Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘badstege’

Det är fullt av vårtecken på land, allt ifrån fågelsång och de första vårblommorna. Hittade blåsippor och tussilago för en vecka sedan. Detta vykort får bli fyllt av foton på fina fynd i strandkanten. Det är extra lätt att följa våren nu när det är soligt och lugnt väder dvs högtryck, som är typiskt för tiden i mars. På västkusten vid Tjärnö, där vi har vårt sommarställe, var det gott om vårtecken redan för ett par veckor sedan i slutet av februari. 

Att trubbig strandsnäcka klarar av att krypa runt på stranden när det bara är några grader plus i luften ger förhoppningar om att nästa gång vi kommer till västkusten kommer det att krylla av liv i tångbältet.  

Högtrycket gör det som sagt lätt att hitta alger i vattnet. Jämfört med hur långt förökningstopparna på blåstång kommit på västkusten har inte utvecklingen kommit lika långt här vid min strand, nära Kapellskär i Östersjön. 

Blåstång med förökningstoppar ligger ilanddriven på stranden.

Vid min strand på Räfsnäs följer jag hur vattenståndet sjunker allt mer och nu börjar det bli risk för att de små nya unga tångplantorna kommer att torka ut på badsteget till badhytten. 

Men i det grunda vattnet syns vårarterna tydligt. De tunna bladen av strutsallat, Monostroma grevillei och liten grönkudde, Acrosiphonia arcta är båda typiska vårtecken vid stränder i Östersjön. 

Till vänster syns tre små plantor av liten grönkudde och runt stenarna i mitten och till höger växer den goda vårprimören strutsallat.

Nästa inlägg på Tångbloggen kommer att handla om hur mycket smådjur som finns i de tångruskor som jag följer vid min brygga. Undrar om även snäckorna börjar vakna till. För den med riktigt skarpa ögon kanske ser damsnäckan på fotot ovanför? Den ligger i övre kanten en liten bit in från vänster.

Read Full Post »

När det blåser och stormar och blir extremt högvatten kan stränderna förändras drastiskt. Så var det den 21 februari när vattenståndet steg hastigt och det var brådis att förtöja den lilla båten och pontonerna så att de inte skulle driva iväg. 

Bryggorna var nästan helt under vatten i februari när högvatten och snöandet var som värst.

Det hade snöat in i badhytten någon dag senare när vattnet redan börjat sjunka undan.

Idag, tre veckor senare, känns det som våren är på gång. Solen skiner och vi har fått ett högtryck som verkar bli kvar över Östersjön under en längre tid.  Spåren efter att det blåste och var extremt högt vattenstånd i februari syns på flera ställen. När jag öppnade dörren till badhytten låg tofflorna vid dörren tillsammans med lite tång som spolats in när vattnet var som högst, ca 1 meter över medelvattenståndet. 

Härlig vårvinterdag, spegelblankt och lite is i vattnet.

När jag tittade ut på badhyttens trappa den 13 mars var det riktigt lågt vattenstånd, men de nya små tångplantorna sitter fortfarande under ytan. Vattenståndet är nu nära medelvattenståndet för året. Men när jag tittar på prognosen runt den 19e mars kommer det att ligga ca 20 cm lägre och då riskerar de att bli torrlagda. Måste kolla att de klarar sig. 

Vill du hålla koll på hur vattenståndet ser ut vid din strand? Gå till SMHIs hemsida och kolla på vattenstånd och vågor. Där finns en karta för olika mätstationer så det är bara att titta på den som ligger närmast där du befinner dig.

Vid Sjöängen, ett område som ligger en kort bit ifrån vårt hus, nådde vattnet högt upp på land. Nu ligger det spår kvar av uppspolad tång och sand högt uppe på stranden. Det lilla diket som rinner ut vid båtbryggan var som en bred å med brunt vatten innehållande mycket humus från land. 

Den kraftiga blåsten och högvattnet har även spolat upp blåstångsvallen högt upp på land och lämnat stränder tomma och rena. På vissa platser har sandstranden blivit bredare när grässvålen försvunnit. 

Nu finns en fin sandstrand där rotsvålen av gräs slitits bort högt uppe på stranden.

Eller så har det bildats breda steniga stränder som tidigare täcktes av tångvallar. Vallen ligger nu uppe i strandskogen. Den steniga stranden har bildats och byggs hela tiden på av att mindre stenar med tångruskor kastas upp på land när det blåser. Ett spännande sätt, där etablering av blåstång på mindre stenar längre ut i viken så småningom, när tångruskan blir stor, leder till att dragkraften i vågorna kommer att lyfta iväg med stenen när det blåser ordentligt. 

Det börjar hända mycket i vattnet i strandzonen nu när de första vårblommorna har kommit igång på land. Så nästa rapport kommer att handla om vårtecken i vattnet, både på ost- och västkusten.

Read Full Post »

Tanken var att delta i detta event, men som så många saker i år fick planerna ändras på grund av Corona. Istället får det bli en hälsning till alla som besöker Stömparterren idag, som ligger nära Medelhavsmuseet. Där kommer det att berättas om vatten i alla dess former under ett antal timmar. Vattenmarknaden arrangeras av Mossutställningar och har pågått i dagarna två. Detta är sista dagen denna gång.

Vaknade tidigt denna soliga, varma och stilla morgon och gick ner till stranden. Vattnet låg som en spegel. Att vattenytan blir som en spegel gör det svårt att se vad som händer under ytan.

Spegel vid bryggan

Tog med en spegel till stranden för att visa hur fint bryggan speglar sig.

Båtarna ligger fortfarande i hamn och väntar på att dra iväg över ytan till någon solig strand. Vatten som transportväg har varit och är en jätteviktig funktion för oss på många olika sätt. Det gäller samma sak här – vad som finns under ytan spelar inte så stor roll – så långe det är tillräckligt djupt så att båten inte går på grund. Det går lätta att se både nära vid stranden så att man inte trampar på brännässlorna, några detaljer på bryggan och bryggpålarna eller hur det ser ut i vassen och ända bort till andra sidan viken och skogen på ön. Det gör att det blir mycket lättare att följa förändringar som sker på land och göra de åtgärder som behövs.

soluppgång: spegling gömmer sig under bryggan+

Vad som sker under ytan kan man bara gissa sig till och kanske när det är klart i vattnet se hur det ser ut någon meter ner i vattenmassa. Vad som gömmer sig i skuggorna under bryggan är ett mysterium.

Att det finns fiskar i vattnet avslöjas genom att de gör stora och små ringar på vattenytan – men vilka arter det är får man gissa sig till. Ett riktigt stort plask inne i vassen kan vara en gädda som står på lur.

Här kommer några bilder från min utställning som jag tänkt visa på Vattenmarknaden.

Den första är just speglingen – att vi inte ser hur det ser ut under ytan. Det som inte syns –finns inte? Eller? Men lyfter man på locket så syns det att vattnet är fyllt med algblomning. När vi släpper ut avloppsvatten så fanns länge uppfattningen att det kunde späs ut – havet är oändligt stort. Här har vi kommit långt med reningsåtgärder i Stockholms skärgård och minskat tillförsel av syreförbrukande material, fosfor och kväve. Detta har gjort att blomningar av cyanobakterier minskat och vattnet blivit klarare.  Innerskärgården och i vikar som Brunnsviken var som mest övergödda på 1960-70-talet och har successivt blivit allt bättre.

På sensommaren lossnar mycket av de fintrådiga brun- och grönalgerna och bildar drivande algmattor som fastnar inne ibland vassens strån. Det som syns som bubblor i de flytande fintrådiga algerna är för det mesta syre som produceras i stora mängder. Under den täta mattan och på botten där materialet bryts ner blir det syrefritt och kan bildas svavelväte. Det luktar ruttet ägg. Såhär dags brukar det också dyka upp döda spiggar. De brukar dö efter att de förökat sig och är en naturlig del av livet i havet.

Men mer finns kvar att göra. Positiva tecken på att vattnet blivit klarare är att blåstången kan tillväxa och överleva djupare ner i vattenmassan. På 1940-50- talet gick det att hitta blåstång ner till 10-12 meters djup. Under 70-80-talet minskade blåstångens djuputbredning och den försvann helt i de innersta delarna av skärgården. Nu finns positiva tecken på att tången är på väg att komma tillbaka. Det finns gott om grunt växande tång men också djupare ner på hårda bottnar. Ett klart svar på att vattnet blivit renare genom att utsläppen minskat av fosfor och kväve.

Under bryggan växer det mycket tång, med långa nya årskott och många flytblåsor, som håller den upprätt i vattnet  Och på nedersta steget på badstegen växer en blåstångsplanta. Den är nu flera år gammal! Detta är nog en av de artrikaste badstegarna i skärgården.

Vattenmarknaden, arrangerad av Mossutställningar tar slut i eftermiddag. Men arbetet med att förbättra vattenmiljöerna både runt Stockholm och mer storskaligt i Östersjön och Västerhavet, Atlanten ….fortsätter. Det behövs också mer kunskap om vad som händer under ytan, på den lilla skalan, under olika årstider, mellan år och årtionden. Havet är i ständig förändring. Vi på Tångbloggen hoppas kunna fortsätta med att bidra efter bästa förmåga.

Read Full Post »

Det finns så många fantastiska naturreservat att besöka runt om i Stockholms skärgård. Ett som ligger nära Räfsnäs är Ridddersholm, på Rådmansö i den norra delen av skärgården. Hittade en fin liten strand ute på Skälholmen och bäst av allt finns det inte bara en naturstig som börjar vid campingplatsen utan också utmärkt information om vad som finns i havet utanför. Det ingår i  Skärgårdsstiftelsens arbete att informera och göra naturreservaten  tillgängliga för oss alla. På länken kan du lätt hitta information om många fler spännande platser att besöka under hemsemestern i sommar.

Till exempel finns en guide tillgänglig där det går att hitta mer filmer och fakta om platsen. På anslagstavlan innan man kommer ut på stranden finns bilder på vanliga makroalger, fisk och sälar i Östersjön.

3 Växter o djur i Östersjön

Det kan behövas lite fantasi att se att det är en blåstångstångsplanta som sitter i nedre vänster hörn och ålgräs i höger hörn. Nu är de lite mer artistiska. Men att gäddan har jätte stora tänder och ser farlig ut och sälen sticker upp med huvet ovanför vattnet och trivs i skärgården är helt klart och tydligt.

Beroende på vilken av de många stigarna man tar efter att ha tagit sig ett dopp finns det många saker att upptäcka på vägen. Det växer mycket ramslök på några ställen utmed kusten i reservatet. Det känns på långt håll för det luktar vitlök.

4 kor ramslök strand Riddersholm 20200614

Vi mötte några kor med sina kalvar som gick och åt av ramslöken i strandskogen i juni. De såg ut att må finfint.  En bit bort på sandstranden låg stora koblaffor som de släppt ganska nära vattnet.

5 koblaffor på stranden 20200616

När det regnar, vilket det gjort en del, kommer mycket av näringen att rinna ut i vattnet utanför och gynna tillväxten av alger.

grönslick o tång lågvatten Riddersholm20200614

På de lite stenigare stränderna växer det gått om grönslick, Cladophora glomerata som är en av arterna som snabbt kan ta upp näring som fosfor och kväve när de kommer ut i vattnet. Utanför syns blåstången i ytan nu när vattenståndet är lågt.

Efter värmeböljan i under början av juni blev det ganska kallt och framförallt blåsigt så cyanobakterieblomningen kom av sig lite. Men under vecka 29 var vädret varmt och lugnt och en del ytansamlingarna börjar synas igen på öppet hav enligt SMHI.s rapporter om algblomningar.

Vid bryggan på Räfsnäs syns det bara mycket lite knippvattenblom, en av de vanliga cyanobakterierna som blommar på sommaren. Ännu har inga större mängder drivit iland här. Hur det blir framöver kommer att bero vindarna och hur lugnt, stilla och varmt det blir under resten av juli månad. Så för min del blev det ett bad hemma vid bryggan inte vid sandstranden på Riddersholm i sällskap med kossorna. Vid badstegen blir det nästan som ett tångbad- varmt och skönt och en massa blåstång!

6 badstegen -nästan som ett tångbad

 

Read Full Post »

Valet för oktober månads alg föll på violettslick, Polysiphonia fibrillosa dels för att den är en sensommar och höst art och dels för den vackra färgen som skiftar i purpurrött till brunröd.

Algen är en fint förgrenad och blir ca 15 – 20 cm hög. Har den blekts av solen blir den halmgul till färgen. Violettslick är en annuell art, men den kan övervintra. I vattnet ser violettslick ut som ett tunt moln i skiftande i rött.

1. Violettslick 20170927

På badstegen på Räfsnäs, Rådmansö hittade jag flera exemplar som satt på de olika steg. Tursamt nog städas de inte bort så även en liten tångruska har vuxit här under flera års tid. Plockar du upp violettslick faller den samman.

2 Violettslick höst

Bilden visar hur den ser ut på lite närmare håll när den ligger i lite vatten på en tallrik. De upprättstående cylindriska grenarna är själva grenade. Violettslick är fäst mot botten med en liten rund fästplatta. Grenarna består av en central axel av celler som är omgiven av fyra pericentralceller.

3 tvärsnitt violettslick

Målningen visar en celltråd i tvärsnitt. Den har huvudsakligen barkceller i de nedre delarna av tofsen vilket gör att den nedre delen av grenarna är lite mörkare i färgen.

4 trichoblast violettslick

Violettslick har många trichoblaster, d.v.s. färglösa hårliknade bildningar i toppen på grenarna. Även om de gaffelförgrenade ”håren” är färglösa bidrar de till det mjukt luddiga utseendet hos algen.

Violettslick är diok och sporofytgenerationen ser lika dan ut som gametofytgenerationen, som har skilda hon- och hanindivid. Hongametofyten med sina runda cystocarp är ofta lite större än hangametofyten. Hos hanindividen sitter spermatangia sitter nära toppen på grenarna. På fertila honindivid syns cystocarpen som små mörka prickar. För att se mer detaljer behövs ett mikroskop. Tetrasporangierna sitter i en rad nära toppen på tetrasporofyten.

5 karposporangium Violettslick

Målningen visar ett moget karposporangium. Inne i karposporangiet syns några mörkare röda carposporer.

Violettslick är vanlig på klippor från strax under vattenlinjen (0,5 m) ner till 15 meter men den kan också växa påväxt på andra alger. Den kan också förekomma lösliggande, t.ex. på sandbottnar i ytterskärgården. Arten har en bred spridning i Europa, runt England utmed Frankrikes kuster och norrut till svenska kusten, in i Östersjön till Ålands Hav och utmed Norges kuster. Den har också hittats upp till Kronören, i norra Bottenhavet och till Norra Kvarken i Finland. Även om det börjar bli lite kallt i vattnet går det fortfarande att hitta violettslick.

 

Read Full Post »

En lugn och stilla morgon. Tog ett morgondopp från bryggan i Räfsnäs, på Rådmansö.Vattnet är klarare och kallare. Det går lätt att se ner till botten där blåstångsruskorna sitter på ca 2 meters djup. Vid badstegen driver några öronmaneter runt i vattnet.

I solen såg vattenytan nästan lite oljig ut. Hade tagit med mig planktonhåven ner för att se om det fortfarande fanns lite kvar av cyanobakterieblomningen. Och visst var det så. Det behövdes inte många drag med håven i vattenytan för att samla in en massa knippvattenblom, Aphanizomenon flos-aquae. Knippvattenblom syns som små, små mörkt gröna barr som flutit upp till ytan. Denna art av cyanobakterie är vanligare såhär års i vattnet än katthårsalgen, Nodularia spumigenasom dominerar blomningarna när det är varmt i vattnet.

knippvattenblom 20190908

Denna blomning och andra blomningar som dyker upp under hösten när de flesta av oss slutat bada kommer att gå förbi utan att de noteras. Samtidigt är de en viktig del i den dynamik som sker under året i vattenmassan. För att förstå vad som händer med närsalterna när vattenmassan blandas om på hösten eller hur olika växtplankton och djurplankton arter avlöser varandra krävs mätningar med regelbundenhet. Detta är en del i den nationella miljöövervakningen.  På den lilla skalan är det spännande och intressant att följa vad som händer vid den egna brygga.

Den sista bilden tog jag för mer än ett år sedan, 5 november 2018. Då hade det drivit in en blomning av knippvattenblom nere vid den lilla sandstranden.  Får se när och om det dyker upp en sen blomning av denna cyanobakterie också i år. Det gäller att hålla ögonen öppna.

Knippvattenblom 20181105

 

Read Full Post »

Det har varit en jättefin sommar. Idag var det fortfarande ca 17 grader i vattnet vid badstegen på morgonen. Tyckte att det var tid för att rapportera hur badstegen ser ut i år och jämföra med förra året, vid ungefär samma tid.

1 badstegen 20170827

Badstegen fotad 27 augusti för ungefär ett år sedan. Notera att jämfört med bilden från i år nedan så satt det mer fintrådiga röd- och brunalger på stegen 2017.

Precis som utmed många andra stränder och klippor är det grönalgernas år.

I våras tog jag den här bilden efter en lång lågvattensperiod av badstegen ovanifrån. Blåstångsplantan som satt mitt på ett steg försvann troligen genom isskrap, det var ju en kall vinter, och de översta stegen är helt kala och uppe ur vattnet.

2 badstege vår 20180522

Badstegen fotad i maj 2018.

Så vad har satt sig på stegen i år? Det översta steget är klätt med en tät, lång grön matta av tarmalger (Ulva spp)och grönslick (Cladophora glomerata). Också steg 2 nerifrån har mycket grönslick, och fästskivan från blåstångsplantan finns kvar! Den kanske kommer igen nästa säsong.

3 badstege ett steg 20180902

På det understa steget finns en stor tångplanta närmast i bild nedanför och det går också att se att det sitter flera små plantor av violettslick, (Polysiphonia fibrillosa), som tunna, luftiga, lite röda moln.

4 Badstegen tre steg 20180902

På stegens ram finns trådslick (Ectocarpus siliquosus) och molnslick (Pylaiella littoralis). Så jämfört med förra året är den största skillnaden just mängden grönalger som gynnats av det varma vattnet.  Bredvid stegen syns flera plantor av kärlväxten ålnate (Potamogeton perfoliatus).

5 badbrygga öronmanet 20180902

De första öronmaneterna (Aurelia aurita) har också dykt upp samtidigt som vattnet blev lite kallare. De är vackra att se på när de stilla dansar fram i vattnet.

 

Read Full Post »

Det dröjde lite med att ta det första doppet vid badstegen och kolla läget med om min blåstångsruska överlevt vintern. Det är fortfarande lågvatten i norra Östersjön nära Ålandshav och frågan är vad som hänt med grunt växande blåstång i år.

badstegen infusen 20180317

Detta hänger samman med det högtryck som parkerat sig över Östersjön. Trots den långa varma perioden så var inte vattnet mer än ca 7 grader. Och det fick bli ett foto från land på bryggan på stegen.

 

badstegen 20180520

Påväxten på tången som sitter både kvar på stegen och på bryggpollarna är en blandning av kiselalger och bruna fintrådiga alger. Behövs lite närmare studier för att att kunna se skillnaden.

Det som det brukar komma många frågor om såhär års är om algblomningen redan är här? Nu när det blivit så varmt i vattnet eller om det är en sen vårblomning. En liten tröst – nej det är inte algblomning som syns i strandkanten utan pollen som kan bilda tjockare eller tunnare gulvita band i ytan. Denna bild är ifrån hamnen i Räfsnäs. Pollen i Räfsnäs hamn

Read Full Post »

Det blev vinter i mars. Nu ligger det tjock is utmed stränderna. Det är också mycket lågt vattenstånd. Det innebär att grunt växande blåstång kan frysa in i isen och när den börjar smälta och lossnar kan blåstångsplantorna slitas loss. En planta som nog sitter i riskzonen är blåstångsruskan på min badstege.

Bilderna visar att nu är fjärde steget täckt med is. Frågan är om inte också steg fem näst underst är infryst och då vet jag inte om den fina tångruskan från i somras kommer att klara sig. Kommer att följa det med spänning.

Read Full Post »

Det är härligt att åka till västkusten och ta ett dopp från piren i Svallhagen, nära Tjärnö i Strömstad kommun.  Här ligger en fältstation där under årens gång många kurser från Stockholms universitet haft möjlighet att lära sig mer om det marina livet och jämföra med Östersjön. Så hur ser alg- och djursamhället ut på en badstege som bara sitter i under ett antal sommarmånader? Den gula ankan visar badtemperaturen som varierade ganska mycket, mellan ca 17- 19 grader, beroende på hur soligt och lugnt vädret var.

1badstege 4 översta stegen+1

Badstegen, en standardstege i aluminium med 7 steg, sattes ut i juni vilket betyder att alger haft fyra månader på sig att kolonisera den. Det översta steget är helt kalt, men de följande tre har en tät mörkgrön beväxning på undersidan.  Här stänker vatten upp och under högvattensperioder kan stegen ligga helt under vatten kortare tid ju högre upp det når. Det som växer på stegen är dels Prasiola spp., en liten några millimeter stor grönalg och på steget närmast vattenytan också små exemplar av havssallad, Ulva lactuca.

2badstege 3 underytan o förstoring

Bilden ovan visar högvatten där steg fem är dränkt. Det visar också förstoringseffekten under vattenytan och de två understa stegen.

3steg 5- periodvis ur vattnet

Påverkan av tidvattnet, som är ca två decimeter, syns tydligt på steg fem där det växer mer alger och fler arter än på stegen ovanför. Havssalladen är större och de röda tofsarna är grovsläke, Ceramium virgatum. På ovansidan växer ett brunt ludd av molnslick (Ectocarpus) eller trådslick (Pylaiella), svårt att bestämma vilket när de är så småvuxna.

4steg 7 och iriserande chondrus

De två understa stegen som konstant befinner sig under vattenytan har en ganska likartad beväxning av alger. Det är bara ettåriga arter eftersom stegen tas upp ur vattnet när badsäsongen är över. De arter som dominerar är igen grovsläke, havssallad i kanterna av stegen och brunalgen molnslick som här är lite större. De fleråriga arterna som skulle kunna växa på stegen sitter på stenar vid sidan om. Till höger på bilden syns karragenalgen, Chondrus crispus, som lyser blå i topparna och under trappsteget syns några små plantor av skräppetare, Saccharina latissima.

5steg 6o7 o stensnultror

När jag stod vid badstegen och fotograferade kände jag plötsligt att någon bet mig i benet. Det var en grässnultra som antagligen blev störd. De verkar bo under stegen inne bland skräppetaren. Jag hittade inte heller några havstulpaner eller blåmusslor som på min badstege i Östersjön utan de satt också på stenar i närheten. Så totalt blev antalet arter på sten lågt bara fem arter. Orsaken till det låga antalet är delvis att stegen tas upp under vintern men också att de översta stegen utsätts för risken att torka in vid lågvatten.

Hittade också en stege som tydligt gjorts ren och som dessutom sitter på en ponton vilket innebär att de olika badstegen antingen är ovanför eller under vattenytan. Stegen var av trä och det enda som syns är att en rödalg tycks ha koloniserat det understa steget. Svårt att säga vilken art eftersom jag inte badade i hamnen utanför laboratoriet på Tjärnö.

7tjärnö stege trä

Det som syns i kanten på det andra steget som är precis i vattenlinjen är en hydroid, troligen Laomedea. Hydroider är nässeldjur som filtrerar och tar upp små plankton och partiklar som det säkert finns gott om i hamnen där båtar grumlar upp bottensedimentet. Kommer att kolla upp om något nytt har koloniserat när jag kommer ner nästa gång.

8 badsteg 2 vid ponton

Read Full Post »

Older Posts »