Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘höstförökande blåstång’

Det kommer in fler och fler rapporter. Stort tack till alla flitiga Algforskare som bidrar till att samla in kunskap om livet i en tångruska och grönslicksmattorna i Östersjön. 

De flesta rapporterna visar på förekomsten av sommarförökande blåstång utmed kusten. Men det har kommit in några rapporter på platser där det finns höstförökande blåstång. Fotot på denna sommarförökande planta kommer från K. Rilbe, Värmdö. Skulle gissa på att det är en honplanta. 

En gren med sommarförökande toppar av blåstång. Finns inte några flytblåsor nära grenen. Foto: K. Rilbe

Förökningstopparna är fortfarande platta, hårda och ser fina ut. Så den kanske fortfarande kommer att föröka sig vid nästa fullmåne den 24 juli. Är det någon som vill prova så finns beskrivning på hur man gör på Tångbloggen. Det finns också en kort film på Youtube om hur tångägget roterar när spermierna försöker befrukta ägget. Du kan även kika på en film om varför det är så kul att vara tångforskare.

För att leta efter höstförökande blåstång kan det vara dags att kolla igen, om du var osäker förut på vad det är för sort som växer vid din strand.  De kommer inte att vara mogna förrän om några veckor. Så här är några bilder på hur de höstförökande plantorna ser ut och hur förökningstopparna sitter precis ovanför flytblåsorna. 

Det sker stora förändringar under de olika årstiderna i sammansättningen av arter i en tångruska . Så här dags på året förökar sig många arter i Östersjön och efter förökningen dör de. En art som nyss förökat sig är tångmärlorna. Tångmärlor förökar sig i grönslicksbältet där de små tångmärlorna börjar med att växa till för att sedan flytta till blåstången när de blivit lite större. De kan då bli riktigt många och bara några få större finns kvar. Också tånggråsuggorna, när de vuxit till sig lite senare på sommaren, kan öka i antal. Det har inte dykt upp någon rapport med riktigt många tånggråsuggor ännu eller några plantor med stora betskador. 

Det mesta som hittas är båtsnäckor. För den som kollar noga så finns det en lite större snäcka mitt i handflatan, en stor snytsnäcka. Den har ett lock att stänga öppningen med. Foto: K. Rilbe, Värmdö

De vanligaste smådjuren är båtsnäckor, Theodoxus fluviatilis, som kan äta små groddplantor av blåstång, och vi finner även en del nattsländelarver som bygger sina hus av blåstångsbitar.

En art som äter mycket av de små kräftdjuren i tångbältet är spigg. I många områden har spiggen blivit jättevanlig och på sommaren kan det stå en spigghane och vakta boet i varenda tångruska. Men det kostar energi att vakta sitt bo och precis som med tångmärlor och tånggråsuggor så dör många spiggar efter leken. Det kanske ser lite läskigt ut med döda spiggar som flyter ibland tång och grönslick. 

Två döda spiggar i lösdrivande grönslick och blåstång. En vanlig syn såhär dags på året när leken är över. Foto: A. C. Nyberg,Runmarö.

Men det kommer inte att dröja länge innan det syns en massa nya små spiggyngel som simmar runt ibland alger och växter vid bryggan.

Ett litet stimm med spigg i en vacker tångskog. Foto: S. Qvarfordt

Vill du veta mer om vad som händer med spiggen i våra kustnära vikar? Då kan du titta på videon ”Spiggvågen sveper in över kusten”.

Read Full Post »

Den 20 juli fick Tångbloggen möjligt att berätta lite om allt spännande som händer under ytan i våra kustvatten i direktsändning i P4 Stockholm.

I år driver vi också projektet Algforskarsommar där forskare vid Stockholms universitet på Institutionen för ekologi, miljö och botanik tillsammans med Östersjöcentrum vill få allmänhetens hjälp att undersöka hur mycket smådjur, särskilt betare, som gömmer sig i tången. Vi vill även veta hur vanlig den höstförökande blåstången blivit i Egentliga Östersjön och hur gröna grönslicksmattorna på olika platser. Det kommer in fler och fler rapporter från hela kusten. På rapporterna är det klart att det nu börjar gå att hitta höstförökande plantor. Förökningstopparna håller på att växa till. De sitter några centimeter ovanför de parvisa blanka flytblåsorna och är lite knottriga. De första rapporterna med fynd har kommit in från Bergkvara, Kalmar län och Ronneby, Blekinge län. Skulle vara spännande om någon Algforskare kan hitta större områden med höstförökande blåstång längre norrut i Östersjön, t.ex. på Öland eller Gotland eller i någon av våra större skärgårdar. Beskrivningar av uppgifterna hittar du på länkar på Östersjöcentrums hemsida om Algforskarsommar.

I intervjun fick jag även en fråga om att äta alger och var det går att plocka alger. På Tångbloggen hittar du flera förslag på vad det finns för goda alger att använda i matlagningen. Allt ifrån vårprimörer som röd slemsnärja och korvsnöre, till en matig knöltångssallad eller chips gjorda på skräppetare även kallad sockertare. Har Du några frågor hör gärna av Dig till oss så skall vi försöka besvara dom efter bästa förmåga.

Read Full Post »

En panoramabild över den närmaste viken vid Askölaboratoriet. Tvättstugans gavel syns över vassen till vänster.

Fick två fina dagar på Askölaboratoriet, i södra Stockholms skärgård, när jag var ute för att analysera lite alg-prover.

Grönslick (Cladophora glomerata) hade samlats in från två närsaltsgradienter, från Trosa hamn till Vrångskär och från Himmerfjärden, nära Södertälje ut till opåverkad miljö.

Grönslicken har samlats in under olika årstider och håller nu på att analyseras. Varför då? Jo, målsättningen är att ta fram underlaget till ett medborgarforsknings-projekt, så kallad Citizen Science. Grönslickstofsar blir nämligen kortväxta och mörkt gröna när de växer i vatten med hög närsaltshalt. En bit bort från utsläppspunkten ökar tillväxten och de blir längre, mn också blekare i färgen ju längre bort från utsläppspunkten de växer.

Analysen av klorofyll a. Provrör 1-5 motsvarar grönslick från Trosa hamn ut till Vrångskär nära Askö.

Vi hann med att göra de analyser av klorofyll a i grönslicken som planerat. Efter att analyserna var klara blev det en tur runt närmaste stranden. Vassbältet skiftar i olika gulbruna nyanser. Mycket av landväxterna håller på att gå i vintervila.

Olika nivåer av vattenståndet syns som ränder på stenarna.

Produktionen i vattnet minskar också men det är fortsatt vackert grönt på klipporna av två vanliga grönalger, tarmalger och grönslick. Så här års, sent på hösten och lågvatten var klippan vid badberget täckt med lysande gröna intorkade alger som visade sig vara tarmalger, Ulva spp. troligen U. prolifera (till vänster på fotot). Lite närmare vattnet satt det mörkare gröna fint förgrenade tofsar av grönslick, Cladophora glomerata (syns till höger på fotot).

 De är troligen den tredje generationen av grönslick för året, som delvis kommer att övervintra om de inte skrapas bort av isen. 

En bit bort ligger en av vättarna som markerar Askös snorkelled. Den har inte använts så mycket i år eftersom det varit relativt få kurser ute på fältstationen under hösten, på grund av Covid-19. Kommer man närmare ser man att det är en knipa, en hane med sin typiska vita fläck på kinden. I det klara vattnet syns repet som håller den på plats. Det är täckt med fintrådiga alger och blåmusslor. Knipor äter gärna musslor, snäckor och insektslarver. Det är snart dags för knipan att flytta söderut eller, när det gäller vättar, tas upp ur vattnet och bo inne i båthuset tills nästa vår. 

Inne vid stranden till laboratoriet syns skott av ålnate, Potamogeton perfoliatus på botten och inne i ett hörn flyter några skott av höstförökande blåstång med sina gulbruna förökningstoppar. Plockade upp en gren på stranden och hittade en stor dammsnäcka, Lymnea stagnalis. Den var mycket slö och rörde knappt på sig i det kalla vattnet.

Efter vår strandpromenad såg vi R/V Limanda komma tillbaka. Dags att packa ihop och åka hem för denna gång. Kunde inte låta bli att avsluta med en solnedgångsbild från kvällen innan när vi satt i tornrummet med en fantastisk vy över skärgården.

Solen går ner efter en fin arbetsdag.

Read Full Post »