Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Vi har skrivit mycket om blåstången Östersjöns skog på Tångbloggen under åren. Det som är kul är att det alltid går att upptäcka något nytt och spännande. Och så kan du bli en av 100 häftiga forskare  i Sverige. Se den nya filmen på Vetenskapsfestival som såklart handlar om tång och vad man kan göra med den. Till exempel äta färska fina skott som växer ut nu på våren.

Att kalla tången för Östersjöns skog är en bra jämförelse att jämföra den med skogen på land. Det finns ett myller av olika små ryggradslösa djur som hittar sin mat och skydd i en blåstångsruska.

Bild4Många av blåstångsruskorna i Östersjön blir också gamla – kanske upp till 40 -50 år under förutsättning att de inte sitter för grunt och torkar in under lågvatten eller skadas av is och infrysning på vintern. Det syns inte jättebra men många plantor som sitter grunt är bruna och döda och kommer att slitas av och driva iland. Titta noga så ser du lite bruna och inte mörkt olivgröna delar på plantorna i vattnet.

Plantan dör inte om grenarna vissnar och slits loss och driver iland i tångvallen. Så länge fästskivan finns kvar kan det växa ut nya grenar under året. En jämförelse med träd är att om trädet huggs ner kan vissa arter skjuta nya skott från stubben och trädet överlever. När solen nu börjar komma tillbaka kan man också se att topparna har börjat växa och under de kommande månaderna fram till slutet maj kommer de att växa några centimeter och förökningstopparna kommer att bli stora och runda med innehålla mogna samlingar av ägg eller spermier. På bilden syns de första små anlagen till förökningstoppar. De är lite gryniga och tjockare i toppen.tångtoppar börjat växa

Hinner det blir tillräckligt varmt i vattnet, över 10 grader, så kan det första tillfället för tången att föröka sig och få massor med nya små groddplantor ske redan under fullmånen den 9 juni och nästa till midsommar 24 juni vid nymåne.

havets hyreshus

Vill du se en film om befruktning av tångägg så kika på Snurrig befruktning – årets påskägg.

Att tången kan ”känna av” att vattnet är stilla och att äggen och spermierna inte kommer att spridas vind för våg beror på att när vattnet är stilla förändrar tången genom sin produktion en massa faktorer. Genom primärproduktionen ökar pH i vattnet, koldioxid tas upp och syre produceras. Hela miljön förändras runt plantan i tångskogen och signalen är tydlig det är dags för förökning -fullmåne och lugnt och stilla vatten.

Bild2Om en vecka startar vi ett försök på Askölaboratoriet för att undersöka blåstångens anpassning till olika vågexponering. Mer om detta projekt kommer snart.

Idag öppnade Baltic Sea Future kongressen på Stockholmsmässan. Under två dagar träffas Östersjöforskare, myndigheter och andra intressenter från länderna runt Östersjön för att dela med sig av nyvunnen kunskap och få höra hur det går med arbetet att rädda Östersjön i grannländerna.

Kongressen öppnades av HKH kronprinsessan Victoria, som läste en dikt skriven av en ung Oskar Fredrik, sedemera kung Oskar II, om hur Östersjön och havet var något människan fruktade. Nu har det vänt och det är havet som fruktar människan. Kronprinsessan uppmanade till handling nu. Östersjön kan inte vänta. Låt oss ta vårt ansvar och ta möjligheten till blå tillväxt genom att skrida till handling.

Kongressen ordnas av tre huvudaktörer: Stockholms stad, Stockholm Universitet och Stiftelsen Hållbara Hav.

Stockholms borgmästare Karin Wanngård talade om betydelsen av Östersjön för utvecklingen av städer och välfärd i området, men hur det har slagit tillbaka på Östersjön med övergödning och farliga kemikalier.

Vår egen eminenta rektor Astrid Söderbergh Widding förmedlade glädje över att denna första, men säkert inte sista, konferens rörande Östersjöns frågor kommit till. Rektor betonade även vikten av möten mellan universitetets olika dicipliner för att lösa frågorna och problemen kring Östersjöns miljö, och hur Stockholms Universitet rankas topp 5 i världen vad gäller att driva miljöfrågor. Hennes förhoppning är att Baltic Sea Future kongressen ska bidra till att fler givande samarbeten mellan forskare, företag, kommuner och myndigheter kan skapas, både inom och mellan länder.

Lena Ek, före detta miljöminister, arbetar numera som senior rådgivare för Stiftelsen Hållbara Hav. Hon talade om hur vi har använt oss av Östersjön utan att tänka på konsekvenserna. Hur Östersjön har gett oss mat och transportmöjligheter och vi har belönat den med överfiske och föroreningar. Hur förklarar man för sina barn att man inte kan bada på sommaren för att algblomningen är giftig? Varför ändrar vi inte dåliga beslut när vi ser att de har negativ påverkan? Hon jämför det med att människor fortfarande röker trots att man nu är väl medveten om farorna det medför.

Resten av dagen och morgondagen är fulla av föredrag om motgångar, framgångar, problem och lösningar. Tångbloggen hoppas på en fantastisk konferens!

plastskra%cc%88p

Har fått några foton från en strand i Nha Trang, ett populärt resmål i Vietnam. Det är skulpturer av delfiner ute i vattnet som ser ut att leka och dansa i massor av plastskräp. Det är nog länge sedan de fanns där på riktigt. Att det finns fina korallrev finns längre ut från kusten är svårt att tro.

Var i norra Vietnam för ett år sedan och tog lite bilder på skräp på stranden där- det var inget emot detta.Där låg det mer avfall från familjen som bodde vid stranden inne i mangroven. Bland annat  ett trasig blommigt kärl.Här vid stranden i Nha Trang ser det ut som om mycket både slängs direkt i havet och kanske blåser dit från närliggande soptippar. Det finns plastskräp även på svenska stränder som syns på bilderna nedanför.

Jag brukar ju skriva om vad för plastsaker som driver iland på Saltö, en ö strax utanför Strömstad, speciellt efter att det blåst. Många saker kommer långt bortifrån och driver hit med strömmar- även om det inte gör saken bättre.

Detta att slänga plastföremål i naturen eller dumpa till havs går ju att åtgärda relativt enkelt. Det är däremot svårare att både förstå hur mycket av plast, allt ifrån mikroplaster i kosmetika till partiklar från bildäck och hur mycket som kommer från båtbottenfärger och avskrap?? Vad kan passera våra reningsverk?

Så är du intresserad av att få veta mer om just källor i Sverige så kolla på Ekotoxbloggen. Den är skriven av Marie Löf, som just forskat kring dessa frågor på Östersjöcentrum. Fler bloggar och fakta om hur havet mår hittar du på Östersjöcentrums hemsida.

Vårtecknen är i full gång i havet trots att det kan ligga kvar både is och snö som täcker klippor och stenar. Ljuset håller på att komma tillbaka och algerna kan börja växa till.1-iskla%cc%88dda-klippor

Det är ruskigt kallt att stoppa ner händerna i vattnet och hämta upp stenar som är helt täckta med alger vid bryggan på Askölaboratoriet. De 4-5 cm långa tofsarna av brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis, har övervintrat och börjat växa till trots att vattentemperaturen bara är runt + 2-3 0C. Namnet littoralis passar fint eftersom den ofta förekommer grunt i strandzonen, littoral betyder strand.

De är på väg att föröka sig för första gången, så att om 2-3 månader när fler börjar komma ut till sina landställen, mycket av den grunda hårda botten kommer att vara täckt med nästa generation av trådslick. Förökningen sker genom massor med sporer som släpps ut ifrån enrummiga sporangier som syns som pärlband i celltråden.

4pylaiella-uniloklula%cc%88ra-sporangier

Många av grenarna är omvandlade till sporangier och kommer snart att tömmas på sitt innehåll. Att detta är trådslick och inte molnslick, Ectocarpus siliculosus, känner man igen på att den har motsatta förgreningar. Molnslick har strödda förgreningar och dyker inte upp förrän lite senare på året så bilder på den får jag återkomma till. Molnslick var den första brunalgsarten för vilken hela genomet bestämdes.

5pyllaiella-med-kiselalger

På grenarna till trådslick sitter också klungor med spetsiga smala kiselalger. Lite senare på våren kommer också kiselalger att finnas i massor. Också de är arter som trivs i kallt vatten. På många stenar syns också vackert gröna, ett enkelt cellager tunna hinnor av strutsallat, Monostroma grevillei. Namnet monostroma betyder just att arten består av ett skikt av celler.

monostroma

Strutsallat, som är en grönalg är som det svenska namnet anger strutformad, smal nedtill och blir bredare och splittras upp i långa flikar upptill.   Strutsallat är en marin art och växer på alla typer av substrat som den kan fästa sig vid, stenar, skal och andra grövre alger. Det är också en tidig vår art som blir ca 5-10 cm stor. Den fortplantar sig i mars-maj. Efter det lever den med ett mikroskopiskt stadium till nästa senvinter – tidig vår.

6monostroma-va%cc%88stkust-o-ostron

Släktet Monostroma hör till den mest odlade gruppen av grönalger Asien och och säljs under beteckningen ”hirohano-hitoegusa nori”. Kanske något att prova som sallad om du hittar lite färska och fina strutsallat vid promenaden utmed stranden, långt från utsläpp av förorenat vatten.

Månadens alg- februari

I februari kommer månadens art att handla om två nära besläktade arter av brunalger som båda tillhör familjen Scytosiphonaceae.

Den första arten är brunbindel, Petalonia fascia, en marin art som inte klarar att leva i lägre salthalt så den förekommer inte inne i Östersjön. Den är däremot vanlig utmed kusten i Nordsjön och utmed svenska västkusten. Dessa exemplar hittade jag intorkade på en av lådorna som drivit iland efter stormen Urd, på en strand nära Tjärnö marinbiologiska station, vid Strömstad. För att undersöka vad det var för något som satt på lådan, tog jag försiktigt loss de tunna brun-gröna platta hinnorna som var fästa med en liten, liten skiva. Namnet Petalonia fascia avslöjar en del om hur algen ser ut. Petal betyder blad och fascia betyder band på italienska.

Den andra marina arten heter korvsnöre, Scytosiphon lomentaria och är precis som brunbindel en art som du kan hitta under den kalla årstiden. Den kan bilda ett bälte nära vattenytan i ytterskärgården på västkusten under tidig vår- och försommar. Den blir mer ovanlig i södra Östersjön och norrut från Öresund till Södra Kvarken, där salthalten blir för låg för att den skall kunna överleva. Trådarna är gulbruna och kan bli ca 25 cm långa och ca 1-2 cm breda. De är ihåliga och har tydliga insnörningar så att de ser ut som en rad med små prinskorvar, vilket gett arten sitt svenska namn. Scytos betyder skinn på grekiska, siphon betyder rör och lomentaria betyder insnörd på latin. Så med lite kunskaper i de gamla klassiska språken ger det latinska namnet information om hur algen ser ut.

3scytosiphon-ma%cc%8alning-l-kautsky

Båda arterna har en komplicerad livscykel. Det är de stora trådarna hos korvsnöre eller bladformiga delarna hos brunbindel som syns för blotta ögat och finns under tidig vår- försommar. Dessa är det könsliga stadiet hos algen, som kallas för gametofyt. De växer ut ifrån en liten millimeter skiva som algen är fäst med mot botten. Dessa små skivor finns under resten av året, och är algens andra stadium, d.v.s. sporofyten.

4stenyta-med-sma%cc%8a-fla%cc%88ckar-skorpor-av-alger

Det går inte att se om det som syns på en sten som små bruna hinnor eller fläckar är sporofyter, som kommer att utvecklas till våren så att stenen täcks av långa korvsnören. Bara att vänta och se. Eller så är det kanske några helt andra arter som dyker upp från alla små mikroskopiska stadier som övervintrar på klippor, stenar och skal i väntan på att ljuset och värmen skall komma tillbaka. Och att isen ska smälta. Det är däremot fantastiskt vad många arter som lever i strandzonen tål av infrysning och uttorkning.

5stenar-och-skal

Att ta rätt på vad det var för en art som jag hittade intorkad på den röda lådan från Irland var lätt. Det var bara att placerade den torra algen i lite vatten på en tallrik så det gick att fotografera. Man får ta vad som finns tillhands för att få en bra bakgrund. Och sedan var det enkelt att känna igen att det var brunbindel, eftersom det var en art jag hittat förut på västkusten. Hittade också några skal av blåmussla och små sadelostron som passade bra att göra ett kollage av.

6tallrik-med-arter

På en tallrik är där både brunbindel och den nära besläktade arten korvsnöre, Scytosiphon lomentaria, verkligen hör hemma! Skulle du komma till Japan eller andra länder där det är vanligt att äta olika alger så går det att hitta dem torkade till försäljning under många olika namn, Kayamo-nori, Hime-kayamo, Ito-kayamo, Mugiwara-nori, Sugara, Yore-kayamo. Inte säker, men de kanske finns att köpa i någon specialaffär i Sverige också. Båda arterna är kända för sitt innehåll av antioxidanter. Annars kanske du kan hitta lite egen ”Kayamo-nori” i vår. Den går bra att äta som den är. Se bara till att de är plockade långt från utsläpp av förorenat vatten och inte inne i småbåtshamnen.

Den 26 december 2016 drog stormen Urd in över svenska västkusten. Höga vågor och mycket högt vattenstånd, runt 160 cm över normalt, kastade upp mycket material på stränderna. En strand som jag brukar besöka ligger på Saltö, nära Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Stranden ingår i en studie av hur mycket skräp som spolas iland och städas ett per gånger per år.

1Stranden efter stormar.jpg

Det första som jag noterade var hur högt upp på stranden allt material låg, både tångvallen och en massa plast, ett resultat av de kraftiga vågorna och blåsten.Plastmaterialet berättade att de drivit ganska länge i vattnet och burkar och flaskor mm kommit från, t.ex. England, Irland, Norge och Nederländerna.

Det gick att nästan plocka ihop en mindre utrustning, med hjälm, skor, gummihandskar och en jacka som tillhört Dennis, från Fladen Resque System. Men jag hittade bara udda höger skor och höger gummihandskar! Vart de andra drivit kan man ju fundera över. Driver höger och vänsterskor åt olika håll? Hur som helst – mycket plast finns det att samla in vid vårens rensning. Men en liten studie av bilden ovan visar att det mest är förpackningar som kommer från andra länder än Sverige, vilket avslöjas av texter som ”I can´t belive it´s not Butter” och ”Gammeldags Flödeis” och ”POT Noodle” m.fl.. Klart läge att pressa på internationellt för att minska nedskräpning av havet!

4tre skor o handskar.jpg

Min andra spaning gäller vad som finns på alla plastbackar som låg uppspolade på stranden. Den röda backen som kommer från Clanawley fiskeri företag på Irland och antagligen spolats överbord när fartyget varit ute till havs var fullsatt med små, vita runda skal av Anomia spp., en mussla som ingår i gruppen sadelostron. På bilden syns de flesta sittande under kanten på backen. De är inte lätta att artbestämma, speciellt inte när de är små och relativt nyligen satt sig fast. Den art vi har i svenska vatten  blir ca 5-6 cm stora.

5Clanawley Fish co LTD,Skibbereen Ireland.png

Den gröna backen kommer från en fiskmarknad i Groningen, Nederländerna. Hur vet man att det är en fiskmarknad – jo Visafslag, betyder just fiskmarknad.De vita tofsarna i kanten på backen är olika kolonier av en hydroid.

6EIG.VISALAG URK aug 1996 FISKMARKNAD.png

På insidan av backen växer det stora kolonier (tre syns tydligt)av ett mossdjur. De växer platt mot botten från en första individ som fäst sig i mitten och sedan delar sig, och delar sig. När de stöter på en annan koloni börjar de växa uppåt och försöker växa över den andra och konkurrera om plats. Att växa till så stora kolonier tar tid så denna back kan ha drivit runt i havet sen i somras, kanske 5-6 månader.

7membranipora-kolonier

Den tredje vita backen kom också från en fiskmarknad i Lauwersoog, Groningen, Nederländerna. Lätt att hitta var det ligger men det går ju inte att veta var den tappades överbord. Fick skrapa bort långa grenade kolonier av en hydroid för att få fram namnet.

8visafslag-ag-lauwersoog-b-v-juli-hamn-i-groningen1995

Inne i backen satt flera intressanta arter. För det första flera individer av det japanska jätteostronet, Crassostrea gigas, och två olika arter av havstulpaner. Den ena har ett slätt skal och lite svagt rosa färgad, är inte helt säker på vilken art det är men den finns inte i svenska vatten normalt. Också den andra med tydliga åsar och en rektangulär öppning är jag inte säker på vilken art det är. Skall försöka undersöka detta vidare.

Helt klart är ändå att denna back varit länge ute till havs för att det japanska jätteostronet skall ha hunnit växa till sig och bli så pass stort som 5-6 cm. Gissningsvis ca 6-7 månader och att ostronet härstammar från andra populationer än de vi har i Sverige, kanske från Nederländerna eller någon stans i engelska kanalen.

9japanskt-ostron-vit-back