Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘violettslick’

Har börjat följa en liten vik som ligger på en udde i Riddersholms naturreservat. Tänker att det får bli MIN VIK att följa under olika årstider. Den är jättefin och har en stor tångvall som successivt håller på att byggas upp. Vallen har blivit lite större och bredare under höstmånaderna. Men kommer det en riktigt kraftig nordlig storm kan nog mycket av materialet antingen åka ut till havs igen, eller så hamnar det längre upp på stranden. Det finns också en hel del arter att upptäcka utmed stranden.

Den första bilden är från den 6e september. Då var vattnet ganska lågt och det har fortsatt varit så de följande två veckorna. Det gör det lätt att gå torrskodd nere på den kala sanden och kolla vad som kommit in sen förra besöket.

i övre delen på bilden syns blåmusselskal inne ibland tången.

Ytterst ligger lite grönalger som börjat vissna och lossna från klippor och stenar. Det är tidiga hösttecken i vattnet. Det ligger också lite blåmusslor som spolats iland och ansamlats i ett hörn av stranden.

Ganska lågt vatten redan den 6 september.
Den 22 september var det riktigt lågt vattenstånd. På sommaren brukar folk gå ut och doppa sig här.

Nu för några dagar sedan låg det ett högtryck över den norra delen av Egentliga Östersjön och vi fick ett ovanligt lågt vattenstånd. Det kändes som att komma till en tidvattenkust när hela det grunda blåstångsbältet låg uppe över vattenytan. Det enda var att lågvattnet varade i flera dagar innan vattennivåerna steg igen.

I den yttersta delen av den torrlagda tången och algerna hittade jag ganska många små döda spiggar. De hade uppenbart blivit fast och drivit iland och dött nyligen. När spiggen har lekt är det inte ovanligt att hitta flera döda spiggar som spolats iland.

Ett annat tecken på att det blåst lite och att material drivit in från de djupare delarna av viken var de vackra rödalgerna som låg i kanten av tångvallen. Observerade samma sak förra året efter att det blåst ordentligt. Så det lönar sig att lyfta på tången som hunnit torka och kolla vad som ligger lite längre ner i tångvallen. Här går det att göra fynd av små rödalger. Kanske något att pressa till en liten tavla? Den fint förgrenade lilla busken till höger i bilden är rödalgen kräkel. Furcellaria lumbricalis.

Men det gäller att kolla noga för att få syn på rödalgerna.

Längst ut där det fortfarande fanns lite vatten mellan stenarna växte kransalger tillsammans med små lösa moln av violettslick. Detta är en art som är ganska lätt att hitta såhär när hösten startar.

Närmast stenen i mitten syns lite tunna röda violettslicksplantor och ovanför sticker kransalgerna upp lite ovanför ytan.

Read Full Post »

De första hösttecknen syns på land, såhär i mitten av september. På min promenad hittade jag både vackert röda asplöv och stiliga flugsvampar. För de tappra Algforskare som fortfarande åker ut till sina stugor och vågar ta sig ett dopp eller tar en tur till någon strand finns det också tydliga hösttecken att kolla efter. 

På land syns hösttecken som röda flugsvampar och gula vissnande blad.
Bladen som faller från träden vis stranden blandas med ilandspolad tång och fintrådiga alger.

I det grunda vattnet går det att hitta små, duniga rödrosa moln som driver runt. Det är violettslick, Polysiphonia fibrillosa, som varit månadens alg tidigare. Vill du veta med om den så läs på Tångbloggen. Det kan fortfarande vara lite tidigt men en annan rödalg börjar också dyka upp. Den sitter som små gaffelgrenade, svagt randiga plantor en liten bit ner på blåstången. Det är ullsläke, Ceramium tenuicorne, som kan bilda ett eget bälte på hösten och vintern när grönslicken vissnat och ramlat av från klipporna. De som andra fintrådiga alger kan också ha lossnat och ligga på botten ibland lösa grönalger. Riktigt färgglatt. 

Mellan sävstrån och gräs syns både tofsar av violettslick, ullsträfse och grönslick mot den sandiga botten.

Så för alla tappra Algforskare, fortsätt att leta efter höstförökande blåstång och undersök om det nu finns mycket mer av både tångmärlor och tånggråsuggor i ruskorna. Det är fortfarande så varmt i vattnet att de stannar kvar i tången ett tag till. När det blir riktigt kallt brukar de flytta ner lite djupare till rödalgbältet som i Östersjön består av flera långlivade arter som finns kvar hela vintern. Hit hör kräkel, Furcellaria lumbricaiisoch rödris Rhodomela confervoides men också ullsläke. 

Skulle Du hitta höstförökande blåstång finns det en chans att kolla på om det är hon- eller hanplantor. Metoden är den samma som för sommarförökande blåstång. Gör ett tunt snitt och se efter om det syns äggsamlingar eller spermiesamlingar. Kollade mina höstförökande plantor som jag har vid bryggan. Det finns oogon men de verkar inte vara mogna ännu. Har inte fått färg utan är nästan vita eller blekt gula.

Du kanske hittar någon liten fisk som jag gjorde nu i veckan. Det var en liten kantnål som följde med upp i baljan när jag skakade en tångruska för att kolla efter betare här vid min brygga. Den släppte jag ut direkt i vattnet igen. 

Det var mycket grums i ruskan. men det gömde sig också flera tångmärlor och en kantnål.

Ser fram emot att få ytterligare rapporter som vår svenska kust och skärgård till projektet Algforskarsommar! Kanske något extra fynd som Du hittar på stranden och undrar vad det kan vara. Ta ett foto så försöker vi besvara efterlysta förmåga.

Read Full Post »

Valet för oktober månads alg föll på violettslick, Polysiphonia fibrillosa dels för att den är en sensommar och höst art och dels för den vackra färgen som skiftar i purpurrött till brunröd.

Algen är en fint förgrenad och blir ca 15 – 20 cm hög. Har den blekts av solen blir den halmgul till färgen. Violettslick är en annuell art, men den kan övervintra. I vattnet ser violettslick ut som ett tunt moln i skiftande i rött.

1. Violettslick 20170927

På badstegen på Räfsnäs, Rådmansö hittade jag flera exemplar som satt på de olika steg. Tursamt nog städas de inte bort så även en liten tångruska har vuxit här under flera års tid. Plockar du upp violettslick faller den samman.

2 Violettslick höst

Bilden visar hur den ser ut på lite närmare håll när den ligger i lite vatten på en tallrik. De upprättstående cylindriska grenarna är själva grenade. Violettslick är fäst mot botten med en liten rund fästplatta. Grenarna består av en central axel av celler som är omgiven av fyra pericentralceller.

3 tvärsnitt violettslick

Målningen visar en celltråd i tvärsnitt. Den har huvudsakligen barkceller i de nedre delarna av tofsen vilket gör att den nedre delen av grenarna är lite mörkare i färgen.

4 trichoblast violettslick

Violettslick har många trichoblaster, d.v.s. färglösa hårliknade bildningar i toppen på grenarna. Även om de gaffelförgrenade ”håren” är färglösa bidrar de till det mjukt luddiga utseendet hos algen.

Violettslick är diok och sporofytgenerationen ser lika dan ut som gametofytgenerationen, som har skilda hon- och hanindivid. Hongametofyten med sina runda cystocarp är ofta lite större än hangametofyten. Hos hanindividen sitter spermatangia sitter nära toppen på grenarna. På fertila honindivid syns cystocarpen som små mörka prickar. För att se mer detaljer behövs ett mikroskop. Tetrasporangierna sitter i en rad nära toppen på tetrasporofyten.

5 karposporangium Violettslick

Målningen visar ett moget karposporangium. Inne i karposporangiet syns några mörkare röda carposporer.

Violettslick är vanlig på klippor från strax under vattenlinjen (0,5 m) ner till 15 meter men den kan också växa påväxt på andra alger. Den kan också förekomma lösliggande, t.ex. på sandbottnar i ytterskärgården. Arten har en bred spridning i Europa, runt England utmed Frankrikes kuster och norrut till svenska kusten, in i Östersjön till Ålands Hav och utmed Norges kuster. Den har också hittats upp till Kronören, i norra Bottenhavet och till Norra Kvarken i Finland. Även om det börjar bli lite kallt i vattnet går det fortfarande att hitta violettslick.

 

Read Full Post »

En enkel badstege avslöjar tillståndet i vattnet utanför om den får sitta kvar år efter år. Uppifrån ser denn inte så spännande ut men väl nere i vattnet finns hela ekosystem att studera. Varje trappsteg har sitt specifika alg och djursamhälle. Det överst och näst översta steget saknar större alger eftersom det är utanför vattnet stora delar av året. Möjligen kommer det när högvatten perioden på hösten börjar kunna sätta sig lite alger men risken är stor att de torkar eller fryser bort på vintern. Steg tre är lite halt så det gäller att passa sig när man kliver ner i vattnet. Där sitter precis som på klipporna små mörka kulor, Rivularia atra eller svartkula på svenska. Här sitter också andra små exemplar av olika fintrådiga grön- och brunalger, som jag inte har artbestämt.
badstegen 20170828
Steg fyra uppifrån har ännu rikare påväxt. Här är det lätt att identifiera grönslick, Cladophora glomerata, tarmalg Ulva spp. och ullsläke, Ceramium tenuicorne. I skuggan på undersidan sitter ganska många havstulpaner. Har man otur när man går upp ur vattnet kan man skrapa foten.

På steg fem, näst underst sitter en stor tångruska, Fucus vesiculosus, med många förgreningar. Lagom placerad så att det går att sätta en fot på vardera sidan. Den bedömer jag är minst tre år gammal men troligen äldre. På sidorna finns flera små unga tångplantor – ca 2 år gamla. Här sitter också korvsnöre, Scytosiphon lomentaria, smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus, växer både på tången och på trappsteget, krulltrassel, Stictosiphon tortilis som lossnade sist när jag klättrade upp, och några små plantor av sudare, Chorda filum. Som påväxt finns också molnslick, Ectocarpus siliculosus. Till vänster på fotsteget syns en tunn fint förgrenad rödalg, violettslick, Polysiphonia fibrillosa och några ullsläke fanns också på steget. Vill du veta mer om de olika arterna finns tidigare inlägg här på Tångbloggen att kolla på.
badstege fyra steg
På det understa steget är det i stort samma arter som på steget ovanför men lite fler av rödalgerna. Redan på detta korta avstånd minskar tillgången på ljus genom att stegen ovanför skuggar.

Totalt hittade jag en cyanobakterie, två grönalgsarter, två rödalgsarter, sex brunalger och två ryggradslösa fastsittande djur. Att hitta hela 13 arter på min badstege tyder på att vattenkvalitén vid bryggan är mycket bra. Med lite närmare studier är det möjligt att jag hittar fler arter. Ett mål är att få ihop kanske hela 20 stycken arter under ett helt år. Frågan är om jag möjligen har den artrikaste badstegen i norra Egentliga Östersjön?

Read Full Post »