Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘makroalger’

Det är dåligt med tidvatten i Östersjön och på västkusten. I Östersjön rör det sig om ca 2 cm! På västkusten är det ca tio gånger större, dvs 20 cm! Det märks knappt jämfört med de större oregelbundna vattenståndsvariationerna. Och det är inget jämfört med kuster som Norge, England, Irland och för att inte tala om Kanada och Bay of Fundy. Där är tidvattnet runt 12 meter.

Varför vill jag åka till en kust med ordentligt tidvatten? Jo för jag deltog på en konferens om ”Seaweed for Health” som gick av stapeln i förra veckan. Där visades en video om hur enkelt dieter att när det är lågvatten ta på sig ett parstövlar och bara gå ut och plocka en massa spännande makroalger och prova i matlagningen.

Ta med en sax och några korgar att samla algerna i.

Inte behöver man ta på sig baddräkt och snorkla efter sudare, Chorda filum eller halka runt på klipporna efter blåstång.

Här är sudaren ännu tjockare och lätt att samla in där den ligger på stranden.

Blåstång – bara att plocka de fina skotten.

Sen finns det ju en massa mer arter i den riktigt marina miljön att prova. En sådan favorit är söl, Palmaria palmata.

Söl, inte bara islänningarnas favorit utan min med.

Nu när det inte går att resa fysiskt – fick jag istället ta en promenad med Prannie Rathigan, utmed en strand på Irland. Inte så dumt det heller. Här är maximalt lågvatten ca 8 meter och det finns stora områden som är torrlagda när det är ebb, på Irlands nordvästra kust.

Här torkas alger tillsammans med tvätten efter att promenaden är klar.

Read Full Post »

Det finns två riktigt fintrådiga brunalger som är mycket svåra att skilja åt: trådslick, Pylaiella littoralis och molnslick, Ectocarpus siliculosus. Båda arterna är vanliga utmed de svenska kusterna, från västerhavet in i Östersjön och upp till södra Bottenviken. Möjligen förekommer trådslick lite längre norrut i Bottenviken. För att kunna skilja dem åt behövs en lupp eller mikroskop.

Du har säkert sett dem om du varit ute och badat i havet och konstaterat att det var massa brunt ludd, eller bös, som täckte större eller mindre delar av alger och botten.

Trådslick kännetecknas av att den har enrummiga (unilokulära) sporangier som sitter i rad inne i grenarna. Det liknar lite smultron uppträdda på ett strå. Det förekommer också flerrummiga (plurilokulära) sporangier som också sitter inne i grenarna.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pylaiella litoralis, trådslick.

 

Molnslick har ofta flerrummiga sporangier som sitter i grenspetsarna, liknar lite en morot. Det förekommer också men är mindre vanligt enrummiga sporangier som också sitter i grenspetsarna.

Har den inte några sporangier så kan man fortfarande skilja den från molnslick eftersom den ofta har motsatta förgreningar, som vi har visat i ett tidigare inlägg. De skiljer sig också genom att trådslick har många små skivformade kloroplaster i varje cell till skillnad från molnslick som har bandformade, mer eller mindre vridna kloroplaster. Det är här som det behövs ett mikroskop, och en stadig hand.

Trådslick (Pylaiella littoralis) förekommer med flera generationer under året och är en kallvattensart. På våren är den vanlig i strandzonen där den kan bilda ett bälte. Den förekommer från vattenlinjen ner till ca 5 meters djup. På våren är den kort, filamenten är bara några centimeter långa. Under sommaren växer den sedan till och kan bli ett par centimeter lång. Den är en vanlig påväxt på blåstång, Fucus vesiculosus och andra vattenväxter.

På vågexponerade lokaler blir tofsarna ofta snodda så de ser ut som lite luddiga bruna rep. Jämfört med molnskick så är trådslick som det svenska namnet lite snodd i de nedre delarna och mer trådlik. Men det är såklart en vag karaktär att utgå ifrån, då detta även kan ske på molnslick.

Molnslick (Ectocarpus) förekommer främst på sommaren växande som epifyt på andra alger och vattenväxter men också på stenar och blåmusslor. Molnskick kan även bilda drivande lösa algmattor. Den är luftigare och känns lite slemmig i handen vilket inte trådslick gör.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vissa år är det gott om molnslick (Ectocarpus) och det drivande bruna luddet täcker många andra alger och växter.

Som för många marina arter påverkar salthalten artens utbredning och storlek. Trådslick kan tillväxa i ett brett salthaltsintervall från 1,5 – 45 promille. I en undersökning från 1994 tittade algforskaren George Russell på trådslickspopulationer från lokaler i Östersjön och Atlanten. Studien är publicerad i   Annales Botanici Fennici och visar hur trådslick från lokaler med låga salthalter i Östersjöns brackvatten bildar smalare trådar än vid högre salthalt i Atlanten. Han föreslår att trådslick i Östersjön bör betraktas som en egen underart av Pylaiella littoralis. Denna variant av trådslick förekommer ut till till Öresund men det är möjligt att den även skulle kunna hittas i inre delar av estuarier utmed Atlantens kuster, där vattnet är lite mer bräckt.

Genom att dessa två arter i vattnet ser så lika ut behandlas de som ett artpar i den nationella miljöövervakningen, för det är för svårt (läs: omöjligt!) att säkert bestämma arten vid en inventering i fält. Således kan man andas ut och nöja sig med att kalla dem Ecotocarpus/Pylaiella när man ser dem. Samma sak gäller för flera andra makroalger i Östersjön som blir mindre i storlek än på västkusten och därmed svårare att artbestämma. Hit hör till exempel rödalgerna kilblad Coccotylus truncatus och blåtonat rödblad Phyllophora psuedoceranoides, som i Östersjön slås ihop till Coccotylus/Phyllophora.

Som alla fintrådiga alger är dessa bra på att ta upp näring och snabbt växa till om det blir gynnsamma förhållanden. Vissa år kan blåstången vara nästan helt mumifierad i brunt ludd. Endast de nya topparna sticker upp och fångar det livsviktiga solljuset. Med lite vattenrörelse är det inte säkert att trådslicken får sitt typiska ihopsnodda utseende så för en säker bestämning skulle man behöva ta till ett mikroskop.

DSCF2496

Blåstångens toppar sticker ut ur molnslickens (eller trådslickens) svepning.

Read Full Post »

Skynda skynda! Imorgon 5/9 är sista dagen att anmäla sig till endagars- konferensen Marine Biotechnology – marine products for health som hålls på Wallenberg Center, uppe på Medicinareberget i Göteborg.

Konferensen är öppen för alla och här kommer det presenteras massor av spännande forskning kring olika substanser som kan utvinnas från havet och användas inom medicin, materialframställning och andra områden.

Som keynote-talare hittar vi professor Espen Hansen, som kommer berätta hur bioaktiva marina produkter upptäcks och hur man enklast tar sig vidare för att få fram kommersiellt intressanta produkter.

Professor Ulf Göransson, ledande forskare inom fältet naturliga produkter i Sverige, kommer tala om ämnen som isolerats från marina maskar, däribland det längsta djuret på planeten.

Professor Kurt Draget är världsledande inom karakterisering av och egenskaper hos polysaccharider (sockerarter), och han kommer presentera medicinskt användbara oligosaccharider med marint ursprung.

Givetvis finns det flera presentationer under dagen som handlar om alger!

Konferensen ordnas av Maritima Klustret i Västsverige, och du hittar hela det spännande programmet HÄR. Gå in och anmäl dig idag.

 

Read Full Post »

Tångbloggen fick en fråga för några veckor sedan om möjligheten att hitta makroalger och då i första hand stora kelp arter för att göra konstverk. Utmed kusten i Kalifornien finns det flera stora fleråriga brunalger, bland annat ”bull kelp” (Nereocystis luetkeana) och ”walking kelp” (Ptergophora california), som har stora runda långa skaft som lämpar sig för att göra konstnärliga korgar och andra intressanta konstverk.

Hos oss utmed svenska västkusten finns inte några så stora kelp arter utan skaften hos kelparterna inom släktet Laminaria (L. digitata och L. hyperborea) är ganska små och korta.Däremot finns fler arter av tång, (Fucus) och knöltång (Ascophyllum nodsum). Knöltången har relativt långa grenar, som borde kunna funka bra att fläta med. De är relativt mjuka och sega. Den har också stora flytblåsor som borde kunna bidra till  spännande former! Och det finns många fler makroalger att göra spännande och intressanta arrangemang av. Själv blev jag så inspirerad så jag kunde inte vänta tills jag kommer ner till västkusten nästa vecka. Så här kommer ett första alster gjord av blåstångsplantor som är ihopflätade.

Materialet är hämtat vid stranden på Räfsnäs, Rådmansö i Östersjön. För att få lite mer färgnyanser på doppade jag några plantor med flytblåsor och förökningstoppar i kokade vatten. Det gör att de vattenlösliga phaeopigmenten försvinner i vattnet och färgar det gulbrunt samtidigt som klorofyll inte löser sig i vattnet utan tången blir vackert gröna.

Även om den gröna färgen dämpas när den torkat klart och inte blir lika grön.

Nästa steg var att dokumentera den torkade tångskålen. Vacker avtecknad mot himlen eller i bokhyllan.

Snygg mot gräsmattans gröna färg eller kanske använda som en dekorativ tång hatt?

Fler tips att bli inspirerad av hittar du på @contemporaryslojd och @kelp.prairie på Instagram. Nu väntar jag bara på att komma till västkusten, komma ner till en strand och kanske just prova med att göra något av alla former och färger som finns där av både bruna, röda och gröna alger. Och komma på mer kul idéer på vad man kan hitta på att använda tång och andra alger till.

Read Full Post »

Tångbloggen är på kurs i Danmark under hela midsommarveckan (och helgen) för att lära sig mer om makroalger.
Med ett schema som är så fullt att det knappt ryms på pappret, är förhoppningen att bli en riktig guru på tång när kursen är klar.
Det är 11 doktorander på kursen, och alla är från olika länder!
Kursen anordnas av Århus Universitet, som har skrivit om oss i sitt nyhetsbrev

Första dagen på kursen var vi ute i fält och samlade in alger. Vi började på piren vid Aebeltoft färjeläge, där solen sken och det var vindstilla på insidan. Jag passade på att ta årets första dopp utan torrdräkt i nordiska vatten. Det var uppfriskande 16 grader och jag låg nog i vattnet omkring tio minuter och samlade material. Här växte fyra arter Fucus; spiraltång (Fucus spiralis), blåstång (Fucus vesiculosus), ishavstång (Fucus evanescens) och sågtång (Fucus serratus). Jackpot!

Massor med tång!

Massor med tång!

Efter fältlunch på medhavda smörgåsar åkte vi norrut, till Grenaa. Där väntade marina hemvärnet med sin båt för att ta oss ut på Kattegat! Vilken lyx! Det är ett nytt samarbete mellan hemvärnet och Aarhus universitet, så dansk tv var med ut och filmade.
Klicka här och spola fram till 1:19 in i klippet så ser ni oss.

Kvällen och tisdagen ägnade vi åt att gå igenom vårt insamlade material för att artbestämma och titta på olika strukturer.
Under onsdagen försökte vi oss på att föröka sockertare (Saccharina latissima) genom att få dem att släppa sporer. Det gick sådär, så vi tog till gamla hederliga beprövade blåstången och fick den att släppa ägg och spermier istället.

På torsdagen var vi på Algcenter i Grenå och kikade runt. Bilder från vårt besök kan ni se på Algcenters hemsida

Anette Bruhn visar oss hur de odlar sockertång på Algcenter

Anette Bruhn visar oss hur de odlar sockertång på Algcenter

Vi fick även besöka Kattegatcenter tvärs över gården, ett av Danmarks många fina akvarier som länge legat på min önskelista. Det var lika bra, om inte bättre, som jag väntat mig. Där fanns till och med en utställning om alger och deras betydelse. Det är helt klart värt att åka hit!

Fredagen och lördagen ägnades åt att sammanställa och analysera allt vårt insamlade data och sedan presentera det i fyra grupper efter olika tema (Taxonomi, Monitoring, Ljus och Odling).

Danska alger; röd, brun och grøn

Danska alger; röd, brun och grøn

Read Full Post »