Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sargassosnärja’

I morse var det soligt, helt vindstilla och spegelblankt vatten vid piren på Svallhagen. Inga vågor eller vattenrörelser syntes.

Sundet vid Svallhagen 20190726

Längst ut vid piren växer ett bälte av sargdssosnärja nedanför blåstången och sågtången. Såhär års ser sargassosnärjan ut som små enbuskar. När jag tittar ner i vattnet lutar alla inåt sundet . Klockan är ca 8.45. Vattenströmmen går inåt och är så kraftigt att den får alla plantorna att nästan ligga ner på botten.

Strömmen går inåt 20190725 kl 8.55

Efter att ha badat så har tidvattensströmmen hunnit vända och vattnet strömmar ut igen. Klockan är ca 9.10. Och när jag tittar ner vid i vattnet syns det tydligt – alla plantorna pekar utåt istället. Vattenytan är fortfarande stilla och spegelblank. Det lösliggande skottet av ålgräs som låg ovanpå blåstångsplantan har hunnit försvinna och drivit iväg.

Strömmen har vänt 20190725 kl9.08

Visst är det spännande hur tidvattensströmmen kan avslöjas av åt vilket håll sargassosnärjan pekar! Det betyder också att vattnet förflyttar sig och förändras hela tiden. För att mäta i samma vattenmassa – skulle jag behövs släppa i ett mätinstrument som följer med strömmen. Mäter jag istället utanför piren i sundet är det ett helt annat vatten, t.ex. när strömmen går utåt kommer efter ett tag vatten som värmts upp i grundområdet innanför under många timmar. Eller tvärt om när vatten strömmar in utifrån är det kallare.

Annonser

Read Full Post »

Vi på Tångbloggen tycker ju mycket om alger, men ibland kan det faktiskt bli lite för mycket av det goda. I Mexico har de Karibiska kusterna drabbats av enorma mängder sargassotång (släktet Sargassum) som flutit iland. Vi gillar ju att gå i strandkanten och titta på tång som flutit iland, men som ni kan se i det här klippet, är det lite väl mycket.

De stora mängderna tång påverkar alla strandaktiviteter. Turisterna kan inte bada, båtar får tång i propellrarna och det kostar stora pengar att samla ihop och forsla bort tången från stranden. Kända orter som Cancun, Playa del Carmen och Tulum håller just nu på och röjer tång för att inte förstöra turistsäsongen. Men enligt artikeln är det ett Sisyfos-göra. Nästa dag har lika mycket alger spolats upp igen

Vad beror då denna stora mängd alger på? Forskarna tror att det inte bara är näringen från Amazonasfloden som gynnar Sargassotången, utan även Kongo-floden, på andra sidan Atlanten.  Näringsrikt damm från Sahara som blåser ut över havet kan också påverka. Dessutom gynnas tången av upwelling, när näringsrikt vatten från djuphavet kommer upp till ytan. Och som alltid påverkas haven av det vi gör på land, framförallt jordbruket, där mycket av den näring som läggs på åkrar inte stannar där utan spolas ut i vattendrag och vidare ut i havet. Lägg till detta att klimatförändringarna har gett högre temperaturer i området, vilket verkar gynna tångens tillväxt.SargassohavetfotoSargassohavet har ju sedan länge varit känt för dess stora mängder sargassotång som flyter fritt, planktoniskt, i stora mattor. De tjocka mattorna som sargassotången kan bilda i havet utgör ett habitat för många marina arter som specialiserat sig på och är unika för denna miljö. Det är helt klart ett habitat som vi på Tångbloggen gärna skulle besöka med mask och snorkel för att studera närmare.

Det finns en kul och informativ sida (på engelska) som håller koll på Sargassum situationen i Karibien. Kolla in Sargassum Monitoring om du vill veta mer.

En av de mest spridda och bäst kända arterna är japansk sargassotång eller sargassosnärja (Sargassum muticum) som har spridit sig från Japan till Europa. Den noterades för första gången längs svenska västkusten 1985. Du kan läsa mer om dess biologi och historia i vårt tidigare inlägg Månadens Alg.

Read Full Post »

April månads alg är Sargassosnärja, Sargassum muticum, en art som kommit för att stanna på svenska västkusten. Det är en flerårig brunalg som övervintrar med ett litet kort förgrenat skott som blir runt 5-15 cm högt. Den har många egenskaper som gör att den snabbt kan sprida sig till nya vattenområden.

1 knivmussla med sargassum årsskottet

Ett övervintrande skott sitter på ett skal av knivmussla

På våren växer det ut nya långa skott från den övervintrande delen som snabbt bildar en stor förgrenad buske. De ser ut litegrann som små enbuskar och står rätt upp i vattnet nedanför bryggan vid Svallhagen.

2 Sargassum Svallhagen 20160815

Bruna sargassosnärja står på rad nedanför stenpiren.

Sargassosnärja kommer ursprungligen från Japan och Kina. Den fördes in till Frankrike med ostron på 1960-talet. De första plantorna upptäcktes lösdrivande 1985 utanför Strömstad på Tjärnö, alldeles nära fältstationen, och två år senare 1987 hittades de första fastsittande individerna. Eftersom den är samkönad (både hane och hona) och självbefruktande har den kunnat sprida sig snabbt utmed kusten. Zygoten sitter kvar ett tag på plantan och gror till en liten groddplanta innan den lossnar och faller till botten, där den fäster sig. En annan egenskap som har gynnat spridningen är att sargassosnärjan kan driva långt med sina många små 2-3 mm stora flytblåsor. Det betyder att på sensommaren –hösten, när de långa årsskotten lossnar, kan de driva iväg långa sträckor.

3 Sargassum muticum flytblåsor

Närbild av de många, små flytblåsorna hos sargassosnärja

Sargassosnärjan uppvisar flera egenskaper som är vanliga hos en nyintroducerad art, egenskaper som gynnar spridningen i den nya miljön dit den kommit genom t.ex. olika mänskliga aktiviteter. Många gånger kan en ny art som sargassosnärjan fylla eller skapa ett nytt habitat. En sådan miljö är exempelvis hamnar, där det inte växer så mycket på stenarna på 1-2 meters djup. I sargassosnärjan hittar sedan många arter av djur och alger både en plats som påväxt och skydd mellan de långa grenarna. Här finns mer att läsa om sargassosnärjan på västkusten och hur många djur och algarter som hittas i denna art som nu funnits i våra svenska kustvatten i över 30 års tid.

För några veckor sedan hade jag nöjet av att lyssna på Linda Eggertsen när hon försvarade sin avhandling ”Identification and implications of fish nurseries in tropical and subtropical seascapes” på Institutionen för ekologi, evolution och botanik, Stockholms universitet.

4 Lindas avhandling 20190315

Varför ta upp detta i beskrivningen av april månadsalg när avhandlingen handlar om tropiska miljöer? Jo, för att i artikel II i Lindas avhandling visar på de stora Sargassum beståndens betydelse för fiskyngel och att detta habitat har en större betydelse än habitat med de småväxta arterna av sjögräs, Halodule spp. och risken med att generalisera.  För fiskyngel spelar storleken nämligen en roll!

5 Sargassum trumps seagrasses

Det som återstår att undersöka nu är vilken påverkan sargassosnärja kan ha på fiskyngel i våra svenska vatten. Kanske något att studera vidare framöver?

6 Sargassum 2015-07-04

Read Full Post »

Tvillingarna Natasha och Salome Olsson från Uddevalla gymnasium tog hem förstapriset i årets regionala utställning av Unga Forskare i Göteborg. Arbetet består av en inventering och jämförelse av den invasiva arten sargassosnärja (Sargassum muticum) och blåstång.

Läs Göteborgs Universitets pressmeddelande här!

Följ systrarnas blogg om projektet och se hur det går för dem i Sverigefinalen Unga Forskare som går av stapeln i Stockholm 25-28 mars.

Vill du veta mer om liknande studier och projekt, kika in på havet.nu, där finns det mesta om vad som händer i och kring havet samlat.

Pressat exemplar av en liten sargassotång från västkusten

Pressat exemplar av en liten sargassosnärja från västkusten

Read Full Post »