Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘klart vatten’

Det spelar roll hur fort du kör din båt. Det visar forskare på Stockholms universitets Östersjöcentrum. Är det en grund skyddad vik kommer mer löst bottensediment att grumlas upp om båten körs ut från bryggan i hög fart. Tar man det lite lugnare så grumlas vattnet mindre. Studierna och testerna ingår i projektet ”Levande vikar” och finansieras av stiftelsen BalticWaters2030

Resultatet presenterade både i en artikel i Dagens Nyheter, lördagen den 6 oktober 2022 och visades i ett inslag på TV4. Tog några bilder under programmet – så här kommer storyn i kortversion. 

En liten fritidsbåt lyckas med att grumla upp mycket material så att vattnet blir alldeles gråbrunt. Det kommer att ta en lång stund innan sedimentet hinner lägga sig. Dykaren ligger vid sidan om, beredd att samla in vattenprover. Två vattenprov visar hur grumligt det blir före och efter att båten kört förbi.

Det syns skillnader även i ett litet vattenprov.

Vad spelar det för roll om det blir grumligt?

Om det finns bottenvegetation i närheten kan de bli helt täckta av fint löst sediment när detta rörs upp. Det gör det svårt för vattenväxter att överleva. Sedimentet gör att de kan bli nedtyngda och så skuggas de, vilket minskar möjligheterna för att alger och växer skall kunna fotosyntetisera och tillväxa.

Fotot är från en annan vik med mycket båttrafik. Skotten med ålnate, Potamogeton perfoliatus är mer eller mindre täckta med ett tunt lager av sediment.

Mycket småbåtstrafik kan också få andra effekter när bottensediment grumlas upp för att sedan sedimentera ner till botten igen. Till exempel kan abborrens rom skadas om det lägger sig en massa små partiklar på romen. Då kan inte den lilla fiskbebisen andas, och den kvävs till döds inne i det grums-täckta ägget. Detta, och mycket mera kommer att studeras i projektet ”Levande vikar” under kommande år. Men en enkel sak för att minska grumlingen är att glida fram med båten lite stilla och kanske kolla på allt som syns på botten i det klara vattnet.

Flera skott av ålnate i förgrunden och längre bak en blåstångsplanta och borstnate, Stuckenia pectinata.

På botten i det klara vattnet syns också några vita musselskal när solskenet bryts i regnbågens färger. Men det är helt klart en lös, eller mjuk botten som lätt skulle grumlas om man körde oförsiktigt och för snabbt med en motorbåt i närheten. Visst känns det värt att kunna se vad som finns på botten bara genom att ta det lite lugnt till och från bryggan!

Read Full Post »

Tiden går fort och nu är andra veckan av oktober över. Idag är en strålande höstdag och en tur runt hamnen i Räfsnäs, på Rådmansö i Norrtälje gav några fina bilder på livet vid bryggorna. Nyligen placerades en stor vågbrytande flytbrygga ut ytterst i hamnen. Resultat att det går att ta fina bilder från sjön över Räfsnäs hamn.

Räfsnäs hamn. Stora sjöräddningsbåten ute på uppdrag?

I helgen har många av de mindre båtarna tagits upp och vattnet ligger klart mellan bryggorna. Det finns gott om tångruskor på botten närmast bryggkanten och det driver många höstfärgade blad från de olika träden i närheten. Mellan några av bryggorna står ett stort stim med löjor.

Mellan de vackra drivande höstlöven är det ganska glest mellan skräpet på botten, en plastplatta från en båtdurk och en ölburk. Skulle ju vara ännu bättre om det var helt rent från skräp så klart. 

Vattenväxter, i det här fallet olika arter av slingor, Myriophyllum förbereder sig för att övervintra. De långa slingorna som producerats under sommaren börjar vissna och driver in till stranden i stora trassliga massor. Men tittar man noga så ser man att det kommer ut nya rötter från grenarna.

Det gäller bara att de ligger kvar i vattnet så kan de rota sig till våren på en ny plats. En ännu bättre spridningsmetod är de speciella övervintringsskotten, turioner, som två av våra fyra arter av slingor bildar. Kransslinga, Myriophyllum verticellatum och knoppslinga, Myriophyllum sibiricum, har båda denna form av spridningsorgan. De två andra arterna, dvs axslinga, Myriophyllum spicatum och hårslinga, Myriophyllum alterniflorum bildar inga speciella övervintringsskott. 

Det finns en art av slinga, storslinga, Myriophyllum aqaticum, som är listad på EU:s förteckning över främmande arter. 

Idag finns den i dammar och går att köpa i akvariehandeln. Det gäller att inte sprida den i naturen! Det som är en inhemsk art i en region kan bli en introducerad, invasiv, främmande art på en annan plats. 

Vår inhemska art axslinga spreds till Nordamerika på 1940-talet och blev där en invasiv främmande art som ställer till med problem i sjöar och floder.  I de Stora sjöarna har den spritts över stora delar. Det finns bra beskrivningar av vilka problem denna art ställer till med och har ställt till med i många vatten där den introducerats. På denna länk finns motsvarande information om Myriophyllum spicatum som problematisk introducerad art. 

Turioner, övervintringsskott hos kransslinga. Varje planta bildar massor av turioner som kan spridas och bilda nya plantor nästa år.

Read Full Post »

En lugn och stilla morgon. Tog ett morgondopp från bryggan i Räfsnäs, på Rådmansö.Vattnet är klarare och kallare. Det går lätt att se ner till botten där blåstångsruskorna sitter på ca 2 meters djup. Vid badstegen driver några öronmaneter runt i vattnet.

I solen såg vattenytan nästan lite oljig ut. Hade tagit med mig planktonhåven ner för att se om det fortfarande fanns lite kvar av cyanobakterieblomningen. Och visst var det så. Det behövdes inte många drag med håven i vattenytan för att samla in en massa knippvattenblom, Aphanizomenon flos-aquae. Knippvattenblom syns som små, små mörkt gröna barr som flutit upp till ytan. Denna art av cyanobakterie är vanligare såhär års i vattnet än katthårsalgen, Nodularia spumigenasom dominerar blomningarna när det är varmt i vattnet.

knippvattenblom 20190908

Denna blomning och andra blomningar som dyker upp under hösten när de flesta av oss slutat bada kommer att gå förbi utan att de noteras. Samtidigt är de en viktig del i den dynamik som sker under året i vattenmassan. För att förstå vad som händer med närsalterna när vattenmassan blandas om på hösten eller hur olika växtplankton och djurplankton arter avlöser varandra krävs mätningar med regelbundenhet. Detta är en del i den nationella miljöövervakningen.  På den lilla skalan är det spännande och intressant att följa vad som händer vid den egna brygga.

Den sista bilden tog jag för mer än ett år sedan, 5 november 2018. Då hade det drivit in en blomning av knippvattenblom nere vid den lilla sandstranden.  Får se när och om det dyker upp en sen blomning av denna cyanobakterie också i år. Det gäller att hålla ögonen öppna.

Knippvattenblom 20181105

 

Read Full Post »