Jag är ofta nere på västkusten och har följt utvecklingen av det japanska jätteostronet sedan de hittades första gången 2007 på flera platser i närheten av forskningsstationen på Tjärnö, utanför Strömstad. På en av lokalerna med bra vattenomsättning har de blivit mycket vanliga de senaste åren. Inte ens efter den kalla vintern 2009-2010 märktes någon större nedgång. Idag bildar de artrika rev på många ställen.
Här är ett lite skrovligt ostronskal med både blåstång, skorpformiga rödalger, en liten tångborre och många havstulpaner. Ett helt litet ekosystem!
Sitter ostronet direkt på stenen kan det i sin tur få havstulpaner och tång som lättare får fäste på dess ruggliga yta än direkt på stenen.
Rapporter om massdöd av japanskt jätteostron på flera ställen i Oslofjorden och Strömstad kom i mitten av september, både i GöteborgsPosten och SVT. Så nyfikenheten var stor när jag kom ner till vårt ställe på Tjärnö förra veckan. Hur skulle det se ut? Massor med döda skal både på stranden och ute på ostronrevet?
Så fort på med vadarbyxorna och ut i vattnet för att kolla läget! Jo visst låg det lite skal på land och det fanns döda skal ute på banken – men alla skal var mer eller mindre täckta av årets nya ca. 1-2 cm stora jätteostron. Den varma sommaren 2014, har resulterat i den bästa föryngringen som jag sett något år sedan de kom till våra svenska vatten.
Ett hjärtmusselskal klätt med små unga jätteostron och ett levande ostronskal med både nya små ostron och små groddplantor av blåstång. Ytan på ett skal av ett ostron är en mycket mer gynnsam miljö för ett befruktat blåstångsägg att få fäste och klara sig undan bete från strandsnäckor under den första tiden än ett slätt blåmusselskal.
Så visst har det varit många större och äldre japanska jätteostron som dött en naturlig död efter att de lekt och spritt sina ägg och spermier i vattnet under den för deras förökning gynnsamma höga temperaturen i sommar, men det är ingen risk för att det har slagits ut. Det är mycket mer troligt att det nästa år kommer att finnas ännu fler japanska jätteostron. Deras larver kan spridas över stora områden innan de bottenfälls och sätter sig fast på en lämplig yta.
Ett bevis på hur mycket larver det funnits i vattnet i år är denna nätkasse som hängt i vattnet och som nu är fullsatt med små japanska ostron. Så i varje fall kring Tjärnö, utanför Strömstad kommer det att fortsätta att finnas gott om japanska jätteostron även nästa år.
Vill du läsa mer om de olika rapporterna finns de på Havet.nu. Havs- och Vattenmyndigheten vill också få in rapporter från dig om du hittar döda ostron i massor.
Tångbloggen 