucus

Pågående tångforskning i Portugal på Fucus

Kvällens program var konferenensmiddag på närliggande Sesimbra Spa hotel, ett jättekomplex en bit bort längs stranden. Vi fick musslor och räkor till förrätt, tillagade på portugisiskt vis i smör, vitlök och persilja med citron till. Det är standardtillagningen av skaljdjur och jättegott! Till huvudrätt fick vi kataplana med potatis. Kataplana är en fisk och skaldjursgryta med smör, vitlök och persilja, men även grädde och tomat. Den kan även göras med ris. Mycket gott och trevligt. Vi satt tillsammans med två norska och två engelska forskare och hade en riktigt trevlig kväll.

Kataplana med potatis och massa gott!

Kataplana med potatis och massa gott!

Read Full Post »

Older Posts »