Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2016

En av mina favoritstränder på Saltö, nära Tjärnö marinbiologiska station inte så långt ifrån Strömstad ingår i ett projekt där mängden av skräp samlas in tre gånger per år.

När jag var där i slutet av augusti låg det massor med skräp av alla möjliga sorter och någon hade byggt ett vindskydd, med bord utanför av ilanddriven ved och backar av trä. Ett ställe som kändes skönt att sitta i lä och skugga när solen gassade för fullt.

Däremot hittade jag inte några speciellt intressanta biologiska fynd sittande på de i huvudsak mindre plastföremålen som låg uppspolade på stranden. Detta kan ju bero på att de inte driver runt så länge i havet.

4rensat-skra%cc%88p

Nu i helgen, ca en månad senare var stranden städad och allt samlat under skylten där det står att städningshjälp undanbedjes. Och där står en back full med spännande alger och annan påväxt. Vad kan den berätta? Kanterna är fulla med brunalgen Alaria esculenta, en art som hittas utmed marina tidvattenskuster närmast Norge men dessa kommer kanske ända från England? På fotot nedan syns de ganska breda och platta haptererna, rotliknande delar hos Alaria som fäster den mot underlaget.

Det finns bra utbredningskartor för olika arter på nätet för den som har lust att spekulera i hur en back kan ha drivit med strömmarna och varifrån de arter som fått lift kommer ifrån. Samtidigt visar de större plastbackar och hinkar som hamnar här att annat också kan komma långt ifrån och vissa vikar som just Ängklåvebukten, (vilket underbart namn), är de bästa platserna för att göra spännande art fynd. Kanske hitta någon ny art för Sverige?!

Eftersom tidvattensvariation är för liten och salthalten för låg för de flesta marina arter som kommer drivande till våra kuster, antingen på något plastföremål, ved eller med egen flytkraft kommer de inte att överleva. Till dem hör en massa små Alaria esculenta sittande på plastbacken med information om sin hemmahörighet tydligt angiven. Den andra blågröna backen hör hemma i Roscoff.7plastback

Annonser

Read Full Post »

I fredags disputerade Lovisa Wennerström vid Stockholms universitet med avhandlingen Population genetic patterns in continuous environments in relation to conservation management. Lovisa har arbetat med genetiska studier av ett antal arter i Östersjön, inklusive blåstång. Målsättningen har varit att vi ska få veta mer om genetiken hos ekologiskt viktiga arter, för att vi ska kunna förvalta och skydda dem bättre.

avhandling

Så varför behövs genetiska studier för att skydda arter? Ett exempel är att många arter har genetiskt unika populationer i Östersjön. De torskar, blåmusslor och alger som vi hittar i Östersjön skiljer sig från sina artfränder i andra havsområden. Många arter har speciella anpassningar till den unika miljön i Östersjön. Det betyder att om en art minskar eller försvinner i Östersjön är det inte självklart att den kan sprida sig tillbaka från Nordsjön. Unika Östersjöbestånd är en skatt som måste förvaltas med omsorg.

Ett annat exempel kommer från kustlekande bestånd av gädda, som är en av de arter som studerats i avhandlingen. Många gäddor som lever i Östersjön går upp i bäckar och våtmarker och lägger sin rom. Andra lägger sin rom i grunda Östersjövikar. Lovisas forskning visar att de gäddor som fortplantar sig i havet rör sig över mycket större områden än vad som varit känt tidigare. Det betyder att om man påverkar gäddbeståndet i ett område kan effekten sprida sig även till andra områden. Det behövs alltså ett storskaligt perspektiv för att långsiktigt förvalta kustgäddan i Östersjön.

Tången då? Östersjötångens genetik är ett mycket spännande kapitel som bara berörs i avhandlingen. Vi får återkomma till det i senare inlägg.

 

Read Full Post »

I morse var Anna Björn på TV med ett antal akvarier.

anna-bjo%cc%88rn

Hon visade både putsarfiskar och putsarräkor och berättade med stor inlevelse om de stationer i havet dit större fiskar kan komma för att bli rensade från parasiter och annan ohyra. Putsarfiskarna går t.o.m. in i munnen och rensar utan att bli uppätna.

Lika kul att höra på varje gång. Dessutom har Aquavaria vattenmuseum fått fyra små haj ungar som det är utlyst en namntävling om.Ibland blir inte fotot riktigt som man tänkt sig! Lite mycket reflexer.

namn-till-hajungar

Tänk när vi får ett helt Östersjöakvarium på Skansen och kan visa alla fantastiska småkryp och arter som finns i våra vatten. Och när det blir dags att stå i morgon TV och visa upp när spiggen leker!

 

Read Full Post »