Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Laminaria hyperboria’

Under sommaren finns det tid att gå igenom gamla anteckningar och göra fynd. Hittade en liten pärm med foton från en kurs som jag gick i Norge under min doktorandtid, sommaren 1973. Vi samlade alger, artbestämde, fotade av dem och ritade detaljer. Det var fantastiskt kul! Platsen var på en liten ö som heter Herdla, där det fanns en liten fältstation som tillhörde Universitet i Bergen.  Det är snart 50 år sedan! Och när jag tittar på Google maps så hittar jag stället, Biologen. Det står att det är tillfälligt stängt. 

Men nu till rödpenna, Ptilota gunneri , som är månadens alg i augusti 2022. Rödpenna har en typisk rödalgs-livscykel, med tre stadier: gametofyt, en liten karposporofyt som sitter på gametofyten och så tetrasporofyten. 

Enligt anteckningen skall det finnas karpogon respektive spermatangia på bilderna, men det är inget som jag får syn på hur mycket jag än stirrar på fotona. 

Återigen ett foto ur Danmarks Havsalger. Det är en otroligt fin och bra flora!

I Danmarks Havsalger finns en vacker bild på gonimoblast som sitter på en kort sidogren, omgiven av små böjda skott.  Det är starten på cystocarpet, där så småningom karposporerna bildas. Låter det krångligt så stämmer det. Rödalgers livscykler är jättekomplicerade! 

Det är en av orsakerna till att få rödalger klarar sig i Östersjöns låga salthalt och att de ofta där bara förekommer med sitt tetrasporofytstadium eller bara förökar sig rent vegetativt. 

Just förmågan till olika sätt att föröka sig, som ju är en fördel när det gäller att kunna anpassa sig till olika miljöer, gör att det finns många arter bland rödalgerna som har spridit sig kors och tvärs över världshaven med människans hjälp. Det kan du lyssna mer om i avsnitt 19 av Algpodden.

Pilen pekar på ett tetrasporangium hos rödpenna.

Men rödpenna är en av de många vackert röda, fjäderförgrenade rödalgerna som går att hitta på västkusten, ner till södra Kattegatt och in i mynningen till Öresund. Den växer på stjälkarna hos stortare, Laminaria hyperborea på vågexponerade klippor. Den växer på mellan 3-25 meters djup. Bästa chansen för oss är att hitta den uppspolad på stranden efter en storm. Eller att åka på tångsafari till vårt grannland Norge eller till Skottland, Irland eller ännu längre norrut, där den är vanligare. 

Månadens alg förekommer på Stora Middlgrund, minsann.

Read Full Post »

För att binda sanden finns flera olika dyngräs. En vanlig art är sandrör, Ammophila arenaria, som täcker mycket av sanddynerna på ön. Det finns också fina trä spångar för att inte störa växttäcket så att vinden kan få tag i sanden. Nere på stranden är det mycket folk som promenerar och vinden kan komma åt i kanten på dynerna. Här har man byggt stängel av ris för att hålla sanden på plats.

1 dyn gräs  2 dyn skydd

Det finns lite hus på ön och även här samlas och driver sanden in och lagrar sig mot väggarna.

3 vind och sandskydd

På stranden driver det in mycket alger som städas bort och ligger i stora högar. Huvuddelen av algerna är Stortare, Laminaria hyperboria, med kraftiga fästen som liknar rötter som sitter inkilade i klipporna för att hålla fast plantan i kraftiga vågor. De är också skogen i havet i tareskogen finns det plats, skydd och föda för många arter. Det är en artrik och fascinerande miljö.

5 Laminaria hyperborea6 Laminaria tree

På den nedre stenen syns några små tare plantor- det är fantastiskt att de kan sitta kvar och ännu mer att det finns några små ryggradslösa djur som kan hålla sig fast.

7 Laminaria vid lågvatten

Nere vid vattnet fanns en koloni med sälar. Det är en ganska ny etablering av en sälkoloni och har bara funnits i ca 20 år. För den som har skarpa ögon syns en stor vindkraftspark.

4 sälstrand med vindkraftspark i bakgrunden

På kvällen i solnedgången satte den traditionella tävlingen om att få ha EMBS vandringspris ”The yellow submarine” på stranden. Det gällde att bygga ett stort sandslott och svara på frågor samtidigt som någon skulle springa ner till stranden och hämta 1 liter vatten och fylla vår hink. Det svenska laget byggde såklart en ”Yellow submarine” på väg till Helgoland och den lilla ön utanför där vi hade tävlingen.

8 Submarine

Read Full Post »