Tångbloggen

Är du intresserad av botanik? Då kanske du redan prenumererar på Svensk Botanisk Tidskrift, en tidning som ges ut av Svenska Botaniska Föreningen sedan 1907 då föreningen bildades.

I senaste numret presenterade jag, tillsammans med mina kollegor Susanne Qvarfordt och Sofia Wikström, en artikel om den frilevande formen av blåstång som vi arbetar med inom det finsk-svenska samarbetet FunkVeg som vi har skrivit om tidigare här på Tångbloggen.

I artikeln presenterar vi kort hur den frilevande formen ser ut, var den tidigare omnämnts i den vetenskapliga litteraturen samt går ut med en efterlysning. Vi vill nämligen kartlägga denna obeforskade form och ta reda på vilken roll den spelar i Östersjöns kustnära ekosystem.

Till skillnad från den vanliga, på hårt underlag fastsittande formen, så förekommer den frilevande blåstången ofta på mjuka bottnar. Där växer olika typer av nate, slinga och andra kärlväxter under sommaren, men alla de vissnar ner under hösten och lämnar en kal tom botten över vintern. Ensam kvar blir den frilevande blåstången, kanske som skydd och övervintringsplats för de små djur som inväntar vårens nya tillväxt.

Den bildar inte sällan runda klot, som för tankarna till blomkålshuvuden. Kanten är vågig och den käns sprödare att ta i än fastsittande tång.

Med artikeln efterlyser vi nu observationer från hela den svenska Östersjökusten för att få en bättre bild över hur vanligt förekommande denna form av blåstång faktiskt är.

Har du hittat frilevande blåstång? Då får du gärna höra av dig till oss med platsens koordinater och gärna ett foto eller två. Såg du frilevande blåstång under dykning eller bad får du gärna ge en ungefärlig djupangivelse om du kan.