Tänk så roligt det är varje gång att komma ner till stränderna på västkusten i stålande solsken några dagar i april! Vad kan det bli för nya fynd som ligger och väntar på att upptäckas? Högtrycket har också gjort att det är riktigt lågt vattenstånd, så stora delar av tångbältet ligger torrlagt.
Och mycket riktigt var vattnet knallgrönt av en algblomning vid Svallhagen, på Tjärnö nära Strömstad,. Först kunde jag inte komma på vad det var för en art. Det är ju inget som blommar såhär års i havet och kan färga det grönt. Men så dök ett minne upp från 2011 i april! Fick leta ibland gamla foton för vi hade inte startat Tångbloggen då. Det är ju Halosphaera viridis, som går att se för blotta ögat som så kulor i vattnet. Det finns flera arter men på svenska kallas de bara för Halosphaera -grönalger som ett samlingsnamn och de är marina grönalger som ofta flyter upp till ytan när vattnet är lugnt och stilla.
Som vanligt när vi kommer till Tjärnö blir det en tur till olika stränder. På vägen ut till Lindholmen lyste det rosa i små gropar på den torrlagda mjukbottnen i den grunda viken på vänster sida. Stora klumpar med stillahavsostron låg uppe på stranden.
Direkt när man kom ut ur bilen avslöjade lukten av död fisk att det var mareld, Noctiluca scintillans som drivit iland och dött. Känns helt fel! Mareld hör ju vanligast till senhösten eller december och brukar inte vara något som förekommer i stora mängder under våren. Fast de finns ju i havet året om.
Hittade en kastrull för att fånga in lite plankton en bit ut i vattnet från en brygga. Där kryllade det av små djurplankton och en massa kammaneter som också brukar finnas samtidigt med mareld på höstarna. Kan det vara effekter av ett förändrat klimat vi ser? Nu förstår ni säkert varför det är viktigt med årlig övervakning av haven, så att vi kan jämföra mellan olika år och förstå vad de variationer vi ser betyder.
Detta var spännande fynd som jag inte har någon förklaring till. Som så ofta när det gäller havet utmed våra svenska långa och varierande kustmiljöer. Nu bär det av hem igen till Räfsnäs, Rådmansö och Östersjön.
Tångbloggen 