Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘grönalger’

Har börjat följa en liten vik som ligger på en udde i Riddersholms naturreservat. Tänker att det får bli MIN VIK att följa under olika årstider. Den är jättefin och har en stor tångvall som successivt håller på att byggas upp. Vallen har blivit lite större och bredare under höstmånaderna. Men kommer det en riktigt kraftig nordlig storm kan nog mycket av materialet antingen åka ut till havs igen, eller så hamnar det längre upp på stranden. Det finns också en hel del arter att upptäcka utmed stranden.

Den första bilden är från den 6e september. Då var vattnet ganska lågt och det har fortsatt varit så de följande två veckorna. Det gör det lätt att gå torrskodd nere på den kala sanden och kolla vad som kommit in sen förra besöket.

i övre delen på bilden syns blåmusselskal inne ibland tången.

Ytterst ligger lite grönalger som börjat vissna och lossna från klippor och stenar. Det är tidiga hösttecken i vattnet. Det ligger också lite blåmusslor som spolats iland och ansamlats i ett hörn av stranden.

Ganska lågt vatten redan den 6 september.
Den 22 september var det riktigt lågt vattenstånd. På sommaren brukar folk gå ut och doppa sig här.

Nu för några dagar sedan låg det ett högtryck över den norra delen av Egentliga Östersjön och vi fick ett ovanligt lågt vattenstånd. Det kändes som att komma till en tidvattenkust när hela det grunda blåstångsbältet låg uppe över vattenytan. Det enda var att lågvattnet varade i flera dagar innan vattennivåerna steg igen.

I den yttersta delen av den torrlagda tången och algerna hittade jag ganska många små döda spiggar. De hade uppenbart blivit fast och drivit iland och dött nyligen. När spiggen har lekt är det inte ovanligt att hitta flera döda spiggar som spolats iland.

Ett annat tecken på att det blåst lite och att material drivit in från de djupare delarna av viken var de vackra rödalgerna som låg i kanten av tångvallen. Observerade samma sak förra året efter att det blåst ordentligt. Så det lönar sig att lyfta på tången som hunnit torka och kolla vad som ligger lite längre ner i tångvallen. Här går det att göra fynd av små rödalger. Kanske något att pressa till en liten tavla? Den fint förgrenade lilla busken till höger i bilden är rödalgen kräkel. Furcellaria lumbricalis.

Men det gäller att kolla noga för att få syn på rödalgerna.

Längst ut där det fortfarande fanns lite vatten mellan stenarna växte kransalger tillsammans med små lösa moln av violettslick. Detta är en art som är ganska lätt att hitta såhär när hösten startar.

Närmast stenen i mitten syns lite tunna röda violettslicksplantor och ovanför sticker kransalgerna upp lite ovanför ytan.

Read Full Post »

Hej alla Algforskare! Här kommer lite mer information om projektet och bilder som kommit in under de första veckorna. 

Ett foto berättar en massa saker. Här kommer två bilder som kommit in från deltagare i Algforskarsommar. Den första bilden är från Norrpada, i norra delen av Stockholms ytterskärgård.  Ett typiskt blekt och kortväxt grönslicksbälte. Tittar du noga på fotot så ser det ut som det finns en kal zon ovanför. Här kan det etablera sig någon lite brun fintrådig alg lite senare i sommar eller så kommer nästa generation av grönslick att breda ut sig här. 

Vackert grönslicksbälte från ytterskärgården, Norrpada och under det ett tångbälte. Foto: Patrik Frid.

Nästa foto kommer från innerskärgården. Här syns påverkan av den längre lågvattensperioden tydligt, jämfört med ytterskärgården. Här syns ett kalt bälte/zon på klippan där inget växer. Där satt det före lågvattenperioden med stor sannolikhet grönslick som torkade in och har sen lossnat. Lite ligger kvar utanför över botten och ser lite grågrönt luddigt ut.

Tecken på uttorkning orsakat av en längre lågvattensperiod. Foto från Stortistronskär, Möja. Foto: Jan Cox.

Sen när jag tittar närmare på tången inne i vassen så ser mycket av plantorna bruna eller gulbruna ut. Det betyder att de varit torkade och nu lossnat och dör. Några ser ut att ha förökningstoppar, de är lite knottriga jämfört med flytblåsor som är släta och blanka. Båda är fyllda med syre och hjälper till med att få tångplantorna att flyta. De kan driva långa vägar och samlas ofta i någon vik i närheten. Vart de driver beror på vindarna och varifrån det blåst. Om du åker båt långt ute till havs har du säkert sett någon tångruska någon gång. Vet att jag har sett dom från färjan mellan Kapellskär och Mariehamn t.ex.

Det finns många alger som växer på andra alger som t.ex. blåstång. På fotot från Norrpada syns två tunna trådar av sudare, en brunalg som är vanlig på tång eller på små stenar och skal på mjukbotten. Längre in i skärgården finns det miljöer med massor med sudare, Chorda filum. I ett sund mellan två öar där vattnet strömmande var det så tätt att det var nästan svårt att få syn på blåstångsplantorna mellan alla sudare. Här kommer blåstången inte kunna lyckas med någon förökning utan de ägg och spermier som de släpper ut i vattnet kommer att fastna på trådarna av sudare långt innan de når en hård klippbotten.

Foto av Patrik Frid på en tångruska med            Blåstången syns knappt mellan alla trådar av sudare

två små sudare och några båtsnäckor                

från Norrpada

Vi har också fått in ett första foto på en tångplanta som kan vara en höstförökande ruska fast det ännu dröjer runt en månad innan det går att se de nya förökningstopparna ovanför de nya flytblåsorna. 

Detta kan vara en lokal där det finns höstförökande blåstång. Värd att undersöka igen lite senare på året.

Fotot kommer från Ronneby, och vid Brödholmarna. Fotograf: Hans Kyhlbäck modifierat av Lena Kautsky.

Höstförökande blåstångsplantor ser ofta lite slitna ut. Det beror på att ovanför nästan alla toppar anläggs först flytblåsor och sen kommer det att bildas förökningstoppar. Sommarförökande plantor har istället många grenar som bara är vegetativa och därför ser grönare och friskare ut. 

Stort tack för alla bilder och rapporter som kommer in till Algforskarsommar. Vi ser fram emot många fler rapporter och lovar snabb respons på frågor! Fortsatt glad algforskarsommar!

Read Full Post »

Den 8 maj kommer Tångbloggen att delta i Naturmorgon P1 och berätta om vad som gömmer sig på de vitmålade stenarna och klipporna i Östersjön. Vi har visat bilder på de intorkade kiselalgerna i tidigare inslag på vår blogg, men här kommer lite fler bilder.

Det var svårt att få tag på ett aktuellt foto för tre dagar sedan började det blåsa och vattenståndet steg hastigt, så det fick bli några bilder från tidigare när vattenståndet var riktigt lågt. De tidigare torrlagda klippor och stenarna hamnade under vattnet igen.

När stenen fick ligga och torka visade det sig att det måste sitta en massa kiselalger på trådarna för de blev helt vita efter en stund. Innan jag torkade algerna på stenen fotograferade jag trådarna med 25x förstoring i mitt gamla mikroskop med min mobil. Det var inte helt enkelt att få till ett tydligt foto.

Vad det är för art som kiselalgerna sitter på går inte att säga. Men de täcker hela tråden så den blir riktigt luddig och vit.

För den med riktigt skarpa ögon syns en röd liten fiber tråd, kanske från min tröja mitt i bilden. På botten i skålen ligger små sandkorn och sen syns små små bubblor av gaser som inte håller sig lösta i vattnet när det blir varmt.

Det är verkligen fantastiskt att se kiselalger som sticker ut ifrån en tunn algtråd och tänka på hur de vuxit till i det kalla vattnet under vintern fram till nu när de riskerar att torka bort vid lågvatten. Men när vattenståndet stiger igen kommer de att spolas bort och det finns plats för sommarens grönalgsbälte att växa ut på klippor och stenar.

Read Full Post »

Vår tanke är att skriva ett antal inlägg om vattenbruk i svenska kustvatten för att belysa vad som hänt i ämnet och hur läget för vattenbruk ser ut idag. Planen är att bland annat berätta mer om algodling, musselodling och integrerade odlingssystem. Är det något speciellt Du, kära läsare, vill veta mer om är det bara att skriva i kommentarsfältet.

År 1983 kan tas som startpunkt för vattenbruk och algodling i Sverige. Under kommande år startade och gavs en kurs vid Stockholms universitet om Vattenbrukets ekologi, där vi bland annat besökte fiskodlingar runt om i Sverige och studerade den första musselodlingen på västkusten. Den låg nära Tjärnölaboratoriet och lämpade sig väl till att undersöka både tillväxten hos blåmusslorna, mängden påväxt av andra arter på repen och hur bottensamhället utvecklades under odlingen. Men mer om detta i kommande avsnitt om vattenbruket i Sverige.

Starten till det första avsnittet i vår vattenbruks-serie beror på att jag började städa i lådor när jag höll mig inomhus några dagar för att det snöande och blåste en massa. Resultatet blev att jag hittade några artiklar som skrevs 1983, för 37 år sedan. De handlade om att äta alger, för detta var tillsammans med algodling och vattenbruk högaktuella ämnen i Sverige. 

Det första var känslan av att bläddra och minnas perioden när Fältbiologerna var otroligt aktiva och drivande för förändringar i natur- och miljövård. Framsidan på tidskriften ”Fältbiologen” 3/83 säger jättemycket. Hela numret handlar om Östersjön och hoten mot havet.  Det tas upp många ämnen som är de samma som vi fortfarande har problem med och media skriver om än idag. Bekanta titlar är hotet av spridning av miljögifter, utsläpp av olja vid en tankolycka eller utsläppet av näringsämnen som bidrar till hög produktion av fintrådiga alger och cyanobakterieblomningar.  

När jag bläddrar vidare i tidskriften hittar jag på näst sista sidan en kort artikel med rubriken ”Alger – Kan Man Äta Det? ” där jag blivit utfrågad av Fältbiologen. Förslagen på recept är ungefär de samma som nu, även om antalet algarter vi äter har ökat. Det beror nog till stor del på att det har blivit mycket mera populärt med det asiatiska köket, där alger ingått traditionellt sedan lång tid tillbaka. 

Samma år presenterar Forskningsrådsnämnden och Havsresursdelegationen en utredning kring möjligheterna för att utveckla vattenbruk, eller akvakultur, i svenska havsområden och sjöar. En av rapporterna handlar om just algodling och har titeln ” Tänk framåt – odla alger, vattenbrukets primärproducenter”. Det publiceras även rapporter om odling av fisk, kräftor och räkor. det skrivs även rapporter som tar upp frågor kring vattenbruk och miljöpåverkan, ekonomi och juridik.

Den alg som spränger jordens yta är blåstången! Men det är inte en art som ingår ibland de arter som odlas idag.

Marianne Pedersén, var då professor vid Stockholms universitet och intervjuas i Dagens Nyheter när hon presenterar rapporten den 15 september. Då importerade vi i Sverige alger till ett årligt värde av 100 miljoner kronor.  Målsättningen var att undersöka möjligheterna till att svenska algodlingar skulle kunna rena vattnet, tillsammans med att kunna producera värdefulla produkter.

Det skrevs då som nu en hel del i media om framtida möjligheter för algodling i Sverige.

Utredningen föreslår framförallt odlingar på land, där större arter av algerna ligger i olika lager och sprayas med näringsrikt havsvatten. På så sätt blir tillväxthastigheten mycket snabbare än när algerna tillväxer i havet. Som förutspåddes i utredningen finns idag en algodling på land i Simrishamn där mikroskopiska alger odlas, t.ex. sötvattensarterna av grönalger Haematococcus pluvialis och Chlorella vulgaris men också den marina kiselalgen Phaeodactylum tricornutum. Det startades också lite musselodlingar och försök till att sälja musselkött som ett alternativ i hamburgare eller styckfrysta musslor att användas i matlagningen. Men tiden var kanske inte riktigt mogen ännu för detta mer exotiska inslag hos gemene man.

Det pågår idag också odling av två brunalger; skräppetare (Saccharina latissima), populärt kallad sockertång antagligen för att det låter godare och fingertare (Laminaria digitata) samt en grönalg, havssallat (Ulva lactuca). Odlingen till havs av brunalgerna startade ganska nyss, sedan 2014. Tångbloggen har redan skrivit några gånger om dessa odlingar och om skräppetare.

Idag importerar vi ca 70 % av havsproducerad mat och hela 90 % av all odlad fisk vi äter är importerad. Hur stort värdet är idag jämfört med för snart 40 år sedan har jag ingen siffra på, men den är säkert stor. Ett argumentet för att öka vattenbruket i Sverige är för att vi skall kunna bli mer självförsörjande genom att producera mer mat från havet samtidigt som transporterna minskas. Om dessutom produktionen kan bli hållbar och minska påverkan på havsmiljön är det ju klart ytterligare positiva effekter. Skall bli roligt att undersöka lite mer hur olika former av vattenbruk har utvecklats och hur framtiden kan komma att se ut. Del 2: kommer att handla om ”Vattenbruket med fokus på algodling”.

Read Full Post »

Vad du kan hitta att göra en sallad av eller andra grönsaker skiljer sig mycket beroende på var du befinner dig. Så här kommer nu några förslag till godsaker du kan hitta vid en promenad utmed stranden på västkusten. Tänk på att inte äta någon växt som du inte är säker på att kunna artbestämma.

Den första arten är strandaster, Aster tripolium, som i många länder betraktas som en delikatessgrönsak och går att köpa i fiskbutiker i England och Holland. Under senare år har stjärnkrogar också i Skandinavien tagit efter och serverar strandaster i olika rätter. Den har en krispig konsistens och en unik smak. Strandaster växer i salt och bräckt vatten vilket gör att bladen är lite naturligt salta.

1strandaster blommar inte 20200706

Den känns lätt igen med sina vackert violetta blommor. Strandaster blommar under juli –oktober. De späda unga bladen går fint att äta som de är i en sallad eller blancheras alternativt picklas. Men det går bra att skörda under hela säsongen. Lite senare när bladen blir hårdare kan det var godare att koka dem innan man äter.

Strandaster har specialiserat sig på att överleva i karga och salta miljöer. Den kan bli flerårig, men klarar sig ofta inte längre än en säsong på grund av den hårda omgivningen. För att överleva i de tuffa växtförhållanden måste växten producera mängder av ämnen till sitt försvar. Det gör den både livskraftig och nyttig som föda för betande djur och människor. Även hudvårdsindustrin har stor användning för strandaster. Tester har visat att ett extrakt på bladen har en renande, lugnande och svalkande verkan på känslig och irriterad hy. Inom folkmedicinen har den länge använts till att skölja infekterade och trötta ögon.

3 Saltö tångstrand mållor 20200704

På stranden på Saltö växer det jättestora bestånd av strandmålla, Atriplex littoralis i den gamla tångvallen från förra året. Här blir de extra storväxta. I främre delen av bilden syns stora blad av strandkvanne och strandkål som också går att äta.

Strandmålla hittar man ofta längs fuktiga havsstränder i södra Sverige. Bladen är långsmala, lansettlika och färgen är ljust grågrön. De smakar lite salt, som flera andra växter utmed havsstränderna och fungerar utmärkt i sallader eller i en matig paj.

Strandkvanne, Angelica archangelica varitet littoralis. Namnet kommer från de grekiska orden angelos (ängel) och archangelica (ärkeängel). Namnet syftar på en medeltida uppfattning om att denna mycket använda medicinalväxt hade sänds av ärkeängeln Gabriel. Just arter av kvanne måste du vara noga med att om du får växtsaft på huden kan solljus orsaka hudinflammation. Och är du gravid eller diabetiker bör du inte heller äta kvanne.

Hos strandkvanne kan man äta bladen i sallader, stjälken går att kandera eller ha i marmelad med rabarber och blommorna kan du göra saft på – lite på samma sätt som med fläderblommor. Väntar man tills det bildats fröer så går det att göra ett gott te av dom. Det finns mycket att hämta inte bara på stranden utan i hela Naturens skafferi.

4 Strandkvanne 201907 Saltö

Det finns mycket mer att hämta på stranden men en sista grönsak är strandkål, Crambe maritima. Den har vackert blågröna blad som ibland kan få en lite rödaktig ton. De är som bäst tidigt på året men det brukar gå att hitta lite nya blad nu på sommaren också. Tänk på att strandkål är fridlyst i Blekinge och Gotlands län, så där får du inte plocka den. Men du kan odla den hemma om du köper en påse frö. Den är både god och vacker att ha i trädgården.

5 Strandkål - till sallad

Resultatet från min promenad denna gång blev en god sallad med blad från strandkål och toppad med lite grönalger, av släktet Ulva.  Den fint förgrenade tarmalgen eller havsallat går lika bra. Tillsammans med lite tomater, lök och en god dressing blev det en lätt lunch i värmen.

5 Krispig strandkålssallad tarmalg

Read Full Post »

Nu har det varit blåsigt och ganska kallt så cyanobakterieblomningen som var på gång i Östersjön för ca två veckor sen har kommit av sig. Men när det blir riktigt soligt, varmt och lugnt väder kan de flyta upp till ytansom Tångbloggen beskrev i ett tidigare inslag.  Fortsätter det att blåsa kanske det inte blir så mycket cyanobakterie blomning i Stockholms skärgård i år. Och ligger vindarna dessutom så att det meste blåser ner till t.ex. den polska eller estniska kusten kommer det också att bli mindre hos oss utmed den svenska kusten.

Vill du lära dig att känna igen cyanobakterier och skilja dom från mikroskopiska grönalger kan du prova på att samla in en blomning och lägga den på en tallrik med lite vatten.

1 Tallrik med knippvattenblom

Låt den stå varmt och torka in lite långsamt. Då kommer den blågröna färgen som finns i cyanobakterierna som också ibland kallats för blågröna alger synas tydligt där cyanobakterierna dör. Är det bara grönalger så fortsätter det att se grönt ut.

2 döende cyanobakterier 20200624

Den färgen kan också synas när det flyter in tjocka massor med cyanobakterier i strandzonen utanför vassen eller runt båten. Fotot är från 2018 när det var en riktigt kraftig blomning av cyanobakterier och jättevarmt.

1Askölaboratoriet Algblomning 2016

Fick en hälsning från mitt barnbarn, Axel inför sitt sommarlov med några funderingar om att näringsämnen som vi släpper ut i Östersjön när vi pinkar inte bara försvinner.  Det finns alltid små mikroskopiska alger eller stora alger som grönalgerna, grönslick, Cladophora glomerata eller tarmalger, Ulva spp. och brunalger som trådskick, Pylaiella littoralis eller på sommaren ofta cyanobakterier som kommer att ta upp näringen och producerar biomassa. Så det är mycket bättre att vattna en buske på land som kan behöva lite gödning. Östersjön har tillräckligt med näring!

För den som vill finns kursförsöket där kiss tillsattes till en stor vattenvolym och gav ett tydligt resultat i både algblomning och tillväxt hos grönslick. Försöket genomfördes på Askölaboratoriet, Stockholms universitets fältstation belägen i Trosa skärgård, 2017.

Read Full Post »

Nu bjuder stjärnkocken Louise Johansson, tillsammans med bland annat forskare vid Göteborgs universitet, in alla matintresserade att delta i en timslång cookalong på Instagram. På receptet står fisksoppa med blåstång och rörhinna.

Här följer en kopia av nyheten från SWEMARCs hemsida, med lite fler länkar.

Torsdagen den 28 maj (18:00-19:00) livestreamas en cookalong på instagramkontot @tastebylouise, där tittare lagar fisksoppa med blåstång (Fucus vesiculosus)  och rörhinna (Ulva intestinalis) tillsammans med stjärnkocken Louise Johansson. Att alger eller tång, som är det vardagliga samlingsnamnet för stora alger, är en del av framtidens mat råder det ingen tvekan om.

Förutom Göteborgs universitet står även affärsutvecklare vid RISE, Livsmedelsacceleratorn och Innovatum Science Park bakom eventet.

– Instagram är ett bra forum för att delvis de flesta har ett konto idag, men också att det går att sända live. Det är roligt att ha direktkontakt med mina följare. Jag valde blåstång till receptet för att det är något som många kan relatera till och har sett. Både rörhinna och blåstång är lätt att plocka själv om man inte väljer att köpa torkat. Det är också en grön- och brunalg så får man prova båda sorter, säger Louise Johansson, som vann ”Sveriges Mästerkock” 2011 och var finalist i den prestigefyllda tävlingen ”Årets Kock” 2019.

Alger en viktig råvara

Redan idag äter vi alger fast vi inte alltid vet om det. Olika ämnen från alger är vanliga konsistensgivare i livsmedel, till exempel i glass. Alger, är också traditionellt en

mycket vanlig och viktig råvara i asiatisk matlagning och nu seglar algerna mer och mer in som ny och spännande smaksättare även i de svenska köken. Alger innehåller proteiner, fleromättade fetter, mineraler och antioxidanter och mycket forskning pågår om hur vi bäst skall kunna tillgodogöra oss algernas nyttigheter.

 

– Vi vill väcka nyfikenhet och bidra till att bredda användningen av marina råvaror på ett hållbart sätt. Alger är en outnyttjad resurs som skapar nya smakupplevelser, och vi hoppas att restauranger och andra företagare ska se möjligheterna och börja arbeta med dem i sin verksamhet, säger Maria Bodin, projektledare för Scary seafood vid Göteborgs universitet.

Ett samarrangemang

Cookalongen är ett arangemang mellan forskare från Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC),

Kristineberg Center och Scary seafood vid Göteborgs universitet samt affärsutvecklare från Innovatum Science Park, Livsmedelsacceleratorn och RISE.

– Vi drivs alla av samma passion för att öka kunskapen om och användningen av framtidens sjömat. Louise är grym på att laga mat, cookalong är ett jättekul sätt att laga mat tillsammans och alger är så spännande – de är goda, trendiga och klimatsmarta. Tänk vad bra att fler får upp ögonen för dessa skönheter, klokt skördade ur havets trädgård, säger Maria Åberg, senior innovations- och företagsutvecklare, RISE Research Institutes of Sweden.

Tångdykerska medverkar i studion

Med i studion, tillsammans med Louise Johansson, finns även tångdykerskan och företagaren Linnea Sjögren från Catxalot, som sedan 2014 introducerat tång på den svenska marknaden. Se en liten film med Linnea här om hur hon plockar blåstång.

Blåstång och rörhinna kan man antingen plocka själv från grunda vatten eller beställa från en algleverantör. Om man plockar blåstång själv, är det de yttersta skotten som ska skördas av blåstången och det görs med hjälp av en liten sax eller kniv. Liknande gäller för rörhinnan, de smala ljusgröna rören som söker sig upp till ytan och där man då klipper av de övre delarna. Det är viktigt att välja tång som växer på platser där det är strömmande och friskt vatten.

– Alger är en fantastisk resurs, som inte bara är en smakhöjare och innehåller nya, spännande och nyttiga ämnen, utan som också när vi odlar dem, gör oss en så kallad ekosystemtjänst genom att de tar upp näringsämnen ur havet och binder koldioxid. Min absoluta favorit är en av de alger som Louise har valt till cookalongen – rörhinna – friterad rörhinna är en verklig delikatess, säger Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare för Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC) vid Göteborgs universitet.

I inbjudan kan du läsa mer om praktisk information och förberedelser inför cookalongen.

https://www.facebook.com/Tastebylouise
https://www.instagram.com/tastebylouise

Vill du veta mer om olika arter kan du (gratis) ladda ner appen ”Livet i havet” eller beställa Catxalots tångguide på http://www.catxalot.se.
Vill du veta mer om företag som odlar och plockar alger kan du besöka dessa hemsidor: Kosteralg, ScandSea, Bohus Seaculture, Vågrät och Tång Sverige

Kontaktpersoner:
Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC)
Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare, professor i zoofysiologi, Göteborgs universitet, 031-786 36 71, mobil: 070-200 41 08, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se
https://swemarc.gu.se/
Scary seafood
Maria Bodin, projektledare, Göteborgs universitet, tel:, mobil: 0766-218 66 38 e-post: maria.bodin@gu.se https://havochsamhalle.gu.se/havsforskning/scary-seafood
Innovatum Science Park
Lillemor Lindberg, innovationsledare maritima näringar, tel: 0520-289 323; mobil: 073-098 88 22; e-post: lillemor.lindberg@innovatum.se
http://www.innovatum.se
RISE Research Institutes of Sweden
Maria Åberg, senior innovations- och företagsutvecklare, tel: 010-516 69 84, mob: 070-527 96 44, e-post:maria.aberg@ri.se
https://www.ri.se/sv
Livsmedelsacceleratorn
Therese Arvidsjö, verksamhetsledare, senior projektledare, tel: 010-516 66 73, mob: 070-345 66 73, e-post: therese.arvidsjo@ri.se

Front Page


Kristineberg Center (partnerorganisationer: GU, KTH, Chalmers, RISE, Innovatum Science Park, IVL Svenska miljöinstitutet, Lysekils kommun)
Marin Sjöberg, verksamhetsledare, mob: 076-168 57 60; e-post: martin.sjoberg@ivl.se
https://kristinebergcenter.com/

Foto: Samtliga bilder på blåstång, förutom ljusgrön alg som är rörhinna. Foto GU.

Källa: SWEMARC press release/ nyheter. https://swemarc.gu.se/Aktuellt/Nyheter/fulltext//lar-dig-laga-mat-med-alger–en-av-framtidens-ravaror.cid1686275

 

Read Full Post »

Våren är klart på gång i vattnet nära stranden. Var nere vid vår brygga i Räsfnäs och håvade plankton och undersökte hur många arter som hunnit flytta in i tångruskorna som finns uthängda vid bryggan.  Planen är att följa och rapportera förändringar som skett varje eller varannan vecka.

1 Tångruskan hämtad vid bryggan

Har samlat ihop ett litet provtagnings-kit för studier av livet vid bryggan under kommande veckor. Det består av en planktonhåv, en liten burk med lock att tömma provet från håven i, ett vitt tråg att skaka ur djuren som gömt sig i tångruskan och ett par nätpåsar av lite olika storlek att samla speciella fynd i. De större går också bra att stoppa ner en tångruska i för att ta hem och undersöka senare vilka djur som finns där.

2 provtagning av plankton o tångruska20200416

Provtagningspåsarna är från Hemköp som jag skaffade för någon månad sen i samband med att man skall minska användningen av plastpåsar. Dessa ypperliga påsar har små maskor och en grön snodd som gör att man kan dra ihop påsen så smådjur inte kan smita. De kan dessutom tvättas för att användas flera gånger. I annat fall kan man såklart sy egna påsar av tunt småmaskigt gardintyg.

 

I vattnet vid bryggan börjar småstenar att skifta i grönt. Det kan vara både tarmalger (Ulva spp.) och grönslick (Cladophora glomerata) som övervintrat och börjar växa till nu när det blir varmare i vattnet.

Alg-tofsen till vänster är tarmalger, ca 2-3 cm långa och tussen till höger är grönslick, också den ca 2 cm hög och har övervintrat.

I tångruskan började det blir mer djurliv än förut. Totalt hittade jag 1 stor havsgråsugga (Idothea baltica), 4 st. strandvattengråsuggor (Jaera albifrons), båtsnäcka (Theodoxus fluviatilis) och mest tångmärlor (Gammarus spp.), dvs 7 större och 10 små unga tångmärlor.

 

På blåstången till vänster sitter en väl kamouflerad ca 2 cm stor tånggråsugga, Idotea baltica, och till höger en målning av strandvattengråsugga, Jaera . Den blir ca 5 mm stor.

I plantonprovet hittade jag några få övervintrande cyanobakterier, som buntar av mörkgröna trådar av knippvattenblom, Aphanizomenon, och en tråd av katthårsalgen, Nodularia spumigena. Sen var det gott om olika stadier av hoppkräftor, både vuxna Acartia och nauplius larver och många hjuldjur, Synchaeta.  Toppen av vårblomningen med kiselalger verkar vara över och mängden djurplankton var stor. Det mest överraskande och oväntade var det stora antalet av havsborstmasklarver. Vilken art det är måste jag undersöka närmare. Det finns två tänkbara släkten; arter, bakborstig rovmask, Hediste diversicolor och nordamerikansk havsborstmask, Marenzelleria spp., en främmande art som hittades första gången 1985 i Östersjön.

3 Havsborstmask larv

Här en första bild på hur en liten havsborstmask kan se ut. Måste undersöka larverna lite närmare och återkommer med information om det kan vara en massa larver av den främmande arten.

Read Full Post »

På den närmaste lilla sandstranden vid sjöängen hittade jag en vassbuk eller skarpsill (Sprattus sprattus) uppspolad på land under promenaden igår. Skarpsill är en marin art som så många andra marina arter anpassat sig till Östersjöns låga salthalter. Vassbuk liknar strömming men är mindre, bara ca 10 – 19 cm. Den har fått sitt namn genom sina skarpa och taggkantiga bukfjäll. Dra fingret försiktigt längs buken från stjärtfenan och framåt så känner du dem. Skarpsillen äter mest hopp- och hinnkräftor och små fisklarver. Den leker leker främst i norra Östersjön under juni, ute i det öppna havet. När salthalten sjunker under 5-6 promille kan rommen inte sväva i vattenmassan utan sjunker till botten och kommer inte att kunna utvecklas.

Skarpsill fiskas i stora mängder. Det mesta som fiskas i Östersjön blir djurfoder, men det som fångas i Västerhavet säljs som svensk ”ansjovis”. Det är en fet fisk och den passar bra till olika inläggningar.

Bild 1 Vassbuk sjöängen 20200324

Här ligger en död vassbuk uppe på stranden inne ibland torrlagda fintrådiga alger och strutsallat.

Ner i vattnet mellan vasstråna fanns det gott om fina blekgröna tunna blad av strutsallat, Monostroma grevillei. Ett typiskt vårtecken!

Bild 2 Strutsallat Räfsnäs sjöängen20200319

Vårgrön Monostroma hälsar strandflanören välkommen. Blir du inte badsugen? Eller kanske samla lite till en exklusiv sallad?

Andra vårtecken är att efter mycket lång tid av högvatten har det nu blivit lågvatten. Nu kan vi beskåda det vanliga vår-fenomenet att stenar och klippor ser kritvita ut av kiselalger med lite strimmor av intorkade gröna trådalger.

På stenen syns också några små vita klickar av fågelskit. Den kommer att bidra till att göda algerna när vattnet stiger igen. De gröna intorkade trådarna är troligen olika arter av trådformiga arter som t.ex. fransalg, Urospora penicilliformis eller skvalpalg, Ulothrix zonata. Skall se om det går att skrapa av lite alger från stenar i strandzonen och göra en djupdykning i vad som går att hitta för arter där såhär års. Det är tydligt att våren är på gång i havet precis som på land! Fler vårtecken kommer.

Read Full Post »

Har spenderat tiden på västkusten sedan efter midsommar, men är nu tillbaka på ostkusten. Först på Rådmansö, i Norrtälje och sedan på Askölaboratoriet i Trosa skärgård. Flera har hört av sig till oss på Tångbloggen med rapporter från Stockholms skärgård om att blåstången inte ser bra ut i år, med mycket påväxt. Det har ju annars glädjande  rapporterats om förbättrat tillstång för blåstången under flera års tid, med mer välutvecklade blåstångsbälten utmed många stränder i skärgården. Så vad kan vara orsaken till att de i år är mer påväxta?

En anledning kan vara den varma tidiga våren vi hade, tillsammans med en lång lågvattensperiod under våren och försommaren, som gjort att det växer ovanligt mycket grönalger och brunalger på tången i år. Just tidig värme gynnar snabbväxande fintrådiga alger, som grönslick (Cladophora glomerata) och trådslick (Pylaiella littoralis) Det har dels gjort att olika fintrådiga gröna och bruna alger gynnats och växt ut ifrån de nedre, äldre delarna på blåstången. Däremot växer de inte på de nya topparna ovanför flytblåsorna. Det gör att tången ser mer lurvig ut och inte speciellt ”frisk”.

I delar av skärgården har mycket av de stora buskarna av smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus redan lossnat. Men lite sitter kvar. Också denna växer på fjolårsskotten. Den är grövre än trådslick och kan bilda en ansenlig stor buske där den sitter på blåstången.

4 blåstång med smalskägg

Blåstång med påväxt av den fintrådiga brunalgen smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus

Och så verkar förra sommaren 2018 varit ett år när mycket av blåstången förökade sig. Lite som på land när granen blommar och sätter många kottar, vilket brukar kallas för ”masting” , ett år med massförökning. Efter en sådan satsning dröjer det flera år innan nästa stora förökningstillfälle. Olika länge för olika arter, såklart. Efter det att blåstången har förökat sig vissnar de fertila grenarna och lossnar. Det kan ha gjort att mycket material från ett tångbälte lossnat och hamnar strandkanten utanför vassarna. Sen dröjer det något år innan nya grenar hinner växa till och bli stora nog för att föröka sig. Detta betyder också att det inte drev in lika mycket tång till stranden i år.

Det tredje är att när vattenståndet är så lågt att tångtopparna kan bli torrlagda, kommer det att bildas som ”häxtkvastar” i toppen på skottet, om det inte dör. Häxkvasten orsakas av skador på den lilla toppcellen, som är centrum för tillväxten. Det gör också att plantan ser konstig ut. Med tiden kommer plantan att få ett buskigt och lite risigt utseende.

Unga tångplantor, med häxkvastar (kopia)

Flera häxkvastar i skadade toppar och påväxt av trådslick på unga blåstångsplantor.

Vid Askölaboratoriet, Östersjöcentrums fältstation i Trosa skärgård,  där jag är just nu, ser tången fin ut. Där har de mesta av de stora smalskäggs-tofsarna, som kan klä in hela tångruskan i augusti, släppt. Här kan man, om med tittar noga, se att en rödalg koloniserat de nya årsskotten. Den heter ullsläke Ceramium tenuicorne. Att ullsläke kan etablera sig på blåstångens årsskott beror på att blåstångens slemproduktion minskar och också innehållet av antibakteriella substanser som annars hindrar andra arter att sätta sig fast på tång-ytan när skotten är nyproducerade.

5 ullsläke påväxt på tång

Ullsläke, Ceramium tenuicorne, sitter gärna på blåstång och är vanlig på hösten i Östersjön.

Ullsläke brukar dyka upp såhär års för att senare på hösten bilda ett grunt rött bälte utmed lite vågexponerade stränder när grönslick, Cladophora glomerata vissnat och lossnat. Ullsläke kan också kolonisera den nya tomma ytan när vattenståndet blir högre under hösten.

6 ullsläke bälte och tång oktober

Fotografiet är från oktober förra året. Klipporna var klädda med vackert höströd ullsläke ovanför blåstången.

Read Full Post »

Older Posts »