Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘marin miljö’

Julgransalgen, Brogniartella byssoides är en marin röd alg som växer på stenar, skal och som påväxt på andra alger. Den är vanlig på vår och sommar och finns utmed hela västkusten, från ca 5 meters djup. Men eftersom det är en marin art så klarar den inte att växa i Östersjön. Huvudaxeln är tydlig med sidogrenar som får ett luddigt lite barrliknande utseende. Den ser ut som en liten ljust rödbrun gran. När den torkar mörknar den och kan bli nästan svart.
Brognardiella

Julgransalgen hör till de fintrådiga algerna och blir mycket vacker om man pressar den till sitt herbarium eller varför inte rama in den och ge bort i julklapp?

Utbredningen får en karta från ArtDatabanken visa.

utbredningskarta för Brogniartella

Julgransalgens utbredning sträcker sig ner till Öresundsbron på svenska kusten.

Annonser

Read Full Post »

DAG 1

Generaldirektör Björn Risinger hälsade välkommen till Havs- och vattenmyndighetens andra konferens där myndigheten tar ett samlat grepp över havs och vattenfrågor. I år deltar ca 450 personer, alla som arbetar på olika sätt med vattenfrågor i Sverige, på myndigheter, inom forskning, näringsliv och ideella organisationer. Vad som hände under konferensen illustrerades av en tecknare under dagens olika pass.

Bild

En av talarna var Allan Larsson som berättade inspirerat om ÖstersjöInitiativet med exempel från Burgsviken på Gotland. Han tog upp vikten av att stimulera medborgardriven havsförvaltning, att se havet som en resurs och hur detta kan leda till att betala skulden som vi har till ekosystemen. Under Almedalsveckan vill Allan Larsson ta pulsen på de politiska partierna och höra vilken Östersjöpolitik de tänker driva de kommande fyra åren. En fråga var mer pengar till våta åtgärder i kusten.

Vid ett första mingelpass fick vi följa vilka frågor som diskuterades förra året och hur dessa arbetats med på HaV under året som gått. En av illustrationerna visar när Björn Risinger intervjuas av Britt-Marie Mattsson, Göteborgsposten, under rubriken ”Generaldirektören på kroken”. Det var frågor om både om vi kan äta räkor och torsk. Twitterflödet var stort!

BildBjörn Risinger på kroken utanför Gotland. 

Efter lunch var det dags för Djupdykningar i olika frågor där vi samlades i mindre grupper. Jag deltog på två djupdykningar. Den första handlade om ”Hur får vi fram rätt bedömning av våra vatten?” Detta var en halvtidsrapport från forskningsprogrammet WATERS presenterat av Stina Drakare. Tyvärr fick vi inte veta så mycket om hur långt programmet kommit med arbetet i kustzonen. Det har gjorts två gradientstudier och en litteratursammanställning av bottenvegetation som indikatorer (du hittar deras rapporter här).

BildVid denna djupdykning satt vi i stora mingelsalen. Projektledare Mats Lindegarth står till höger vid fönstret.

Den andra djupdykningen handlade om främmande arter skapar nya utmaningar inom miljöövervakningen. Vi fick se både en sten täckt av vandrarmusslor som invaderat sjön Glan förra sommaren och en levande svartmunnad smörbult. Nytt var att svartmunnad smörbult nu finns i Visby hamn så det kanske går att få tag på levande exemplar när vi skall dit i Almedalsveckan. Annars konstaterades det att det är viktigt med åtgärder för att hindra att nya arter kommer in i Östersjön, men när de väl har etablerat sig är det inte så mycket att göra. 

BildTre stadier när en ny art kommer in i svenska vatten miljöer. Åtgärder: Förebygga –snabb upptäckt/utrota – begränsa och kontrollera.

Efter livliga paneldiskussioner om fiskmängder speciellt torsk, serverades en utsökt torsk med tillbehör till middagen! Självklart miljöcertifierad.

DAG 2.

Första passet gick under det talande namnet ”Ett skepp kommer lastat… med hållbart nyttjande av våra vatten”, och var en paneldiskussion med deltagare från yrkesfisket, Lantbrukets riksorganisation, Göteborgs hamn, Sportfiskarna och Svensk energi. Där diskuterades bland annat frågan om förekomst av torsk livligt mellan sportfiskarna och yrkesfiskarna och de tog i hand på att ställa sig på en klippa på västkusten och testa förekomsten av torsk genom att fiska med spö. 

Konferensen avslutades med att miljöminister Lena Ek och Matilda Ernkrans, ordförande i Miljö-och Jordbruksutskottet svarade på frågan: Vad är vatten värt? 

Men innan dess fanns det tid för att lyssna på fyra korta presentationer som man fick välja själv.
Mina val var: 
Systematiska utvärderingar – konsten att sammanställa forskning, presenterat av Sif Johansson. Ett femårigt projekt, EviEM Mistras råd för evidensbaserade miljövård. Mer information finns på www.eviem.se. Detta är en metodik som kan fungera för andra syntes- och analysprojekt och det är värt att se hur denna arbetsmodell fungerar. Halva projekttiden har gått och de har sex projekt med olika forskargrupperingar och det varierar lite olika hur långt dessa kommit i sitt arbete.

BildSif Johansson presenterar projektet och en sammanställning över de sex pågående studierna. 

Det andra projektet hette Storspiggen – en liten fisk med stor betydelse för Östersjön. Spiggen har ökat kraftigt i norra Egentliga Östersjön, runt 10 gånger under de senaste 10 åren. Samtidigt har abborren minskat medan mängden av de arter av djurplankton som spiggen gärna äter, små hinnkräftor (Bosmina) också ökat. En skillnad var att i södra Östersjön har inte spiggen öka på motsvarande sätt och där verkar den äta mer hoppkräftor och hoppkräftornas yngre stadier kallade nauplier.

Projekt tre handlade om åtgärder för levande kust och handlade om betalningsviljan. Hur mycket mer skatt är boende utmed kusten vid Björnöfjärden, Värmdö kommun villiga att betala för en bättre vattenmiljö? Svaret var mellan 600- 900 kr mer i kommunal skatt per år. Nu är det bara att vänta på att insatta åtgärder ger resultat och sen höjs skatten. Mer information finns på Enveco.se och BalticSea 2020 

BildStudien genomfördes och presenterade av enveco en grupp som just fokuserat på ekonomiska värderingar av miljön.

Det fjärde projektet som jag lyssnade på var en beskrivning av främmande arter som trivs i Ringhals kylvattenutsläpp. Det varma kylvattnet från kärnkraftverket skapar en livsmiljö som gynnar många nya arter. Tre för svenska vatten relativt nya arter som hittats är sargassosnärjan (Sargassum vulgare), rödsvansing (Dasya baillouviana) och japanskt jätteostron (Crassostrea gigas). 

Bild

Första dagen fick vi också en inspirationsföreställning av Gbglmpro. Auditoriet fick föreslå vad de skulle sjunga om och förslaget var ”Länge leve vattnet och vårt hav”. Till slut den sista illustrationen och för dig som är intresserad är DU inbjuden till nästa Havs- och vattenforum i Göteborg den 26- 27 maj 2015. Bara att boka in i kalendern!

Bild

Read Full Post »

Vi har tidigare skrivit på bloggen om Världsnaturfondens kampanj Svenska pärlor.

Vi hoppades att det skulle komma in lite förslag på marina områden, men icke. Som vanligt är det total dominans av områden på land.

Det blev bara ett lite marint ställe, Björns skärgård. Inget i Sörmland eller underbara Skagsudde! Men med tanke på läget borde det finnas smaltång. Alltid något.

Här följer iallafall beskrivningen för den marina pärlan:

Natura 2000-området Björns skärgård är beläget nordost om Skärplinge vid Upplands nordkust med sex större öar och en mängd småskär och har ett mycket rikt fågeliv. Skärgården ligger på en utbredd platå där djupet sällan överstiger 7 m och ofta är betydligt mindre. Övärlden skapas av dels låga hällar, dels stråk av grov morän. Framför allt den södra delen av området kommer att ge upphov till intressanta avsnörningsstadier med landhöjningen.

Landvegetationen är varierande med hällmarkstallskog och fuktig högörtgranskog och orkidérika strandlundar med ask, lönn och klibbal. Strandängspartier förkommer på en del håll, varav några bär en rik flora med bl.a. kärrknipprot och ängsnycklar. Strandängarna begränsas ofta inåt land av en havtornsbård. I dag finns ingen hävd i området varför grågässen har en nyckelroll då de betar av gräsvegetationen och ger goda förutsättningar för häckande vadarfåglar.

De mindre öarna som är mycket viktiga för sjöfågelhäckningen är i stort sett trädlösa men har ibland stora buskage och snår. Bland sjöfåglar kan nämnas skräntärna, silvertärna, silltrut, sydlig kärrsnäppa, roskarl, bergand, svärta, skedand, stjärtand och tobisgrissla. En nyckelart i området är skrattmåsen som genom sitt aggressiva beteende kring sina kolonier skrämmer bort boplundrande arter och är därigenom en förutsättning för lyckade häckningar för många andra arter. Dock är minken ett mycket stort problem om den inte jagas aktivt. I öarnas våtmarker och småvatten finns förekomster av gölgroda och större vattensalamander.

Read Full Post »