Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Baltic Sea Science Centre’

Sista dagen i november var det AW för lärare på Baltic Sea Science Centre, eller lite enklare uttryckt Östersjöns Hus på Skansen. Anna Björn hälsade välkommen i trappan ner till de stora akvarierna. Sen fick besökarna mingla runt och kolla i akvarierna där torskarna frodas och stimmet av strömming/sill glittrade för fullt. På olika platser i utställningen deltog forskare från SLU och Stockholms universitets Östersjöcentrum. Linda Kumblad från Östersjöcentrum tillsammans med Jens Olsson från SLU svarade på frågor vid akvarierna och själv höll jag till i laboratoriet på plan fem.  Det blev några intensiva timmar med en massa frågor från intresserade lärare som passerade förbi. Det var så mycket frågor och aktiviteter att jag helt tappade bort att fotografera det som jag tagit med och det undervisningsmaterial som förevisades som illustrationer på lektioner som går att boka om man vill ta dit sin klass.

Tursamt nog fotade Elisabeth Lundmark några av tångplantorna som jag tagit med.

På bilden från vänster syns; En tångplanta utan påväxt, trådslick som lossnat från blåstång och tofsar med ullsläke sittande på tång.

I fredags kom det en fråga från en elev om hur vågexponering påverkar påväxt av alger på blåstång till Tångbloggen och det visade sig att vi inte skrivit så mycket om detta ämne. Så här kommer svaret som Sara fått från oss.

Det är många faktorer som påverkar vilka arter som växer på blåstången och om de är stora så att de syns eller är mikroskopiskt små. De stora förekommer ofta på sommaren medan det mikroskopiska stadier är det som övervintrar. Dessa små stadier sitter på de äldre delarna och påverkar inte tången särskilt mycket. När ljuset och värmen kommer tillbaka på våren växer det ut och kan bli stora tofsar som skuggar tångplantorna. Tidiga vår- och sommar arter är t.ex. grönalgerna, som grönslick, Cladophora glomerata, eller tarmalger, Ulva spp. och brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis är också vanlig.

På bilden syns några plantor från ett av akvarierna med både trådslick och rödalgen ullsläke. Ullsläke, Ceramium tenuicorne, är en art som brukar dyka upp på blåstång på sensommar/höst och finns kvar till våren. Sen finns också tångludd, Elachista fucicola som nästan bara växer på blåstång. Den syns tydligt som små tofsar på tången på sommaren. Andra vanliga arter är brunalgerna molnslick, Ectocarpus siliculosus, sudare, Chorda filum och smalskägg, Dichtyosiphon foeniculaceus. Just smalskägg kan bli riktigt stora och täcka tångplantorna så de inte syns. Men de vissnar bort på hösten för att sedan växa ut igen nästa år. Så nu i november ser blåstången ren och fin ut utan epifyter.

Nu till frågan om skillnader i påväxt mellan en skyddad och en vågexponerad lokal.  I en studie på Åland (Rönneberg och Ruokolahti 1986) visade sig påväxten vara klart mycket större på den skyddade lokalen, ca 140 mg per g-1 blåstång (torr vikt), jämfört med ca 95 mg per g-1 blåstång på den vågexponerade lokalen. Det fanns också fler arter på den skyddade lokalen (13 st) jämfört med den vågexponerade (5 st.). En orsak till att biomassan av epifyter är högre och att det finns fler arter på den skyddade lokalen kan bero på att tillgången på näringsämnen som fosfor och kväve är större men också att fintrådiga alger inte slits loss lika lätt som på den vågexponerade lokalen. Så det är inte helt enkelt att svara på hur vågpåverkan påverkar sammansättningen av epifyter på blåstången. Det beror både på hur öppet lokalen ligger vilken årstid det är, hur stora själva arterna av påväxt är och dessutom på salthalt och tillgång på näringsämnen.

Read Full Post »

Igår hade jag förmånen att få delta vid utdelningen av ”The Björn Carlsson Baltic Sea Price, på Skansens Östersjöhus. Priset utdelades för första gången och gick till professor Maren Voss, från Leibniz-institutet för Östersjöforskning i Warnemünde, Tyskland. Hon tilldelades priset för sin banbrytande forskning om betydelsen av kväve och hur det  omsätts i Östersjöns ekosystem. Hennes forskning visar behovet av att minska tillförseln av kväve, inte enbart fosfor, för att minska den negativa påverkan av hög tillförsel av näring till detta inneslutna hav, där vattenutbytet tar lång tid. Vi satt på mattan med motiv av Östersjön och dess avrinningsområde. På stolarna låg en rapport om alla de forskningsprojekt som fått stöd från Björn Carlssons stiftelse ”Baltic Sea 2020”.  Under 15 års tid har stiftelsen stött ett stort antal forskningsprojekt och informationsprojekt. 

Ett stort projekt var byggandet av Östersjöns hus på Skansen, som stod färdigt med akvarier, utställningar och laboratorium för skolklasser 2019. I rapporten presenteras också vår manual om metoder att återetablera blåstång i områden där den minskat eller försvunnit. 

Passade på att ta en rundtur i akvariehallen under besöket. Där fanns stora rep med blåmusslor som måste komma från en odling i västerhavet och ett jättevackert stort runt akvarium där öronmaneter svävade runt. När jag tittade närmare såg de inte riktigt ut som vår vanliga öronmanet, Aurelia aurita i Östersjön. Det visade sig vara ”moon jellyfish”, Aurelia labiata en art som är mer lättodlad och blir lite större än öronmaneten. Den förekommer i nordöstra Stilla havet, från Kaliforniens norra kust, upp till Kanada och Alaska. 
Sedan föll mina ögon på det jättefina tångakvariet med fina tångruskor och lite småfisk. När jag kom närmare såg jag att det låg en tångplanta nära glasfönstret som släppt ut högar med spermiesamlingar. De verkade ligga kvar på förökningstoppen utan att ramla av, kanske beroende på att vattenrörelsen i akvariet är mycket begränsad. 




På många av förökningstopparna ligger gul-orange högar med spermiesamlingar.
Utsläppet hade antagligen skett vid nymånen några dagar tidigare när de nyligen insamlade plantorna lagts i akvariet. Undrar hur länge de kommer att ligga kvar - när inte vattenomsättningen får dem att spridas i vattnet? 

Read Full Post »

På skärtorsdagen var det dags att åka till Norrköping med tåg för att bli upphämtad med bil och åka till Gryts varv och marina för att förbereda inför långfredagens sändning- ”Lars-Åke och havet”.

Vilken underbar eftermiddag med spegelblankt vatten och solsken. För att kunna gå igenom programmet var vi tvungna att sätta oss i skuggan. Temat för vetenskapsradion program under långfredagen var att berätta om hur skärgården förändrats. Därför heter programmet Lars-Åke och havet. Han berättar om de många stora och små förändringar som skett i fågellivet, fisket och miljön under mer än 80 år som han levt och bott i skärgården.

På långfredagsmorgon var monteringen av sändningsutrustningen i full gång, Olle och Sara kollar att allt funkar. Stor digital klocka står på grusgången för Camilla att hålla tiden.

Samtalet handlar också om kopplingar mellan ejder, alfåglar och havsörnen tillsammans med Kjell Larsson, sjöfarts- och fågelforskare verksam vid Linnéuniversitetet i Kalmar och det finns inspelat inslag från Östersjöhuset på Skansen, Baltic Sea Science Centre med Anna Björn. Bland annat berättar Anna om stenbiten (Cyclopterus lumpus) som vaktar sin rom i akvariet.

sjurygg med rom20190412

Det var lämpligt nog fullmåne på långfredagen men redan på skärtorsdagens kväll lyckades jag fånga en vacker spegling av månen i vattnet vid bryggorna. För ett programinslag skulle handla om blåstångens förökning vid full –och nymåne.

3 Skärtorsdag 20190418

En egenskap som den behållit från tiden när arten bildades på en tidvattenstrand när det är maximalt ebb och flod. Och som den behållit i Östersjön där den hunnit anpassa sig till ett konstant liv under vattenytan men fortsatt bibehållit denna rytm. Förökningstopparna är inte riktigt mogna ännu även om våren också i Östersjöns vatten är tidig i år. Men det fanns några plantor med ganska stora förökningstoppar som sticker upp ur luddet runt plantorna i hamnen. Senare på sommaren kommer de luddiga trådalgerna att försvinna och nya toppar växa ut. Tursamt nog är det i toppen som tillväxtzonen hos tången sitter. De äldre delarna håller den fast mot botten men behövs inte för tillväxten.

Bilden till höger ligger en drivande tångplanta med förökningstoppar.

På kvällen innan maten hann jag med en promenad utmed kajen bort till en liten naturlig strand men lite vass och stenar. Och till min förtjusning hittade jag ett ilanddriven och delvis intorkad matta av små frilevande blåstångsplantor.

6 vik med tångvall20190419

När jag lyfte på den stora breda plantan – låg det massor med små levande fina grön/bruna plantor. Som alltid – så hade jag med mig en påse att samla material i och ta med hem!

Så starten på påskhelgen 2019, gav både nya intryck och givande samtal med Lars-Åke och Kjell, Camilla, Sara, Katarina, Olle från Vetenskapsradion och för vårt forskningsprojekt FunkVeg fick vi material från ytterligare en lokal av frilevande Fucus vesiculosus i Hummerviken, Gryt, Östergötland.

Dags att packa ihop efter sändningen. Nu är frågan vad jag skall göra med alla de fina små bollarna av frilevande tång.

Read Full Post »

Vi var många där från Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholm Vatten och Avfall för att gå igenom det allra sista. Febril verksamhet pågick överallt. Så var det dags den 11 april 2019 för invigningstal från nedre terrassen av Skansens chef, John Brattmyhr, Björn Carlson från BalticSea2020 och Kronprinsessan Viktoria.

1.Invigningstal av HKH20190411

De inbjudna gästerna stod väntande nedanför utanför huvudentrén. Här var inte spegelbilden inte riktigt lika skarp som vid förhandsvisningen två dagar tidigare, men det syns hur alla lyssnade med stor förväntan.

Varje gång som jag varit och gått runt har det hänt något nytt i någon av utställningsdel. Denna gång fanns en skolklass på plats och visade ett antal experiment. Här kommer det att finnas möjligheter att ta del av undervisning och utrymme för undervisning i en laborationssal. Speciellt spännande var demonstrationen av ett saltvattensinbrott och vilka arter som förekommer eller inte förekommer i Östersjöns unika miljö. Det fanns också möjlighet att smaka på saltvatten och bestämma var dessa salthalter finns i Östersjöns större havsområden.

2 Demonstration av saltvattensinbrott

I ett av akvarierna nere i bottenvåningen finns en främmande art: en hydroid som heter Cordylophora caspia, som kommit in i Östersjön från Kaspiska havet, antagligen med fartygstrafik i början på 1800-talet.

3 Cordylophora caspia 20190411

Den ser nästan ut som en liten grenad alg men tittar du noga så syns det bleka klubbpolyperna med ett antal tentakler. Det gick också att kolla på i en av lupparna i skolsalen.

I utställningen finns en pelare med en massa saker som det går att kolla på vad de innehåller och vad man inte skall slänga i toaletten. Allt ifrån läskedrycksburkar, glödlampor, fleecevante, nappflaska och mycket mer saker. Här kommer elever att kunna kombinera studier i utställningen, göra undersökningar av olika föremåls innehåll och bestämma vilka som innehåller farliga miljögifter eller när något innehåll har förbjudits att användas inom EU.

 

Det händer hela tiden förändringar bland annat i akvarierna. Till exemplet hade dagen till ära en av sjuryggarna lagt rom. Sjurygg (Cyclopterus lumpus) leker i februari-mars på grunt vatten. Honan, kvabbson, producerar en massa ägg som hon fäster mot underlaget. Sen blir det hanens, stenbitens, roll att vakta äggen till det kläcks.

sjurygg 2 20190312

Sjuryggen fångas med garn och trål och fiskas framför allt för rommens skull. Rommen behandlas med saltlake, färgas röd eller svart och säljs under namnet ”stenbitskaviar” trots att den kommer från honan.

Sjurygg (Cyclopterus lumpus), har fått ett av sina tre namn genom att den har sju rader av benknutor utmed sidorna. Färgen på ryggen är blågrå och sidorna lite ljusare till färgen och den saknar fjäll. Bukfenorna är ombildade till en sugpropp på undersidan. Genom sin klumpiga form är den inte bra på att simma utan tillbringar mycket tid fastsittande på underlaget.

För tångbloggens läsare har vi berättat tidigare att det går lika bra att köpa vegetarisk Tång Caviart som smakar och ser ut som stenbitsrom. Kan vara något att fundera på nu när påskfirandet närmar sig.

Tilltugg

Vegetariska tångsnittar och fisk o skaldjurssnittar med färskfångade tångräkor

De med röd tång caviart har en gurkskiva och en bli kokt smaltångskvist istället för persilja. De med svart tång caviart ligger på en kokt ägg skiva och dekorerade med en tångräka.

För stenbitshanens del gäller det att vakta rommen från de andra fiskarna i akvariet.

Read Full Post »

Idag på måndagen var några av oss och kollade på hur fint det blivit inför förhandsvisningen i morgon. Så njut och jämför bilden från säldammen och den entré som Stockholms universitet och SLU under förhandsvisningen kommer att mötas av i morgon.

1 Säldammen 2014 ett minne blott

Samtidigt visst finns det något lite bekant med entrén?

2 Östersjön på Skansen 20190408

Under 1960- och 1970-talet togs många beslut för att minska påverkan av både närsalter och miljögifter när insikten kom om att vissa föroreningar kunde ha negativ påverkan på djurlivet i Östersjön. Det är positivt att förbud att stoppa utsläpp av miljögifter som PCB och DDT resulterat i att tillsammans med utfodring av havsörnar med giftfri mat lett till att säl och örnar är en vanlig syn i havsbandet igen.örn o säl 20190311

I utställningen presentras flera berättelser som visar på att  insatta åtgärder ger resultat. Samtidigt presenterades i morgon TV att havsörnsungar dör i högre utsträckning i området utanför skogsindustrierna i Sundsvallsbukten. Där finns stora mängder kvicksilver kvar i fiberbankarna.os örnungar. 

örnunge 20190408

Det finns många utmaningar kvar att lösa och det gäller ibland att se resultat av en insatt åtgärd kan ta tid, sambanden i naturen är komplexa och det finns ett stort behov av att förstå hur saker hänger ihop.  En av flera av målsättningar med samverkan mellan lärosätenas forskning och skolverksamhet på Skansen och i att Östersjön nu fått ett eget klassrum med världens finaste utsikt. Tur nog går det att mörklägga ibland när solen skiner in för mycket.klassrummet - 20190311

Ses i klassrummet i morgon på förhandsvisning och samtal om pedagogiska möjligheter till samverkan.

Read Full Post »

Denna helgen slog det mig att nu är det bara fyra dagar kvar tills att det finns ett kunskapscentrum om Östersjöns speciella och unika miljöer och utmaningar på Skansen.

1 Säldammen 2014 ett minne blott

En plats full av minnen. Här låg förr säldammen, där det gick att gå in och se sälar dyka under vattnet.

Nu står det nya huset på plats. Där kommer det att för alla oss som på olika sätt lever och bor runt Östersjön, använder havets resurser för transporter, fritidsaktiviteter eller rekreation och mycket mer att finnas stora och små akvarier, utställningar kring Östersjöns utmaningar, fiske, övergödning och miljögifter. Det finns också en skolsal som kan ta emot skolklasser.

2 Brunnsviken flygfoto1960-tal

Flygfoto över Brunnsviken från 1960-talet.

För mig personligen, som startade mina studier i Brunnsviken, en liten miniatyr av Östersjön 1970, är det underbart att se kunskap om Östersjön spridas. Då för 50 år sedan släppte vi ut Solna stads avloppsvatten orenat ut i denna lilla avsnörda vik av Östersjön. Den stank då av svavelväte varje år, på hösten och på våren efter islossningen. Min uppgift var att undersöka hur viken återhämtade sig när utsläppets stoppades. 1979 när jag disputerade hade minskningen av utsläpp resulterat i att salthalten ökat lite, genom att sötvattentillförseln minskade. Därmed minskade blomningen av cyanobakterier  och viken stank inte längre av svavelväte när vattnet blandades om.

Det har genomförts många åtgärder i Stockholms skärgård sedan föroreningssituationen var som värst under 1960-70-talet. De har bland annat resulterat i att mängden näringsämnen minskat och siktdjupet ökat. Men det finns mer kvar att göra. Just när det gäller vattenmiljöerna i och omkring Stockholm initieras många åtgärder. Ett sådant är åter igen i Brunnsviken, där ytterligare ett reningssteg med att binda in fosfor i sedimentet med aluminium kommer att starta. Detta för att belastningen från avloppsvatten reducerats och det finns även planer på att rena dagvatten från vägar. Istället kommer numera mycket av tillförseln av fosfor till vattnet från bottensediment, som släpper ut lagrad fosfor när de blir syrefria.

I utställningen berättas om vad händer i kustvattenmiljöerna, vad som minskar tillförseln av näringsämnen och hur blir algblomningen i år? Det finns många frågor kvar att studera och följa. Därför är det toppen att kunna bo precis vid en strand och se hur långt våren har kommit, både på land och i vattnet.

På väg ner till Råttviken, som nu är lite knepigt med alla trädfällen efter stormen Alfrida i januari ute på Rädmansö, blommar de första blåsipporna. Och alens hängen blommar för fullt. Några har redan ramlat ner på marken.

Att se tussilago och blåsippor blomma är en härlig känsla av att nu är våren här. Samma sak gäller för oss forskare att följa den viktiga vårblomningen av växtplankton på våren. Det är den stora produktion som studeras noga både artsammansättning och storlek.  Däremot får den inte den uppmärksamhet i media som den borde jämfört med cyanobakterie-blomningen på sommaren. Under rubriken ”Röster om Östersjön”, Skansen.se kan du hitta en intervju om just den viktiga vårblomningen – som just nu är på gång i Östersjön.

Den senaste veckan har vattenståndet sjunkit, vilket syns tydligt utmed klippor och på stenstranden. Där sitter de intorkade kiselalgerna som gör att det kan se ut som någon varit och målat klipporna vita i hela skärgården.

5 lågvattenkiselalger 20190406

Det är nu och fram till maj som det brukar vara som lägst vattenstånd. Det finns en tidig vårart av en alg, strutsallat (Monostroma grevillei). Den ser ut som ett tunt ljusgrönt strutformat salladsblad. Den kan bli ca 15 cm lång och den spricker upp med tiden. Den växer på stenar och strån mellan ca 0,5 – några meters djup.

6 Sten från 18 feb. - Det våras i Östersjön.

Genom att vattenståndet minskat ligger nu mycket att strutsallaten torrlagd. Det är gametofyten som bildar det stora makroskopiska bladet och kvar blir det encelliga mikroskopiska sporofytstadiet.

7 Monostroma grevillei iland 20190406

Det betyder att om någon vecka kommer det synliga stadiet att vara försvunnen och inte dyka upp förrän nästa år.  Så vill jag uppleva de tidiga arterna gäller det att passa på, både på land och i vattnet. Kunskapen om flera av tidiga vårarter och sena höstarter av alger i Östersjön är relativt begränsad, beroende på att få av oss är ute i skärgården så här års. Tänk om genom skolverksamheten på Skansen och tillgången till akvarierna det framöver finns många fler som kan följa och rapportera vad som händer vid stranden hemmavid! Det vore trevligt.

8 svanen startbanan

Fortsättning på nedräkningen följer.

Read Full Post »

I morse satt jag spänt och väntade på att få höra om det nya Östersjöhuset på Skansen.

occ88stersjocc88npacc8askansen

Och så kom den första påannonseringen…  att till våren öppnar äntligen ett helt hus dedicerat till att presentera det fantastiska livet i Östersjön och mycket mer.

I den absolut första visningen fick vi följa med Anna Björn nerför trappan till akvarierna – i direktsändning!

occ88stersjocc88npacc8askansen20190131

Själv har jag haft turen att vara med under delar av processen.  Från att det bara var en stor grop till att huset successivt fylls med innehåll. Spännande innehåll!

akvariernabocc88rjarfyllasmedfiskochtacc8ang.

Nu finns de första blåstångsplantorna på plats och fiskarna har släppts in i bryggakvariet. Tångbloggen lovar att berätta mer om vad som händer fram till öppningsdagen om bara 10 veckor.

Read Full Post »