Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Askölaboratoriet’

Att förutsäga när och hur mycket av cyanobakterieblomningen som kommer att synas i Östersjön i år är som att spå vädret. Men jag tänker ändå ge mig på en förutsägning så får vi se om det slår in.

Cyanobakterieblomningen bildas ute i öppna havet och den har redan startat. Men det kommer att dröja ytterligare några veckor tills blomningen är slut och det blidas små bubblor i cellerna. Dessa gör att cyanobakterierna, när det blir lugnt och stilla vatten, flyter upp till ytan. Sedan beror det på väder och vind vart de kommer att driva och vilken kust som kommer att uppleva tjocka geggiga ansamlingar på stränderna.
1Askölaboratoriet Algblomning 2016

En viktig sak att komma ihåg är att algblomning betyder massförökning av en art och att den riktigt stora algblomningen sker på våren. Titta noga på bilden så kan du se den stora toppen, vårblomningen, i diagrammet.  Den beryktade cyanobakterieblomningen på sommaren (grön färg i diagrammet under juni-juli) syns knappt.
2årstider blomningar

Det är först i slutet av blomningen då allt flyter upp till ytan som den kommer att synas- som det ser ut i glasröret vid sidan om figuren.

De allra första spåren av cyanobakterier hittade jag vid bryggan den 6 juni när det var soligt och lugnt men fortfarande kallt i vattnet. Det var små, små mörkt gröna barrliknande cyanobakterier. De heter knippblomsalg, Aphanizomenon, Den är vanligare än katthårsalgen, Nodularia spumigena som blommar med senare på sommaren när det är varmt i vattnet.


Genom att dra en planktonhåv genom vattnet samlas och koncentreras små växtplankton och cyanobakterier. Bilden visar vad som fanns i vattnet för två veckor sedan och som fått stå i ett glas i ett soligt fönster och växa till i två veckor till.

En bra förutsägelse är att blomningen, d.v.s. massförekomst av cyanobakterier, brukar dyka upp till ytan i början av juli, samma vecka som politiker, personer från näringsliv,  beslutsfattare och många fler träffas i Almedalen i Visby. Foto är från förra året – när det var soligt och lugnt och blomningen började flyta upp till ytan. Ännu så länge var den vackert grön och inte riktigt jättetjock ännu. Nu är det en vecka kvar tills Almedalen drar igång och väderprognosen säger att det blir blåsigt och ganska kallt ett tag till. Så vem vet hur mycket blomning det blir i år?
4Visby algblomning

Ett sätt är såklart att starta en liten blomning i ett akvarium. Detta gjorde Stiftelsen Hållbara Hav för att uppmärksamma de kraftiga cyanobakterieblomningar som är en följd av det fosfor som finns kvar i vattnet i öppna Östersjön, som människan släppt ut. Ett akvarium installerades i en skylt utanför Riksdagshuset på Slottskajen den 12 juni.


Akvariet fylldes med 120 liter vatten från Östersjön. För att påskynda algblomningen har vi hjälpt till med att fylla på med alger och näring. På botten placerades stenar med grönslick, sudare och en liten övervuxen blåstångsplanta. Vattnet var klart och bilar och hus syntes rakt igenom. Målet var att visa hur en algblomning kan bildas på en dryg veckas tid.

Att få till en blomning i akvariet lyckades över förväntan. Däremot för att vet hur fort det skulle gå att få till blomningen har jag under våren ägnat mig åt att odla olika växtplanktonarter i saftflaskor hemma i fönstret . Det går utmärkt att få fram en tjock grön blomning på en vecka. Några såg ut som riktigt vackert grön saft!

8akvariet- flytande i ytan 20170620
Stenarna med fintrådiga alger på botten på akvariet täcktes över med mer och mer fintrådiga alger. Efter tio dagar hade produktionen och tillväxten blivit så kraftig att delar av algerna flöt upp till ytan och bildade en drivande algmatta. Detta är typiskt i lugna vikar i Östersjön såhär års. Så det som driver in i viken kan vara både olika typer av små växtplankton, cyanobakterier och fintrådiga alger som lossnar från klippor och stenar. Allt kan med vinden ansamlas och driva in till kusten.

Vid båthuset på Askölaboratoriet ligger ansamlingar av cyanobakterier och drivande fintrådiga alger i en blandning i strandkanten.
9cyanobakterier vid båthuset160823
Så nu är det bara att vänta på hur vädret blir om två veckor. Blir det soligt, lugnt och varmt så kommer det att stå om problemet med cyanobakterieblomning i tidningarna. Men om det fortsätter att blåsa och regna och vara kallt i vattnet kommer det att dröja innan blomningen dyker upp på ytan.

För den som vill se akvariet står det kvar till på torsdag den 29e juni. Gårdagen med sina häftiga skurar och gråa moln får bli en passade avslutningsbild.10akvariet 14 dar åskmoln

Read Full Post »

Den här veckan har jag varit i Finland tillsammans med min kollega Sussi för att leta efter tång. Vi på Stockholms universitet och vår fältstation Askölaboratoriet har ett samarbete med Helsingfors universitet och deras fältstation Tvärminne Zoologiska Station, som ligger precis där Finska Viken möter Östersjön. Samarbetet heter Baltic Bridge och vi på Tångbloggen har, tillsammans med flera svenska och finska tång-glada kollegor, startat ett projekt som ska undersöka vegetationens funktionella roll i Östersjön, FunkVeg.

Kurs Tvärminne

Full fart på fältstationen. Här samlar studenter in sandstubb och spigg med hjälp av en landvad.

Så i söndags kväll tog jag och Sussi färjan över till Åbo och måndag morgon körde vi ner till Tvärminne i ömsom sol och ösregn. Tvärminne Zoologiska Station ligger otroligt vackert vid havet, med underbar natur även på land. Den lilla slingrande vägen dit var mycket trevligare att åka nu än förra gången jag var där på vintern.

Tillsammans med Camilla Gustafsson, vår finska kollega, gav vi oss ut i den omgivande skärgården för att leta efter lokaler med frilevande blåstång. Jag och Sussi har många lokaler med frilevande blåstång på den svenska sidan Östersjön, men vi kände inte till några i Finland. Vår magkänsla för var den frilevande tången återfinns visade sig stämma även här, och vi hittade flera fina lokaler med ”blomkålstång”.

Sjökort

Camilla Gustafsson forskar huvudsakligen på sjögräs, men hjälper gärna till med att leta blåstång.

Till skillnad från lösliggande blåstång, som har slitits loss och kan återfinnas i stora mattor som sakta bryts ner, så är den frilevande formen välmående och i fin form. Den har dock smalare, krusigare bål och påminner mer om små runda blomkålshuvuden som ligger på botten. Den saknar även de små flytblåsorna som gett blåstången dess namn.

frilevande

Frilevande blåstång påminner om blomkål, tycker vi. Foto: S. Qvarfordt

Man förknippar ju oftast blåstång med hårda substrat som hällar, block och sten, men den frilevande formen kan återfinnas på vilken sorts botten som helst. Den är till och med vanligare på mjuka sand- och lerbottnar.

I Östersjön finns, förutom tång, många kärlväxter som växer i vattnet. Men dessa vissnar ner på hösten och är försvunna under vinterhalvåret. Var ska alla djur som övervintrar bo då? I blåstången, såklart!

Den fastsittande blåstången är flerårig och här kan många djur övervintra. I projektet FunkVeg vill vi ta reda på om den frilevande blåstången också är flerårig, och i så fall undrar vi hur viktig den är på vintern för övervintrande djur. Vi är även nyfikna på varifrån den kommer. Är det närliggande fastsittande tång som slitits loss och drivit en liten bit, eller har den kommit långt bort ifrån? Kan den frilevande tången föröka sig genom att helt enkelt falla sönder i flera mindre delar som sedan växer till sig? Hur bildas den frilevande formen till att börja med? Som ni förstår finns det massor med spännande frågor kring denna relativt okända form av blåstång. Vi inom FunkVeg hoppas såklart på möjligheten att få dyka på djupet med dessa frågor.

Följ oss på Tångbloggen för att få veta mer i takt med att vi upptäcker nya spännande resultat. Vad har du för frågor om tång? Tveka inte att höra av dig till oss med dina funderingar.

Tjärpastiller och skorv

Tjärpastiller och Tvärminne Zoologiska Station – två trevliga saker i Finland

Read Full Post »

Juni är början på sommaren och grönslickens månad. Grönslick, Cladophora glomerata, är som namnet indikerar en grönalg. Den förekommer utmed kusten och bildar såhär års ett blekgrönt bälte ifrån vattenlinjen och en bit ner. Den finns också i sjöar och vattendrag och är en sötvattensart som tål det bräckta vattnet i Östersjön, men blir mindre vanlig vid högre salthalter.
1Grönslicksbälte
Grönslick har samma pigment som andra grönalger och landväxter. Detta innebär att den med sitt klorofyll kan ta upp de röda våglängderna som inte tränger särskilt djupt ner i vattnet. Röd- och brunalger däremot har utöver klorofyll även andra pigment och med hjälp av dessa kan de växa djupare ner dit de blågröna våglängderna av solljuset når.
2Grönslickstofs o liten trådslick
Grönslick är en fintrådig alg med massor av tunna grenar bestående av celler i rader. Förökningen hos grönslick sker genom att cellinnehållet delas upp i en massa sporer. Förökningen är asexuell. Cellen med sporer, även kallat sporangium. Sporerna släpps ut i vattnet och har en viss simförmåga så att de kan hitta en lämplig plats att fästa sig på och gro och växa ut till nya algtofsar. Grönslick är en sommarart och kan hinna med två generationer under sommaren. Den växer bra i näringsrikt vatten och kan variera i färgen från blek-gröngul i mer näringsfattiga vatten till kraftigt mörkgrön utanför ett utsläpp eller om den växer i skuggan.
Det finns många arter som lever i grönslick och många djurarter har detta som uppväxtplats för de unga stadierna. Ann-Mari Jansson, vid Askölaboratoriet var den första forskaren som studerade livet i grönslick i detalj av.
3Abstrakt näringsväv grönslick
I en av hennes vetenskapliga artiklar finns tydliga teckningar på var de olika arterna lever. Artikeln är skriven 1967, för 50 år sedan. Sammanfattningen är på tyska men den beskriver hur många meter grönslickstrådar det finns per kvadratdecimenter och hur många djur som finns i en liten tofs.
4djur i grönslick
I sommar kan du själv samla in lite grönslick från närmaste klippa och undersöka det rika djurlivet. Du kommer att hitta ett myller av små, små snäckor som lämpligt nog kallas för tusensnäckor, och massor med små havsgråsuggor och tångmärlor som kläckts i grönslicksbältet. Här finns det gått om mat i form av kiselalger och annan mikroskopisk flora och fauna för dem att äta. Grönslicksbältet är yngelkammare för dessa och många andra arter tills de vuxit sig stora och vandrar ut i tångbältet där de blir mat till småfisken.
5myller i grönslick

Read Full Post »

Nu har det äntligen blivit dags för årets stora fältinsats. Tio små försöksenheter, egenhändigt ihopsnickrade av snöre, betongstenar och kakelplattor, har idag satts ut i vattnet i Trälhavet. Ovanför plattorna hänger små tångruskor knutna till ett korkflöte.

Vad är nu detta? Jo, det här gör vi för att kunna se om blåstången överhuvudtaget KAN föröka sig på de här platserna.

Tidigare har blåstången funnits långt in i Stockholms skärgård. Men på grund av föroreningar och andra förändringar i miljön har blåstången idag försvunnit från stora delar av Trälhavet. Blåstången är viktig för Östersjön. Det är inte för inte som den kallas för havets skog. Här bor massor med snäckor, kräftdjur och räkor. De utgör i sin tur en buffé för fiskarna som gärna besöker tången för en bit mat. Men finns det inga restauranger i området så försvinner ju såklart även gästerna, i detta fall fisken. Fisken använder även gärna tången för att lägga sin rom på.

Blåstång med sillrom

De små kornen på blåstången är sillens rom.

Tillsammans med stiftelsen BalticSea2020 hoppas vi nu kunna ta fram en praktisk manual för hur man kan gå tillväga om man vill försöka återskapa utarmade eller försvunna bestånd av blåstång.

P5292609.JPG

Vi kommer under sommaren undersöka förutsättningarna i fält för att återetablera blåstång i Trälhavet, men även genomföra ytterligare fältstudier i Kapellskär och på Askölaboratoriet i Trosa skärgård som är Stockholms universitets Östersjöcentrums fältstation. Det blir en hel del bada, minsann! Vi hoppas såklart på att vattnet ska bli varmt snart. Tur att vi har dykdräkter med varma kläder under, för även om det är varmt uppe på ytan så blir det kallt efter några timmar i vattnet.

Så om du ser en liten boj med lapp om att ”FORSKNING PÅGÅR” i Trälhavet i sommar, snälla rör den inte. Vi kommer strax samla in den för att se hur förökningen har gått. Men följ oss gärna här på Tångbloggen så håller vi dig uppdaterad med hur det gick för blåstången och hur alla våra experiment rullar på.

P5292595.JPG

Read Full Post »

Kära tångintresserade läsare!

Under 2017 och några år framöver kommer Du att kunna följa med oss på Tångbloggen i arbetet att ta fram en manual för hur man kan gå tillväga om man vill återställa ett blåstångsbälte som minskat eller försvunnit till följd av mänsklig påverkan.

Projektet ”Restaurering av blåstångssamhällen – en manual för tillvägagångssätt” finansieras av stiftelsen BalticSea2020  och bygger bland annat på tidigare studier som vi har genomfört i Björnöfjärden i Stockholms skärgård. Vi som genomför projektet är Ellen Schagerström och Lena Kautsky från Tångbloggen och vår goda vän och kollega Susanne Qvarfordt som jobbar på Sveriges Vattenekologer AB.

Under två år kommer vi att testa metoder och åtgärder för att till slut koka ihop det till en handbok för hur man lyckas med återetablering av blåstång eller föryngring av utarmade bestånd med hjälp av sådd eller inflyttning av nya plantor.

Projektet fick en fantastisk start på fältsäsongen måndagen den 27e mars. Solen sken ute på Askölaboratoriet, fältstation för forskare vid Stockholms universitet och tillhörande Östersjöcentrum.  Det var 15 grader i luften och helt vindstilla. Det är otroligt hur mycket enklare och snabbare man kan arbeta om man slipper blåst och regn.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Årets första försök handlar om anpassning hos blåstång till hur mycket vågexponering en plats har. Det är kanske inte något man tänker på, men blåstång är väldigt specifikt anpassad i sin form till precis den plats den växer på. Är det en plats där det ofta går stora vågor, kommer plantan vara ganska liten och helt sakna de annars så typiska blåsorna, för att inte riskera att den rycks bort av vågorna. I lunga, stilla vikar utan vågor, ser tången helt annorlunda ut. Där blir den ofta hög, upp emot metern kan förekomma, och plantan har riktigt med blåsor för att komma upp mot solljuset och inte skuggas av andra alger eller växter.

Vad vi har lärt oss genom åren är att det inte är helt enkelt att flytta en vuxen tångplanta från en plats till en annan och få den att trivas.

Eftersom inflyttning, eller transplantering, av vuxen tång är en metod som kan användas vid föryngring av blåstångsbälten, har vi således designat ett experiment för detta.

Blåstången i Östersjön är van vid att isen kan skrapa av nästan hela plantan under kalla vintrar. Men oftast sitter den lilla häftskivan kvar på stenen eller klippan. Från denna växer det upp nya grenar när våren kommer. För att undersöka om den nya plantan som bildas från fästskivan kommer vara bättre anpassad till en ny plats om man flyttar den, kommer vi klippa ner plantor från platser med olika vågexponering  så att enbart fästskivan finns kvar innan de flyttas.

Även om det var härligt soligt och varmt i luften, så var det fortfarande bara 2 grader i vattnet. Sussi gjorde en fantastisk insats som snorklare (hon har nämligen en eluppvärmd värmeväst).

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ellen och Lena stod i båten där de märkte upp eller klippte ner tång och numrerade stenar. Experimentet ska nu fortgå under sommaren och vi hoppas att vi ska kunna återfinna våra uppmärkta stenar och tångplantor till hösten och mäta hur väl de har anpassat sig till en ny miljö.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Read Full Post »

Våren är en härlig tid, när den ena blomman efter den andra dyker upp och gräset blir grönt. I gräsmattan blommar vårlök, luktviol och nunneört och i kanten under buskarna lyser blåsipporna. En tur ner till bryggan visar på att livet i havet har kommit gång och det är full fart på alla små spiggar. Det är omöjligt att räkna hur många det är. En fundering – finns det mat till alla eller tar djurplankton slut?
1spigg vid bryggan

Närmast stranden och på klipporna växer det kolonibildande kiselalger, som bildar decimeter långt brunt ludd eller lösa tofsar. När vattenståndet minskar torrläggs de och tappar sitt bruna pigment och kvar blir kiselskalen som gör klippor och stenar vita. Kiselalger kan också sitta på andra trådformiga alger i massor. Också en sådan tråd täckt med mikroskopiska kiselalger kommer att bli vit när den torkar in.

Lägger man en sten med intorkade alger i en lupp, syns de vackra kiselalgerna som glänsande och glittrande små, små pinnar eller stjärnor.

Vissa tidiga vårarter har nästan blommat över. Hit hör strutsallat, Monostroma grevillei, som är en mycket tidig art. Den kan börja växa i december och växer vanligen från 0,5 meter – ner till några meters djup. Där bildar den som namnet anger tunna ca 10 centimeter stora strutformiga plantor.
6 Monostroma våralg
Så nu i början på april, med en tidig vår, verkade det vara slut med deras växtsäsong när jag utmed stranden hittade en smal bård med strutsallat ligga strax ovanför vattenlinjen.
7monostroma ilandspolad
En annan typisk vårart är liten grönkudde, Acrosiphonia arcta. Den blir en ca 5 cm hög, ljusgrön kudde och växter från ca 0,3 meter – till några meters djup. Den är förgrenad, med lika långa grenar. Detta är en annuell, ettårig art, som finns ett tag till under vår och försommar. Den har som många andra arter ett mikroskopiskt stadium.
8 Acrosiphonia

Efter höstens och vintern högvattenperioder ligger mycket blåstång uppspolad lång uppe på land. Där den göder landväxterna, t.ex. en tussilago. När det regnar lakar det ur humusämnen ur både från tången och annat dött material som ligger på stranden eller uppe i skogen ovanför. Bäcken eller ån för ut vattnet till havet.
9 tussilago o tång20170409
I den närmaste bäcken var vattnet alldeles gulbrunt av humus. Det som inte syns är all näring, som fosfor och kväve, som också rinner ut i havet utanför. Därför är det spännande att se hur brunt vattnet är och hur många meter ut det syns att det är ett utflöde av sötvatten. Detta är ett litet dike, men det finns många diken som rinner ut i Östersjön. Man brukar säga – många diken små blir en stor å. Resten av påverkan får man lämna till fantasin. Men för mig är det en oändlig källa till tankar och funderingar att gå ner till stranden och bryggan och kolla på vad som hänt från förra veckan.
10 brunt bäckvatten

Read Full Post »

Under två veckor har kursen Östersjöns Miljö från Stockholms universitet varit ute på Askö Laboratoriet och haft fältstudier. Kursen inkluderar många metoder som är relevanta för blivande biologer. Bland annat har det lagts översiktsnät, grävts i leran från mjuka bottnar och så har studenterna gjort noggranna inventeringar av växtligheten och djursamhället i tre grunda vikar.

IMG_8099

Glada studenter snorklar ut för att inventera växter och djur i en grund Östersjövik.

En del av kursen fokuserar även på hur människan påverkar Östersjöns ekosystem. För att på ett enkelt sätt visa hur en kiss i havet påverkar tillväxten av växtplankton har studenterna fått ställa upp 4 stycken plasttankar på 1 m3 (1000 liter) och fylla med vatten från havet. En tank är kontroll så i den tillsätts inget. I de övriga tre har man tillsatt 3dl, 6 dl och 12 dl urin för att studera planktonsamhällets utveckling i olika näringshalter.

IMG_8102

0,3 promille urin och en veckas solsken visar tydligt hur snabbt växtplankton reagerar på näring i vattnet.

I år tillsatte jag även en fastknuten tofs med den fintrådiga algen grönslick (Cladophora glomerata) som växer precis i vattenlinjen. Grönslicken växer bra i näringsrikt vatten och får då även en mer mörkgrön färg. Detta syns tydligt i den mest övergödda tanken med 1,2 l urin per 1000 liter vatten, dvs 1,2 promille.

IMG_8101

Kontrollbehandlingen har inget tillsatt urin. Grönslicken är ljusgrön.

IMG_8103

I tanken med 1,2 promille har grönslicken vuxit sig stor och är mörkt grön. Vattnet är fullt av växtplankton och gör nog ingen badsugen.

Read Full Post »

Older Posts »