Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Fucus radicans’

Måndagens medverkande var Sam Dupont och Kerstin Johannesson båda från Göteborgs universitet, tillsammans med Bo Gustavsson, Stockholms universitet och Lars Arneborg, Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, SMHI.  Ordförande var Emma Norhén som också är ordförande i Miljövårdsberedningen.

De medverkandes presentationer och diskussioner gav mig lite tankar som jag vill dela med mig. En fråga som bara snuddades vid var hur Östersjön med sin unika blandning av sötvattensarter och marina arter kommer att påverkas av de förväntade högre vattentemperaturer kombinerat med lägre salthalt som klimatförändringar innebär. 

Det har gjorts en del studier av marina arter som vandrat in i Östersjöns brackvatten för ca 8000 år sedan. Då gick Östersjön från att ha varit en insjö, Ancylus sjön till att bli Littorina havet. En jätteförändring för alla sötvattensarter. Efter att isen drog sig tillbaka så höjdes successivt landet och sunden i Danmark grundades upp och vattenutbytet blev allt mindre. Du hittar mer att läsa om de stora förändringar som skett och havets geologiska historia på Havet.nu.

Ancylus sjön – isen drar sig tillbaka. Mycket av dagens landområden ligger under ytan.
Littorina havet. Landhöjningen fortsätter och Östersjön blir långsamt mer avsnörd.

Under de senaste 7000-8000 åren har många marina arter vandrat in i Östersjön. De visar på tydliga genetiska anpassningar till denna nya miljö – som har en relativt sett låg salthalt, knappast något tidvatten men stora variationer i vattenstånd. Dessa förändringar har skett mycket snabbare genom ökade halter av växthusgaser i atmosfären.  Idag finns tre tångarter i Östersjön, blåstång (Fucus vesiculosus), sågtång (Fucus serratus) och en nu för Östersjön unik art smaltång (Fucus radicans). Smaltången har hunnit utvecklas under de 7000 år som salthalten varit någorlunda stabil i Östersjön.

Tre viktiga tångarter på Östersjöns klipp-och stenbottnar.

Med klimatförändringen förväntas det regna mer, vilket gör att mer näring kommer att rinna ut med åar och floder från omgivande marker.  Det kommer att bli viktigt att redan nu göra åtgärder som bidrar till att binda näringen på land och minska tillförseln av näring till Östersjön. Detta kan göras genom anläggning av våtmarker, som dessutom kan fungera som lekplatser för gädda och abborre.

Salthalten kommer att minska i Östersjön.  Bottenviken och Bottenhavet kommer att mer och mer likna stora sjöar. På samma sätt kommer de innersta delarna av skärgården att bli mer utsötade.  

Storskalig bild av salthalten i Östersjöns ytvatten som påverkar de grunda produktiva miljöerna.

Den översiktliga kartan på salthalter visar helt annat än när vi går in till kusten där alla våra stora floder mynnar och förändringen i salthalt kommer att  märkas mycket snabbare.

De marina arterna som delvis hunnit anpassa sig under denna korta period i Östersjöns historia när salthalten var tillräckligt hög, som kommer att tvingas flytta söderut. Och efter dem följer en massa sötvattensarter. När det gäller fleråriga stora alger på klipporna finns det inte några som kan ersätta tångarterna men på mjuka bottnar finns det många fler arter som kan stå för syreproduktion och ge skydd åt fiskyngel och småfiskar. Ålgräs, Zostera marina har med andra ord många arter som kan ersätta den på de grunda bottnarna i Egentliga Östersjön. 

Många kustområden har låga salthalter. Med ökat regn och mer avrinning kommer de att bli allt mer utsötade. Marina arter försvinner och sötvattensarter tar över. Kartan från Svealands kustvattenvårdsförbund.

Så, om dessa funderingar stämmer borde vi väl inrikta den långsiktiga planeringen på att skydda de grund lekmiljöer för fiskarter som gädda, abborre och gös. Och mynningsområden för vandrande lax. Dessutom blir det speciellt viktigt att fundera mer kring vilka sötvattensarter som kommer att stå för viktiga funktioner i en allt sötare Östersjön? Blir det rotade vattenväxter som betydelsefulla syreproducenter? Hur gör vi så att det finns gott om sötvattenssnäckor, små kräftdjur och larver som mat till fisken? Och skall vi starta odlingar av främmande arter som vandrarmussla (Dreissena polymorpha) och kinesisk ullhandskrabba (Eriocher sinensis)?

Kinesisk ullhandkrabba – kan bli en delikatess i framtiden?

Det finns så många på vilka åtgärder vi bör satsa på för att möta klimatförändringarna. Några kanske kommer att tas upp på onsdag när ämnet är ”Kusten -där alla vill vara”.

Read Full Post »

När hösten startar tycker vi att brunalgen tångludd, Elachista fucicola passar bra som månadens alg. Tångludd bildar små tofsar av brunt ludd på i första hand blåstång, Fucus vesiculosus, men hittas också på sågtång, Fucus serratus. Det latinska namnet beskriver ofta utseende och växtplats eller något annat viktigt kännetecken hos arten. Namnet ”fucicola” betyder just ”växande på Fucus” och ”elachistos” är grekiska och betyder ”den minsta”. Så för att hitta den ska du leta efter en liten art som växer på blåstång. Den går knappast att missa.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Elachista fucicola, tångludd och tjusig sågtång i bakgrunden

Tångludd är en ettårig art. Livscykeln består av två stadier: en makroskopiskt och ett mikroskopiskt stadium. Det mikroskopiska stadiet förekommer under senvinter till tidig vår och består av krypande förgrenade trådar. Det syns därför inte utan att man noga undersöker ytan hos blåstången med mikroskop. När temperaturen stiger till över 12 – 16 0C sker en asexuell förökning och det makroskopiska stadiet växer ut.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Tångluddet sitter ofta på de äldre delarna hos tång. De yngre delarna har för mycket slemproduktion.

Unga tofsar är gulbruna och ca 2 – 3 cm stora. De är vanliga till mycket vanliga under perioden maj – september. När de blir äldre blir de mindre, ca 1 cm och mörkbruna. I basen på tofsen finns en kuddformad vävnad som känns som en liten hård kula. Från den täta vävnaden går det ut förgrenade parafyser (hår), enrummiga ovala sporangier samt en cell rad breda oförgrenade assimilationstrådar. Assimilationstrådar innehåller kloroplaster och är de delar av algen som står för produktionen, där algen genom fotosyntes omvandlar solljus och koldioxid till syre och socker.

På hösten sitter de mörkare korta tofsarna på fjolårsskotten kvar ett tag. Men till slut har alla tofsar vissnat och försvunnit. Nästa generation av tångluddstofsar börjar växa ut först i mars – april året därpå.

Eftersom tångludd är en påväxtart på blåstång, förekommer den där blåstången finns dvs från västkusten in i Bottenhavet. Utmed finska kusten har den hittats upp till Norra Kvarken. Den har också hittats växande på smaltång, Fucus radicans.

 

Read Full Post »

Tillförsel av fosfor och kväve till Östersjöns kustvatten har minskat under lång tid. Sedan  1970-talet och framöver har avloppsreningsverken byggts ut och många andra åtgärder satts in för att minska belastningen runt Östersjön -men detta räcker inte för att få tillbaka blåstången i grunda skärgårdsområden. Det behövs också stora rovfiskar.

Förra veckan pågick en stor internationell konferens på Stockholms universitet, Baltic Sea Science Congress 2019. Kongressen samlade det marina forskarsamhället för diskussioner om de senaste 10 årens Östersjöforskning. Vi från Tångbloggen deltog såklart under kongressen.

I veckan har det varit flera inslag i TV och på Vetenskapsradion P1 om påverkan av övergödningen i Östersjön med professor Christoph Humborg från Stockholms universitet. Det finns flera positiva tecken på att den minskade näringstillförseln av fosfor och kväve till Östersjön, genom att rena avloppsvatten gett resultat.  Även om det i öppna Östersjön kommer att dröja innan det syns positiva förbättringar, som minskad blomning av cyanobakterier.

1 a kväve o fosfor minskar

I kustnära områden, t.ex. Stockholms skärgård, finns det tydliga förbättringar som ökat siktdjup och minskade halter av kväve och fosfor i vattenmassan. Samtidigt återstår en hel del att göra och i intervjun framgår att det inte går att säga hur lång tid det kommer att krävas för att minska tillförseln från diffusa utsläpp från jord- och skogsbruket.

På kongressen presenterades också flera studier som visar på sambandet mellan höjd vattentemperatur i samband med klimatförändringen och hur detta kan påverka blåstångsamhället med sitt rika djurliv. Ett större experiment som undersökte sambandet mellan ökad temperatur samt med och utan spigg genomfördes på Askölaboratoriet under 3 veckors tid sommaren 2018.

2 a Hur påverkar ökad temperatur näringskedjan?

Ett stort system sattes upp med genomrinnande vatten från Östersjön. Den ena blå tanken innehöll vatten med samma temperatur som utanför och vattnet i den andra tanken höjdes med 3 grader. Varje stor grå tank innehåller en behandling; 1) Kontroll, 2) Höjd temperatur, 3) Med spigg och 4) Med spigg + höjd temperatur.

Det tar många dagar att samla in allt material som behövs för ett stort experiment. Vilket syns i labbet och i vad som behövs när ena teamet har jobbat länge på kvällen och behöver en sovmorgon!

I samtliga tankar tillsattes lika mycket blåstång (Fucus vesiculosus) och smaltång (Fucus radicans) som start. Sen gällde det att samla ett jättestort antal med båtsnäckor, (Theodoxus fluviatilis), lite färre havgråsuggor (Idothea) och tångmärlor (Gammarus) i den proportion som fanns i tångsamhället. I två av behandlingarna (3 och 4) tillsattes också spigg som äter smådjuren, i första hand tånggråsuggor och tångmärlor.

Under Baltic Sea Science Congress presenterade Tiina Salo de första resultaten från studien. Det kommer fler.

8 efter 3 veckors påverkan

Efter tre veckor visar bilden på tydliga effekter av behandlingarna. I behandling 3 där bara spigg tillsattes och temperaturen var den samma som i vattnet utanför har spiggen ätit upp många av de större havsgråsuggorna och tångmärlorna. Detta resulterade att mindre tång betas ner. Däremot i kombination 4 med både högre temperatur och tillsatt spigg minskar mängden havsgråsuggor och tångmärlor ytterligare och mängden kiselalger och fintrådiga alger och ökade.  Den största påverkan var ökningen av kiselalger som låg som ett tunt moln över tången.  Försöket visar att även om närsalterna i experimentet inte förändras så kan både mängden fisk, i detta fall förekomsten av  spigg, påverka förekomsten av små ryggradslösa djur som i sin tur påverkar produktionen av alger.

9 påverkan av temperatur

För att knyta an till starten så kommer det inte att vara tillräckligt att minska tillförseln av näringsämnen till kusten utan det kommer också att krävas att det finns ett tillräckligt stort bestånd av större rovfiskar, som abborre och gädda i de grunda kustmiljöerna. Utan stora rovfiskar i Östersjöns komplexa kustmiljöekosystem finns risken för att det trots insatta åtgärder för att minska tillförseln av fosfor och kväve kan bli svårt för blåstången att komma tillbaka.  Saknas stora rovfiskar som äter upp spiggen, kan det leda till att mängden havsgråsuggor blir så många att de betar ner hela tångbestånd.

10 betskador på tång

Unga tångplantor med tydliga betskador av havsgråsuggor. Foto: S. Qvarfordt.

 

Read Full Post »

Östersjön är ett ungt och artfattigt hav, där arterna antingen har ett marint- eller sötvattensursprung och bara haft ca. 8000 år att anpassa sig till att leva i Östersjöns låga salthalt. Många djur, växter och alger som vi idag betraktar som inhemska och typiskt svenska har någon gång i historien kommit från andra ställen i världen. De har spridits naturligt med vindar och vattenströmmar, eller själva vandrat in när inlandsisen drog sig tillbaka. På denna korta tid har marina arter hunnit anpassa sig till att leva på gränsen av vad de tål när det gäller salthalt och sötvattensarter att leva och föröka sig vid högre salthalt än där de en gång uppstod.

Därför är det extra spännande att det på så kort tid hunnit bildas nya arter i Östersjön. Den första är smaltången (Fucus radicans) som beskrevs av Lena Bergström och mig för 13 år sedan. Den har troligen bildats ur blåstång, (Fucus vesiculosus) för ett par tusen år sedan och klarar att leva och föröka sig vid lägre salthalter än blåstång. Den kan också sprida sig med fragment som sätter sig fast på botten och bildar stora kloner.

Två arter tång Foto: Nils Kautsky

Blåstång till vänster och smaltång till höger. Foto: Nils Kautsky

I en nyligen publicerad artikel beskrivs den första nya fiskarten, östersjöflundra (Platichthys solemdali) som bildats i Östersjön. Sitt latinska namn har den fått efter Per Solemdal, som redan på 1970-talet beskrev hur skrubbskäddan i Östersjön anpassat sin förökning till olika salthalter och miljöer. Äggen till skrubbskäddan (Platichthys flesus) behöver t.ex. minst 11 promille för sina ägg som kläcks ute i vattenmassan medan östersjöflundran (Platichthys solemdali) lägger sina ägg grunt på botten och lever i mer utsötade kustnära miljöer. Var du hittar de små ynglen beror på vilka salthalter äggen tål.

Camilla_Bollner_Azote

Få djur är sötare än yngel av plattfisk. Illustration: Camilla Bollner, Azote

Jag är övertygad om att vi kommer att se att anpassningar till denna speciella miljö kommer att visa att evolution och bildandet av nya arter kan gå mycket snabbare än vad vi tidigare trott.

Samtidigt har våra ökade fartygstransporter över världshaven fört in många nya främmande arter via ballastvatten. Eller så har vi medvetet tagit in fisk, skaldjur och alger för odling. Ibland har också andra arter följt med som fripassagerare.

Framöver behöver vi också förändra synen på främmande arters funktion i Östersjöns ekosystem. Ett aktuellt exempel är den svartmunnade smörbulten (Neogobius melanostomus) som kanske kommer att ingå i abborrens vanliga diet.

Maginnehåll i abborre

Här kan media bidra genom att använda korrekta svenska eller latinska namn, som ofta berättar något om varifrån arten kommer ifrån och kännetecken, t.ex. asiatiskt blåskrabba och asiatisk penselkrabba, istället för att kalla dem för ”skräck krabbor”.

En främmande art kan också bli en resurs att använda eller komma att ersätta ekologiska funktioner om vattenmiljön bli allt mer utsötad och det blir varmare i Östersjön, vilket leder till att de marina arternas utbredning spås minska. Det finns flera aktuella exempel på hur främmande arter redan nyttjas. Du kan läsa mer om detta i tidningen om Östersjöfestivalen i Berwaldhallen som kom ut idag.

Vill du veta med om främmande arter och deras utbredning utmed Sveriges kustvatten och sjöar kan du söka på ArtDatabankens hemsida eller sök på Havs o vattenmyndighetern sidor för främmande arter. Där hittar du artfaktablad om olika nya arter som finns i Östersjön.

Hittar du något du inte känner igen eller vill lära dig mer finns en gratis app, Livet i Havet, att ladda ner från havet.nu.

 

Read Full Post »

Nyss försvarade Alma Strandmark sin doktorsavhandling ”Baltic shorelands facing climate change” på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
Bilden visar en andaktig beundran av hennes avhandling och försvar.
1Andaktig beundran av Almas avhandling.png

Den första frågan man kan ställa sig är varför det är viktigt att studera livet i strandzonen? För mig som studerar och fascineras av tång är det lätt att förstå. Och mycket riktigt så handlar en av artiklarna i avhandlingen just om det rika djurlivet i tångvallarna som spolas upp utmed stränderna i samband med höst -och vinterstormarna.
3NÄRINGSÄMNEN FÖR TILLBAKA TILL LAND 4Paper III om livet i tångvallen

Såhär års syns det hur mycket näring från havet som kommer upp på land igen och hur vackert gröna och stora växterna blir i tångvallen. I tångvallen trivs massor med insekter som spindlar gärna äter och som i sin tur blir mat till fåglar.

 

Opponenten visade med några bilder bredden på avhandlingen. Den första bilden var från Saltkråkan, från 1964, med Tjorven. Strandzonens betydelse för oss människor för bad och lek och naturupplevelser. Bild två var en bild på en skarvö som tydligt just visar hur nära sammankopplade det marina ekosystemet är till landmiljöerna och omvänt, även om skarven inte är den mest populära arten alla gånger. Så vad kan hända med dessa rika miljöer om de förutspådda klimatförändringarna slår in ? Två bilder som är talande för skärgården med sina många stränder – höjs vattenståndet blir det inte mycket kvar av dessa miljöer.

Det en marin forskare möjligen kan glädja sig åt är att det kommer att bli mer och större ytor under vattenlinjen, även om kanske de marina arterna minskar i utbredning. En art som kan klara lite lägre salthalt är smaltång (Fucus radicans)på bekostnad av blåstång (Fucus vesiculosus) och även grönslick (Cladophora glomerata) tros gynnas av kommande klimatförändringar. Sådana förändringar kan i sin tur leda till att andra insektsarter hittar mer eller mindre föda. Östersjön fortsätter att förändras och det finns behov av mer studier och kunskap om vårt intressant hav.

Read Full Post »

Var på ön Saaremaa, Kuressaare för lite mer än en vecka sedan. När jag vaknade hade jag en fantastisk vy över Kuressaare biskopsborg som ursprungligen byggdes i trä och stod klar ca 1380.morgon från hotell fönstret

Staden Kuressaare var en populär badkurort under 1800-talet med stora trävillor och kurhotell. Den är väl värd ett besök och det blir fler resor framöver under kommande månader. Nu var vi där för att se hur arbetet fortskrider med Stockholms universitets Östersjöcentrums nya forskningsfartyg. Varvet ligger ute på en udde och vid stranden och där finns flera vindkraftverk som ger energi till anläggningen. Det första som min blick dras till när vi klivit ur bilden är vad som finns ilandspolat på stranden. Det mesta som låg i driftvallen var ålgräs från de stora grunda områdena utanför.

11strand vid varvet - vindkraft12ålgräsvall

Bygget går fort och styrhytten stod i hallen med ett spännande skimmer i de igensatta rutorna. Nästa gång kanske den är lyft på plats för nu går bygget av det nya fartyget fort. Men resorna ger mig andra möjligheter också.

styrhytt mot en färgsprakande framtid

Så jag passade på att få material insamlat för att ta hem till Sverige för fortsatta undersökningar av när smaltången anlägger sina nya förökningstoppar och hur länge de gamla finns kvar. När vi kom fram till hotellet möttes jag av Martin som stod där med två stora hinkar fulla med tång fastsittande på stenar. Det var också klart varför det var toppen att rummet hade en balkong där hinkarna kunde stå kallt under natten.

1hink från Triigi1Triigi plantor

Varje sten hade flera små tångplantor och några hade små unga plantor med en eller två förgreningar. Hur gamla dessa är vet vi inte men de studier som gjorts visar på att de växer klart långsammare än blåstång. Ibland de drygt 30 plantorna var det flera som fortfarande hade grenar med förökningstoppar kvar som inte börjat vissna.

2unga thalli3reproduktiv planta Triigi

Efter att ha plockat loss plantorna för att kunna transportera dem till Sverige – hittade jag en sten och samlade ihop alla olika arter som fanns i tången. Det blev en riktigt artrik bild, med blåmussla, två olikfärgade snäckor Theodoxus fluviatilis, trådar av rödalgen Ceramium tenuicorne, Gammarus, en liten hjätmussla Cerastoderma, havsgråsugga Idotea ibland trådar av grönslick och en liten skarpsill.

4sten med många arter

Ganska fantastiskt vad som får plats på en liten sten.

Read Full Post »

En ny artikel har just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Estuarine, Coastal and Shelf Science av Ellen Schagerström, Helena Forslund, Lena Kautsky, Merli Pernoja och Jonne Kotta.

Författarna har jämfört thalluskomplexiteten (”buskigheten”) och kvantifierat abundans och biomassa hos de förekommande epifytiska alger och evertebrater hos de två tångarterna smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) från Bottenhavet och runt den estniska ön Saaremaa, mer känd som Ösel i Sverige.

Du kan läsa hela artikeln HÄR helt gratis fram till den 8:e november.

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Read Full Post »

Vill du forska på blåstång (Fucus vesiculosus), smaltång(Fucus radicans) och tånggråsugga (Idotea baltica) i Finland för den välkända Östersjöforskaren professor Veijo Jormalainen?

Klicka HÄR för att läsa mer om projektet och få information om hur du ansöker.

Sista ansökningsdagen är 15e januari 2014 så snabba på!

Read Full Post »

I slutet av november spenderade Tångbloggen en vecka i Danmark, på Roskilde Universitet.
På inbjudan av danska kollegan professor Morten Foldager Pedersen, var jag nere för att starta upp ett försök med smaltång tillsammans med hans doktorand Tiina Salo.

Smaltång heter Fucus radicans på latin, där radicans betyder rotbildande.
Den fick namnet för att den har förmågan att föröka sig icke-sexuellt genom att fragment trillar loss och bildar nya rhizoider (Alger har ju inte rötter, men de fäster mot underlaget med rotliknande trådar, som heter rhizoider).

Ett fragment smaltång har bildat nya rhizoider och fäst mot botten i en petriskål.

Ett fragment smaltång har bildat nya rhizoider och fäst mot botten i en petriskål.

Detta sätt att sprida sig är ganska ovanligt hos alger i Fucus-familjen, och vi vet inte vilka faktorer som styr detta, till skillnad från den sexuella förökningen där vi vet att salthalten spelar stor roll, men även temperatur och ljus.

Så, för att ta reda på hur smaltång vill ha det för att ha riktigt bra icke-sex har vi designat vårt experiment i Roskilde.

De parametrar som vi bestämt oss för att testa är ljus, temperatur och vattenrörelse.

Tillsammans med Tiina spenderade jag veckan nere i källaren på biologihuset, i ett kylrum med mycket tång, sjöborrar, en hårt arbetande masterstudent och den alltid vinnande kombinationen av elektricitet och vatten.

Ljusrampen är på plats över en av fyra vita kar.

Ljusrampen är på plats över ett av fyra vita kar.

För att kunna säkerställa ifall det är någon av dessa parametrar, enskilt eller tillsammans med en annan, som bidrar till bildandet av rhizoider så måste man planera uppställningen så att man kan pröva det statistiskt. Det betyder att man måste tänka till ordentligt innan man börjar experimentet, så att man faktiskt kan svara på frågan man ställer. Jag har tur, Tiina är en riktig fena på statistik och det är alltid bättre att vara två som tänker.

Till höger skymtar värmaren som en fyrkantig låda och kylaren som en spiral.

Till höger skymtar värmaren som en fyrkantig låda och kylaren som en spiral.

Jag hade med mig smaltång från några olika platser till Roskilde. Vi plockade av små fragment, inte större än 1 cm och lade dem på kakelplattor. Tiina hade köpt plattorna på Bauhaus bredvid campus och upplevt samma sak som jag har gjort vid sådana tillfällen. Att det ska vara så konstigt att man är mer intresserad av baksidan på plattan…

Fyra små fragment på en kakelplatta

Fyra små fragment på en kakelplatta

Till slut var allting på plats, och vi kunde slå på strömmen igen. Nu ska det få stå och puttra i ungefär sju veckor, sen åker jag ner och läser av resultatet. Vi håller tummarna för att tången ska vara samarbetsvillig och bilda rhizoider. Uppdatering kommer.

Det är kul att jobba med tång!

Det är kul att jobba med tång!

Read Full Post »