Kontakta oss

Vi svarar gärna på frågor om allt som rör tång.

Lämna en kommentar här på bloggen eller maila oss.

ellen.schagerstrom@su.se
lena.kautsky@su.se

Annonser

25 Comments »

25 svar

på januari 12, 2013 den 02:35 | Svara Sylvia Anderssson

Så trevligt att tången har fått en egen blogg!
Jag ska med intresse, och ett stort mått saknad, följa vad ni håller på med.
Vänliga hälsningar
Sylvia Andersson (fil dr marin ekotoxikologi)
på september 5, 2013 den 02:13 | Svara Odd Bengtsson

Tjena,
En riktigt trevlig hemsida. Jag visste inte att tång kunde vara så kul!
Naturmorgonprogrammet var underhållande och jag tycker att Ellen skall satsa, vidare, på en lärarkarriär (med Tor som ror).
Jag undrar bara var länken till Havets Hus är?
Hälsningar
Odd Bengtsson
på januari 12, 2014 den 11:57 | Svara Eva Hervéus

Vi har kommit över en jättebra produkt FOTBAD där det på etiketten står http://www.swedishseaweed.se. Hur kan vi få tag på denna produkt?? Var finns den att köpa?
- på januari 12, 2014 den 07:43 | Svara radicans
  
  Hej Eva.
  Det KAN vara så att det är företaget SvenskTång som har blivit internationellt. Kolla näst längst ner i vår lista över Kul Länkar till höger så hittar du dem där. Skicka gärna en bild på förpackningen och innehållsförteckningen, sånt uppskattar vi.
på mars 31, 2014 den 03:26 | Svara Joel Magnusson

Hej jag undrar om ni skulle kunna tänka er att länka till http://www.dezain.se/index.php/sv/makroalger/recept där det finns en del recept med tång? Ett tips är även de goda tångknäckebrödet i Grebbestad http://www.tangknacke.se/. Jag skall länka till er fina blogg. MVH Joel
på september 15, 2014 den 03:08 | Svara Klara

Hej, jag undrar hur blås tångens utbredning påverkas av vågornas exponering. Växer det mer eller mindre där det är hög våg exponering och växer det till exempel längre ner där?
- på september 15, 2014 den 05:05 | Svara radicans
  
  Hej Klara.
  Blåstången ändrar utseende med ökad vågexponering. Den blir mindre och bildar inte blåsor för att vågorna inte ska kunna slita loss den. Lagom är bäst, även för tång. Vid för hög exponering sopas även en liten tångplanta bort. Hur djupt de växer beror dels på hur djupt ljuset tränger ner i vattnet, dvs hur klart vattnet är, samt hur djupt det finns rätt sorts botten (substrat) för tången att fästa på. Är det bara lera eller sand så hjälper det inte att vattnet är klart. Generellt kan man nog säga att även här är lagom bäst. Vid högre exponering minskar tångbältet för att slutligen försvinna om vågorna blir allt för kraftiga.
  Lycka till! /Ellen
  - på september 18, 2014 den 07:58 | Svara Klara
    
    Tack så jättemycket för ett klart och tydligt svar! Intressant!
på mars 28, 2015 den 07:03 | Svara Sylvia Svensson

Hej!
Visserligen ingen tångfråga direkt men kanske ni vet ändå.

Några gånger har våra klippor på stranden färgats vita här på ön Hisingen på Västkusten. Det tycks hända i samband med höst- eller vårstormar så jag undrar om det kan vara antingen kalksten (krita) som t.ex finns vid den engelska kustlinjen vid Doverkanalen som färdas hit med havet eller är det kanske någon slags mikroskopiska vita alger e.d.? Ämnet känns mjukt, som talk och smakar ingenting.

Vi har även riktigt stora högar med vitt skum här.

Tyvärr har jag ingen bild.
- på mars 28, 2015 den 11:44 | Svara radicans
  
  Hej Sylvia.
  Jag fick samma fråga från en annan kustbo igår, minsann. Det som spolas upp är tomma ”skal” av framförallt kiselalger.
  Såhär på våren har den stora vårblomningen i havet kommit i full gång, och ännu har inte de små kräftdjuren och andra zooplankton hunnit bli så många att de hinner äta upp alla växtplankton. Då sköljs skalen upp och färgar klipporna vackert vita. Som när körsbärens blommor regnar ner på marken….nästan.
  Det är ett fint vårtecken för de som gillar havet. Vårblomningen är ju starten på hela årets näringskedja.
  //Ellen
på mars 29, 2015 den 08:54 | Svara mirana Lundgren

Hej. Jag bor på Gotland och skulle vilja veta om jag kan plocka tång/alger/sjögräs här? O isåfall vilka? Eller är alla ätliga.
- på mars 30, 2015 den 07:10 | Svara radicans
  
  Hej.
  Allt går att äta, åtminstone EN gång 🙂 Vad gäller tång och alger så ska du plocka dem där det inte finns någon hamn eller avlopp i närheten, utan i ”rent” vatten. Det finns de som gör te på blåstång, men den enda dokumenterade effekten är att den ger lätt diarree…kan ju vara önskvärt efter en fondue-kväll men kanske inte annars.
  Havssallat, Ulva lactuca,och tarmtången Ulva intestinalis är trevliga att äta och växer även i Östersjön. Klargröna, tunna blad som man kan servera med en citronvinaigrett. Tyvärr så är salthalten i Östersjön inte tillräckligt hög för de, enligt mig, godaste brunalgerna, taren. Men om du åker till västkusten kan du fylla en väska och ta med hem.
  Vad gäller sjögräs så finns det ingen art av dessa som äts av människor. Men man kan ju väva sig en trevlig matta.
  Ha en härlig tång-vår!
  /Ellen
på augusti 11, 2015 den 03:44 | Svara gen

Hej, jag befinner mig i stockholms mellanskärgård, nära Norra Stavsudda. Vi har i år väldigt mycket tång och sjögräs. Stranden har tidigare år varit nästan fri från sjögräs (är det det som sitter fast i botten och inte växer upp till vattenytan utan liksom t ä c k e r gruset) dock har det funnits tång, mer eller mindre. Min fråga är, beror det på det k a l l a vattnet iår, och kommer det försvinna så vi får en fin sand/grusbotten igen???
- på augusti 13, 2015 den 10:47 | Svara radicans
  
  Hej! Kul att ni har mycket tång! Vårt svenska sjögräs, ålgräset, heter Zostera marina på latin. Om du söker på det via Google så kan du se bilder på hur det ser ut. I Stockholms skärgård verkar det vara vanligt att man kallar den fintrådiga algen grönslick (latinskt namn Cladophora glomerata) för sjögräs av någon okänd anledning, trots att den inte alls är ett gräs utan en alg. Ålgräs är däremot ett sjögräs, det har rot, blad och blommor och förökar sig med frön. Om du har ålgräs på din sandbotten ska du vara glad, det är barnkammaren för de flesta fiskar i Östersjön och du kan se mycket spännande där om du snorklar. Även snäckor, musslor och olika alger bor i ålgräset, som är havets motsvarighet till en blomsteräng. Variationer i mängd vegetation skiljer sig mellan år och kan bero på många faktorer. Om det varit tjock is på vintern kan den skrapa bort blåstången högst upp. Den rena ytan ersätts då ofta av grönslick i några säsonger. Temperaturen styr tillväxthastigheten och när vissa alger (t.ex blåstången) fortplantar sig. Framförallt ettåriga, fintrådiga alger kan gynnas av varma temperaturer. Tången är flerårig och växer långsamt, så om den plötsligt försvinner beror det på något annat, t.ex att något för tången giftigt ämne kommit ut i vattnet. Det hände utanför massafabriker förr, innan de styrde upp sina utsläpp.
  Hoppas du fått svar på din fundering och har en fortsatt fin sommar. Hör gärna av dig igen och berätta om hur det ser ut i din tång nästa år.
  /Tångbloggen genom Ellen
på december 10, 2015 den 06:30 | Svara Helena von Bothmer

Hej
Vi använder tång på våra odlingar och då skulle det vara kul att veta näringsinnehåll. Finns den nån som tittat på detta? Har du förslag var jag kan leta? Tacksam för svar
på april 28, 2016 den 06:15 | Svara katarina

Hej!
Jag undrar hur, var och vilken tång som tar upp olika gifter i sig?
Finns det något mätinstrument man kan köpa, att använda för att säkra sig om att man plockar tång på rätt plats.
Tacksam för svar
vänligen katarina
- på april 28, 2016 den 09:07 | Svara radicans
  
  Hej. Om du plockar alger där det är rent vatten, utan närliggande avlopp, båthamnar eller diken från åkrar i närheten, så är det oftast en bra plats. Om det växer mycket fintrådiga alger ovanpå tången så är det ett tecken på att det finns något som släpper ut näring i närheten, och då skulle iallafall jag plocka någon annan stans. Ytterskärgård är oftast bättre än inre, och vågexponerade stränder har bättre cirkulation på vattnet än skyddade vikar.
  Alla alger tar upp ämnen i vattnet direkt över bålen (de har ju inga rötter), vilket ger en jämn fördelning i hela algen.
  Att mäta innehåll i alger gör man på laboratorium och det är ganska dyrt. Det är ungefär lika lönt som att mäta innehållet i alla svampar man plockar i skogen. Det varierar med många faktorer och mellan olika individer. Är man orolig kan man låta bli att plocka själv och istället köpa odlade på t. ex asiatiska butiker, som brukar ha ett brett utbud. Vi har även några länkar till producenter i vår länklista på Tångbloggen. Det man ska tänka på om man äter alger är att man kan få i sig för mycket jod, så man bör äta max ca 5 g torrvikt per dag.
  Hoppas det svarar på din fråga.
  MVH
  Ellen
på september 24, 2016 den 04:52 | Svara Kalle Bejstam

Hej,
Jag är en stugägare som besväras av tång som driver iland på min ö. Ön ligger i havet i Västerbotten nära Järnäs klubb. Det luktar illa, är missprydande och oerhört mödosamt att frakta bort.

Har någon nåt tips hur jag skydda mig mot detta? Min enklaste idé så här långt är att spänna en wire som får flyta mha nån sorts flythjälpmedel på ytan, låta denna ligga en bit ut från stranden och förhoppningsvis när vinden vänder kommer massorna att spolas iväg i annan riktning. Tror ni att det räcker att sätta stopp på ytan? Det är ganska grunt just här, 30-60 cm. Finns andra metoder?

MVH

Kalle Bejstam, Umeå
- på september 26, 2016 den 08:14 | Svara radicans
  
  Hej Kalle. Åh vad härligt att ha en ö uppe vid underbara Järnäs klubb! Där har vi en av våra vackraste smaltångslokaler. Grattis!
  
  Tång (hos dig är det smaltång, kanske någon enstaka liten blåstång) som flyter iland brukar oftast torka och bilda vallar, där många insekter och således fåglar bor och äter. Men de brukar sällan lukta illa. Det får mig att fundera på om det då även är en hel del fintrådiga rödalger som också driver in. De innehåller ämnen som gör att det luktar ruttet ägg (svavelväte) när de bryts ned. Det är mindre trevligt och funkar inte så bra till kompost heller.
  
  Din tanke med flytande lina är inte dum alls. Eftersom det är långgrunt och då kanske lite mindre vågor, borde den kunna funka. Kanske att man ska ha en bit tung presenning som hänger ner en bit också, ungefär som när man muddrar. Jag blir jättenyfiken och vill gärna höra mer om hur det går! Ta gärna några bilder om du lägger ut den, så kan vi rapportera här på bloggen.
  
  Om det är ren tång som flyter iland skulle man kunna torka den och sälja som ekologiskt kalium-tillskott till trädgårdsbutiker. Något jag har funderat på i flera år. Då kan du tjäna pengar på att det driver iland tång på din ö, vilket kanske känns roligare.
  Ser fram emot att höra hur det går!
på november 29, 2017 den 10:39 | Svara Ella

Hej! Jag heter Ella och är elev på Norra Reals miljölinje. Just nu håller jag på med ett arbete om nya arter och dess påverkan i Östersjön. Jag undrar om ni kan svara på ett par frågor jag har. Kan svartmunnad smörbult komma att störa ekosystem och på vilket sätt? Finns det en risk att de äter tångmärlorna och tånggråsuggarna och att detta leder till algpåväxt på blåstång och därav att tångbeståndet minskar? Finns det någon bra sida med statistik jag kan ta hjälp av i min undersökning?
Tacksam för svar!
Ella
- på november 30, 2017 den 09:01 | Svara radicans
  
  Hej Ella. Den svartmunnade smörbulten äter blåmusslor, vilket gör den till konkurrent med andra musselätare som t.ex plattfisk (flundra), simpor och fågel (ejder, alfågel). Om du kikar in på http://www.havet.nu så kan du söka på svartmunnad smörbult och få reda på varför den ses som ett potentiellt problem. Där kan du även hitta länkar till rapporter och annat nyttigt med siffror på dess utbredning. Lycka till! /Ellen
på december 5, 2017 den 10:32 | Svara Linnea Svidén

Hej tångbloggen! Jag kommer från Kungsholmens gymnasium och gör ett arbete om svartmunnade smörbulten. Jag undrar om smörbulten äter tångmärlor vilket kan leda till algpåväxt på blåstång?
Med vänlig hälsning
Linnea
- på december 5, 2017 den 10:34 | Svara radicans
  
  Hej Linnea. Kul arbete! Den svartmunnade smörbulten äter framförallt blåmusslor, vilket gör den till konkurrent med andra musselätare som t.ex plattfisk (flundra), simpor och fågel (ejder, alfågel). Om du kikar in på http://www.havet.nu så kan du söka på svartmunnad smörbult och få reda på varför den ses som ett potentiellt problem. Där kan du även hitta länkar till rapporter och annat nyttigt med siffror på dess utbredning. Lycka till! /Ellen
på april 17, 2018 den 07:20 | Svara Sanna Sundström

Hej, vi har hus i nyköpingsskärgård och undrar om det är okej att odla i tång och använda som gödsel i grönsakslanden. Prövade ,ed potatis vilket fungerade tills högvattnet kom och tog med sig allt till havs.
Sanna
- på april 18, 2018 den 06:05 | Svara radicans
  
  Hej Sanna. Tång används framförallt som gödsel för att det innehåller kalium. Men den kan även innehålla andra ämnen, det beror helt på vad det är för berggrund samt om det finns några föroreningskällor i området. Vi kan tyvärr inte svara på vad den innehåller, det skulle vara en kul men enorm studie att kartlägga tångens innehåll längs svenska kusten i detalj. Vad en av de få tidigare studierna visar är att tång kan ta upp kadmium. Det behöver inte vara ett jätteproblem, om man inte odlar t.ex sallad i tången. Sallad har nämligen visat sig vara extra bra på att ta upp kadmium. Typiskt… Om ni dessutom hobbyodlar lite potatis så är det ju inte en större del av ert födointag. Äter ni dessutom kött brukar det ha högre halter. Vi ska genomföra en studie i Stockholms skärgård på blåstångens innehåll. Om den ger bra resultat och väcker intresse kanske den går att utöka till flera delar av kusten. Det vore jättekul!
  Bästa hälsningar Ellen