Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for april, 2016

För att fira Konung Carl XVI Gustaf 70-års dag gavs en unik föreställning ” En afton om Östersjön – hoppfullhet och hot” till hans ära på Kungliga Dramatens scen på måndagen den 25 april. På scenen deltog över 10-talet forskare tillsammans med ledande personer från olika myndigheter och politiker som berättade livfullt om vad som händer i Östersjön. Allt ifrån de långa geologiska förändringar som skett till utveckling av nya arter till det säkerhetspolitiska läget idag.
1Dramaten

Ett mycket dramatiskt ögonblick var när professor emeritus Ragnar Elmgren från Stockholms Universitet pratade om vilka arter som hittas i Östersjön idag. Plötsligt dimper det ner en stor knöltångsplanta från taket och landar på scenen bakom honom!
Ragnar konstaterar att denna art inte klarat att invandra till Östersjön för att den inte tål den låga salthalten här. Den vanliga tångarten som många känner till, blåstången, är däremot en viktig art för livet i Östersjön, eftersom många arter finner skydd eller hittar små kräftdjur att äta i tången.
Det är nu som den för Östersjön unika arten smaltång gör sin entré på Dramatens stora scen, när Ragnar plockar fram den ur sin ficka. Smaltången har bildats ur blåstången för bara några tusentals år sedan och är Östersjöns enda kända endemiska art, vilket betyder att den enbart finns här och ingen annan stans i världshaven.

Tång luktar hav och den går också bra att äta. En som smakat på smaltångssnittar (se tidigare inlägg) är Kungen, vid ett besök på Askölaboratoriet.

Att skilja de två arterna smaltång och blåstång åt när de växer på samma plats är relativt lätt. Smaltången gör skäl för sitt svenska namn. Bålen, eller grenarna är mycket smalare än blåstången och den har aldrig de flytblåsor som gett blåstången sitt namn.
4Smal o blåstång

Mellan presentationerna på scenen underhölls vi i publiken med vacker musik från blåsorkestern och sång. Bland annat en tolkning av Evert Taubes ”Rönnerdal han dansar över Sjösala äng”, där det i bakgrunden svajade gröna blad från en vacker sjögräsäng.

5sjögräsäng

Föreställningen avslutades med alla medverkande på scenen där Kungen framförde sitt tack för en givande kväll och uttryckte sitt stora intresse för miljöfrågor och speciellt Östersjön.

6Kungen tackar

Grattis på födelsedagen, Kungen! önskar vi på Tångbloggen.

Read Full Post »

För flera veckor sedan var vi några stycken som gick en kurs i att göra smycken i silverlera! Det var jätteroligt att få utlopp för att skapa ett smycke i silver, utan att hamra eller gjuta, bara sitta helt lugnt och knåda en liten ljusgrå klump av silverpulver uppblött med lite, lite vatten. Det finns böcker om hur man gör en avgjutning och en modell och mycket mer.

Silverlera 1

Resultatet blev en hel liten uppsättning av olika smycken.

För att göra mitt mönster använde jag en liten sjöborre, Psamechinus miliaris, kallad tångborre på svenska, som jag hittat för flera år sedan på Tjärnö, nära Strömstad. Som namnet anger hittar man dem ofta inne ibland tångruskor. Genom att rulla den fram och tillbaka blev det en intressant yta.

Psammechinus - mönster

När mönstret var klart torkades smycket med en hårtork så att allt vatten försvann. Sen in i en brännugn en kort stund i 750 grader. Ett tips. Den sista putsningen kan antingen göras med en dyr kniv med agatspets eller baksidan på en kaffesked.Och vips – efter att ha polerat smycket blev det silvergränsande!

nytt smycke

 

Read Full Post »

Var i Öregrund på Kustlaboratoriet (http://www.slu.se/kustlaboratoriet), på besök och hittade flera tavlor som prydde väggen i korridoren. Tavlorna visade kvantitativa botten prover från lokaler i området runt Gräsö insamlade genom dykning av professor Mats Waern på 40- 50 talet.

OM Waern

Tavlor om Waern

Tavlorna där han pressat alger som fanns inom en ruta på botten ser ut som de vackraste tavlor. De berättar också hur sammansättningen och proportionen av olika arter såg ut på just den platsen vid provtagningsstället.

Cladophora rupestris ca 6 m

En provruta från 6 meters djup med Cladophora och rödalger.

Metodiken används i det nationella miljöövervakningsprogrammet fortfarande. Allt materialet från rutor på 20×20 cm samlas in genom att skrapa det som finns inom rutan, och sedan tas materialet till laboratoriet och sortera upp de olika arterna och väga biomassan av varje art och räkna antalet musslor och små tångmärlor mm.

Mats Waerns metodik att pressa allt material han hittade i en ruta är idag ett spännande bildarkiv och ger oss tydliga bilder på hur det såg ut för länge sedan. Genom noga noteringar går det att hitta tillbaka till samma lokaler och följa upp förändringar som skett under åren både i hur djupt t.ex. blåstången växer och förändrad sammansättning av arter

. Tångbältet Waern

Ett pressark med tång och tjusig orange färgad trådslick, Pilayella, Cladophora och en rödalg från 4 meters djup i Gräsöområdet, ett område som Mats Waern ägnade många av sina dykstudier.

 

Read Full Post »