Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Skärgårdsstiftelsen’

För några veckor sedan gavs presentationer under huvudrubriken ”Människan och havet 2.0″ arrangerade av Havsmiljöinstitutet och Miljövårdsberedning.

Det finns ofta en konflikt mellan att skydda bottenvegetationen i grunda vikar och flader i skärgården och att nyttja dessa skyddade miljöer för att lägga till med båtar och bygga bryggor. Detta var ett av ämnena som togs upp under webbinariet på onsdagen

Bryggor hamnar ofta i grunda miljöer med känslig vegetation.

Ett exempel kommer från Nåttarö, och togs upp av Peter Karlsson, Svenska Båtunionen under mötet. På land finns det massor med information om vad som finns att se och göra på Nåttarö, som i huvudsak förvaltas av Skärgårdsstiftelsen. Här beskrivs var sandstränderna ligger med utmärkta badplatser och var bryggor och ankringsplatser finns samt mycket, mycket, mer men inget om hur det ser ut under ytan. 

En av de finaste grunda vikarna på Nåttarö är Östermarsfladen, som ligger i nordändan av ön. Det är också en populär hamn för fritidsbåtar. Tittar man på sjökortet får man veta att det är grunt och att viken är riktigt skyddad för blåst. Den information som saknas är hur det ser ut under ytan och vad som växer på botten. 

Ett förslag som framfördes av Svenska Båtunionen under webbinariet var att göra informativa kartor över hur det ser ut under ytan genom att lägga ihop informationen om bottenvegetation av ålgräs, Zostera marina och andra vattenväxter (betecknade i kartan med ljust blått och prickar = fanerogamer eller kärlväxter) med det vanliga sjökortet.   

Marin naturinventering av Nåttarö visar vilka artsamhällen som finns under ytan.

Just för Nåttarö finns inventering av bottenvegetation runt hela ön som genomförts i Länsstyrelsens regi. Genom att koppla samman denna information med hur stränderna ser ut kommer besökarna att få en annan upplevelse om hur land hänger ihop med havet och det som finns på botten. 

Östra och västra sidan på Nåttarö skiljer sig tydligt under ytan.

Det syns tydliga skillnader mellan de olika sidorna av ön. På den västra delen av ön finns det tät vegetation av olika samhällen av vattenväxter (markerat i blått, ju mörkare färg dessto tätare bestånd), tillsammans med Fucus vesiculosus, blåstång (i mörkbrunt) där det är mer klippbottnar. På lite blandade bottnar med stenar och mjukt sediment är ängar av Chorda filum , sudare vanliga markerat i gulbrunt. 

På öns östra sida är kusten brantare med fler klippstränder där det växer Fucus/blåstång och ännu djupare olika rödalger. Här kan det löna sig att snorkla och se hur rikt djurlivet är på en klippbotten i Östersjön. I den nordöstra delen av ön dominerar blandade bottnar med stenar och en rik vegetation av sudare /Chorda

Allt eftersom tiden går och tekniken utvecklas kommer det att finnas mer och mer information om hur undervattensmiljöerna ser ut. En sådan ny teknik är att fotografera med drönare. Även om det är svårt att avgöra vilka alger och vattenväxter som förekommer på lite större djup. Andra metoder är att använda drop- video. Med denna kunskap blir det lättare att genomföra olika skyddsåtgärder som t.ex. sker just nu i Östermarsfladen där ett större antal bojstenar placerades ut i våras för att minska ankringsskador på ålgräsängen. Samtidigt testades att så blåstång på bojstenarna. Tångbloggen återkommer snart med den första rapporten om det blivit någon lyckad sådd av blåstångsgroddplantor. 

Read Full Post »

Det finns så många fantastiska naturreservat att besöka runt om i Stockholms skärgård. Ett som ligger nära Räfsnäs är Ridddersholm, på Rådmansö i den norra delen av skärgården. Hittade en fin liten strand ute på Skälholmen och bäst av allt finns det inte bara en naturstig som börjar vid campingplatsen utan också utmärkt information om vad som finns i havet utanför. Det ingår i  Skärgårdsstiftelsens arbete att informera och göra naturreservaten  tillgängliga för oss alla. På länken kan du lätt hitta information om många fler spännande platser att besöka under hemsemestern i sommar.

Till exempel finns en guide tillgänglig där det går att hitta mer filmer och fakta om platsen. På anslagstavlan innan man kommer ut på stranden finns bilder på vanliga makroalger, fisk och sälar i Östersjön.

3 Växter o djur i Östersjön

Det kan behövas lite fantasi att se att det är en blåstångstångsplanta som sitter i nedre vänster hörn och ålgräs i höger hörn. Nu är de lite mer artistiska. Men att gäddan har jätte stora tänder och ser farlig ut och sälen sticker upp med huvet ovanför vattnet och trivs i skärgården är helt klart och tydligt.

Beroende på vilken av de många stigarna man tar efter att ha tagit sig ett dopp finns det många saker att upptäcka på vägen. Det växer mycket ramslök på några ställen utmed kusten i reservatet. Det känns på långt håll för det luktar vitlök.

4 kor ramslök strand Riddersholm 20200614

Vi mötte några kor med sina kalvar som gick och åt av ramslöken i strandskogen i juni. De såg ut att må finfint.  En bit bort på sandstranden låg stora koblaffor som de släppt ganska nära vattnet.

5 koblaffor på stranden 20200616

När det regnar, vilket det gjort en del, kommer mycket av näringen att rinna ut i vattnet utanför och gynna tillväxten av alger.

grönslick o tång lågvatten Riddersholm20200614

På de lite stenigare stränderna växer det gått om grönslick, Cladophora glomerata som är en av arterna som snabbt kan ta upp näring som fosfor och kväve när de kommer ut i vattnet. Utanför syns blåstången i ytan nu när vattenståndet är lågt.

Efter värmeböljan i under början av juni blev det ganska kallt och framförallt blåsigt så cyanobakterieblomningen kom av sig lite. Men under vecka 29 var vädret varmt och lugnt och en del ytansamlingarna börjar synas igen på öppet hav enligt SMHI.s rapporter om algblomningar.

Vid bryggan på Räfsnäs syns det bara mycket lite knippvattenblom, en av de vanliga cyanobakterierna som blommar på sommaren. Ännu har inga större mängder drivit iland här. Hur det blir framöver kommer att bero vindarna och hur lugnt, stilla och varmt det blir under resten av juli månad. Så för min del blev det ett bad hemma vid bryggan inte vid sandstranden på Riddersholm i sällskap med kossorna. Vid badstegen blir det nästan som ett tångbad- varmt och skönt och en massa blåstång!

6 badstegen -nästan som ett tångbad

 

Read Full Post »

Här kommer en första rapport om ett aktuellt projekt att minska ankringsskador på bottenvegetation i Östermarsfladen vid Nåttarö som presenterades i TV för två veckor sedan, den 22 juni. I detta projekt kommer två positiva effekter på miljön att göras samtidigt.

1 Cissi Wibjörn berättar om projektet

Cissi Wibjörn, Skärgårdsstiftelsen berättar om projektet när bojstenarna sattes i sjön en solig men lite blåstig dag.. Forskare från Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik bidrar till projektet när det gäller etablering av blåstång och dykinventeringar av hur bottenvegetationen i viken ser ut.

På bilden syns hur stora bojstenarna för att göra det möjligt att förankra sin båt och slippa lägga i ett ankare. Det är 25 stycken bojstenar som sätts ut i viken.

2 ankringsbojar körs ut

Effekterna kommer att följas upp hur väl och snabbt bottenvegetationen kommer att kunna återhämta sig från gamla ankringsskador. I resten av Östermarsfladen går det bra att ankra som tidigare enligt Skärgårdsstiftelsen. Projektet startade med en undersökning av bottenvegetationen som dominerades av ålgräs, Zostera marina och andra rotade vattenväxter. För framtiden är det viktigt att hitta lösningar där båtlivet och behovet av att skydda miljön i grunda skärgårdsområden kan samsas. Här kan denna typ av projekt bidra.

3 dokumentation av bottenvegetation

Genom att placera ut dessa stora hårda ytor finns också en utmärkt möjlighet för blåstången att etablera sig på bojarna. Men för detta behövs att grenar av blåstång fästs en bit ovanför bojstenarna.

4 Blåstång fästs ovanför bojstenarna

Knippen med blåstångsgrenar med förökningstoppas har knutits fast på bojstenen. Dykarna fäster också kakelplattor på bojstenen som kommer att tas upp senare i sommar eller början av hösten för att kontrollera hur etableringen lyckats.

Knippen med blåstångsgrenar från både hon-och hanplantor knyts på bojlinan på 17 av de 25 bojstenarna. De övriga åtta bojstenarna utgör kontroller med syftet att få en uppfattning om hur insatsen att så tång kan påskynda etablering av blåstång.

Blåstångens förökning startade för en månad sen i Stockholms norra skärgård den 5 juni. Närmaste kvartsmåne efter det att bojstenarna satts ut inträffade den 28 juni och fullmånen är idag den 5 juli, så det bör finnas goda chanser för en nyrekrytering av blåstång på bojstenarna. Det är också möjligt att ett litet utsläpp kan ske den 13 juli om inte förökningstopparna hunnit bli helt övermogna.

För den som är speciellt intresserad av hur man kan restaurera blåstångsbestånd läs gärna vår nya manual ”Restaurering av blåstångssamhällen i Östersjön – en handbok”.

Så nu är det bara att vänta med spänning på att se hur etableringen lyckas.

Tångbloggen lovar att återkomma när kakelplattorna plockas upp och berätta om resultaten.

Read Full Post »

Vi har tidigare skrivit om projektet ”Lokal återföring av näring till land vida drivande algmattor samt ilandspolade makroalger och ålgräs”. Under sommaren och hösten 2018 samlades tång, alger och ålgräs in som sköljts upp på stränderna under den gånga vintern både från Askö och från stranden vid Räfsnäs, Rådmansö i Norrtälje.

Materialet komposterades under vintern och hösten. Detta har vi beskrivit tidigare här på Tångbloggen. En tydlig skillnad var nedbrytningen och hur lite som finns kvar i komposterna som består huvudsakligen av blåstång, dvs kompost 1 och 4. Kompost nr 3 där ålgräs dominerar har inte alls minskat i volym på samma sätt även om materialet brutits ner.

Bilden till vänster: Blåstångskompost, startad 27 juni 2018 samtidigt med bilden underst som består mest av sjögräs.  Övre bild till höger är vad som finns kvar av blåstångsmaterialet där komposten startade 17 september 2018.

Nu i mitten av maj var det dags att starta odlingen av potatis i två pallkragar med måtten 120 x 68 x 40 cm (längd x bredd x höjd). De placerades skyddat utmed väggen direkt på marken, med ett lager av kompostmaterial i botten.

4 preparering av kompostmaterial

Både med att sätta upp pallkragar och med att fördela kompostmaterialet fick Tångbloggen professionell hjälp.

Sex stycken förgrodda potatisknölar av den tidiga potatissorten ’Solist’ sattes jämt fördelade över odlingsytan i vardera av de två pallkragarna.

Motsvarande planteringar i pallkragar av sättpotatisen ”Solist” i komposterat eller färskt tångmaterial har också startats på två andra platser i skärgården, dels i norra skärgården på Rådmansö och dels på Nåttarö, i södra skärgården utanför Nynäshamn.  Projektet på Nåttarö sker i samverkan med Skärgårdsstiftelsen.Skärgårdsstiftelsen.

Målsättningen är att undersöka olika lokala förutsättningar i skärgården att återföra näring i ilanddriven tång och sjögräs och undersöka hur denna resurs enkelt kan komma till användning i odling. Parallellt har prover samlats in av materialet från starten i juni respektive september 2018 och vid planteringen i maj 2019.

Under året kommer även mängden ilanddrivet material att dokumenteras genom att fotografera med drönare tillsammans med att mäta mängden material och hur mycket näring den innehåller. Innehållet av kadmium kommer också att analyseras.

7 Räfnäs väntan - 20190510

Det har hittills varit relativt kallt i skärgården efter den första värmeböljan, så nu gäller det att kolla när de första synliga blasten dyker upp på de olika lokalerna. Förväntan är att det borde ta ca 15-20 dagar, dvs i slutet av maj – början av juni.

Read Full Post »

I förrgår var en av många dagar när Skärgårdsstiftelsen firade att den funnits och varit verksam i skärgården varje dag året om sedan 1959. Det var extra roligt att vara inbjuden till de nya lokalerna på Nybrokajen i Stockholm och få delta i firandet.

Skärgårdsstiftelsen 60 år!

Lite av innehållet i den tygkasse med alla reservaten som vi fick med oss hem.

I samband med 60-års minglet lanserades årets vänbok ”Skärgården upp och ner” och Oskar Kihlborg berättade om sitt engagemang för Östersjöns och skärgårdsmiljön. Det är verkligen en bok som ger många vinklar på skärgården och hur var och en av oss kan göra skillnad, minska vår påverkan lokalt och njuta av alla spännande vyer både över och under ytan. Extra spännande var att höra Oskar berätta om några av sina många äventyr på Östersjön, allt i från att flyga ballong utan att veta var det går att landa till hur du sätter upp ditt tält på en kobbe i ytterskärgården så att morgonsolen lyser in på morgonen. Att bilden från i höstas där jag står med famnen full med blåstång på framsidan till Stångmärket kändes speciellt hedrande.

På Nåttarö och Björnö finns snorkelleder där det går att följa förändringar under ytan. Det är spännande att se både tångskog och fisk och småkryp inne ibland algerna och ålgräset. I många områden i skärgården håller blåstången på att komma tillbaka. Men det kan finnas behov av att öka förutsättningar för en lyckad förökning genom att borsta bort fintrådiga alger på klippor och stenar.

 

Bilderna är dels från ”Skärgården upp och ner” där Oskar borstar klipporna inför förökningen hos blåstången i juni och en tidig bild från de första försöken på fältstationen Askölaboratoriet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, där jag skrubbar klipporna. Det som är viktigt att tänka på är att dels göra rent klippan eller stenarna ganska djupt ner, ca 1-2 veckor i förväg innan tången förökar sig. Och att andra förutsättningar finns som lite tångplantor i närheten och att det inte blir för grunt för då kommer de nya groddplantorna att riskera uttorkning eller skrapas bort   av isen.

I år är det riktigt lågt vattenstånd, ca – 40 cm under medelvattenstånd. Och just nu är det vita bältet av intorkade kiselalger ovanligt brett. 6 Askö lågvatten ränder 20180523

Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar 40 naturreservat från norr till söder i Stockholms skärgård. Under jubileumsåret kommer ett antal särskilda events gå av stapeln. För oss som bor nära Riddersholm längst ut på Rådmansö finns ett förslag att följa med på en guidad tur i detta artrika naturreservat den 22 maj.  Eller på egen hand ta en tur till Fejan eller Lidö. Det finns massor att upptäcka i skärgården.

 

Några bilder från Riddersholms stora blomprakt förra året. Skall bli spännande och följa med på turen i år och kanske få prova på ramslökspesto och älgräsdryck.

 

Read Full Post »

Spännande vernissage om ”Framtidens mat och dryck” invigdes i går kväll på Spritmuseum på Djurgården, i Stockholm.  Vi på Tångbloggen var mycket glada att bli bjudna på ett tema som känns högaktuellt och som vi skrivit om många gånger på bloggen.

Traditionellt har många länder odlat alger och använt som den av andra grönsaker i soppan eller runt sushi. I Norden blandade vi tångmjöl under perioder när det var nödår och islänningar har fortsatt att äta torkade rödalger, söl som snacks. Vi har också berättat tidigare om goda sallader på knöltång (Ascophyllum nodosum) eller hur du kan göra din egen pudding av rödalgen (Chondrus crispus), karragenalg.

8puddingar med plommon

Två puddingar smaksatta med plommon eller vanilj.

Och nyss berättade vi om söl, en rödalg (Palmaria palmata) som är jättepopulär hos islänningar som snacks.

Det finns också flera projekt att odla alger och kelp på västkusten, vid Tjärnö marinbiologiska laboratoriet nära Strömstad. En art som man testar att odla är skräppetare (Saccharina latissima) också kallad sockertång, en stor brunalg som ser ut som ett rynkat ormskinn.

4Saccharina på tork vid labbet

Så när vi vandrar runt i utställningen självfallet fastnar ögonen på en stor rund vattenfyllt akvarium och bredvid hör och ser vi bilder från Tjärnö, och växthuset där algerna odlas. Men vad finns i akvariet? Detta är nog en av de mest oväntade effekterna av snöstormen som jag upplevt!

vikarierande alg- Caulerpa !

Och det som inte står är vad det är för en vikarie som har ersatt sockertången? Det är en grönalg som om jag kunde bestämma den rätt heter Caulerpa racemosa. Den äts i vissa länder där den går under namnet ”sjödruvor” eller ”grön kaviar” och uppskattas för sin peppriga smak som beror på de gifter, toxiner som den innehåller. Den och andra arter av släktet är vanliga i saltvattensakvarier.

Sockertång o snöstorm

Caulerpa racemosa trivs i varmt vatten så den kanske får bli en permanent gäst och inte bara vikarie för skräppetare eller sockertången som inte kommer att klara att flytta från det kalla vattnet i Västerhavet till värmen i museet.

För dig som är intresserad av att se hur vi tänkte om mat på 1950 talet och vad vi såg framför oss att vi skulle äta idag och hur och vad vi tror blir maten 2050 är det väl värt ett besök. Och det kan finnas mycket gott i havet att smaka på som japanska jätteostron, musslor och inte bara alger.

Read Full Post »

Det finns lite att berätta från tidigare under hösten. I augusti hölls ett seminarium i serien ”Hållbara hav” i samverkan mellan Briggen Tre Kronor och Stockholms universitet. Här visades också utställningen ”Östersjön – Vem bryr sig?” . Där hittade jag bilder från Hanna Henrikssons examensarbete på Beckmans Design högskola, där hon använde fantastiska mönster tagna från Östersjön, med havstulpaner, mossdjur och blåstång. Tänk att mossdjurskolonier kan se ut som den vackraste spets!

 
Image

Inspirerad sydde jag upp en kaftan till den 27 september när jag tilldelades en av universitets guldmedaljer, som vi berättat om tidigare på Tångbloggen.

 Image

Det kändes fantastiskt och helt rätt att gå upp för trappan i Stadshuset och ta emot denna hedersbetygelse av rektor iförd en klänning med ett mönster från en fotograferad platta som hängt vid Askölaboratoriet för att studera när havstulpanens larver kommer och sätter sig på båtskroven.
Resultatet av ett projektet att studera när havstulpanernas larver kommer och sätter sig på båtskrov och vad var och en av oss kan göra istället för att måla med giftiga bottenfärger som startades för många år sedan och drivs nu av Skärgårdsstiftelsen.

Vill du följa när havstulpanerna kommer till sommaren 2014 vid din egna brygga? Skaffa en platta att hänga ut från bryggan. Av Skärgårdsstiftelsen kan du också veta vad du kan göra när du ser att de satt sig fast och är ca 1 centimeter stora. Är det en liten båt borsta bort dem, eller åk till en båttvätt. Du kan också åka med båten till ett sötvattensområde om det finns i närheten, då dör de och trillar av. 

Image

Read Full Post »