Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Fucus radicans’

Östersjön är ett ungt och artfattigt hav, där arterna antingen har ett marint- eller sötvattensursprung och bara haft ca. 8000 år att anpassa sig till att leva i Östersjöns låga salthalt. Många djur, växter och alger som vi idag betraktar som inhemska och typiskt svenska har någon gång i historien kommit från andra ställen i världen. De har spridits naturligt med vindar och vattenströmmar, eller själva vandrat in när inlandsisen drog sig tillbaka. På denna korta tid har marina arter hunnit anpassa sig till att leva på gränsen av vad de tål när det gäller salthalt och sötvattensarter att leva och föröka sig vid högre salthalt än där de en gång uppstod.

Därför är det extra spännande att det på så kort tid hunnit bildas nya arter i Östersjön. Den första är smaltången (Fucus radicans) som beskrevs av Lena Bergström och mig för 13 år sedan. Den har troligen bildats ur blåstång, (Fucus vesiculosus) för ett par tusen år sedan och klarar att leva och föröka sig vid lägre salthalter än blåstång. Den kan också sprida sig med fragment som sätter sig fast på botten och bildar stora kloner.

Två arter tång Foto: Nils Kautsky

Blåstång till vänster och smaltång till höger. Foto: Nils Kautsky

I en nyligen publicerad artikel beskrivs den första nya fiskarten, östersjöflundra (Platichthys solemdali) som bildats i Östersjön. Sitt latinska namn har den fått efter Per Solemdal, som redan på 1970-talet beskrev hur skrubbskäddan i Östersjön anpassat sin förökning till olika salthalter och miljöer. Äggen till skrubbskäddan (Platichthys flesus) behöver t.ex. minst 11 promille för sina ägg som kläcks ute i vattenmassan medan östersjöflundran (Platichthys solemdali) lägger sina ägg grunt på botten och lever i mer utsötade kustnära miljöer. Var du hittar de små ynglen beror på vilka salthalter äggen tål.

Camilla_Bollner_Azote

Få djur är sötare än yngel av plattfisk. Illustration: Camilla Bollner, Azote

Jag är övertygad om att vi kommer att se att anpassningar till denna speciella miljö kommer att visa att evolution och bildandet av nya arter kan gå mycket snabbare än vad vi tidigare trott.

Samtidigt har våra ökade fartygstransporter över världshaven fört in många nya främmande arter via ballastvatten. Eller så har vi medvetet tagit in fisk, skaldjur och alger för odling. Ibland har också andra arter följt med som fripassagerare.

Framöver behöver vi också förändra synen på främmande arters funktion i Östersjöns ekosystem. Ett aktuellt exempel är den svartmunnade smörbulten (Neogobius melanostomus) som kanske kommer att ingå i abborrens vanliga diet.

Maginnehåll i abborre

Här kan media bidra genom att använda korrekta svenska eller latinska namn, som ofta berättar något om varifrån arten kommer ifrån och kännetecken, t.ex. asiatiskt blåskrabba och asiatisk penselkrabba, istället för att kalla dem för ”skräck krabbor”.

En främmande art kan också bli en resurs att använda eller komma att ersätta ekologiska funktioner om vattenmiljön bli allt mer utsötad och det blir varmare i Östersjön, vilket leder till att de marina arternas utbredning spås minska. Det finns flera aktuella exempel på hur främmande arter redan nyttjas. Du kan läsa mer om detta i tidningen om Östersjöfestivalen i Berwaldhallen som kom ut idag.

Vill du veta med om främmande arter och deras utbredning utmed Sveriges kustvatten och sjöar kan du söka på ArtDatabankens hemsida eller sök på Havs o vattenmyndighetern sidor för främmande arter. Där hittar du artfaktablad om olika nya arter som finns i Östersjön.

Hittar du något du inte känner igen eller vill lära dig mer finns en gratis app, Livet i Havet, att ladda ner från havet.nu.

 

Annonser

Read Full Post »

Nyss försvarade Alma Strandmark sin doktorsavhandling ”Baltic shorelands facing climate change” på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
Bilden visar en andaktig beundran av hennes avhandling och försvar.
1Andaktig beundran av Almas avhandling.png

Den första frågan man kan ställa sig är varför det är viktigt att studera livet i strandzonen? För mig som studerar och fascineras av tång är det lätt att förstå. Och mycket riktigt så handlar en av artiklarna i avhandlingen just om det rika djurlivet i tångvallarna som spolas upp utmed stränderna i samband med höst -och vinterstormarna.
3NÄRINGSÄMNEN FÖR TILLBAKA TILL LAND 4Paper III om livet i tångvallen

Såhär års syns det hur mycket näring från havet som kommer upp på land igen och hur vackert gröna och stora växterna blir i tångvallen. I tångvallen trivs massor med insekter som spindlar gärna äter och som i sin tur blir mat till fåglar.

 

Opponenten visade med några bilder bredden på avhandlingen. Den första bilden var från Saltkråkan, från 1964, med Tjorven. Strandzonens betydelse för oss människor för bad och lek och naturupplevelser. Bild två var en bild på en skarvö som tydligt just visar hur nära sammankopplade det marina ekosystemet är till landmiljöerna och omvänt, även om skarven inte är den mest populära arten alla gånger. Så vad kan hända med dessa rika miljöer om de förutspådda klimatförändringarna slår in ? Två bilder som är talande för skärgården med sina många stränder – höjs vattenståndet blir det inte mycket kvar av dessa miljöer.

Det en marin forskare möjligen kan glädja sig åt är att det kommer att bli mer och större ytor under vattenlinjen, även om kanske de marina arterna minskar i utbredning. En art som kan klara lite lägre salthalt är smaltång (Fucus radicans)på bekostnad av blåstång (Fucus vesiculosus) och även grönslick (Cladophora glomerata) tros gynnas av kommande klimatförändringar. Sådana förändringar kan i sin tur leda till att andra insektsarter hittar mer eller mindre föda. Östersjön fortsätter att förändras och det finns behov av mer studier och kunskap om vårt intressant hav.

Read Full Post »

Var på ön Saaremaa, Kuressaare för lite mer än en vecka sedan. När jag vaknade hade jag en fantastisk vy över Kuressaare biskopsborg som ursprungligen byggdes i trä och stod klar ca 1380.morgon från hotell fönstret

Staden Kuressaare var en populär badkurort under 1800-talet med stora trävillor och kurhotell. Den är väl värd ett besök och det blir fler resor framöver under kommande månader. Nu var vi där för att se hur arbetet fortskrider med Stockholms universitets Östersjöcentrums nya forskningsfartyg. Varvet ligger ute på en udde och vid stranden och där finns flera vindkraftverk som ger energi till anläggningen. Det första som min blick dras till när vi klivit ur bilden är vad som finns ilandspolat på stranden. Det mesta som låg i driftvallen var ålgräs från de stora grunda områdena utanför.

11strand vid varvet - vindkraft12ålgräsvall

Bygget går fort och styrhytten stod i hallen med ett spännande skimmer i de igensatta rutorna. Nästa gång kanske den är lyft på plats för nu går bygget av det nya fartyget fort. Men resorna ger mig andra möjligheter också.

styrhytt mot en färgsprakande framtid

Så jag passade på att få material insamlat för att ta hem till Sverige för fortsatta undersökningar av när smaltången anlägger sina nya förökningstoppar och hur länge de gamla finns kvar. När vi kom fram till hotellet möttes jag av Martin som stod där med två stora hinkar fulla med tång fastsittande på stenar. Det var också klart varför det var toppen att rummet hade en balkong där hinkarna kunde stå kallt under natten.

1hink från Triigi1Triigi plantor

Varje sten hade flera små tångplantor och några hade små unga plantor med en eller två förgreningar. Hur gamla dessa är vet vi inte men de studier som gjorts visar på att de växer klart långsammare än blåstång. Ibland de drygt 30 plantorna var det flera som fortfarande hade grenar med förökningstoppar kvar som inte börjat vissna.

2unga thalli3reproduktiv planta Triigi

Efter att ha plockat loss plantorna för att kunna transportera dem till Sverige – hittade jag en sten och samlade ihop alla olika arter som fanns i tången. Det blev en riktigt artrik bild, med blåmussla, två olikfärgade snäckor Theodoxus fluviatilis, trådar av rödalgen Ceramium tenuicorne, Gammarus, en liten hjätmussla Cerastoderma, havsgråsugga Idotea ibland trådar av grönslick och en liten skarpsill.

4sten med många arter

Ganska fantastiskt vad som får plats på en liten sten.

Read Full Post »

En ny artikel har just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Estuarine, Coastal and Shelf Science av Ellen Schagerström, Helena Forslund, Lena Kautsky, Merli Pernoja och Jonne Kotta.

Författarna har jämfört thalluskomplexiteten (”buskigheten”) och kvantifierat abundans och biomassa hos de förekommande epifytiska alger och evertebrater hos de två tångarterna smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) från Bottenhavet och runt den estniska ön Saaremaa, mer känd som Ösel i Sverige.

Du kan läsa hela artikeln HÄR helt gratis fram till den 8:e november.

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Read Full Post »

Vill du forska på blåstång (Fucus vesiculosus), smaltång(Fucus radicans) och tånggråsugga (Idotea baltica) i Finland för den välkända Östersjöforskaren professor Veijo Jormalainen?

Klicka HÄR för att läsa mer om projektet och få information om hur du ansöker.

Sista ansökningsdagen är 15e januari 2014 så snabba på!

Read Full Post »

I slutet av november spenderade Tångbloggen en vecka i Danmark, på Roskilde Universitet.
På inbjudan av danska kollegan professor Morten Foldager Pedersen, var jag nere för att starta upp ett försök med smaltång tillsammans med hans doktorand Tiina Salo.

Smaltång heter Fucus radicans på latin, där radicans betyder rotbildande.
Den fick namnet för att den har förmågan att föröka sig icke-sexuellt genom att fragment trillar loss och bildar nya rhizoider (Alger har ju inte rötter, men de fäster mot underlaget med rotliknande trådar, som heter rhizoider).

Ett fragment smaltång har bildat nya rhizoider och fäst mot botten i en petriskål.

Ett fragment smaltång har bildat nya rhizoider och fäst mot botten i en petriskål.

Detta sätt att sprida sig är ganska ovanligt hos alger i Fucus-familjen, och vi vet inte vilka faktorer som styr detta, till skillnad från den sexuella förökningen där vi vet att salthalten spelar stor roll, men även temperatur och ljus.

Så, för att ta reda på hur smaltång vill ha det för att ha riktigt bra icke-sex har vi designat vårt experiment i Roskilde.

De parametrar som vi bestämt oss för att testa är ljus, temperatur och vattenrörelse.

Tillsammans med Tiina spenderade jag veckan nere i källaren på biologihuset, i ett kylrum med mycket tång, sjöborrar, en hårt arbetande masterstudent och den alltid vinnande kombinationen av elektricitet och vatten.

Ljusrampen är på plats över en av fyra vita kar.

Ljusrampen är på plats över ett av fyra vita kar.

För att kunna säkerställa ifall det är någon av dessa parametrar, enskilt eller tillsammans med en annan, som bidrar till bildandet av rhizoider så måste man planera uppställningen så att man kan pröva det statistiskt. Det betyder att man måste tänka till ordentligt innan man börjar experimentet, så att man faktiskt kan svara på frågan man ställer. Jag har tur, Tiina är en riktig fena på statistik och det är alltid bättre att vara två som tänker.

Till höger skymtar värmaren som en fyrkantig låda och kylaren som en spiral.

Till höger skymtar värmaren som en fyrkantig låda och kylaren som en spiral.

Jag hade med mig smaltång från några olika platser till Roskilde. Vi plockade av små fragment, inte större än 1 cm och lade dem på kakelplattor. Tiina hade köpt plattorna på Bauhaus bredvid campus och upplevt samma sak som jag har gjort vid sådana tillfällen. Att det ska vara så konstigt att man är mer intresserad av baksidan på plattan…

Fyra små fragment på en kakelplatta

Fyra små fragment på en kakelplatta

Till slut var allting på plats, och vi kunde slå på strömmen igen. Nu ska det få stå och puttra i ungefär sju veckor, sen åker jag ner och läser av resultatet. Vi håller tummarna för att tången ska vara samarbetsvillig och bilda rhizoider. Uppdatering kommer.

Det är kul att jobba med tång!

Det är kul att jobba med tång!

Read Full Post »