Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2015

För att binda sanden finns flera olika dyngräs. En vanlig art är sandrör, Ammophila arenaria, som täcker mycket av sanddynerna på ön. Det finns också fina trä spångar för att inte störa växttäcket så att vinden kan få tag i sanden. Nere på stranden är det mycket folk som promenerar och vinden kan komma åt i kanten på dynerna. Här har man byggt stängel av ris för att hålla sanden på plats.

1 dyn gräs  2 dyn skydd

Det finns lite hus på ön och även här samlas och driver sanden in och lagrar sig mot väggarna.

3 vind och sandskydd

På stranden driver det in mycket alger som städas bort och ligger i stora högar. Huvuddelen av algerna är Stortare, Laminaria hyperboria, med kraftiga fästen som liknar rötter som sitter inkilade i klipporna för att hålla fast plantan i kraftiga vågor. De är också skogen i havet i tareskogen finns det plats, skydd och föda för många arter. Det är en artrik och fascinerande miljö.

5 Laminaria hyperborea6 Laminaria tree

På den nedre stenen syns några små tare plantor- det är fantastiskt att de kan sitta kvar och ännu mer att det finns några små ryggradslösa djur som kan hålla sig fast.

7 Laminaria vid lågvatten

Nere vid vattnet fanns en koloni med sälar. Det är en ganska ny etablering av en sälkoloni och har bara funnits i ca 20 år. För den som har skarpa ögon syns en stor vindkraftspark.

4 sälstrand med vindkraftspark i bakgrunden

På kvällen i solnedgången satte den traditionella tävlingen om att få ha EMBS vandringspris ”The yellow submarine” på stranden. Det gällde att bygga ett stort sandslott och svara på frågor samtidigt som någon skulle springa ner till stranden och hämta 1 liter vatten och fylla vår hink. Det svenska laget byggde såklart en ”Yellow submarine” på väg till Helgoland och den lilla ön utanför där vi hade tävlingen.

8 Submarine

Read Full Post »

Nu är det dags att undersöka ön ovan vattenytan. Helgoland är liten till ytan men uppdelad på två nivåer, den lägre kallas Unterland och den högre för Oberland. Det finns en hiss som transporterar dig upp till Oberland.Helgoland bombades sönder under andra världskriget och bebyggelsen är från 50-60 talet där alla hus ser likadana ut.

1 Helgoland karta2 vy från oberland

Solen sken från en blå himmel med sommarmoln och de belysta röda klipporna speglade sig i det lugna havet.

3 röda klippor

På klipphyllorna sitter vackra havssulor. Tyvärr är havet utanför fyllt med plast, och nät som fåglarna samlar in för att bygga sina bon av. Färgglad plast blått och orange syns i havssulornas bon. Ofta går det bra men ibland fastnar en fågel i plastnätet och dör. Det går att se döda skelett av fåglar som inte klarat det.

4 Havssulor5 plast i sulornas bon

Vandringen runt ön är vacker och vyn skiftar. Nära Helgoland ligger en mindre ö som är en enda stor sanddyn. Dit skall vi åka över till imorgon och där kommer tävlingen för att vinna ”The Yellow Submarine” gå av stapeln och konferensmiddagen.

7 Utsikt till dune

Read Full Post »

Morgonens presentation handlade om den stora databas som långsamt håller på att byggas upp och är en utveckling och specialisering av WORMS, World Register of Marine species. Den heter WRIMS, och startade 2004 och lanserades på nätet i mars 2015. WRIMS står för World Register of Introduced Species, I denna databas kan man söka efter förekomst av introducerade arter i olika havsområden, t.ex. Östersjön. Det går att söka på alla arter eller bara på brunalger eller någon speciell art som man är intresserad av. Gör man en sökning så skall man bara vara klar över att Östersjöns gräns är satt vid Kattegatt och inte vid sunden. Så det kan dyka upp arter på listan som inte finns inne i Östersjön.

5 Word Register of Introduced Marine Species

Ett annat intressant föredrag presenterades av norska forskarkollegor om hur det japanska jätteostronet sprider sig norrut utmed kusten i Norge. Det visar sig kunna tåla temperaturer mellan – 25 oC till + 40 oC och förökar sig och tillväxer med stor hastighet på många ställen utmed den norska kusten. Sommaren 2014 som var mycket varm resulterade i en kraftig lek hos ostronen.

4 ostron lek

När de släpper ut sina spermier och ägg färgas vattnet vitt – som syns på den övre högra bilden. Efter presentationen fick vi också några nya förslag på hur man kan tillaga ostron, t.ex. lägga dem på grillen och sen efter att man öppnat dem , lägga på parmesanost och grilla lite till. Vid lunchen var det dags att göra nya fynd vid stranden nära piren.

2 torkskadade algtoppar

De små blåstångsplantorna som sitter högst upp på stranden visade på skador efter en längre period av uttorkning. Det gör att bålen delas så att det ser ut som om de har långsmala blåsor i gren topparna. Lite längre ner närmare lågvattenlinjen växer sågtången med sina stora platta förökningstoppar. Hösten är tiden för sågtångens förökning.

3 Sågtång

6 Mastocarpus på piren7 Mastocarpus

Vågbrytarnas pollare; tripoder är helt täckta med en mörkt rör lite buskig alg. På nära håll liknar den lite Chondrus cripsus, karragentång, men har en massa små papiller som får den att få ett lite risigt utseende. Detta är Mastocarpus mammilaris en rödalg som introducerats till Helgoland och kommer från Island. Det förekommer också Chondrus crispus på klipporna men den skall växa djupare ner. På vägen tillbaka till konferensen hittade vi en stig mellan höga havtornsbuskar fulla med bär. En ren C-vitamin dos för att hålla igång några timmar till och lyssna på mer föredrag.

8 Havtorn

Read Full Post »

Under en vecka kommer vi att vara på ön Helgoland i Nordsjön och delta på European Marine Biology Symposium, EMBS. Detta är det 50 året sen EMBS första symposium hölls på Helgoland. Resan ut från Hamburg var ganska blåsig när vi kom ut på öppet vatten och skumpig i en katamaran som for fram över vattnet trots 2-3 meter höga vågor. Ibland gick det att skymta Helgoland vid horisonten men det syntes inte mycket av hamnen när vi närmade oss land.

1 katamaran i solsken2 Helgoland i fjärran3 regn igen sikt alls5anlöper hamnen i Helgoland

Dag ett på symposiet fick vi höra lite om hur den första konferensen initierades. Helgoland var tidigt en plats dit biologer gjorde exkursioner. Bilden visar deltagarna på en biologisk exkursion till Helgoland 1865. Inför fotograferingen har de ställt upp sig med planktonhåvar. E. Haeckel som den konstnär han var är såklart helt klädd i vita kläder.

4 Biologisk exkursion

Professor Otto Kinne, startade EMBS 1967 som sedan har hållits varje år någonstans i Europa. Organisationen är liten och det är nästa års värdinstitution som bestämmer program och ordnar symposiet. Ett moment har funnits med sen start en 1967, är en tävling där den vinnande nationen får ta emot vandringspriset ” the Yellow submarin”. Tävlingen om denna förväntas bli hård i samband med 50 års jubileet. Efter flera intressanta föredrag om vikten av att samarbeta över ämnesgränserna och använda historiska data. För den som vill veta mer om förändringar i fisket i världen finns en bra länk här. 11 Ocean Past Plattform Cost Action Sen var det dags för lunch och tid att spana på den närmaste stranden. För att skydda stränderna mot vågorna finns stora vågbrytare runt piren.

6 Pir vågbrytare7 Porphyra

På dessa växte både grönalger av släktet Ulva, blåstång och olika arter av purpurhinna Porphyra spp.

8 Littorina

Jag hittade stora strandsnäckor, Littorina littorina och det roligaste fyndet var två små krabbor av en ny introducerad art, Hemigrapsus sanguineus.

9 Hemigrapsus sanguineus

I morgon kommer många av presentationerna just att ta upp ämnet introducerade, främmande arter, arter som transporteras medvetet eller omedvetet av oss människor till ett nytt havsområde, lyckas etablera sig och sprida sig och eventuellt ställa till olika problem. Fortsättning följer.

Read Full Post »

På land blommar ljungen för fullt och lingonen ser ut att vara mogna snart på soliga ställen. Lite tecken på att det börjar dra mot höst på land. Finns det liknade tecken i våra vatten och vid stränderna i Östersjön? Tog ett dopp vid bryggan nära Kapellskär och det var friskt, inte riktigt 15 grader men solen värmer fortfarande.

bild 1 lingon och ljungBild 2 tro det eller ej - knappt 15 grader

Nu är jag tillbaka vid Askölaboratoriet några dagar så här kommer lite tecken på att det blir kyligare i vattnet och sker förändringar, även vilka alger som finns och driver iland och hur vattenväxter beter sig. Så länge det var lågvatten drev det in lite cyanobakterier bland de fintrådiga algerna i strandkanten. Men nu när det börjar blåsa mer och vattenståndet stiger då är både den för hösten ovanliga synen av cyanobakterieblomningarna över och den långa perioden med lågt vatten slut. Denna har gjort att de grunt växande fastsittande grön- och brunalgerna blivit mer eller mindre vita och dött. De kommer att finnas kvar ett tag men sedan slitas bort från klipporna.

Bild 3 Foto från stranden vid gamla båthuset

bild 4 torkad blåstång -kanske överlever de?

Vid fören på den lilla båten har det drivit in lite cyanobakterier. De sista resterna av den sena sommarblomningen? Men man vet aldrig.

Bild 5 algblomning vid fören

Det är lika svårt eller svårare att förutspå var och när de driver in till en strand än vädret. För det finns få modeller och inte alls på samma skala som för väderförutsägelser idag.

Så nu till vilka spår jag hittar i strandkanten vid den närmaste sandstranden. Ett är när jag hittar de första små täta skott som axslinga, Myriophyllum spicatum börjar bilda när det blir kallare i vattnet eller dygnslängden blir kortare. Tror inte att någon vet bestämt vad det är som gör det. Något att undersöka? Det är dessa skott som de övervintrar med och som de kan spridas med långa vägar. På fackspråk kallas de för turioner. Mer om detta senare i höst.

Bild 6 Myriophyllum - hösttecken?

Det lilla täta gröna skottet till vänster är ett första spår på ankomsten av sensommar och höst i havet.

Det andra är en typisk sensommarart ibland makroalgerna som heter violettslick eller Polysiphona violacea. Lite svagt rödlila i färgen som bildar ganska stora tofsar som ser ut som luddiga moln. Dessa två låg nära bryggan inne ibland ålnaten. En vacker syn för en algforskare som mig.

Bild 7 Polysiphonia och ålnate

Så för att avsluta detta inlägg på bloggen, med en lite annan vinkling skall jag ta med er på ett traditionellt inslag som sker när en doktorand är klar med sin avhandling och den skall spikas upp/ anslås. För Tångbloggen var detta en stor händelse när Ellen spikade sin avhandling på en för detta ändamål uppsatt stor planka. Den andra, för institutionen flyttade just.

bild 8 spika avhandling

Efter det att avhandlingen, som såklart handlade om smaltång, vederbörligen satt fast på plankan serverades en utsökt smaltångstårta (obs förökningstoppar och betare), som Ellen bakat till det traditionella ”Spika fikat”. Fortsättning följer både på vad som händer i havet under hösten och inom tångforskningen och då speciellt smaltången

!bild 9 ellen med smaltångstårta bild 10 Avhandling vid fin tavla

Read Full Post »