Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Vi har tidigare skrivit om projektet ”Lokal återföring av näring till land vida drivande algmattor samt ilandspolade makroalger och ålgräs”. Under sommaren och hösten 2018 samlades tång, alger och ålgräs in som sköljts upp på stränderna under den gånga vintern både från Askö och från stranden vid Räfsnäs, Rådmansö i Norrtälje.

Materialet komposterades under vintern och hösten. Detta har vi beskrivit tidigare här på Tångbloggenbeskrivit tidigare här på Tångbloggen. En tydlig skillnad var nedbrytningen och hur lite som finns kvar i komposterna som består huvudsakligen av blåstång, dvs kompost 1 och 4. Kompost nr 3 där ålgräs dominerar har inte alls minskat i volym på samma sätt även om materialet brutits ner.

Bilden till vänster: Blåstångskompost, startad 27 juni 2018 samtidigt med bilden underst som består mest av sjögräs.  Övre bild till höger är vad som finns kvar av blåstångsmaterialet där komposten startade 17 september 2018.

Nu i mitten av maj var det dags att starta odlingen av potatis i två pallkragar med måtten 120 x 68 x 40 cm (längd x bredd x höjd). De placerades skyddat utmed väggen direkt på marken, med ett lager av kompostmaterial i botten.

4 preparering av kompostmaterial

Både med att sätta upp pallkragar och med att fördela kompostmaterialet fick Tångbloggen professionell hjälp.

Sex stycken förgrodda potatisknölar av den tidiga potatissorten ’Solist’ sattes jämt fördelade över odlingsytan i vardera av de två pallkragarna.

Motsvarande planteringar i pallkragar av sättpotatisen ”Solist” i komposterat eller färskt tångmaterial har också startats på två andra platser i skärgården, dels i norra skärgården på Rådmansö och dels på Nåttarö, i södra skärgården utanför Nynäshamn.  Projektet på Nåttarö sker i samverkan med Skärgårdsstiftelsen.Skärgårdsstiftelsen.

Målsättningen är att undersöka olika lokala förutsättningar i skärgården att återföra näring i ilanddriven tång och sjögräs och undersöka hur denna resurs enkelt kan komma till användning i odling. Parallellt har prover samlats in av materialet från starten i juni respektive september 2018 och vid planteringen i maj 2019.

Under året kommer även mängden ilanddrivet material att dokumenteras genom att fotografera med drönare tillsammans med att mäta mängden material och hur mycket näring den innehåller. Innehållet av kadmium kommer också att analyseras.

7 Räfnäs väntan - 20190510

Det har hittills varit relativt kallt i skärgården efter den första värmeböljan, så nu gäller det att kolla när de första synliga blasten dyker upp på de olika lokalerna. Förväntan är att det borde ta ca 15-20 dagar, dvs i slutet av maj – början av juni.

Annonser

Maj månads alg är kiselalgen Berkeleya rutilans. Den, tillsammans med både grönalger och fintrådiga brunalger, börjar sin tillväxt och produktion under isen på vintern. I februari när ljuset kommer tillbaka och isen kanske börjar smälta, ökar produktionen även om vattnet fortfarande är jättekallt. De flesta av oss noterar inte att produktionen är i full gång under ytan i Östersjön. Men vårblomningen har startat! Det är först när högtrycken etablerar sig över Östersjön som vi ser att något har hänt. När solen skiner och stenar, klippor och bryggpålar ligger torrlagda blir de kritvita, nästan så det gör ont i ögonen. Det skulle vara mer korrekt att säga att de blir kiselvita!

Stenstrand, Rindö, Stockholms skärgård

Det som sett ut som brunt ludd på stenarna torkar in – det är till stora delar Berkeleya rutilans, som tappar pigmentet och kvar blir det vita kiselskalet. Artnamnet rutilans, betyder rodnad. Berkeleya rutilans består av en massa små kiselalgsceller som sitter inne i ett slemhölje som grenar sig så att den blir makroskopisk. Den liknar lite trådslick, Pylaiella littoralis,  för varje kiselalgscell innehåller tillsammans med klorofyll ett pigment som gör att den ser brunaktig ut.

Berkeleya rutilans

Det finns många fler arter av kiselalger som också växer på klippor, stenar och andra alger, men den som bidrar mest till produktionen är just Berkeleya rutilans.

Vilka andra alger som också vuxit under isen och under de första månaderna är skvalpalgen, Ulothrix zonata, som gett klippor på mer vågexponerade platser en grön färg eller stenar som är klädda med brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis.  Dessa alger är också klädda med kiselalger och blir vita när de torkar in. Vill du testa kan du prova med en liten sten som lätt går att plocka från strandkanten och låta den torka i solen.

kiselalger i vatten Mars 2019

Tittar du noga så syns det en skiftning i grönt inne ibland det vita där det visar att det funnits t.ex. skvalpalger tillsammans med kiselalgerna.

kiselalger i mikroskop

Bilden är tagen i ett mikroskop, där det syns grönare trådar och massor med kiselalger.

Högtrycket som legat länge över Östersjön har gjort att det i år är en ovanligt lång lågvattenperiod som håller i sig, med – 40 cm i t.ex. Stockholms norra skärgård.  Frågan är hur länge till det håller sig, och om väderomslaget kommer med regn och högre vattenstånd.

I förrgår var en av många dagar när Skärgårdsstiftelsen firade att den funnits och varit verksam i skärgården varje dag året om sedan 1959. Det var extra roligt att vara inbjuden till de nya lokalerna på Nybrokajen i Stockholm och få delta i firandet.

Skärgårdsstiftelsen 60 år!

Lite av innehållet i den tygkasse med alla reservaten som vi fick med oss hem.

I samband med 60-års minglet lanserades årets vänbok ”Skärgården upp och ner” och Oskar Kihlborg berättade om sitt engagemang för Östersjöns och skärgårdsmiljön. Det är verkligen en bok som ger många vinklar på skärgården och hur var och en av oss kan göra skillnad, minska vår påverkan lokalt och njuta av alla spännande vyer både över och under ytan. Extra spännande var att höra Oskar berätta om några av sina många äventyr på Östersjön, allt i från att flyga ballong utan att veta var det går att landa till hur du sätter upp ditt tält på en kobbe i ytterskärgården så att morgonsolen lyser in på morgonen. Att bilden från i höstas där jag står med famnen full med blåstång på framsidan till Stångmärket kändes speciellt hedrande.

På Nåttarö och Björnö finns snorkelleder där det går att följa förändringar under ytan. Det är spännande att se både tångskog och fisk och småkryp inne ibland algerna och ålgräset. I många områden i skärgården håller blåstången på att komma tillbaka. Men det kan finnas behov av att öka förutsättningar för en lyckad förökning genom att borsta bort fintrådiga alger på klippor och stenar.

 

Bilderna är dels från ”Skärgården upp och ner” där Oskar borstar klipporna inför förökningen hos blåstången i juni och en tidig bild från de första försöken på fältstationen Askölaboratoriet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, där jag skrubbar klipporna. Det som är viktigt att tänka på är att dels göra rent klippan eller stenarna ganska djupt ner, ca 1-2 veckor i förväg innan tången förökar sig. Och att andra förutsättningar finns som lite tångplantor i närheten och att det inte blir för grunt för då kommer de nya groddplantorna att riskera uttorkning eller skrapas bort   av isen.

I år är det riktigt lågt vattenstånd, ca – 40 cm under medelvattenstånd. Och just nu är det vita bältet av intorkade kiselalger ovanligt brett. 6 Askö lågvatten ränder 20180523

Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar 40 naturreservat från norr till söder i Stockholms skärgård. Under jubileumsåret kommer ett antal särskilda events gå av stapeln. För oss som bor nära Riddersholm längst ut på Rådmansö finns ett förslag att följa med på en guidad tur i detta artrika naturreservat den 22 maj.  Eller på egen hand ta en tur till Fejan eller Lidö. Det finns massor att upptäcka i skärgården.

 

Några bilder från Riddersholms stora blomprakt förra året. Skall bli spännande och följa med på turen i år och kanske få prova på ramslökspesto och älgräsdryck.

 

På skärtorsdagen var det dags att åka till Norrköping med tåg för att bli upphämtad med bil och åka till Gryts varv och marina för att förbereda inför långfredagens sändning- ”Lars-Åke och havet”.

Vilken underbar eftermiddag med spegelblankt vatten och solsken. För att kunna gå igenom programmet var vi tvungna att sätta oss i skuggan. Temat för vetenskapsradion program under långfredagen var att berätta om hur skärgården förändrats. Därför heter programmet Lars-Åke och havet. Han berättar om de många stora och små förändringar som skett i fågellivet, fisket och miljön under mer än 80 år som han levt och bott i skärgården.

På långfredagsmorgon var monteringen av sändningsutrustningen i full gång, Olle och Sara kollar att allt funkar. Stor digital klocka står på grusgången för Camilla att hålla tiden.

Samtalet handlar också om kopplingar mellan ejder, alfåglar och havsörnen tillsammans med Kjell Larsson, sjöfarts- och fågelforskare verksam vid Linnéuniversitetet i Kalmar och det finns inspelat inslag från Östersjöhuset på Skansen, Baltic Sea Science Centre med Anna Björn. Bland annat berättar Anna om stenbiten (Cyclopterus lumpus) som vaktar sin rom i akvariet.

sjurygg med rom20190412

Det var lämpligt nog fullmåne på långfredagen men redan på skärtorsdagens kväll lyckades jag fånga en vacker spegling av månen i vattnet vid bryggorna. För ett programinslag skulle handla om blåstångens förökning vid full –och nymåne.

3 Skärtorsdag 20190418

En egenskap som den behållit från tiden när arten bildades på en tidvattenstrand när det är maximalt ebb och flod. Och som den behållit i Östersjön där den hunnit anpassa sig till ett konstant liv under vattenytan men fortsatt bibehållit denna rytm. Förökningstopparna är inte riktigt mogna ännu även om våren också i Östersjöns vatten är tidig i år. Men det fanns några plantor med ganska stora förökningstoppar som sticker upp ur luddet runt plantorna i hamnen. Senare på sommaren kommer de luddiga trådalgerna att försvinna och nya toppar växa ut. Tursamt nog är det i toppen som tillväxtzonen hos tången sitter. De äldre delarna håller den fast mot botten men behövs inte för tillväxten.

Bilden till höger ligger en drivande tångplanta med förökningstoppar.

På kvällen innan maten hann jag med en promenad utmed kajen bort till en liten naturlig strand men lite vass och stenar. Och till min förtjusning hittade jag ett ilanddriven och delvis intorkad matta av små frilevande blåstångsplantor.

6 vik med tångvall20190419

När jag lyfte på den stora breda plantan – låg det massor med små levande fina grön/bruna plantor. Som alltid – så hade jag med mig en påse att samla material i och ta med hem!

Så starten på påskhelgen 2019, gav både nya intryck och givande samtal med Lars-Åke och Kjell, Camilla, Sara, Katarina, Olle från Vetenskapsradion och för vårt forskningsprojekt FunkVeg fick vi material från ytterligare en lokal av frilevande Fucus vesiculosus i Hummerviken, Gryt, Östergötland.

Dags att packa ihop efter sändningen. Nu är frågan vad jag skall göra med alla de fina små bollarna av frilevande tång.

I fredags den 12 april 2019 var det dags att öppna portarna till Östersjöns hus på Skansen för allmänheten. Nu kommer det att vara öppet att besöka framöver. Efter förhandsvisningar och officiell invigning var det en helt annan publik som dök upp, eller snarare ner i Östersjöns fantastiska och unika undervattensmiljöer.

1 Tånghotellet vem bor här? 20190412

I akvariet finns en stor blåstångsplanta som täcker en hel vägg! Här visas vilka som bor i tången, äter av tången eller hittar skydd från större rovfiskar.

2 Daghemsgrupp Crocodillerna 20190410

Livet i tångruskan kollades noga in av en dagisgrupp, ”Crocodillerna” på besök. När de öppnade de olika luckorna hittade de havstulpaner, snäckor, musslor, tångmärlor och många fler arter. I en lucka finns det en liten dockmöbel där det serveras tång i en skål, som ett exempel på att tång går att äta.

3 i dockskåpet serveras tång

Detta gladde särskilt mig som forskat på blåstångens liv i Östersjön, vilka betare och fiskar som lever i och omkring tångruskan och hur gammal en tångplanta kan bli.

För den som vill lyssna på lite mer om alger och tång finns en intervju inspelad tidigare av Tove Naumann, student på medielinjen på Täby Enskilda Gymnasium. På Skansens hemsida om Östersjön hittar du även flera andra intervjuer med forskare.

3 tångo borstnate o ålnate

Nu dröjer det inte länge innan vattnet blir så varmt att det går att kolla vad som händer under ytan vid bryggan eller närmaste klippan.

Vi var många där från Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholm Vatten och Avfall för att gå igenom det allra sista. Febril verksamhet pågick överallt. Så var det dags den 11 april 2019 för invigningstal från nedre terrassen av Skansens chef, John Brattmyhr, Björn Carlson från BalticSea2020 och Kronprinsessan Viktoria.

1.Invigningstal av HKH20190411

De inbjudna gästerna stod väntande nedanför utanför huvudentrén. Här var inte spegelbilden inte riktigt lika skarp som vid förhandsvisningen två dagar tidigare, men det syns hur alla lyssnade med stor förväntan.

Varje gång som jag varit och gått runt har det hänt något nytt i någon av utställningsdel. Denna gång fanns en skolklass på plats och visade ett antal experiment. Här kommer det att finnas möjligheter att ta del av undervisning och utrymme för undervisning i en laborationssal. Speciellt spännande var demonstrationen av ett saltvattensinbrott och vilka arter som förekommer eller inte förekommer i Östersjöns unika miljö. Det fanns också möjlighet att smaka på saltvatten och bestämma var dessa salthalter finns i Östersjöns större havsområden.

2 Demonstration av saltvattensinbrott

I ett av akvarierna nere i bottenvåningen finns en främmande art: en hydroid som heter Cordylophora caspia, som kommit in i Östersjön från Kaspiska havet, antagligen med fartygstrafik i början på 1800-talet.

3 Cordylophora caspia 20190411

Den ser nästan ut som en liten grenad alg men tittar du noga så syns det bleka klubbpolyperna med ett antal tentakler. Det gick också att kolla på i en av lupparna i skolsalen.

I utställningen finns en pelare med en massa saker som det går att kolla på vad de innehåller och vad man inte skall slänga i toaletten. Allt ifrån läskedrycksburkar, glödlampor, fleecevante, nappflaska och mycket mer saker. Här kommer elever att kunna kombinera studier i utställningen, göra undersökningar av olika föremåls innehåll och bestämma vilka som innehåller farliga miljögifter eller när något innehåll har förbjudits att användas inom EU.

 

Det händer hela tiden förändringar bland annat i akvarierna. Till exemplet hade dagen till ära en av sjuryggarna lagt rom. Sjurygg (Cyclopterus lumpus) leker i februari-mars på grunt vatten. Honan, kvabbson, producerar en massa ägg som hon fäster mot underlaget. Sen blir det hanens, stenbitens, roll att vakta äggen till det kläcks.

sjurygg 2 20190312

Sjuryggen fångas med garn och trål och fiskas framför allt för rommens skull. Rommen behandlas med saltlake, färgas röd eller svart och säljs under namnet ”stenbitskaviar” trots att den kommer från honan.

Sjurygg (Cyclopterus lumpus), har fått ett av sina tre namn genom att den har sju rader av benknutor utmed sidorna. Färgen på ryggen är blågrå och sidorna lite ljusare till färgen och den saknar fjäll. Bukfenorna är ombildade till en sugpropp på undersidan. Genom sin klumpiga form är den inte bra på att simma utan tillbringar mycket tid fastsittande på underlaget.

För tångbloggens läsare har vi berättat tidigare att det går lika bra att köpa vegetarisk Tång Caviart som smakar och ser ut som stenbitsrom. Kan vara något att fundera på nu när påskfirandet närmar sig.

Tilltugg

Vegetariska tångsnittar och fisk o skaldjurssnittar med färskfångade tångräkor

De med röd tång caviart har en gurkskiva och en bli kokt smaltångskvist istället för persilja. De med svart tång caviart ligger på en kokt ägg skiva och dekorerade med en tångräka.

För stenbitshanens del gäller det att vakta rommen från de andra fiskarna i akvariet.

Om det var lite kyligt i väntan på starten att få komma in i Östersjöhuset så var intresset stort när Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitets rektor Karin Holmgren berättar om den långsiktiga samverkan i Baltic Sea Science Centre från scenen i Galejan.

1 tal av rektorerna20190409

Samtidigt kunde jag inte låta bli att fota fotografen på scenen och hålla tummarna för att han kom ihåg att det fanns en trappa precis bakom! Men det gick bra.

2 fotografen 20190409

Nästa steg var ett foto på oss alla på terrassen- där det gick att föreviga gruppen på ca 150 personer. För den med skarpa ögon kan man se ett blått fodral – det är min mobil.

3 fotografering 20190409

För många av oss fanns det mycket spännande att titta på i akvariet – inte bara i de stora akvarierna utan minst lika mycket i de små akvarierna med olika arter av vattenväxter, tångräkor och småfisk.

4 småfisk o vattenväster 20190408

Sen var det dags ta trappan upp förbi en stor gädda för att lyssna på olika miniseminarier i skolsalen. Skulle vilja kunna måla grafitti.

5 väggmålning 20190408

Här diskuterades pedagogiska möjligheter och medborgarforskning.  Pavel Bina från SLU berättade om ett medborgarforskningsprojekt där en skola i Mälaren inventerar utbredning av främmande arter, dvs vandrarmussla och påverkan från svartmunnad smörbult. Det kan vara svårt att dokumentera arter under vattnet men i detta medarbetarprojekt använde studenterna en dropvideo för att dokumentera förekomst av arterna på vissa djup och platser.

6 Vandrarmussla och svartmunnad smörbult 20190409

Andra möjligheter är att använda någon typ av skiva som hängs mer i vattnet och etablering av havstulpaner, musslor och mossdjur undersöks –både när olika arter sätter sig fast och vid vilken period under året.

Båtbotten platta

Några direkta förslag till tänkbara medborgarforsknings projekt med skolklasser som besöker Skansen laboratoriet kom inte fram, men det finns flera uppslag att diskutera vidare med några av lärarna.