Vi svarar gärna på frågor om allt som rör tång, alger eller om du undrar vad det är för någonting du hittat på stranden.
Lämna en kommentar här på bloggen eller maila oss direkt:
ellen.schagerstrom@bioenv.gu.se
lena.kautsky@su.se
-
-
Senaste inläggen
Arkiv
- mars 2023
- februari 2023
- januari 2023
- december 2022
- november 2022
- oktober 2022
- september 2022
- augusti 2022
- juli 2022
- juni 2022
- maj 2022
- april 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- december 2021
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juli 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- mars 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- augusti 2020
- juli 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- februari 2020
- januari 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
- augusti 2019
- juli 2019
- juni 2019
- maj 2019
- april 2019
- mars 2019
- februari 2019
- januari 2019
- december 2018
- november 2018
- oktober 2018
- september 2018
- augusti 2018
- juli 2018
- juni 2018
- maj 2018
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- januari 2017
- december 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016
- mars 2016
- februari 2016
- januari 2016
- december 2015
- november 2015
- oktober 2015
- september 2015
- augusti 2015
- juli 2015
- juni 2015
- maj 2015
- april 2015
- mars 2015
- februari 2015
- januari 2015
- december 2014
- november 2014
- oktober 2014
- september 2014
- augusti 2014
- juli 2014
- juni 2014
- maj 2014
- april 2014
- mars 2014
- februari 2014
- januari 2014
- december 2013
- november 2013
- september 2013
- augusti 2013
- juli 2013
- juni 2013
- maj 2013
- april 2013
- mars 2013
- februari 2013
- januari 2013
- december 2012
- november 2012
- oktober 2012
- september 2012
- juli 2012
- juni 2012
- maj 2012
- april 2012
- mars 2012
- februari 2012
- januari 2012
-
Gör som 136 andra, prenumerera du med.
Kategorier
- Algpodden (8)
- Fakta (413)
- Funderingar (149)
- Introduktion (4)
- Nyheter (591)
- Uncategorized (60)
Ämnen
Alg algblomning alger Algforskarsommar Askö Askölaboratoriet blåmusslor blåstång brunalg Brunalger Chorda filum Cladophora glomerata cyanobakterier dykning Ellen Schagerström experiment fakta film fintrådiga alger Flytblåsor forskning främmande arter Fucus vesiculosus förökning förökningstoppar gametofyt grönalger grönslick Göteborgs universitet havet japanskt jätteostron kiselalger klippor knöltång konferens Lena Kautsky lågvatten makroalger mossdjur Månadens alg månadens art Norge nyheter påväxt recept Räfsnäs Rådmansö rödalg rödalger Saccharina latissima salthalt Saltö smaltång Stockholms skärgård Stockholms universitet Stockholms universitets Östersjöcentrum strand Strömstad sudare sågtång Tant Tång Tjärnö tång Tångbloggen tångvall Ulva intestinalis vass vykort västerhavet västkusten Zostera marina Östersjöcentrum Östersjön ålgräs östersjön
Tångbloggen 
Så trevligt att tången har fått en egen blogg!
Jag ska med intresse, och ett stort mått saknad, följa vad ni håller på med.
Vänliga hälsningar
Sylvia Andersson (fil dr marin ekotoxikologi)
Tjena,
En riktigt trevlig hemsida. Jag visste inte att tång kunde vara så kul!
Naturmorgonprogrammet var underhållande och jag tycker att Ellen skall satsa, vidare, på en lärarkarriär (med Tor som ror).
Jag undrar bara var länken till Havets Hus är?
Hälsningar
Odd Bengtsson
Vi har kommit över en jättebra produkt FOTBAD där det på etiketten står http://www.swedishseaweed.se. Hur kan vi få tag på denna produkt?? Var finns den att köpa?
Hej Eva.
Det KAN vara så att det är företaget SvenskTång som har blivit internationellt. Kolla näst längst ner i vår lista över Kul Länkar till höger så hittar du dem där. Skicka gärna en bild på förpackningen och innehållsförteckningen, sånt uppskattar vi.
Hej jag undrar om ni skulle kunna tänka er att länka till http://www.dezain.se/index.php/sv/makroalger/recept där det finns en del recept med tång? Ett tips är även de goda tångknäckebrödet i Grebbestad http://www.tangknacke.se/. Jag skall länka till er fina blogg. MVH Joel
Hej, jag undrar hur blås tångens utbredning påverkas av vågornas exponering. Växer det mer eller mindre där det är hög våg exponering och växer det till exempel längre ner där?
Hej Klara.
Blåstången ändrar utseende med ökad vågexponering. Den blir mindre och bildar inte blåsor för att vågorna inte ska kunna slita loss den. Lagom är bäst, även för tång. Vid för hög exponering sopas även en liten tångplanta bort. Hur djupt de växer beror dels på hur djupt ljuset tränger ner i vattnet, dvs hur klart vattnet är, samt hur djupt det finns rätt sorts botten (substrat) för tången att fästa på. Är det bara lera eller sand så hjälper det inte att vattnet är klart. Generellt kan man nog säga att även här är lagom bäst. Vid högre exponering minskar tångbältet för att slutligen försvinna om vågorna blir allt för kraftiga.
Lycka till! /Ellen
Tack så jättemycket för ett klart och tydligt svar! Intressant!
Hej!
Visserligen ingen tångfråga direkt men kanske ni vet ändå.
Några gånger har våra klippor på stranden färgats vita här på ön Hisingen på Västkusten. Det tycks hända i samband med höst- eller vårstormar så jag undrar om det kan vara antingen kalksten (krita) som t.ex finns vid den engelska kustlinjen vid Doverkanalen som färdas hit med havet eller är det kanske någon slags mikroskopiska vita alger e.d.? Ämnet känns mjukt, som talk och smakar ingenting.
Vi har även riktigt stora högar med vitt skum här.
Tyvärr har jag ingen bild.
Hej Sylvia.
Jag fick samma fråga från en annan kustbo igår, minsann. Det som spolas upp är tomma ”skal” av framförallt kiselalger.
Såhär på våren har den stora vårblomningen i havet kommit i full gång, och ännu har inte de små kräftdjuren och andra zooplankton hunnit bli så många att de hinner äta upp alla växtplankton. Då sköljs skalen upp och färgar klipporna vackert vita. Som när körsbärens blommor regnar ner på marken….nästan.
Det är ett fint vårtecken för de som gillar havet. Vårblomningen är ju starten på hela årets näringskedja.
//Ellen
Hej. Jag bor på Gotland och skulle vilja veta om jag kan plocka tång/alger/sjögräs här? O isåfall vilka? Eller är alla ätliga.
Hej.
Allt går att äta, åtminstone EN gång 🙂 Vad gäller tång och alger så ska du plocka dem där det inte finns någon hamn eller avlopp i närheten, utan i ”rent” vatten. Det finns de som gör te på blåstång, men den enda dokumenterade effekten är att den ger lätt diarree…kan ju vara önskvärt efter en fondue-kväll men kanske inte annars.
Havssallat, Ulva lactuca,och tarmtången Ulva intestinalis är trevliga att äta och växer även i Östersjön. Klargröna, tunna blad som man kan servera med en citronvinaigrett. Tyvärr så är salthalten i Östersjön inte tillräckligt hög för de, enligt mig, godaste brunalgerna, taren. Men om du åker till västkusten kan du fylla en väska och ta med hem.
Vad gäller sjögräs så finns det ingen art av dessa som äts av människor. Men man kan ju väva sig en trevlig matta.
Ha en härlig tång-vår!
/Ellen
Hej, jag befinner mig i stockholms mellanskärgård, nära Norra Stavsudda. Vi har i år väldigt mycket tång och sjögräs. Stranden har tidigare år varit nästan fri från sjögräs (är det det som sitter fast i botten och inte växer upp till vattenytan utan liksom t ä c k e r gruset) dock har det funnits tång, mer eller mindre. Min fråga är, beror det på det k a l l a vattnet iår, och kommer det försvinna så vi får en fin sand/grusbotten igen???
Hej! Kul att ni har mycket tång! Vårt svenska sjögräs, ålgräset, heter Zostera marina på latin. Om du söker på det via Google så kan du se bilder på hur det ser ut. I Stockholms skärgård verkar det vara vanligt att man kallar den fintrådiga algen grönslick (latinskt namn Cladophora glomerata) för sjögräs av någon okänd anledning, trots att den inte alls är ett gräs utan en alg. Ålgräs är däremot ett sjögräs, det har rot, blad och blommor och förökar sig med frön. Om du har ålgräs på din sandbotten ska du vara glad, det är barnkammaren för de flesta fiskar i Östersjön och du kan se mycket spännande där om du snorklar. Även snäckor, musslor och olika alger bor i ålgräset, som är havets motsvarighet till en blomsteräng. Variationer i mängd vegetation skiljer sig mellan år och kan bero på många faktorer. Om det varit tjock is på vintern kan den skrapa bort blåstången högst upp. Den rena ytan ersätts då ofta av grönslick i några säsonger. Temperaturen styr tillväxthastigheten och när vissa alger (t.ex blåstången) fortplantar sig. Framförallt ettåriga, fintrådiga alger kan gynnas av varma temperaturer. Tången är flerårig och växer långsamt, så om den plötsligt försvinner beror det på något annat, t.ex att något för tången giftigt ämne kommit ut i vattnet. Det hände utanför massafabriker förr, innan de styrde upp sina utsläpp.
Hoppas du fått svar på din fundering och har en fortsatt fin sommar. Hör gärna av dig igen och berätta om hur det ser ut i din tång nästa år.
/Tångbloggen genom Ellen
Hej
Vi använder tång på våra odlingar och då skulle det vara kul att veta näringsinnehåll. Finns den nån som tittat på detta? Har du förslag var jag kan leta? Tacksam för svar
Hej!
Jag undrar hur, var och vilken tång som tar upp olika gifter i sig?
Finns det något mätinstrument man kan köpa, att använda för att säkra sig om att man plockar tång på rätt plats.
Tacksam för svar
vänligen katarina
Hej. Om du plockar alger där det är rent vatten, utan närliggande avlopp, båthamnar eller diken från åkrar i närheten, så är det oftast en bra plats. Om det växer mycket fintrådiga alger ovanpå tången så är det ett tecken på att det finns något som släpper ut näring i närheten, och då skulle iallafall jag plocka någon annan stans. Ytterskärgård är oftast bättre än inre, och vågexponerade stränder har bättre cirkulation på vattnet än skyddade vikar.
Alla alger tar upp ämnen i vattnet direkt över bålen (de har ju inga rötter), vilket ger en jämn fördelning i hela algen.
Att mäta innehåll i alger gör man på laboratorium och det är ganska dyrt. Det är ungefär lika lönt som att mäta innehållet i alla svampar man plockar i skogen. Det varierar med många faktorer och mellan olika individer. Är man orolig kan man låta bli att plocka själv och istället köpa odlade på t. ex asiatiska butiker, som brukar ha ett brett utbud. Vi har även några länkar till producenter i vår länklista på Tångbloggen. Det man ska tänka på om man äter alger är att man kan få i sig för mycket jod, så man bör äta max ca 5 g torrvikt per dag.
Hoppas det svarar på din fråga.
MVH
Ellen
Hej,
Jag är en stugägare som besväras av tång som driver iland på min ö. Ön ligger i havet i Västerbotten nära Järnäs klubb. Det luktar illa, är missprydande och oerhört mödosamt att frakta bort.
Har någon nåt tips hur jag skydda mig mot detta? Min enklaste idé så här långt är att spänna en wire som får flyta mha nån sorts flythjälpmedel på ytan, låta denna ligga en bit ut från stranden och förhoppningsvis när vinden vänder kommer massorna att spolas iväg i annan riktning. Tror ni att det räcker att sätta stopp på ytan? Det är ganska grunt just här, 30-60 cm. Finns andra metoder?
MVH
Kalle Bejstam, Umeå
Hej Kalle. Åh vad härligt att ha en ö uppe vid underbara Järnäs klubb! Där har vi en av våra vackraste smaltångslokaler. Grattis!
Tång (hos dig är det smaltång, kanske någon enstaka liten blåstång) som flyter iland brukar oftast torka och bilda vallar, där många insekter och således fåglar bor och äter. Men de brukar sällan lukta illa. Det får mig att fundera på om det då även är en hel del fintrådiga rödalger som också driver in. De innehåller ämnen som gör att det luktar ruttet ägg (svavelväte) när de bryts ned. Det är mindre trevligt och funkar inte så bra till kompost heller.
Din tanke med flytande lina är inte dum alls. Eftersom det är långgrunt och då kanske lite mindre vågor, borde den kunna funka. Kanske att man ska ha en bit tung presenning som hänger ner en bit också, ungefär som när man muddrar. Jag blir jättenyfiken och vill gärna höra mer om hur det går! Ta gärna några bilder om du lägger ut den, så kan vi rapportera här på bloggen.
Om det är ren tång som flyter iland skulle man kunna torka den och sälja som ekologiskt kalium-tillskott till trädgårdsbutiker. Något jag har funderat på i flera år. Då kan du tjäna pengar på att det driver iland tång på din ö, vilket kanske känns roligare.
Ser fram emot att höra hur det går!
Hej! Jag heter Ella och är elev på Norra Reals miljölinje. Just nu håller jag på med ett arbete om nya arter och dess påverkan i Östersjön. Jag undrar om ni kan svara på ett par frågor jag har. Kan svartmunnad smörbult komma att störa ekosystem och på vilket sätt? Finns det en risk att de äter tångmärlorna och tånggråsuggarna och att detta leder till algpåväxt på blåstång och därav att tångbeståndet minskar? Finns det någon bra sida med statistik jag kan ta hjälp av i min undersökning?
Tacksam för svar!
Ella
Hej Ella. Den svartmunnade smörbulten äter blåmusslor, vilket gör den till konkurrent med andra musselätare som t.ex plattfisk (flundra), simpor och fågel (ejder, alfågel). Om du kikar in på http://www.havet.nu så kan du söka på svartmunnad smörbult och få reda på varför den ses som ett potentiellt problem. Där kan du även hitta länkar till rapporter och annat nyttigt med siffror på dess utbredning. Lycka till! /Ellen
Hej tångbloggen! Jag kommer från Kungsholmens gymnasium och gör ett arbete om svartmunnade smörbulten. Jag undrar om smörbulten äter tångmärlor vilket kan leda till algpåväxt på blåstång?
Med vänlig hälsning
Linnea
Hej Linnea. Kul arbete! Den svartmunnade smörbulten äter framförallt blåmusslor, vilket gör den till konkurrent med andra musselätare som t.ex plattfisk (flundra), simpor och fågel (ejder, alfågel). Om du kikar in på http://www.havet.nu så kan du söka på svartmunnad smörbult och få reda på varför den ses som ett potentiellt problem. Där kan du även hitta länkar till rapporter och annat nyttigt med siffror på dess utbredning. Lycka till! /Ellen
Hej, vi har hus i nyköpingsskärgård och undrar om det är okej att odla i tång och använda som gödsel i grönsakslanden. Prövade ,ed potatis vilket fungerade tills högvattnet kom och tog med sig allt till havs.
Sanna
Hej Sanna. Tång används framförallt som gödsel för att det innehåller kalium. Men den kan även innehålla andra ämnen, det beror helt på vad det är för berggrund samt om det finns några föroreningskällor i området. Vi kan tyvärr inte svara på vad den innehåller, det skulle vara en kul men enorm studie att kartlägga tångens innehåll längs svenska kusten i detalj. Vad en av de få tidigare studierna visar är att tång kan ta upp kadmium. Det behöver inte vara ett jätteproblem, om man inte odlar t.ex sallad i tången. Sallad har nämligen visat sig vara extra bra på att ta upp kadmium. Typiskt… Om ni dessutom hobbyodlar lite potatis så är det ju inte en större del av ert födointag. Äter ni dessutom kött brukar det ha högre halter. Vi ska genomföra en studie i Stockholms skärgård på blåstångens innehåll. Om den ger bra resultat och väcker intresse kanske den går att utöka till flera delar av kusten. Det vore jättekul!
Bästa hälsningar Ellen
Hej! Jag bor i Stockholms skärgård. F.n. är det extremt lågt vatten. Då kantas stränderna av helt vita stenar. Varför ser det ut så? Är det stenar och berg, som normalt ligger så nära vattenytan att alger inte vuxit där eller vad beror det på? Jag har sett undringar på flera håll, men inte hittat svar. Mvh, Louise
Hej Louise.
Vad roligt att du hör av dig till oss med din fråga. Ja, visst ser det fantastiskt ut med de nästan målade stenarna. Det är kiselalger som har torkat när de kommit upp i luften. Vi har skrivit om det tidigare här på bloggen, till exempel i inlägget Många vårtecken vid din brygga. Önskar dig en algrik sommar.
Hej under midsommar tänkte jag besöka tjärnö. Så jag vill passa på att försöka hitta japanska ostron. Jag undrar om du kan ge mig lite tips vart jag ska gå och leta. Tack på förhand
Hej. Tänk på att även de japanska ostronen går under vatteninnehavarens rättighet, så du måste ha ägarens tillstånd för att få plocka. De finns nästan överallt numera, men se till att inte plocka nära marinor, hamnar elelr avlopp, det kan ge obehagliga följder.
Hej jag är på norska kusten och funderar på vad man skulle kunna plocka och äta till fisken. Mycket som man får upp har påväxter och ser gamla ut. Hur vet man tex om blåstången är tillräckligt ”ny”.
Hejsan. Vad trevligt att vara i Norge, där finns mycket fin tång. Allt som ser ”nytt och fräscht” ut är ny tillväxt. Om det är mycket påväxt kan det bero på att det just där du är finns mycket näring i vattnet. Kanske rinner det ut ett avlopp eller någon bäck i närheten. Du gör helt rätt i att inte plocka tång som ser ”gammal” ut. Lite beroende på hur djupt du vill dyka ner så finns det massa gott tt plocka. Den gröna, tunna havssalladen blir jättegod som ett salt på fisken om du torkar den i 10-20 minuter i ugnen och sedan smular den över fisken. I Norge finns även havskål, Alaria esculenta, som är en av mina favoriter. Jag äter den helst torkad som chips eller som pulver. Knöltångstoppar kan du alltid ta och koka en stund, de ser fina ut på tallriken. Hopaps det blir en god middag.
Ni gör ett helt fantastiskt jobb med Tångbloggen. Den blir från och med nu min startsida 🙂 Heja er!!!
Hej! Vilken fin blogg! Fick tips av någon av er om snorkling i Sämstad Vik. Hittar sämstad på i kartfunktionen, men inte specifikt Sämstad Vik. Har någon av er möjlighet att skicka en skärmdump, adresspunkt eller kanske koordinat? Vänliga hälsningar Sara (gammal MB-student)
Hej. Inte Sämstad vik, utan Sämstad hamn, som är en liiten vik. Den har en badbrygga till höger. Lycka till!
Hej!
Håller ni kurser eller tillhandahåller information om tång som går att äta? Jag är intresserad av att lära mig om vilka tångsorter som jag kan plocka i havet själv och tillaga. Har hört mycket positivt om tång i samband med matlagning.
Tack!
Mvh Alexander
Hej Alexander.
Nej, vi håller inte kurser om tång ur ett mat-perspektiv. Men det gör Caxtalot som ligger i Grebbestad. De ordnar tångsafari och lär dig samla in och laga till olika alger. Kontakta dem så går det säkert att ordna något.
Lycka till!
Hej,
Angående tång, alger och andra vattenväxter. Anser ni att det skulle finnas mening med att odla t.ex. tång för att sedan skörda för att på så sätt minska övergödningen i havet? Skulle detta i så fall vara möjligt och meningsfullt att göra lokalt i vikar/hamnar i Östersjön där vattenkvaliteten är sämre idag? Det vore intressant med en längre utläggning om/hur man kan odla/skörda t.ex. tång med avseende på att förbättra vattenkvalitet och minska miljögifter mm! Går det att göra i liten skala för gemene man?
Vänligen
Tom
Hej! Jag undrar om man får plocka japanska jätteostron eller om de går under samma regler som vårat inhemska flatostron? Vänligen Joakim Vall, joakim.vall@gmail.com
Hej. De går under samma regler som det inhemska. Markägarens tillstånd krävs. Lite lustigt, kan man tycka, när det handlar om en invasiv art. Måhända att det ändras i framtiden, men just nu är det ostron som ostron.
[…] Kontakta oss […]
Hej. Jag undrar hur det gått med försöket med potatisodling i tång. https://tangbloggen.com/tag/lokal-aterforing-av-naring/
Framförallt är jag nyfiken på analysen av kadmium.
Hej! Jag undrar om Blå skog-uke 2020 konferensen går att se nu i efterhand? 🙂
Dessvärre verkar det inte som det.
Hej!
Jag har letat efter tången söl/dulse i vattnen kring Pater Nosters skärgård i många år utan att hitta den. Den borde väl finnas djupare än strutsallat, havsallat och blås- och knöltång, men grundare än sockertång och fingertång? Spelar det roll om jag är långt ut i skärgården eller närmare land? I strömmande vatten eller stilla? Ni skrev att de ibland växer på grövre tång/tare. Är det i sådana fall var som helst de fäster på den tången? Har ni förslag på var i havet jag ska leta?
Hej Karin.
Söl/dulse växer faktiskt ganska djupt, troligtvis djupare än 5 meter. Den vill nämligen ha salt vatten och därmed måste den ner på djupet här i Sverige, eftersom vi har ganska utsötat vatten längs kusten. Vi hittar den ofta växande på ”stammen” hos stortare, och jag har mest hittat den uppe runt Kosteröarna, där det är saltare än nere vid Tjörn. Mitt tips är att ta en promenad längs stränderna efter en storm och se om den finns i strandvallen. Då är chansen stor att den växer i området. Troligast är ytterskä’rgården, där det är minst påverkan från landavrinning. Annars är det bara att packa dykutrustningen och ta en tur upp till Strömstad. 🙂
Tack för svaret! Så det är salthalten som spelar in också! Då får jag leta i norra Bohuslän då.
Hej! Vilken fin blogg!
Jag skriver min kandidatuppsats om hur sjögräs innehåll av bioaktiva ämnen kan användas i växtodling! Men jag undrar; vet ni vad kommuner gör med tång uppspolad på stränderna i Sverige? anses det som avfall eller en resurs?
Tack på förhand!
Hej Toolie-Mina
Först undrar jag om det verkligen är sjögräs som t.ex. ålgräs som arbetet kommer att handla om eller att det är makroalger som blåstång och andra arter? Läs gärna vårt senaste inlägg om Alger är goda att äta – men sjögräs äter inte vi människor. När det gäller att odla så kan det gå att använda ålgräs som drivit iland men den innehåller inte mycket näringsämnen och inte heller speciellt några bioaktiva ämnen utan det är alger och tång som är intressanta. Kommuner brukar när de städar badstränder, kompostera materialet om det går – men ofta slängs det tillbaka eller läggs körs till avfall. Varför? Jo de kan innehålla för mycket tungmetaller, speciellt kadmium för att kunna användas i odlingen. Så även om det växer jättebra i tång och andra alger som spolats iland beroende på diverse bioaktiva substanser och och mycket näringsämnen så kan det ibland inte användas och inte innan det analyserats och gjorts klart att det är ok. Var gör du ditt kandidatarbete? Lite nyfiken. Och om du skickar din e-post adress så kan jag skicka över ett antal rapporter som du kanske kan ha användning för vid skrivandet. Vänliga hälsningar Lena Kautsky Lena.kautsky@su.se
Hej! Vi är nystartat UF företag vars affärsidé är att göra gödsel av tång som spolats upp på stranden. Vi har lite frågor angående regler när det kommer till tång. Vet du vilka regler som gäller angående vart och hur man får plocka tång eller om det är något annat som är viktigt att tänka på.
Tack på förhand!
Hej. För allt gällande regler ska ni vända er till Länsstyrelsen. Det kan variera mellan platser så de har koll på det. Lycka till!
Latmansodlad potatis under släke: Jag har mitt viste inne i Öregrundsgrepen där stora tångvallar spolas upp under vinterhalvåret. Mest blåstång, lite smaltång och en hel del annat för mig svårdefinierat material från bottnarna i Grepen.. Släken har jag sedan länge använt som täckodling på bl.a.potatislandet. Den gångna säsongen testade jag en enklare variant: Direkt på gräset i halvskugga lade jag ut sättpotatisen (en tidig höstpotatis), slutet av maj. Täckte den med 2-3 dm släke. När blasten kommit upp hade släken sjunkit ihop till en dryg dm.Kupades med mera släke. Sedan slutet av augusti har jag skördat den finaste potatis jag någonsin haft. Bara lyfta på släken och skörda. Släken binder mycket väta så minimalt med vattning har behövts.
Ålgräs växer inte mycket vid denna kust, så jag hoppas slippa höga kadmiumhalter, men detta skulle vara intressant att kolla.
Hejsan
Tång som blåst i land efter en blåsig dag är den ätbar, användbar? Tänker att den precis slitits av så borde väl funka?
Mvh Lotta
Hej igen
Undrar också om man kan odla tång, alger
Mvh Lotta
Jajjamensan, det kan mna. Vi har gjort några inlägg på bloggen om algodling som du kan läsa, bland annat om Saccharina latissima, Ulva och Palmaria palmata även kända som sockertare, havssallat och söl. De är goda!
Om den ser fin och frisk ut så bör den gå att äta. Lukta på den, titta på den. VILL du äta den? Om inte, låt bli. Men nu är det ju ganska svalt ute, så den ruttnar inte lika snabbt. Se till att skölj den bara, fåglarna kan ju ha bajsat just där…
Hej,
Jag är supersugen på att plocka och tillaga tång, men vad jag läst på nätet ska blåstång från Östersjön (där jag håller hus) inte anses ätlig. Kan ni förklara varför? Vad gör den giftig? Går det att förvälla eller på andra sätt få ut de giftiga ämnena ur den?
Hej. Den är inte giftig i sig, men jag tycker helt enkelt inte att den är god. Det viktiga är att du plockar den i en ren miljö, så att den inte växer i närheten av tex båthamnar eller andra utsläpp. Då komemr den innehålla de ämnen som släpps ut, och därmed kunna anses giftig. Tänk på att alger innehåller mycket jod, så det är bra att blanchera innan du äter dem. Livsmedelsverket har riktlinjer för hur mycket tång du kan äta dagligen för att inte få problem.
Hej,
Först, vilken fantastisk blogg att hitta till : )
Med utgångspunkt yttre mellanskärgården i Stockholm/nära Norra Stavsudda:
– Jag önskar kunna vara en del i att förbättra vattenkvaliteten. Vad kan jag göra som öbo med klippudde och liten strandremsa? Finns det någon tång- eller musselodling jag kan syssla med i miniskala och var finns information att hitta tillvägagångssätten?
Ex artikel som beskriver att man visst kan få till en fungerande musselodling i Östersjön: https://www.slu.se/ew-nyheter/2019/5/musselodling-kan-visst-vara-en-effektiv-miljoatgard-i-ostersjon/
– Finns det något bra projekt som ni känner till i den delen av skärgården som man kan vara del av/stödja?
Tänker tex i fallet när varken tång- eller musselodling lämpar sig för oss att ta oss an.
Hälsningar
Helena
Hej Helena. Vad roligt att du uppskattar bloggen!
Mitt tips till dig är att kontakta Skärgårdsstiftelsen och höra med dem om de har några projekt du kan vara delaktig i. Vad gäller odlingar i vatten så krävs det tillstånd och massor med pappersarbete, så det är inte lika enkelt som man skulle önska. Men du kan även kontakta Länsstyrelsen om du vill diskutera med dem vilka åtgärder de genomför och om du har förslag på projekt.
Och vill du göra något för blåstången, om den finns i ditt område, så blir den alltid glad ifall du borstar bort sediment på stenarna innan midsommar så det finns rent underlag för bebisarna att sätta sig på.
Hälsningar
Ellen
Hittade Er för och att få kunskap! Jag bor på en ö i Stockholms när skärgård har en hel udde. Bott här i 35 år, noga med min strand! I år har jag för första gången fått vad jag förstår är algblomning blev så ledsen! Har plockat upp geggan. Det är påväxt neråt aldrig sett nått dylikt. Ta upp det o kompostera?
Har alltid haft mycket blåstång även ett akvarium i sto kommit hit o hämtat! Känns som jag haft ” rent” vatten! Jag har en hel udde så hit stannar allt kommer ej runt udden i själva leden utanför udden jätteströmt! Även mina fina alger som sitter fast blir helt inlindade i fintrådiga sjok. Växer en växt lång flera meter ned dom en kotte som flyter på ytan de har jag ryckt upp under flera år, vad är det?
Tack för all information och allt Ni gör för hjälpa oss som vill lära oss och förstå.
Ljusa Energier
Lena☀️
Hej Lena
Det har varit lite mycket att göra så svaret har dröjt. Det låter som om du fått in lösdrivande fintrådiga alger som hamnat på din strand. Mycket beror på vindar och var de driver. med algblomning i Östersjön menar man för det mesta den blomning = massförökning av cyanobakterier som kommer på sommaren. Annars används det för just att det bildas mycket alger av en art dvs den blommar. Att det nog är fintrådiga stora alger som du fått till din strand i år tror jag för att du skriver att du plockat upp geggan. Det går inte att plocka upp cyanobakterieblomningen – men den kan ibland ligga inne ibland de stora algerna. Ibland sitter dessa alger som påväxt på t.ex. blåstången och andra rotade vattenväxter som finns på den mjuka botten och gör att de blir luddiga. Allt material du plockar upp går fint att kompostera. Den bästa är blåstången. Utmärkt att odla lite potatis i.
Blir nyfiken på hur du lyckas hålla blåstång i akvarium i Stockholm -om jag förstår dig rätt. Det brukar vara jättesvårt att få den att klara sig någon längre stund. Berätta gärna mer om detta.
Att det har blivit mer under senare år kan delvis bero på att vi har haft ett antal varma somrar och tidiga vårar då hinner det tillväxa och produceras mer fintrådiga alger som naturligt lossnar när de vissnar på senare på sommaren. finns flera arter -brunalgen trådslick – lossnar på sommaren och det gör även grönslick. Ev. kan de hinna med en säsong till.
Den långa växten som sitter på mjukbotten med rötter är troligen en nateart – skulle gissa på ålnate men det finns flera andra arter också. Vill du få ett namn så skicka ett foto till oss. Min adress är lena.kautsky@su.se
Hej!
Jag är lite intresserad av salthalt. I hav.
Finns det någon bok eller avhandling (på svenska) om det?
Hej. Det var lite brett 🙂 Det finns säkert massa böcker på det, beroende på vad du är intresserad av gällande salthalt. Kan du vara lite mer specifik?
Hej, Under helgen snorklade jag runt vid Pater Noster och fick bl a med mig karragen alg hem. Letar efter ett recept på skotsk pannacotta med kabel och whiskey, tror att jag har sett det här på bloggen tidigare men hittar det inte nu. Jag driver en liten hemma-hos krog på ön Kalvsund i Göteborgs norra skärgård och lagar en hel del mat med tång. Hälsar Jeanette Bäfverfeldt
Hej Jeanette. Så roligt att du läser bloggen och lagar mat med alger. Du hittar receptet under Månadens Alg – serien. Sök på karragenalg + Månadens alg i bloggens sökfönster så poppar den upp. Lycka till och smaklig spis
Soliga hälsningar/ Ellen
Om kadmium i tångodlad potatis: För ungefär ett år sedan rapporterade jag på denna blogg om en enkel form av potatisodling under släke (det gotländska namnet på uppspolade tångvallar). Kortfattat består metoden av att lägga sättpotatis direkt på marken och sedan täcka med 2-3 dm tjockt lager av släke och kupa med mera släke efter att blasten kommit upp och släken sjunkit ihop en del. Försöket upprepades denna säsong på samma sätt med potatis av sorten Okta. Släken, uppspolad under föregående vinter hämtades direkt från stranden och bestod mest av blåstång. Odlingslatsen är belägen längst in i Öregrundsgrepen vid norra Upplandskusten.
Mycket fin skörd även detta år. Med hänsyn till uppgifter i litteraturen om risken för höga kadmiumhalter i odling med tång har jag låtit göra en analys (ALS Scandinavia) av kadmiumhalten i ett prov från årets skörd. Resultatet visade en kadmiumhalt på 0,038 mg/kg, således med betryggande marginal under EU gränsvärde på 0,10 mg/kg våtvikt. Jag vill framhålla att detta resultat således gäller släke från denna plats och denna potatissort så resultatet kan därför inte generaliseras. Men metoden att odla potatis på detta vis visar sig fungera väl. Men jag rekommenderar också att som här följa upp kadmiumupptaget.
Stort tack Olle för din rapportering! Ju fler som är lika noggranna som du gör att vi sakta kan få fram en bild över eventuella risker med odling i tång. Mycket intressant att se hur låga värden du hade. Det bådar gott för tångkompost.
Tack Ellen för din kommentar om tångodlad potatis. Man kan fundera över olika orsaker till rapporterade variationer i kadmiuminnehåll i t ex potatis odlad i material från tångvallar. Skulle en orsak kunna vara förekomsten av ålgräs i tångvallar? Ålgräs verkar enligt litteraturuppgifter ha ett ovanligt stort upptag av kadmium (jämfört med t ex blåstång), dels variera i utbredning och uppges vara ovanlig norr om Stockholms skärgård?
Ja, ålgräset är ju en marin art, så det gillar inte när det blir för sött. Stockholm är smärtgränsen, ungefär, med enstaka förekomster norr om. Det jag tror är att det inte har gjorts en ordentlig, stor (läs: dyr) studie där det har kikats på tång från olika platser, olika innehåll i strandvallen (blåstång, släke, ålgräs, kärlväxter) och olika grödor. Kan ju vara så att det varierar mellan potatis-sort. Vi gjorde ju en mindre studie med två typer av kompost, just för att börja kika på detta. Men det skulle gå att göra det så mycket större för att verkligen få med variationen längs kusten. Pengar och tid…hå hå