Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for februari, 2015

I fredags disputerade Filip Svensson vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik här på Stockholms Universitet.
Avhandlingen hade titeln ”Effects of warming on the ecology of algal-dominated phytobenthic communities in the Baltic Sea” och Filip har bland annat undersökt hur trofiska interaktioner och ekofysiologiska processer i filamentösa algbälten påverkas av uppvärmning.
Merparten av studierna har genomförts i eller i närheten av den stora Biotest-bassängen, där kylvattnet från Forsmark svalnar av.

Filips avhandlingFramsidan visar Biotestbassängen utanför Forsmark

Vad Filip visar med sina studier är att en höjning av temperaturen medför stor inverkan på algsamhället genom en kombination av direkta effekter på de fysiologiska processerna och indirekta effekter av interaktioner mellan olika arter och trofiska nivåer.
Filip hade en mycket bra föreläsning och efterföljande försvar höll hög kvalitet. Vi på Tångbloggen gratulerar Filip till doktorstiteln och hoppas att han själv är mycket nöjd med dagen.

Doktor Filip SvenssonDoktor Filip Svensson

Read Full Post »

Denna vecka är Tångbloggen på visit i vårt vackra grannland Finland på ett första möte inför stundande samarbete mellan fältstationerna på Helsingfors Universitet och Stockolms Universitet, Tvärminne och Askö. Således har Stockholms Universitets Östersjöcentrum bjudits hit för att se stationen, mötas och språkas och självfallet basta. Tångbloggen, som inbiten vinterbadare, fick följa med.

SarduriaSkorven är sympol för Tvärminne Fältstation

Det är alltid roligt att besöka olika fältstationer. Tvärminne grundades av Johan Axel Palmén för 112 år sedan och drevs länge på privata pengar, men övergick i Helsingfors Universitets ägo när han gick bort 1919. De största byggnaderna på stationen är byggda 1970 och gjorde det möjligt för forskarna att arbeta här året om, eftersom tidigare trähus, trots skönhet, saknade isolering.

Huvudbyggnad med lab och matsalHuvudbyggnad med arbetsrum, lab och matsal med fantastisk utsikt

Dagens seminarium inleddes av Tvärminnes stationschef Markko som presenterade lite bakgrund kring stationen, samt Alf Norkko, stationens Östersjöprofessur, som berättade om de utmaningar och möjligheter för Östersjöforskning man ser på Tvärminne. Det är kul, tycker jag, att fler och fler marina stationer inser att det finns stora möjligheter att göra bra och spännande forskning genom samarbeten. Inte bara lokalt för Östersjön utan även kring frågor av global relevans. Det börjar även bli alltmer vanligt att man samarbetar mellan olika discipliner för att få ett större och mer komplett perspektiv, vilket även speglar kriterierna på de forskningspengar som kan sökas inom EU.

Joanna och Alf NorkkoJoanna och Alf Norkko hälsar välkomna till stationen

Christoph Humborg visade sedan motsvarande fakta om vilka vi är och vad vi gör för Östersjöcentrum/Askö. Det är nyttigt att då och då få se det man gör satt i ett större sammanhang.

Johan Eklöv (Askö) och Camilla Gustavsson (Tvärminne) sammanfattade forskningen kring vegetation, fisk och näringsvävar som gjorts och görs på de respektive stationerna. Jag blir genast nyfiken på vad doktoranden Antti Takolander kommit fram till i sin forskning kring klimatförändringars påverkan på östersjöns olika makroalger. Vi kommer nog ha en lång konversation om alger senare idag hoppas jag.

Camilla Gustavsson Camilla har tidigare doktorerat på ålgräs (Zostera marina)

Volker Brüchert från Askö visade bilder på de roliga tekniska prylar och instrument som de marina biogeokemisterna använder och hur de arbetar för att studera flödet av kol och kväve i planktonceller och hur olika kemikalier vandrar mellan vatten och sediment. Tom Jilbert från Tvärminne fyllde i med vad de två biogeokemiska och bentisk/pelagiska (botten och fria vattenmassan) grupperna vid Helsingfors Universitet bedriver för forskning. Mycket arbete har lagts ner på att hitta bra stationer att mäta och att få fram fungerande och pålitliga metoder. Över kaffet pratade jag med forskaren Petra Tallberg vars forskning fokuserar på de olika formerna som kisel återfinns i inuti organismer och sedimentet. Hon tittar både på kiselalgerna i vårblomningen men även på svampdjur, vilket ska bli spännande att höra mer om.

HorisontenUtsikten från stationen, där horisonten kan skymtas

BalticNest Institute, en del av Östersjöcentrum, är riktigt vassa på att analysera stora mängder data och ta fram modeller på tänkbara framtida scenarier. Detta är mycket populärt att göra inom forskning just nu, framförallt inom klimatförändringsfrågor där man verkligen vill försöka se in i framtiden. Något som diskuterades kring detta var såklart hur det rekordhöga inflödet av saltvatten i Östersjön under vintern kommer påverka både modeller och verkligheten. Tobias Tamelander tog vid och redogjorde för den pelagiska forskningen på Tvärminne som pågått sedan 1967, då med Åke Niemi i spetsen. Under 1980-90 talen gjordes en hel del coola storskaliga mesokosm- experiment för att kartlägga den mikrobiella näringsväven. Idag finns det tre pelagiska grupper: vinterekologi (mikrober och encelliga alger i isen), zooplankton (historiska data från sediment) och marina ekosystems dynamik (kolets kretslopp i näringsvävar över tid).

Till sist berättade Micke Tedengren i roliga termer och med viss vikt på blåmusslan om vilka marina kurser Stockholms Universitet har på Askö. Elina Leskinen gjorde likadant för Tvärminnebaserade kurser vid Helsingfors Universitet, där möjligheterna för specialiserade doktorandkurser verkar vara bättre. Det känns verkligen som att det finns goda möjligheter till riktigt bra samarbeten här!

Micke och Hollings åttaMicke Tedengren förklarar hur allt hänger ihop

Read Full Post »

Igår kunde vi läsa i tidningen Dagens Nyheter att man har börjat odla sockertare (Saccharina latissima) i Kosterhavet uppe i norra Bohuslän.

Saccharina latissimaSockertaren kan bli nästan två meter lång

Seafarm, ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Göteborgs universitet, startade för ett och ett halvt år sedan och ska hålla på i totalt fem år. Projektledare är Fredrik Gröndahl, forskare på KTH. Det ska bli otroligt spännande att följa projektet tycker vi på Tångbloggen, som lyckligtvis har tillgång till första parkett från Saltö.
För den som inte har provat kan jag meddela att man kan lätt torka sockertare i varmluftsugn tills den blir krispig. Då är den helt underbar att äta som chips eller mala till pulver att ha på mat. De är bäst att plocka på våren, innan massor med andra djur och alger sätter sig på bladen som har växt sig stora under vintern.

Här på Tångbloggen har vi tidigare bloggat om odling av sockertare när vi var på kurs i Århus sommaren 2013 och besökte AlgeCenter. Där fick vi lära oss hur man sår ut sockertare på reprullar, som sedan sätts ut i havet när bebisarna blivit tillräckligt stora.

Saccharina latissima juveniles on ropeSmå sockertare på rep som ska sättas ut i havet för att växa till sig

Alger blir allt mer populära i Sverige. Tommy Myllymäki vann kock-EM i våras med en förrätt där alger ingick. Vi på Tångbloggen hoppas att algernas ökade popularitet även ska medföra att den ack så vanliga och felaktiga benämningen ”sjögräs” på alger ska försvinna. Det finns flera exempel ute i handel på att varor som helt klart innehåller alger, ibland står det även ”seaweed” på etiketten, har översatts med ”sjögräs”. Oss veterligen finns det få, om ens några dokumenterade fall av mänsklig konsumtion av sjögräs. För en biolog är det lika fel att kalla alger för sjögräs som att sälja griskött märkt ”biff”…

Seaweed SnackFinn ett fel…

Read Full Post »