Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Cladophora glomerata’

Det finns så många fantastiska naturreservat att besöka runt om i Stockholms skärgård. Ett som ligger nära Räfsnäs är Ridddersholm, på Rådmansö i den norra delen av skärgården. Hittade en fin liten strand ute på Skälholmen och bäst av allt finns det inte bara en naturstig som börjar vid campingplatsen utan också utmärkt information om vad som finns i havet utanför. Det ingår i  Skärgårdsstiftelsens arbete att informera och göra naturreservaten  tillgängliga för oss alla. På länken kan du lätt hitta information om många fler spännande platser att besöka under hemsemestern i sommar.

Till exempel finns en guide tillgänglig där det går att hitta mer filmer och fakta om platsen. På anslagstavlan innan man kommer ut på stranden finns bilder på vanliga makroalger, fisk och sälar i Östersjön.

3 Växter o djur i Östersjön

Det kan behövas lite fantasi att se att det är en blåstångstångsplanta som sitter i nedre vänster hörn och ålgräs i höger hörn. Nu är de lite mer artistiska. Men att gäddan har jätte stora tänder och ser farlig ut och sälen sticker upp med huvet ovanför vattnet och trivs i skärgården är helt klart och tydligt.

Beroende på vilken av de många stigarna man tar efter att ha tagit sig ett dopp finns det många saker att upptäcka på vägen. Det växer mycket ramslök på några ställen utmed kusten i reservatet. Det känns på långt håll för det luktar vitlök.

4 kor ramslök strand Riddersholm 20200614

Vi mötte några kor med sina kalvar som gick och åt av ramslöken i strandskogen i juni. De såg ut att må finfint.  En bit bort på sandstranden låg stora koblaffor som de släppt ganska nära vattnet.

5 koblaffor på stranden 20200616

När det regnar, vilket det gjort en del, kommer mycket av näringen att rinna ut i vattnet utanför och gynna tillväxten av alger.

grönslick o tång lågvatten Riddersholm20200614

På de lite stenigare stränderna växer det gått om grönslick, Cladophora glomerata som är en av arterna som snabbt kan ta upp näring som fosfor och kväve när de kommer ut i vattnet. Utanför syns blåstången i ytan nu när vattenståndet är lågt.

Efter värmeböljan i under början av juni blev det ganska kallt och framförallt blåsigt så cyanobakterieblomningen kom av sig lite. Men under vecka 29 var vädret varmt och lugnt och en del ytansamlingarna börjar synas igen på öppet hav enligt SMHI.s rapporter om algblomningar.

Vid bryggan på Räfsnäs syns det bara mycket lite knippvattenblom, en av de vanliga cyanobakterierna som blommar på sommaren. Ännu har inga större mängder drivit iland här. Hur det blir framöver kommer att bero vindarna och hur lugnt, stilla och varmt det blir under resten av juli månad. Så för min del blev det ett bad hemma vid bryggan inte vid sandstranden på Riddersholm i sällskap med kossorna. Vid badstegen blir det nästan som ett tångbad- varmt och skönt och en massa blåstång!

6 badstegen -nästan som ett tångbad

 

Read Full Post »

Nu har det varit blåsigt och ganska kallt så cyanobakterieblomningen som var på gång i Östersjön för ca två veckor sen har kommit av sig. Men när det blir riktigt soligt, varmt och lugnt väder kan de flyta upp till ytansom Tångbloggen beskrev i ett tidigare inslag.  Fortsätter det att blåsa kanske det inte blir så mycket cyanobakterie blomning i Stockholms skärgård i år. Och ligger vindarna dessutom så att det meste blåser ner till t.ex. den polska eller estniska kusten kommer det också att bli mindre hos oss utmed den svenska kusten.

Vill du lära dig att känna igen cyanobakterier och skilja dom från mikroskopiska grönalger kan du prova på att samla in en blomning och lägga den på en tallrik med lite vatten.

1 Tallrik med knippvattenblom

Låt den stå varmt och torka in lite långsamt. Då kommer den blågröna färgen som finns i cyanobakterierna som också ibland kallats för blågröna alger synas tydligt där cyanobakterierna dör. Är det bara grönalger så fortsätter det att se grönt ut.

2 döende cyanobakterier 20200624

Den färgen kan också synas när det flyter in tjocka massor med cyanobakterier i strandzonen utanför vassen eller runt båten. Fotot är från 2018 när det var en riktigt kraftig blomning av cyanobakterier och jättevarmt.

1Askölaboratoriet Algblomning 2016

Fick en hälsning från mitt barnbarn, Axel inför sitt sommarlov med några funderingar om att näringsämnen som vi släpper ut i Östersjön när vi pinkar inte bara försvinner.  Det finns alltid små mikroskopiska alger eller stora alger som grönalgerna, grönslick, Cladophora glomerata eller tarmalger, Ulva spp. och brunalger som trådskick, Pylaiella littoralis eller på sommaren ofta cyanobakterier som kommer att ta upp näringen och producerar biomassa. Så det är mycket bättre att vattna en buske på land som kan behöva lite gödning. Östersjön har tillräckligt med näring!

För den som vill finns kursförsöket där kiss tillsattes till en stor vattenvolym och gav ett tydligt resultat i både algblomning och tillväxt hos grönslick. Försöket genomfördes på Askölaboratoriet, Stockholms universitets fältstation belägen i Trosa skärgård, 2017.

Read Full Post »

Årets midsommarvecka startar fint med soligt och varmt väder. Genom att den senaste veckan har varit riktigt varm så har vattentemperaturen stigit snabbt. Nu är temperaturen hela 17.5 grader och i det allra tunnaste ytskiktet 18 grader. Men då gäller det att inte vara mer än någon centimeter tjock. Det som driver runt i ytan och gör vattnet grumligt är pollen från tallar och granar. Ställde till det lite när jag försökte fotografera ålnate, Potamogeton perfoliatus och borstnate Stuckenia pectinata som hör till gruppen snärpnate.

Det finns nu ganska långa skott av båda arterna vid bryggan, med det kommer att ta ett tag till innan de når upp till vattenytan och blommar. Nu är skotten från några decimeter till ca 0.5 meter.

Försöker du gräva upp en hel borstnateplanta kan det fungera fortfarande men senare i sommar kommer det att bli svårt. Från den övervintrande, lite djupare liggande knölen växer det nämligen ut ett första skott som sen skickar ut rhizom som förgrenar sig och vid varje led skjuter upp ett nytt skott.

3 borstnate 20200615

Vita rhizom skjuter ut och ankrar plantan i bottens sediment.

Det är också riktigt skönt i vattnet så det går bra att kolla runt och vända på stenar i strandkanten och göra en massa kul observationer. Vad man hittar under stenarna blir hela tiden en överraskning.

4 blåmusslor o båtsnäcka 20200615

Under den första stenen, där det fanns gott om utrymme, satt flera fina blåmusslor, Mytilus edulis, tillsammans med några båtsnäckor, Theodoxus fluviatilis. För den med skarpa ögon sitter det en liten havstulpan, Balanus improvisus till vänster.

I kanten på nästa sten hittade jag två båtsnäckor och en oval dammsnäcka Radix balthica. På skalen syns att de hunnit med att tillväxa några millimeter.

5 två båtsnäckor o oval dammsnäcka20200615

Tydlig tillväxt på båtsnäckornas skal. Syns även lite på den ovala dammsnäckan.

Det syns en tydlig zon mellan skalet som bildades förra året och årets tillväxt. Bilden visar också hur vacker och varierad båtsnäckornas skal kan vara. Allt ifrån vackert rosa till smårandiga bruna eller svarta. Snäckorna är sötvattensarter och blir inte lika stora i Östersjöns bräckta vatten, bara ca 8 mm jämfört med ca 12 mm i sötvatten. Båtsnäckan är skildkönad och har han- och honindivider.  De fortplantar sig en gång under sitt liv och äggen läggs i ett geléartat hölje. Där inuti utvecklas de nya snäckorna.

6 snäcka äggsamling 20200615

Små snäckor i väntan på att växa upp.

Hittade också en vackert stimmigt färgad tångmärla, gammarid under en av stenarna. De är inte lätta att artbestämma så den får vara med bara för att den hade så snygga ränder som genomlystes i solskenet.

7 Gammarid 20200615

En brunalgsart som också hunnit växa till och bli riktigt lång är sudare, Chorda filum. Några sudare som fäst sig på ett hjärtmusselskal (längst till vänster), hade lossnat och flutit upp med skalet när musslan dött. De längsta exemplaren av sudare är redan runt metern långa. I år verkar det vara ett gynnsamt år för denna art på både öst- och västkusten. Du känner lätt igen den på att den ser ut som ett kolansöre.

8 Chorda på snäckskal

Högtrycket har gjort att vi fått riktigt lågt vatten, ca 20 cm under normalvattenstånd. Det innebär att grönslicksbältet ligger torrlagt och riskerar att vissna och dö och blåstången syns sticka upp i vattenlinjen. Så nu är det en utmärkt tid att ta sig en promenad i strandkanten och leta efter småkryp och alger.

9 lågvatten_tång_grönslick Riddersholm 20200614

Sommar, sol och strandfynd.

Read Full Post »

Här kommer veckans rapport från Räfsnäs brygga. Temat är en uppföljning för att följa hur mogna förökningstopparna hos blåstång kommit i början av maj. Idag den 7 maj är fullmånen helt full kl. 12.00.

Bild 1 Fullmåne20200506_1Fotot på fullmånen tog jag igår kväll.

Det är nog fortfarande förtidigt för att de skall ha hunnit bli mogna. Temperaturen i vattnet var 7.8 0C. Temperaturen behöver komma över 10 0C eller gärna lite till. Får se hur fort det blir varmare. Kanske redan till nymånen den 20 maj eller troligen kan det förstautsläppet av ägg och spermier ske på fredagen 5 juni.

Bild 2 blåstång i vass 20200506

Inne ibland vassen ligger flera plantor lösryckta eller har drivit in fastsittande på en sten. I ytan syns att det finns gott om förökningstoppar. När de blir lite uppsvällda kan de fungera som flytblåsor.

bild 4 receptakler 20200504

Tillväxten har börjat och det syns både på förökningstopparna och att anlagen av flytblåsor börjar växa till. Flytblåsorna börjar bli lite större och precis ovanför finns en kort smal ny tillväxt.

bild 5 flytblåsor håller på att växa ut20200504

De nya delarna ser blanka ut och har ett tunt lager av slem på ytan som innehåller antibakteriella ämnen som hindrar att andra arter kan fästa på de nya skotten. Påväxten sitter längre ner på fjolårsskotten.bild 3 blåstång 20200504

Ett grönslagsbälte håller på att utvecklas vilket är tidigt på året. Det kan bero på att vet varit en mild vinter och inte mycket is som skrapat bort de små övervintrande fästena av grönslicken. Samma sak gäller kanske också för den bruna trådalgen som satt inne i grönslicksbältet på många ställen.  Det är korvsnöre, Scytosiphon lomentaria som var månadens all i februari, 2017.

bild 6 Korvsnöre i grönslicksbälte 20200506

Read Full Post »

Våren är klart på gång i vattnet nära stranden. Var nere vid vår brygga i Räsfnäs och håvade plankton och undersökte hur många arter som hunnit flytta in i tångruskorna som finns uthängda vid bryggan.  Planen är att följa och rapportera förändringar som skett varje eller varannan vecka.

1 Tångruskan hämtad vid bryggan

Har samlat ihop ett litet provtagnings-kit för studier av livet vid bryggan under kommande veckor. Det består av en planktonhåv, en liten burk med lock att tömma provet från håven i, ett vitt tråg att skaka ur djuren som gömt sig i tångruskan och ett par nätpåsar av lite olika storlek att samla speciella fynd i. De större går också bra att stoppa ner en tångruska i för att ta hem och undersöka senare vilka djur som finns där.

2 provtagning av plankton o tångruska20200416

Provtagningspåsarna är från Hemköp som jag skaffade för någon månad sen i samband med att man skall minska användningen av plastpåsar. Dessa ypperliga påsar har små maskor och en grön snodd som gör att man kan dra ihop påsen så smådjur inte kan smita. De kan dessutom tvättas för att användas flera gånger. I annat fall kan man såklart sy egna påsar av tunt småmaskigt gardintyg.

 

I vattnet vid bryggan börjar småstenar att skifta i grönt. Det kan vara både tarmalger (Ulva spp.) och grönslick (Cladophora glomerata) som övervintrat och börjar växa till nu när det blir varmare i vattnet.

Alg-tofsen till vänster är tarmalger, ca 2-3 cm långa och tussen till höger är grönslick, också den ca 2 cm hög och har övervintrat.

I tångruskan började det blir mer djurliv än förut. Totalt hittade jag 1 stor havsgråsugga (Idothea baltica), 4 st. strandvattengråsuggor (Jaera albifrons), båtsnäcka (Theodoxus fluviatilis) och mest tångmärlor (Gammarus spp.), dvs 7 större och 10 små unga tångmärlor.

 

På blåstången till vänster sitter en väl kamouflerad ca 2 cm stor tånggråsugga, Idotea baltica, och till höger en målning av strandvattengråsugga, Jaera . Den blir ca 5 mm stor.

I plantonprovet hittade jag några få övervintrande cyanobakterier, som buntar av mörkgröna trådar av knippvattenblom, Aphanizomenon, och en tråd av katthårsalgen, Nodularia spumigena. Sen var det gott om olika stadier av hoppkräftor, både vuxna Acartia och nauplius larver och många hjuldjur, Synchaeta.  Toppen av vårblomningen med kiselalger verkar vara över och mängden djurplankton var stor. Det mest överraskande och oväntade var det stora antalet av havsborstmasklarver. Vilken art det är måste jag undersöka närmare. Det finns två tänkbara släkten; arter, bakborstig rovmask, Hediste diversicolor och nordamerikansk havsborstmask, Marenzelleria spp., en främmande art som hittades första gången 1985 i Östersjön.

3 Havsborstmask larv

Här en första bild på hur en liten havsborstmask kan se ut. Måste undersöka larverna lite närmare och återkommer med information om det kan vara en massa larver av den främmande arten.

Read Full Post »

Vi vill önska alla våra läsare en riktigt Glad Påsk. Kändes fint att plocka fram några av skålarna som vi gjort av alger att lägga de nymålade kokta äggen i.

tångskål m målade ägg

Ägg med Östersjömotiv i en algskål.

Temat för våra målade ägg i år var olika motiv från Östersjön och Västerhavet. Det blev dels ett ägg med blåstångsplantor och två betande snäckor, ett med en sjöstjärna som sitter och försöker öppna en mussla, ett med en öronmanet (Aurelia aurita) som simmar ovanför en sjögräsäng och ett med en fantasi-rödalg.

Skålens utsida är gjord av flätade sudare, Chorda filum. Några plockades fortfarande sittande på små stenar. Dessa sticker ut i kanten på skålen. Insidan är blank och täckt med fintrådiga grönalger, grönslick (Cladophora glomerata) och brunalgen Dictyosphon foeniculaceus, smalskägg.

Äggkoppen är gjord av axslinga (Myriophyllum spicatum) som rullades runt ett långsmalt glas och fått torka. Det passade fint att äta med tångkaviart såklart.

På hyllan i uterummet placerades ett lite ovanligt påskris  av knöltång (Ascophyllum nodulosum). Tyckte det passade fint med sina blanka flytblåsor istället för att hänga ägg i riset eller sätta dit några fjädrar. Dessutom går det att äta upp i en sallad när påsken är över. Recept på knöltångssallad kan du hitta i tidigare inlägg här på Tångbloggen. Glad Påsk!

Påsk knöltång

Read Full Post »

För snart 20 år sedan gjordes en större studie av var höstförökande tång förekom utmed den svenska kusten från Askölaboratoriet, runt öarna Gotland och Öland och ner till Skåne. Nu efterlyser vi observationer av höstförökande blåstång längs Svenska kusten. Hur ser man att det är höstförökande tång? Läs inlägget nedan så är du redo inför nästa strandpromenad.

Denna efterlysning är kanske i sista stund, men det kanske är några av Tångbloggens läsare som åker ut till sommarstugan i helgen och tar en tur ner till stranden. Får Du syn på några höstförökande blåstångsplantor ta gärna en bild och skriv till oss och berätta var du gjort detta fynd. 

Under hösten när det har blåst mycket rycks grenar och hela tångruskor loss från tångbältet på klipporna och driver in i vikarna. Detta hände på Askölaboratoriet under förra helgen.

bild 1 plantor driver in i viken 20190912

Grenar av blåstång som driver i ytan

I ytan ligger rader med lösa plantor och grenar av tång. Eftersom de har både flytblåsor och förökningstoppar kan de flyta längre sträckor, så de kan komma flytandes från öarna utanför den grunda vik där de till slut hamnar.

Finns det mycket vass längst in i viken, kan det vara svårare att se om det finns höstförökande tångplantor, men om de ligger och driver vid bryggan eller har blivit uppspolade på land går det lätt.  Det börjar bli så kallt i vattnet att det kanske inte är så många som badar längre. Då fungerar det bra med att plocka upp dom med en kratta.

kratta o vadarbyxor

Höstförökande blåstång har fullt med förökningstoppar som sitter strax ovanför flytblåsorna. Flytblåsorna anläggs under våren-försommaren i maj. Grenarna med förökningstoppar har nu en gulbrun färg. Grenar utan förökningstoppar är olivgröna, och har vuxit mer i längd. De kommer att övervintra och bilda flytblåsor nästa år när temperaturen stiger över 10 0C i vattenmassan.

En sommarförökande planta däremot har redan tappat sina grenar med förökningstoppar och har bara vegetativa olivgröna toppar såhär års. De äldre delarna är påväxta av mossdjur och havstulpaner.

bild 6 blåstång, sommar påväxt sept 2019

På en sommarförökande planta ser vi knappt några knottriga förökningstoppar såhär års.

Lite senare på året, från mitten av november ungefär, kommer det att gå att hitta grenar med uppsvällda toppar, där de nya anlagen för 2020 års förökning börjar synas. De initieras av de korta dygnen under vinterhalvåret, går i vila tills ljuset och temperaturen kommer tillbaka på våren, Då börjar de växa till och mogna och är klara att föröka sig i slutet av maj.

Varför gör vi då denna efterlysning? Jo, det skulle vara spännande att se om denna form av blåstång har spridit sig längre norrut eller dykt upp på fler lokaler. Varför skulle den ha gjort det? Jo för att en av hypoteserna i publikationen var att blåstång som förökar sig på hösten skulle ha lättare att etablera nya groddplantor, eftersom påväxten av fintrådiga alger på klipporna är mindre än under perioden slutet maj – juni, då det förekommer en tät matta av grönslick och trådslick under perioden för de sommarförökande plantorna.  En tät matta av fintrådiga alger försvårar för det befruktade ägget att nå klippytan och kan sätta sig fast. I områden med mycket fintrådiga alger skulle ett skifte kunnat ske från sommarförökande till höstförökande blåstång.

 

 

Read Full Post »

På vårt förra inslag om att det inte bara är tillförsel av näring som påverkar hur och vilka arter som gynnas av alger utan även om det finns ett rikt bestånd av stora rovfiskar kom en fråga om vad allt luddet är som syns såhär års utmed de grunda stränderna. Är det kiselalger som täcker tången och vattenväxterna?

Så här kommer lite bilder på några vanliga arter som växter på blåstången eller täcker allt som ett fint ludd. Många av arterna kan i sin tur vara täckta av kiselalger, men för att se dem behövs ett mikroskop.

Molnslick på tång

Blåstång klädd delvis med molnskick, Ectocarpus siliculosus en brunalg. På klippan ovanför sitter grönslick som har börjat vissna och släppa från berget.

Bilden till vänster visar hur det ser ut nedanför Askölaboratoriet där det börjar flyta runt en massa lösa fintrådiga brun och grönalger. Samtidigt så syns det hur inklädda vassens strån är under ytan. På bilden till höger sitter fortfarande mycket av de fintrådiga brunalgerna kvar både på tången och vassen. Finns det mycket rotad bottenvegetation på någon meters djup som når ända upp till ytan eller en grynna där det växter tång är det lätt gjort att tro att det finns ett grund där!

Med det kommande väderomslaget och kommande lågtryck gör att vattenståndet höjs  under hösten. Blåsten kommer i sin tur att göra att de fintrådiga algerna lossnar och tången kommer att se ren och fin ut igen.

Read Full Post »

Under några varma och lugna veckor har cyanobakterier drivit in i vikarna runt Askö laboratoriet och i Himmerfjärden, vid bland annat Lisö. Gulvita band av cyanobakerier kan samlas runt drivande fintrådiga alger, t.ex. brunalgen trådslick (Pylaiella littoralis) eller klumpar med grönslick (Cladophora glomerata). Cyanobakterier som ser ut rabarbersoppa är när de bildar små gasblåsor inne i cellerna o flyter upp till ytan och fortfarande lever. När det blåser bra kan de delvis slås sönder och bilda ett skum vid stranden.

cyanobakterie ansamling

Blir de liggande ett tag i solen kommer cyanobakterierna att dö och brytas ner. Under den vita färgen syns det som gett cyanobakterierna dess färg en häftig turkos, blågrön färg, eller cyan, en färg mitt emellan grön och blå. Det är det pigment som cyanobakterierna använder för sin fotosyntes.

 

Bilderna har Lars-Erik Liljelund fotograferat vid Lisö för två dagar sedan. Det luktade inte gott av de ruttnande brunalgerna täckta av ett lager med cyanobakterier.

Read Full Post »

Hej, vi heter Mia och Emma och har fått möjligheten att göra ett gästinlägg här på den
fantastiska Tångbloggen.

Vi är två studenter från Södertörns högskola som under tre månaders tid undersökte ett påstående som vi snubblade över; att ökad köttkonsumtion leder till ökade kväveutsläpp från avloppsreningsverk till Östersjön. Utgångspunkten för vårt arbete lades när Ellen Schagerström kläckte ur sig en idé under en föreläsning som hölls under kursen Östersjöns ekosystem på Södertörn högskola. Idén löd; “Vi gjorde ett experiment på Askö
2016 där vi testade övergödningseffekter på alger genom att tillsätta kiss. Det skulle vara intressant att undersöka ifall det är någon skillnad i näringsämnet kväve (N) mellan olika kosthållningar!”

Vi var sålda och tog oss an detta experiment som vårt examensarbete direkt.

Såhär cool ser en ut i labbrock under experimenttider! Emma sitter i bakgrunden och väger grönslick (Cladophora glomerata) och Mia står vi datorn och skriver in alla uppmätta vikter.

Hur kan köttkonsumtion (eller konsumtion av protein, generellt) kopplas samman med
kväveutsläppen i avloppsreningsverken?
När vi konsumerar föda i form av protein bryts detta ner i en omfattande process, kallad ureacykeln, som resulterar i att kväve utsöndras i urinen. Därav kontrollerade vi både hur mycket våra kära kosthållningsgrupper; 12 veganer, 12 lakto-ovo vegetarianer och 12 köttätare, fick i sig i form av protein mätt i gram. Detta jämfördes senare med kvävehaltsmätningar vi gjorde på kissproverna vi samlade in.

Kort och gott – Hur mycket protein kommer in och hur mycket kväve kommer ut? Här tänkte vi att det skulle vara skillnader mellan grupperna och att köttätarna möjligtvis skulle ha både högre intag av protein och högre utsöndring av kväve i kisset. Resultatet får ni se lite längre ner…Spännande va?!

För att undersöka mängden kväve i urin från människor med olika kosthållningar behövde vi först kontakta nära, kära och bekanta för att ställa den avslappnade frågan: Vill ni kissa i en kopp in the name of Science? 36 hjältar svarade ja! Vi kunde då gladeligen (och lite motvilligt, det är ju trots allt kiss vi hanterade) börja samla in och testa dessa prover i fyra steg.

Innan vi samlade in allt urin bad vi samtliga deltagare att föra en matlogg, i matloggen skrev varje deltagare ner frukost, lunch, middag och snacks med varje råvara uppskattad i gram. Detta kunde vi sedan omvandla och se varje individs proteinintag (se Steg 2 nedan).
Steg 1 . Mäta absorbansen av kväve i varje urinprov, med hjälp av Nanodrop, och jämföra dessa med en standardkurva som möjliggör att koncentrationen utläses.

Bilden visar en Nanodrop (den vita klumpen med silver på) och en pipett innehållande urinlösning. Här behövde vi få ut en perfekt droppe för att Nanodrop skulle kunna mäta så exakt som möjligt.

Steg 2 . Be deltagarna föra matlogg dagarna innan provtagning för att kunna beräkna deras proteinintag. Detta gjordes med en klassisk omvandlare där råvara per gram skrivs in och protein (bland annat) i gram beräknas.

20181203_143859

Här visas vårt viktigaste material under undersökningen – Kiss i provrör från våra deltagare!

Steg 3 . Samla in grönslick (Cladophora glomerata) och brackvatten från Östersjön för att sedan odla små exemplar av grönslick i brackvatten med tillsatt urin. Här gjorde vi 39 separata glasbehållare där tre var kontroller, utan tillsatt urin, och 36 stycken innehöll tillsatt urin från våra deltagare. Varje exemplar grönslick vägdes i blötvikt innan de tillsattes i glasbehållarna. Efter tre veckors inkubationstid i glasbehållarna vägdes grönslicken igen för att mäta tillväxten.

Steg 4 . Förekomsten av fytoplankton, som är en indikator på en övergödningseffekt, mättes genom att ta stickprover från alla glasbehållare som nämns ovan och mäta absorbansen med hjälp av Nanodrop.

Grönslick fotat i mikroskop. Tack vare de bruna kvadraterna (fytoplankton) som förekommer i kedjor på grönslicken kunde förekomsten av fytoplankton konstateras och Steg 4 genomföras.

Så, vad kom vi fram till?

Resultaten av testerna visade att det INTE var någon skillnad i mängden kväve som urin från de olika kosthållningsgrupperna innehöll, vilket korrelerade med att det INTE var någon skillnad i proteinintaget mellan grupperna. Köttätare fick alltså inte i
sig mer protein än lakto-ovo vegetarianer eller veganer. Bra va!

Undersökningen gällande förekomsten av fytoplankton gav inte heller resultat som visade på någon varierande övergödningseffekt mellan de olika behandlingarna.

Men nu kommer vi till en upptäckt som för oss känns nästintill revolutionerande! Grönslick tillväxer mycket mer när den får frodas i urin från köttätare än
vad den gör i urin från veganer. Denna upptäckt lämnar såklart en del frågetecken; Varför såg vi ingen skillnad i kvävehalten? Är det något annat näringsämne som utsöndras i urin, som fosfor eller kalium, som kan leda till denna skillnad i tillväxt? Kan det möjligtvis vara proteinhysterins ökande trend i form av godis, pulver, bars med mera som orsakar problem för reningsverk att rena bort kväve?

Detta är en möjligt faktor som är viktig att ha i åtanke. Det vi kunde “slå hål” på var den påstådda korrelationen mellan en ökad köttkonsumtion och ökade kväveutsläpp.
För den intresserade finns uppsatsen publicerad här!
Tack för oss! Vi lämnar er med en snygg bild vi tog av grönslick i mikroskop, enjoy!

Cladophora glomerata

Read Full Post »

Older Posts »