Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fullmåne’

Deltagandet i medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar ökade under 2022 jämfört med 2021. Speciellt stort deltagande fick vi på Uppgift 3 som innebar att  undersöka när blåstången, Fucus vesiculosus blir mogen och färdig att släppa ut sina ägg och spermier i vattnet.

Vår hypotes, hur vi tror att det ligger till, är att de mildare vintrarna som medför mindre is kan få tångens förökningstoppar att växa till och utvecklas tidigare, eftersom vattnet då värms upp snabbare på våren. Resultaten från sommarens bidrag indikerar att detta kan stämma. Mognaden verkar ske tidigare än vad den gjorde för 25 – 30 år sedan. Men årets undersökning startade lite sent, vi kom igång först i maj och då var de flesta bestånden redan mogna. Därför räknar vi med att skicka ut ett upprop om hjälp igen nästa år. Men denna gång hoppas vi att våra tångdetektiver längs landets kust kan ge sig ut redan i slutet av april, när kanske inget är moget, och sedan följa upp med ett besök eller två fram till i maj-juni, beroende på var utmed kusten ens lokal befinner sig. Första nymånen kommer att vara den 1 april och fullmånen som kan vara intressant för förökning blir den 16 april.

Visst ser det både läckert och spännande ut med mätglas och bägare fulla av mogna förökningstoppar.

Ett bord står dukat med skålar fyllda med förökningstoppar från hon- och hanplantor. De är färdiga att blanda ihop och så ut på närmaste klippa. Här kan du höra inslaget i Sveriges Radio, som spelades in då bilden togs. 

Totalt i år har vi sammanställt och publicerat 9 rapporter här på Tångbloggen där vi tagit upp intressanta bidrag som kommit in. De finns även att läsa på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida. Det finns även ett gästbloggsinlägg skrivet av Louise Albertson, som undersökte ett antal lokaler utmed Skånes kust och hur mogen blåstången var där. Dessutom har vi fått in en större undersökning av Frida Ahnström. Hon gjorde en längre tur med sin segelbåt och kollade tång på 15 platser från Lisö till Blå Jungfrun. Imponerande! Den undersökningen kommer också att resultera i ett gymnasiearbete. Ett intressant fynd som gjordes var att bestånden på Blå Jungfrun var höstförökande medan övriga som observerades var sommarförökande.

Vi gjorde en egen tur ner till Öland i våras och kunde konstatera att just den höstförökande formen numera är vanlig på den västra sidan av Öland.  

Vid bryggan på Räfsnäs, i Norrtälje kommun, undersöker jag ca en gång per månad hur djursamhället i tången ser ut. Efter det extrema lågvattnet skadades många av de grunt växande tångplantorna. Men även om många av de stora skotten kommer att vissna och försvinna till våren, finns det gott om nya grenar som växer ut från fästskivan. Och det var fortfarande fullt av snäckor, tångmärlor och tånggråsuggor i plantorna i slutet av september. Hittade också två små stensimpor (Cottus gobio) i en av de större plantorna.

Ofta kan de medskickade fotografierna ge oss ytterligare information, sådant som den som tagit bilden kanske inte noterat. Talesättet ”En bild säger mer än tusen ord” stämmer verkligen och det är därför vi uppskattar alla fina foton som kommer in till Algforskarsommar.

Vi har fått många fina fotografier på mängder av smådjur som deltagare både räknat till antal och fotograferat i samband med Uppgift 1, ”Livet i en tångruska ”. I år har det kommit in flera fynd av elegant tångräka (eller kortfingrad tångräka som den också kallas), Palaemon elegans, som verkar vara på spridning norrut i Östersjön. Vi behöver följa och få in mer information om hur djursamhället och påväxten förändras på olika platser utmed vår långa kust, för att kunna hitta storskaliga förändringar över tid och förstå vad dessa kan bero på.

Ett område som vi fått rapporter ifrån två år i rad är ett antal öar utanför Ronneby. Rapportören heter Hans Kyhlbäck. Han mäter även salthalt och temperatur på platsen, tillsammans med studier av vilka arter som förekommer i blåstången. Att göra återbesök på samma lokal gör informationen som vi får in extra värdefull. Då kan vi jämföra mellan olika år och få en bättre bild av platsen och hur den varierar mellan olika år. Vilka förändringar orsakas av en varm sommar, en kall vår eller en lång lågvattensperiod, till exempel.

När vintern är över och sol och värme kommit tillbaka hoppas vi att Du gärna tar Dig till en strand full med tång och deltar i Algforskarsommar 2023. 

Stort Tack för alla bidrag! Vi hörs till våren.

Bästa hälsningar från Algforskarsommars projektledning 

Lena Kautsky och Ellen Schagerström


Read Full Post »

Har blåstångens mognad och förökning påverkats av ökad temperatur i vattnet? 

  

Nu är det dags att rapportera resultat av Uppgift 3: När startar blåstångens förökning hos dig? Frågan som vi vill få mer kunskap är om högre vattentemperatur resulterat i att blåstången blir mogen tidigare nu än under perioden 1992 – 96. Då, för ca. 25 – 30 år sedan, studerade vi mognaden och förökning på några lokaler vid Askölaboratoriet, i Sörmlands skärgård nära Trosa och i Bottenhavet nära Norrbyn, som är Umeå marina forskningscentrums fältstation. I år, 2022 under maj – juli har det kommit in många rapporter från flitiga deltagare i medborgarforskarprojektet –Algforskarsommar som drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum just om tångens förökning vid full-och nymåne. Vi tackar så mycket för alla bidrag!

I Östersjön finns en stor salthaltsgradient från Bottenhavet ner till Öresund som påverkar förekomsten av arter. En liknande gradient finns när det gäller vattentemperatur. Men denna gradient, och vad den innebär, diskuteras inte alls lika mycket som effekter av salthalt. Vattnets temperatur påverkar flera viktiga fysiologiska processer som respiration, produktion, tillväxt och mognad hos blåstången. 

Förökningstoppar hos blåstång, Fucus vesiculosus anläggs under senhösten och övervintrar som knoppanlag precis som hos växter på land under vintern. När ljuset kommer tillbaka på våren ökar temperaturen i vattnet långsamt. 

Flytblåsor börjar tillväxa samtidigt som förökningstopparna, när vattnet hunnit bli ca 8 – 10 0C. De är släta och sitter till en början i toppen på många grenar. Allt eftersom grenen växer ovanför blåsorna, hamnar de längre ner. Flytblåsorna bidrar till att hålla plantan upprätt i vattenmassan. 

I toppen på grenarna syns de helt nya och fortfarande ganska små flytblåsorna. Jämför med den gamla från förra året – längst ner till höger i bild.

Flytblåsorna fylls med syre som tången producerar. Det finns också blåstång som saknar flytblåsor. Hos dessa bestånd kan förökningstoppar när de mognar få en liknande funktion när de blir uppsvällda. 

I samband med våra undersökningar under perioden 1992 – 94 blev blåstångens förökningstoppar mogna på Askö vid första fullmånen. Detta inföll vid slutet av maj eller början av juni. Stora utsläpp av ägg och spermier fortsatte ofta fram till fullmånen vid midsommar. Vid Drivören, Kronörens naturreservat nära Umeå i Bottenhavet, blev tången mogen först vid fullmånen i mitten på juli ca en månad senare. Det fanns en tydlig skillnad mellan hur mycket temperaturen varierade mellan de två områdena. I Bottenhavet var variationen i temperatur stor och det kunde plötsligt bli mycket kallt när djupvatten kom upp till ytan. Lokalerna vid fältstationen Askölaboratoriet ligger något mer skyddade och värmdes upp lättare och snabbare. Här varierade inte temperaturen så mycket. Från slutet maj och i mitten juni låg den ofta på runt 15 0C. Klart badbart.

Har inte fått tag på någon karta från innevarande år så denna får duga tillsvidare. Det syns att vi har en tydlig temperaturgradient i ytvattnet utmed våra kuster – från ca 14 0C i Öresund, minskande till runt 12 0C vid Kalmar/Öland, bara ca 11 0C i Stockholms norra skärgård och ca 10 0C i ytan utmed kusten i Bottenhavet i slutet av maj. Beroende på hur skyddad lokalen är och om den t.ex. ligger långt in i skärgården eller ute vid en öppen kust kommer att påverkas hur fort den värms upp. 

Så vad är bedömningen såhär långt? Har tidpunkten flyttats fram orsakat av en tidigare uppvärmning av vattenmassan när vi inte längre har så kraftiga och långa vintrar och längre perioder med is? Mildare vintrar borde ju leda till att vattnet inte kyls ner lika mycket under vintermånaderna och därmed kan värmas upp snabbare på våren när solen kommer tillbaka.

Tack vare alla inkomna rapporter från deltagare i Algforskarsommar, har vi nu fått en bättre bild av hur blåstången förökning sker utmed vår svenska kust. Rapporterna visar att blåstången blir mogen tidigare i de sydliga delarna av kusten, från Helsingborg- Kalmarsund och Öland och till Vånevik, Oskarshamn (Området innanför pilarna i den högra kartan). Den blir mogen ca en månad tidigare, dvs. 16 maj, jämfört med platser i Trosa och Stockholms skärgårdar och på Åland där förökningstopparna är färdiga att släppa sina ägg och spermier vid fullmånen först den 13 juni 2022. Jämför vi detta med tidpunkterna när blåstången förökade sig på Askö på 1990-talet inträffade det då mellan 9 – 19 dagar senare och vid några grader lägre temperatur. En förklaring kan vara att fullmånen/nymånen inträffar vid olika tidpunkt olika år. Detta för att månfasen påverkar när de stora utsläppen sker. En annan är att förökningstopparna blir mogna tidigare vid längre perioder av lägre temperaturer, t.ex. 12-13 0C vilket var fallet i de södra delarna utmed kusten i år.

Sen verkar det ta ytterligare en månad, till fullmånen den 17 juli i norra delen av Bottenhavet.  Här finns det däremot för få data från 2022 för att kunna göra någon jämförelse med mitten på 1990-talet. 

Så frågan är inte fullt besvarad ännu utan fler undersökningar behövs under kommande år. Den främsta orsaken är för få data och att tiden för när blåstången är mogen att släppa sina ägg och spermier är kopplade till fullmåne och nymåne. Vi saknar faktiskt även kunskap om vid vilken temperatur som de börjar bli mogna för sitt allra första utsläpp i de södra delarna av kusten, dvs Öresund till Oskarshamn och runt Öland och Gotland.

Nästa år kommer fullmåne att infalla den 6 maj, 4 juni och 3 juli och såklart nymånar däremellan. Vi som håller i projektet Algforskarsommar hoppas därför på att många av er är villiga att gå ner till stranden nästa år redan runt fullmåne den 6 maj och sedan upprepa undersökningen och rapportera resultaten tills ni hittar mogna förökningstoppar. Bli därför inte förvånad om du får en personlig förfrågan någon gång i slutet av april från oss. Det enda som behövs är att ta upp några grenar med förökningstoppar, snitta och se om de är mogna – det behövs inget bad, för det kommer att vara kallt i vattnet.

Avslutningsvis -igen ett stort tack från Ellen Schagerström och Lena Kautsky. Följ oss gärna på Tångbloggen.

Read Full Post »

Temperaturen i vattnet på många ställen utmed kusten i Stockholms skärgård har hunnit komma upp till ca 14 grader. De flesta rapporter som kommit in runt perioden vid fullmånen den 14 juni 2022, visar att blåstångens hon-och hanplantor har mogna ägg och spermier. Med stor sannolikhet släpptes dessa ut i vattnet på kvällen eftersom det blev en lugn och stilla kväll.

De lokaler från vilka vi fått in fina foton på förökningstoppar sträcker sig från Torkö, på Blekingekusten, till Singö i Norrtälje kommun.

Vid Torkö hade temperaturen hunnit stiga från 15 0C den 30 maj (nymånekväll) till 17 0C den 13 juni, vid den första fullmånen i juni. Här kom förökningen igång redan vid fullmånen den 16 maj, som vår gästbloggare Louise berättade om under sin resa utmed Skånes kust.

En fin tångplanta med nya flytblåsor. Snittet visar att det är en mogen hanplanta.

Vi har fått in många rapporter från lokaler i Stockholms skärgård, vilket vi tackar så mycket för. Dessa ligger spridda från Askö i Trosa skärgård, där jag själv befann mig under fullmånekvällen, via lokaler som Dalarö, Hölö, Gällnö, Ladholmen och Räfsnäs till Singö längst i norr.

På de flesta av lokalerna hittades mogna hon-och hanplantor, även om en del var svåra att bestämma. Det kan bero på att de fortfarande inte är helt mogna och då syns inte äggsamlingarna tydligt och hanplantornas innehåll är inte heller tydligt orange i färgen.

Vi har också fått in en rapport från Åland, närmare bestämt Sottunga. Också här var det mogen tång, som låg lösdrivande vid stranden. När blåstångens förökningsgrenar börjar vissna lossnar de ofta och har då också släppt ut det mesta av sina ägg- och spermiesamlingar. Det kan göra det svårare att avgöra vilket kön det är.

Det är nu dags för tången i Bottenhavet att bli könsmogen. Enligt våra tidigare studier sker detta i mitten av juli. Så frågan är om det fortfarande är vid ungefär samma tider eller om de kanske är mogna tidigare, redan i slutet av juni.

Så inför nästa nymåne som infaller den 29 juni och fullmånen den 13 juli hoppas vi att några som befinner sig vid kusten mellan Öregrund och norrut till ungefär Umeå har lust och möjligt att kolla mognadsgraden på tång som växer utmed stranden. Det gör inget om det är blåstång eller smaltång. Ta ett foto på tångplantan med förökningstoppar, snitta och skicka foton till oss på Algforskarsommar@su.se

Hoppas att många har lust att hjälpa till. Det fungerar utmärkt att göra en undersökning några dagar före ny- och fullmåne – för de har redan producerat ägg och spermier som ligger färdiga för utsläpp i förökningstoppen.

Read Full Post »

Ämnet för denna rapport handlar om blåstångens förökning utmed våra kuster i Östersjön. På tisdagen den 14 juni kom Vetenskapsradion ut till Askölaboratoriet för att följa med hur utsläppet av blåstångens ägg och spermier skulle bli under fullmåne kvällen mellan den 14 och 15 juni.  Det blev en lugn och stilla kväll och vi undersökte läget – dvs hur mogen blåstången verkade vara på laboratoriet under sen kväll. 

Det såg riktigt lovande ut med både honplantor fulla med äggsamlingar (8 ägg/paket – de kallas för oogon) och massor med spermiesamlingar (64 spermier/paket – eller vetenskapligt kallade antheridier). Förökningstopparna fick ligga till nästa morgon och sen togs hela ”labbet” ut till stranden inför direktsändningen kl. 12.30

Sändningen startade med att Camilla Widebeck och jag sitter vid stranden och plaskade med fötterna i det svala vattnet. Temperaturen var ca 13.5 0C, vilket bör fungera bra för att få tången att bli mogen. Vi tar upp en tångplanta och kollar närmare på förökningstoppar och flytblåsor. Flytblåsorna brukade jag ofta poppa eller smälla när jag var liten – idag kallar vi det för naturens egen ”bubbelplast”.

Camilla plockar upp en tångruska för att skaka ur djuren och se vilka arter som gömmer sig i en tångruska. Det myllrar verkligen av små kräftdjur, tångräkor, tånggråsuggor och tångmärlor. Och en massa snäckor, både stor dammsnäcka och båtsnäckor. Tången gör skäl för namnet att vara Östersjöns skog, med ett rikt och myllrande djurliv som ger skydd och mat åt många fiskar. Att undersöka livet i en tångruska är en av Algforskarsommars uppgifter. En beskrivning på vilka uppgifter vi vill få in hittar du på Algforskarsommars hemsida här.

Stor dammsnäcka med en tofts av trådslick. Tittar man noga så har flera av båtsnäckorna också fått lite alger som växer på skalet.

Snäckorna, både stor dammsnäcka, Lymnea stagnalis och båstsnäcka, Theodoxus fluviatilis, är sötvattensarter som klarar att leva i Östersjöns bräckta vatten. De betar alger på klippor, stenar och på tången. Men som syns på bilden finns det en säker plats för algerna att sitta på och inte bli uppätna – det är på snäckans skal! Blir algtofsen riktigt stor, som på skalet av den stora dammsnäckan, kan den få snäckan att lyfta från botten och driva iväg ut till havs! Ett klart problem för snäckan!

Read Full Post »

I början av denna vecka firades det äntligen att Askölaboratoriet fyllde 60 år.

Under måndagen gästades ön av blandade digniteter, bland annat hennes kungliga höghet kronprinsessan Victoria, rektor för Stockholms universitet Astrid Söderbergh Widding samt rektor för Helsingfors universitet Sari Lindblom.

Kronprinsessan delade ut Östersjöakutens pris för Östersjöforskning i Bengt-Ove och AnnMari Janssons anda till Johan Eklöf och Malin Jonell. Bengt Ove och AnnMari var pionjörer vid stationen och satte tonen för mycket av den verksamhet som bedrivs än idag.

Det bjöds på tal om vikten av forskning, återblickar och framåtblickar. Sedan fick gästerna gå runt till stationer där forskare verksamma vid stationen visade upp olika försök och projekt.

Tångbloggen var såklart representerad. Vi hade skapat en tångexposé över blåstångsforskningen från 1961 fram till idag, med olika metoder, avhandlingar och illustrationer av variationen i tångruskans djursamhälle över åren. Vi pratade om upptäckten av månens betydelse för blåstångens fortplantning och visade skillnaden på sommar- och höstförökande blåstång.

Som avslutning på vår exposé fick besökarna se hur vi sammanfattat mycket av denna kunskap till vår restaureringsmanual för blåstång i Östersjön. Och som alltid (nästan) bjöd Askö på fint väder för tillställningen.

Read Full Post »

Här kommer nu vår gästbloggare Louise berättelse om sitt deltagande i Algforskarsommar-projektet med att undersöka när blåstången förökar sig. Hon får berätta själv om sin resa nedan!

Hej allihop! Mitt namn är Louise och jag håller på med mitt mastersarbete om blåstång, Fucus vesiculosus vid Lunds universitet och således spenderar jag mycket tid i tångskogen. Den 16/5 i år deltog jag i Algforskarsommars uppgift om att identifiera mognaden hos just blåstången med en liten resa längs Skånes västra sydkusthörna. En härlig resa utmed kusten på småvägar och längs väg 9 i gott sällskap!

Det blev en resa utmed Skånes kust på väg hem.

Kartan visar de platser som jag besökte under resan, markerade med röda punkter. På ungefär hälften av platserna hittade jag bara uppspolade exemplar av tång. Lokalbefolkning jag träffade på stranden menar på att det alltid hamnar mycket blåstång på stränderna efter kraftig blåst, vilket tyder på att tångskogen nog förekommer längre ut än vad mina vadarbyxor tillät.

Uppspolad planta på stranden vid Falsterbos västkust. Den har många flytblåsor, fler än de som plantor från Östersjön brukar ha. Oftast har de bara ett par.
Samma tångruska som ovan med inte helt mogna förökningstoppar
Foton tagna med med min handlupp i fält.
Man kan ana den orangea färgen hos hanen men ett släpp av ägg och spermier är tveksamt (detta är samma ruska från Falsterbo.

Högre mognad kunde finnas i Abbekås där fastsittande ruskor fanns tillgängliga. 

Bild tagen med lupp i Abbekås, tyvärr lite suddig men den är klart mer mogen. Hanplanta.

Denna bild är tagen den 23/5 efter det att förökningstopparna fått spendera en tid i kyl, hanen verkar ha släppt sina spermier i kylen vilket ger den svagt orange färgen.

Om man jämför med de receptakler som jag har använt i mitt mastersprojekt som kommer från Hittarp, nära Helsingborg, är dessa mer tydligt redo för sin förökning den 16e maj!

Receptakler från Hittarp (hona vänster, hane höger). Lokalen ligger nära Helsingborg. 

En ny runda får köras vid nästa fullmåne helt enkelt!

Hälsar Louise Tångbloggens alla läsare.

Litet tips från oss på Tångbloggen:

Vill du kolla på hur tången mognar och spara i kylskåpet är det bästa sättet att lägga dem lite fuktigt, inte i vatten. Ta sedan ut dem sen eftermiddag på fullmåne-kvällen. Håll dem i rumstemperatur och vänta några timmar- då kan du få se både de orangefärgade spermiesamlingarna och de olivgröna äggsamlingarna komma ut ur förökningstopparna. Om du lyckats samla både honor och hanar, såklart.

Read Full Post »

Bild från Kalmar den 13 maj, tre dagar före fullmåne

Den 16 maj var det fullmåne och några dagar innan startade några deltagare med att gå till stranden och leta efter blåstång med förökningstoppar och bestämma om blåstången hunnit bli mogen att släppa ut sina ägg- och spermiesamlingar utmed Östersjöns kust. Från följande platser har rapporter kommit in: en lokal från Helsingborg och två lokaler nära Sandvik, söder om Kalmar. Samtidigt besökte Tångbloggen en lokal norr om Kalmar, Revsudden och en lokal på Öland, Stora Rör som ligger mitt emot Revsudden. 

Från alla lokaler samlades grenar med förökningstoppar några dagar före fullmåne och hölls fuktiga i kylskåp eller kylväska. När de snittades någon dag senare syntes tydliga äggsamlingar eller spermiesamlingar i de flesta förökningstopparna även om några fortfarande inte var mogna. 

Från Stora Rör fanns det både hanplantor och honplantor som var så mogna att de släppte ut ägg och spermier. När proverna samlades in var temperaturen på lokalen ca 11 grader på platsen. 

För att sammanfatta läget verkar blåstången vara mogen, i alla fall några av plantorna, för årets första utsläpp av ägg och spermier från Helsingborg till Kalmar sund vid fullmånen den 16 maj. Tångbloggen besökte också Snickarhaken, där naturum Vattenriket driver många projekt med barn och ungdomar. För mer om Vattenriket se Naturum Vattenriket – Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Här samlade vi tångrenar och lösdrivande plantor som låg i strandkanten och snittade och kollade hur mogna de var. 

Lena Kautsky till vänster berättar om blåstången och hur gammal en planta kan bli. Foto: Nils Kautsky

Också här fanns det tydliga ägg-och spermiesamlingar i förökningstopparna men en del plantor var det svårt att se om det var en han- eller honplanta. Ett mindre första utsläpp skedde nog vid fullmånen kvällen innan. När det är ett riktigt stort förökningstillfälle kan en förökningstopp släppa flera tusen ägg. Och en förökningstopp har uppskattats till att släppa ca 8000 ägg totalt innan den vissnar och faller av. Det kan därför vara väl värt att kolla hur det ser ut både vid nymånen den 30 maj och vid fullmånen den 13 juni. 

Tångbloggen kommer att få en gästbloggare, Louise Albertson som kommer att berätta mer om läget utmed den skånska kusten och sitt mastersarbete vid Lunds universitet. Så mer om detta snart.

Tillbaka på Räfsnäs, strax norr om Kapellskär var däremot temperaturen bara lite drygt 8 grader och det gick inte att bestämma könet på tångplantorna. Några kunde man kanske ana att det fanns början till anläggning av små äggsamlingar. Gissningsvis kommer det inte att ske någon start på föryngring här förrän till nästa fullmåne den 13 juni. 

Om du vill hjälpa till med att undersöka hur mognaden ser ut lokalt där du befinner dig men inte kommer att vara där just kvällen före fullmåne är ett tips att samla in grenar med förökningstoppar några dagar innan och hålla dem fuktigt men inte i vatten i kylskåpet tills det är dags. Ta ut dom och lägg i lite vatten och vänta några timmar eller till dan därpå. Då kanske det ser ut som på grenarna från honplantorna släpps ut högar med äggsamlingar och från hanplantor –högar med spermiesamlingar. Som på bilden från Revsudden, i Kalmarsund. 

En hanplanta från Revsudden, Kalmar

Hanplantan från Revsudden hade släppt ut en massa spermiesamlingar, som låg som små orange fläckar ovanpå många av förökningstopparna när plantan plockades ut ur plastpåsen den legat i. Det kommer att vara svårt till omöjligt att se det i vattnet när de kommer att spolas bort vid minsta rörelse och späs ut.

Read Full Post »

Nu drar vi igång med Citizen Science projektet ”Algforskarsommar 2022”. En beskrivning av den nya uppgiften att kolla när blåstången är mogen att släppa ut sina ägg och spermier och de första små groddplantorna för året kommer att produceras i Östersjön hittar du på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida på denna länk.

Blåstång i fullmånens sken – Stockholms universitet Tillsammans med samma uppgifter som förra året. Det går fint att undersöka hur mogna tångplantorna är redan några dagar innan fullmånen! Är det svårt att gå ut och samla och snittar förökningstoppar på måndag så kan du göra en undersökning redan nu på lördag eller söndag, Skriv bara upp datum för studien och skicka foton. På många lokaler i Östersjön är det svårt att se både äggsamlingar och spermiesamlingarna, men det är lika viktigt för oss att få dessa foton och rapporer om att det dröjer kanske till nästa full eller nymåne innan de är mogna och förökar sig. Glöm inte att också mäta temperaturen.

Bilden visar många förökningstoppar i ytan men de varieté mogna ännu. Lokalen där de plockades ligger strax söder om Oskarshamn och temperaturen var 10,1 grader vattnet och månen stod högt uppe på himlen på kvällen igår i Kalmar. Men det var lite varmare inne ibland tångruskorna.

Hoppas du vill delta även i år. Ditt bidrag är viktigt för oss och hjälper till att öka kunskapen om livet i Östersjöns tångskogar – hälsar Algforskarsommar och vi på Tångbloggen.

Read Full Post »

Nu är det dags för den andra rapporten från Algforskarsommar! 

För två veckor sen var det ett extremt lågvatten. Nu är det mer normalt igen. Och de torrlagda områdena med grönslick har delvis återhämtat sig. 

Den allra översta delen av bältet med grönslick kan vara helt dött, men lite djupare ner finns fin grönslick att samla in.

Så det finns gott om grönslick att undersöka för uppgift 3! Det som kan vara lite klurigt är att det också finns fintrådiga och klart gröna finförgrenade alger som hör till släktet Ulva, tidigare kallade Enteromorpha. På svenska kallas de för rörhinna eller tarmalger

Tarmalger till höger, grönslick till vänster.

Fotot visar flera stenar med grönslick och en med tarmalger till höger. Tarmalgerna har ofta en klargrön färg och de kan vara fint förgrenade men ser inte så luddiga ut som grönslick. Grönslickens färgskala är i mildare gröna nyanser. 

Vattentemperaturen vid min brygga har ökat ordentligt och är nu ca 16-17 0C. Det är en temperatur som innebär att blåstången är färdig att föröka sig. Det är också ”supermåne” på onsdag den 24 juni. Så då, eller någon dag efter om det skulle blåsa mycket på fullmånekvällen, kommer blåstången i Östersjön ha ett av sina större förökningstillfällen. 

Hur vet man att den är mogen? Och hur kan Du kolla om det är en honplanta eller hanplanta? Detta ingår ju inte i någon av uppgifterna men kan ju vara spännande att undersöka. Har Du dessutom något ställe i närheten där det skulle vara fint att få mer tång att växa är det läge att prova. 

Ta några av de platta förökningstopparna från ett antal olika plantor så hittar Du troligtvis både hon- och hanplantor. 

Gör ett snitt som fotot visar. Det går bra med ett rakblad eller en riktigt vass kniv. Det var en hanplanta som har ett kompakt orange innehåll. Det är spermier som ligger tätt packade med 64 spermier per paket. Honplantor är lättast att känna igen för de innehåller paket som kallas för oogon, med åtta ägg/paket. De syns som små olivgröna prickar i en genomskuren förökningstopp. 

Kika på de tunna skivorna mot en ljus bakgrund för att se om den innehåller orange spermier eller mörka oogon. Skivan uppe till höger visar en hane och de fyra nere till vänster visar fyra snitt av honor med tydliga ”gryn” av oogon.

Fotot visar fem snitt av förökningstoppar med resultatet fyra snitt av honplanta till vänster och ett snitt av en hanplanta till höger. Berätta gärna för oss hur Du lyckas med att kolla på skillnaden mellan hon-och hanplantor!

Vill Du prova att så tång, så hämta några rena stenar utan påväxt av fintrådiga alger t.ex. från stranden i närheten eller prova med några tegelstenar som Du lägger i vattnet. Placera sedan några blåstångsplantor fastsittande på stenar runt omkring de utplacerade stenarna. Sen är det bara att vänta och se om det kommer att växa nya små groddplantor på stenarna. Det gäller att ha tålamod för det tar nog ca 2 månader innan de går att se för blotta ögat. Jag har just startat min lilla odling för i år.

Hör gärna av Dig om det är något som behöver förklaras eller om du hittar något annat spännande som Du undrar över! Mer information om Algforskarsommar och uppgifterna hittar Du på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida.

Vi har precis gjort tre jättekorta filmer om de tre uppgifterna i algforskarsommar! Titta gärna:

Uppgift 1: Räkna smådjur i tången
Uppgift 2: Hitta den ovanliga hösttången
Uppgift 3: Undersök grönslicken

Tack igen för allt visat intresse och era bidrag!

Read Full Post »

Piren vid Svallhagen, Tjärnö

Det är alltid lika härligt att komma ner till västkusten och gå en promenad utmed stranden. I vattnet finns det massor med blåstångs- och spiraltångsplantor fulla med förökningstoppar. De verkar vara på väg att mogna men för att kolla ordentligt är det bäst att ha med en lupp och det glömde jag denna gång. Det behöver också nog bli lite varmare i vattnet även om det i det grunda stilla vattnet kan fort bli varmt på dagen. Nästa fullmåne är bara om några dagar så det kanske sker en första förökning redan då.

Det ligger ett högtryck över västkusten och på morgonen är det jättelågt vattenstånd. Det gör att stora delar av grundområden ligger torrlagda. Blåstången klarar bra av att ligga torrlagd under perioder men andra arter som den tunna, grenade rödalgen kallad röd slemsnärja, Dumontia contorta överlever inte även om den när vattenståndet stiger hamnar i vattnet igen under några timmar. Röd slemsnärja tappar alla pigment och kvar blir bara de vita cellväggarna, som ser ut som bleka vita tofsar i vattnet bredvid tången. 

Eftersom det blåst en hel del hade det också spolats iland lite nya plastföremål som låg intrasslade i tångvallen. Det var allt möjligt som inte hör dit. Fotade en liten samling av föremål som badmintonboll, plastsked, sugrör och så en massa parafinklumpar som flyter bra. I vallen hittade jag också ett munskydd – ett skräp som snart går att hitta precis överallt. 

En liten samling av prylar funna på stranden. Parafinklumparna var jättemånga. För den med skarpa ögon ligger en tom äggsamling från valthornssnäcka, Buccinum undatum bredvid klumparna av paraffin.

Satte mig ner i solen på stranden en stund och plockade småbitar av plast. Blev en tallrik med smått och blandat. Som jag noterat förut så ligger det också små plastkulor lite nedgrävda inne ibland tången. På denna strand vid Tjärnö, nära Strömstad var det mest vita plastkulor och inte en massa olika färger som för två år sedan. Det fanns däremot gott om lekakulor!

Plockade några blad av helt nykomna strandkål, Crambe maritima, som stack upp ur sanden. Det blir gott till en sallad och kanske ett gratinerat ostron (japanska jätteostron, Magellania gigas) eller två till middagen. 

Mörkt lila blad av strandkål sticker upp ur sanden. Fjolårsblad och skaft ligger kvar bredvid torra och gråvita.

P.S. Vill du hjälpa till och städa någon strand? Ta kontakt med t.ex. Västkuststiftelsen eller organisationen Ren Kust för att höra mer om vad som är på gång.  Kanske något att göra med familjen på stranden innan det har blivit så varmt att det blir dags för att bada?

Read Full Post »

Older Posts »