Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘akvarium’

Mars månads vattenväxt är havsnajas, Najas marina. Det lättaste sättet att hitta havsnajas är att leta rätt på en riktigt grund och gärna lite avsnörd vik omgiven av vass. Sen kan det bli lite spännande för den växer i lös gyttja. Det bästa sättet att ta sig dit är i en roddbåt eller på en SUP-bräda. Så titta på en karta efter avsnörda laguner och större vassar utmed kusten. Den förekommer också i sötvatten med där är den sällsynt. Något att ge sig ut på jakt efter längs större delen av Östersjökusten. Den finns också i Danmark och Norge men där är den mindre vanlig. Kanske för att kusterna ser lite annorlunda ut med färre avsnörda vikar än vad som förekommer utmed Östersjöns kuster. Dessa vikars avsnörpning hänger ihop med landhöjningen. Grunda vikar eller flador genomgår med tiden ett antal stadier, från juvenil flada till flada, gloflada och glo. Till slut blir det en liten sjö. Under de olika stadierna dominerar olika vattenväxter och djursamhället förändras också. De vanligaste arterna av undervattensvegetation i glofladan är havsnajas och kransalger.

Havsnajas är en ettårig växt. Plantan blir mellan 10-60 cm hög, med små taggar vid internoden och längs de smala bladens kanter. Det gör att den är lätt att känna igen. Havsnajas blommar under sommaren från juli till september. Det finns få studier på hur växter som lever under ytan pollineras, speciellt där hon-och hanblommor sitter på olika plantor som hos havsnajas. Hos havsnajas lossnar ståndarknapparna från plantan och sprids med vattenrörelserna under 5-10 minuter. Pollenets livslängd förlängs ytterligare av att de innehåller många stärkelsekorn som ger dem energi för tillväxt. Resultatet visar att det är en lyckad strategi, för havsnajas har ofta en stor produktion av frön.

Gräsänder betar gärna på de grunt växande havsnajas-plantorna. Studier visar att frön som passerat genom ändernas tarmsystem gror bättre och genom att gräsänder flyger långa sträckor bidrar de till spridningen av havsnajas. Det är antagligen spridning med fåglar som gjort att den förekommer cirkumpolärt i både tempererade och tropiska vatten. Havsnajas förekommer inom ett brett temperaturintervall från 0-28 0C och används också som akvarieväxt. Varför inte testa och skaffa dig några havsnajas i en välsorterad akvarieaffär? Med sitt lite taggiga utseende kan den bidra till en ökad variation i akvariet och dessutom är den ju trevlig att titta på.

Read Full Post »

I mitten av november undrade vi vilka arter ni kunde se på en bild tagen in i ett akvarium. Här kommer de rätta svaren:

  1. Röd ring. Sagartiogeton viduatus, ålgräsros, som vi ser underifrån eftersom den satt sig på akvariets vägg. Den är vackert randig och kallas därför ibland för pyjamasanemon. Men vad är det för något den fångat?
  2. Orange ring. Det är en Nerophis ophidion, mindre havsnål. En fisk som är vanlig längs hela svenska kusten, även långt upp i Bottenviken.
  3. I den blåa ringen hittar vi en Macropodia rostrata, långnosig spindelkrabba som den kallas på svenska. Den här fina lilla krabban brukar maskera sig genm att plocka bitar från sin omgicning och klistra fast dem på sina långa armar. Så om du ser en liten tångruska som springer iväg när du badar kan det vara den här krabban.
  4. Fisken i den gula ringen är en sjustrålig smörbult (Gobiusculus flavescens), som nyfiket tittar tillbaks på fotografen. De kan även förekomma i stora stim runt bryggpålar och andra strukturer.
  5. Den gröna ringen innehåller vårt vanligaste svenska sjögräs, Zostera marina. Oftast kallas det ålgräs, för det officiella svenska namnet bandtång är ju galet fel, då detta inte är en alg utan en kärlväxt.

Akvariet visar just habitatet ålgräsäng, med några av dess mest vanligt förekommande arter. Så vill du se dem ute i det vilda så är det till en ålgräsäng du ska bege dig. Men vänta tills det blivit lite varmare i vattnet, för precis som ängen på land så dröjer det till runt midsommar innan ålgräsängen står i full prakt igen.

Read Full Post »

VAD kan detta vara? Ser du vad det är?
VAD kan detta vara? Ser du vad det är?

Ibland roar vi oss på Tångbloggen med att ta konstiga bilder, visa dem för varandra och se om vi kan gissa vad bilden föreställer och hur många olika arter som finns med.

På den här bilden, som är tagen i ett akvarium, finns det minst 5 olika arter. Kan du hitta dem? Vi ser såklart den vackra bruna mattan av mikroalger på bakre glaset i akvariet, men de kan vi inte ta till art utan ett mikroskop.

Något att klura på under helgen. Lycka till!

Read Full Post »

Ta på dig stövlar eller vadarbyxor och gå ut och kolla vad som finns mellan blocken på stranden.

Kan man verkligen äta strandkrabbor, tångräkor och strandsnäckor? Intresset för vad som finns i havet som vi kan skörda och äta är stort. Det handlar om vad du och jag kan hitta utmed stranden ner till några meters djup med hjälp av snorkling – inte fiske efter hummer, räkor eller stora krabbor även kallade krabbtaska, Cancer pagurus. Vad som gäller vid fiske av dessa arter kan du hitta information på en länk till Havs- och vattenmyndigheten. Där står vad som gäller för redskap, minimått mm

På Tångbloggen har vi hittills berättat mer om olika arter av tång och alger som är lätta att hitta och också hur man kan tillaga dem. Nu kommer några inlägg att handla om småkryp som är vanliga att hitta utmed en klippstrand inne ibland tångruskorna eller på mer sandiga bottnar.

Krabbor gömmer sig i tången och strandsnäckor är det gott om. En vackert lila sjöstjärna sitter också på klippan.

Många har säkert suttit på bryggan med en krossad blåmussla fastknuten på ett snöre och fångat strandkrabbor på sommaren. Detta nöje avslutas ofta med att släppa tillbaka dom i sjön kanske efter att ha slagit vad om vilken som hinner ner till vattnet snabbast. I Sverige brukar vi inte äta strandkrabbor så ofta men det är går alldeles utmärkt att koka dem krydda med dill som vi gör med kräftor eller lite mer sting från cajunkrydda som kommer från de amerikanska sydstaterna och får sin hetta från paprika, vitlök, chili och örter.

En strandsnäcka som betar på små alger.

Andra arter som är lätta att samla in är strandsnäckor. De kokas med fördel med lite vitlök i vitt vin, sen är det bara att pilla ut dem ur skalet. Passar fint som en liten förrätt. 

I Östersjön blir salthalten lägre och det blir svårare att hitta något att plocka och prova att äta. Det som finns är tångräkor och tångmärlor. Men det är inte mycket till mat utan mer som dekoration eftersom de precis som andra skaldjur blir vackert röda när de kokas. 

En fråga som ofta brukar dyka upp är om det finns några giftiga arter som man skall akta sig för? När det gäller olika snäckor går de bra att samla och äta samtliga utom neptunussnäckan, (Neptunea antiqua) som har en giftkörtel som den använder för att bedöva sitt byte med. Den andra stora snäckan är valthornssnäckan (Buccinum undatum). Kolla upp hur dessa ser ut så du kan skilja på dem. Valthornssnäckan har det skal med större åsar och neptunussnäckan är slätare med skarpa åsar.

Du hittar recept på nätet av hur man tillagar valthornssnäcka t.ex. detta koreanska recept på en sallad med valthornssnäckor. Kolla på denna länk om du vill veta mer om hur man kan fånga valthornssnäckor

För alla arter gäller att inte plocka dem nära utsläpp av förorenat vatten, t.ex. nära utsläpp av enskilda avlopp, eller nära båthamnar där det kan ha släppts ut bensin, läckt giftiga båtbottenfärger mm.

Blåmusslor och ostron filtrerar vattnet och tar upp växtplankton. Det innebär att de tar upp giftiga små växtplankton främst dinoflaggellater och kan ansamla giftet från dessa arter. Tiden för giftiga algblomningar och deras förekomst är i första hand på sommaren då det sker provtagning utmed kusten. Vid produktion av blåmusslor och ostron sker kontroll av Livsmedelsverket. På Livsmedelsverkets hemsida finns även information om öppna och stängda produktionsområden. Måste erkänna att det japanska jätteostonet är en favorit gratinerat kanske med några blåmusslor.

Gratinerade jätteostron med några blåmusslor. Sista gången för i år som det gick att sitta ute och äta.

När det gäller att plocka olika arter av tång och alger föreslår jag att du igen söker på Tångbloggen där skriver vi både om vad vi hittar i havet och ibland speciellt om hur man tillagar tång och alger och vad som är gott att äta. För husbehov är det knappast lönt att försöka odla utan bättre att samla och t.ex. koka och frysa in eller torka för senare användning. Ett företag som ger kurser om att samla alger och sen tillaga dom är Catxalot om du skulle vilja prova på att gå en kurs någon gång. 

Till sist det sker hela tiden introduktioner av nya arter och i Östersjön hittar vi fler och fler krabbarter. Den största är kinesisk ullhandskrabba, Eriocher sinensis, som kanske med tiden kan bli en art som fiskas och hamnar på våra matbord som en exotisk rätt från Kina. Bästa sättet att äta upp dem.

Read Full Post »

I veckan besökte biologen Anna Björn TV4 och berättade med stor inlevelse om sjurygg (Cyclopterus lumpus) och det fiske på stenbitsrom som finns i Östersjön.

1 sjurygg på TV

Det roligaste är att ha fått se hur stenbitarna i Östersjöakvariet på Skansen passade på att lägga rom redan dagen efter att akvariet och utställningen öppnat.

sjurygg 2 20190312

Nu hade en av sjuryggarna fått åka bil till TV huset. De är jättespännande att se på. Eftersom de är dåliga simmare så kan de hålla sig kvar med en sugkopp på undersidan.

3 stenbit på Tv

När de är könsmogna får honan, kvabbson, en vacker blågrön färg och hanen, stenbiten, blir istället vackert orange på undersidan. Det är också hanen som vaktar boet med rom från fiender som kan vilja äta upp rommen och även noga fläktar boet med sina fenor så att rommen får syre.

2 sjurygg hane o hona

Stenbitsrom, som sjuryggens rom kallas finns att köpa i butiken. Vill du gå in för ett vegetariskt alternativ kan du prova på Tång Caviart. Smakar jättegott och är gjord på alger och smaksatt.  Det finns t.o.m. en som smakar wasabi och är grön. Det går att göra en vegetarisk snitt med gurka och Tång Caviart, med gräslök eller persilja på toppen eller kanske en mer klassisk snitt med ägg eller gravad lax.

5 Tång caviart wasabi

Read Full Post »

Vi var många där från Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholm Vatten och Avfall för att gå igenom det allra sista. Febril verksamhet pågick överallt. Så var det dags den 11 april 2019 för invigningstal från nedre terrassen av Skansens chef, John Brattmyhr, Björn Carlson från BalticSea2020 och Kronprinsessan Viktoria.

1.Invigningstal av HKH20190411

De inbjudna gästerna stod väntande nedanför utanför huvudentrén. Här var inte spegelbilden inte riktigt lika skarp som vid förhandsvisningen två dagar tidigare, men det syns hur alla lyssnade med stor förväntan.

Varje gång som jag varit och gått runt har det hänt något nytt i någon av utställningsdel. Denna gång fanns en skolklass på plats och visade ett antal experiment. Här kommer det att finnas möjligheter att ta del av undervisning och utrymme för undervisning i en laborationssal. Speciellt spännande var demonstrationen av ett saltvattensinbrott och vilka arter som förekommer eller inte förekommer i Östersjöns unika miljö. Det fanns också möjlighet att smaka på saltvatten och bestämma var dessa salthalter finns i Östersjöns större havsområden.

2 Demonstration av saltvattensinbrott

I ett av akvarierna nere i bottenvåningen finns en främmande art: en hydroid som heter Cordylophora caspia, som kommit in i Östersjön från Kaspiska havet, antagligen med fartygstrafik i början på 1800-talet.

3 Cordylophora caspia 20190411

Den ser nästan ut som en liten grenad alg men tittar du noga så syns det bleka klubbpolyperna med ett antal tentakler. Det gick också att kolla på i en av lupparna i skolsalen.

I utställningen finns en pelare med en massa saker som det går att kolla på vad de innehåller och vad man inte skall slänga i toaletten. Allt ifrån läskedrycksburkar, glödlampor, fleecevante, nappflaska och mycket mer saker. Här kommer elever att kunna kombinera studier i utställningen, göra undersökningar av olika föremåls innehåll och bestämma vilka som innehåller farliga miljögifter eller när något innehåll har förbjudits att användas inom EU.

 

Det händer hela tiden förändringar bland annat i akvarierna. Till exemplet hade dagen till ära en av sjuryggarna lagt rom. Sjurygg (Cyclopterus lumpus) leker i februari-mars på grunt vatten. Honan, kvabbson, producerar en massa ägg som hon fäster mot underlaget. Sen blir det hanens, stenbitens, roll att vakta äggen till det kläcks.

sjurygg 2 20190312

Sjuryggen fångas med garn och trål och fiskas framför allt för rommens skull. Rommen behandlas med saltlake, färgas röd eller svart och säljs under namnet ”stenbitskaviar” trots att den kommer från honan.

Sjurygg (Cyclopterus lumpus), har fått ett av sina tre namn genom att den har sju rader av benknutor utmed sidorna. Färgen på ryggen är blågrå och sidorna lite ljusare till färgen och den saknar fjäll. Bukfenorna är ombildade till en sugpropp på undersidan. Genom sin klumpiga form är den inte bra på att simma utan tillbringar mycket tid fastsittande på underlaget.

För tångbloggens läsare har vi berättat tidigare att det går lika bra att köpa vegetarisk Tång Caviart som smakar och ser ut som stenbitsrom. Kan vara något att fundera på nu när påskfirandet närmar sig.

Tilltugg

Vegetariska tångsnittar och fisk o skaldjurssnittar med färskfångade tångräkor

De med röd tång caviart har en gurkskiva och en bli kokt smaltångskvist istället för persilja. De med svart tång caviart ligger på en kokt ägg skiva och dekorerade med en tångräka.

För stenbitshanens del gäller det att vakta rommen från de andra fiskarna i akvariet.

Read Full Post »

Att förutsäga när och hur mycket av cyanobakterieblomningen som kommer att synas i Östersjön i år är som att spå vädret. Men jag tänker ändå ge mig på en förutsägning så får vi se om det slår in.

Cyanobakterieblomningen bildas ute i öppna havet och den har redan startat. Men det kommer att dröja ytterligare några veckor tills blomningen är slut och det blidas små bubblor i cellerna. Dessa gör att cyanobakterierna, när det blir lugnt och stilla vatten, flyter upp till ytan. Sedan beror det på väder och vind vart de kommer att driva och vilken kust som kommer att uppleva tjocka geggiga ansamlingar på stränderna.
1Askölaboratoriet Algblomning 2016

En viktig sak att komma ihåg är att algblomning betyder massförökning av en art och att den riktigt stora algblomningen sker på våren. Titta noga på bilden så kan du se den stora toppen, vårblomningen, i diagrammet.  Den beryktade cyanobakterieblomningen på sommaren (grön färg i diagrammet under juni-juli) syns knappt.
2årstider blomningar

Det är först i slutet av blomningen då allt flyter upp till ytan som den kommer att synas- som det ser ut i glasröret vid sidan om figuren.

De allra första spåren av cyanobakterier hittade jag vid bryggan den 6 juni när det var soligt och lugnt men fortfarande kallt i vattnet. Det var små, små mörkt gröna barrliknande cyanobakterier. De heter knippblomsalg, Aphanizomenon, Den är vanligare än katthårsalgen, Nodularia spumigena som blommar med senare på sommaren när det är varmt i vattnet.


Genom att dra en planktonhåv genom vattnet samlas och koncentreras små växtplankton och cyanobakterier. Bilden visar vad som fanns i vattnet för två veckor sedan och som fått stå i ett glas i ett soligt fönster och växa till i två veckor till.

En bra förutsägelse är att blomningen, d.v.s. massförekomst av cyanobakterier, brukar dyka upp till ytan i början av juli, samma vecka som politiker, personer från näringsliv,  beslutsfattare och många fler träffas i Almedalen i Visby. Foto är från förra året – när det var soligt och lugnt och blomningen började flyta upp till ytan. Ännu så länge var den vackert grön och inte riktigt jättetjock ännu. Nu är det en vecka kvar tills Almedalen drar igång och väderprognosen säger att det blir blåsigt och ganska kallt ett tag till. Så vem vet hur mycket blomning det blir i år?
4Visby algblomning

Ett sätt är såklart att starta en liten blomning i ett akvarium. Detta gjorde Stiftelsen Hållbara Hav för att uppmärksamma de kraftiga cyanobakterieblomningar som är en följd av det fosfor som finns kvar i vattnet i öppna Östersjön, som människan släppt ut. Ett akvarium installerades i en skylt utanför Riksdagshuset på Slottskajen den 12 juni.


Akvariet fylldes med 120 liter vatten från Östersjön. För att påskynda algblomningen har vi hjälpt till med att fylla på med alger och näring. På botten placerades stenar med grönslick, sudare och en liten övervuxen blåstångsplanta. Vattnet var klart och bilar och hus syntes rakt igenom. Målet var att visa hur en algblomning kan bildas på en dryg veckas tid.

Att få till en blomning i akvariet lyckades över förväntan. Däremot för att vet hur fort det skulle gå att få till blomningen har jag under våren ägnat mig åt att odla olika växtplanktonarter i saftflaskor hemma i fönstret . Det går utmärkt att få fram en tjock grön blomning på en vecka. Några såg ut som riktigt vackert grön saft!

8akvariet- flytande i ytan 20170620
Stenarna med fintrådiga alger på botten på akvariet täcktes över med mer och mer fintrådiga alger. Efter tio dagar hade produktionen och tillväxten blivit så kraftig att delar av algerna flöt upp till ytan och bildade en drivande algmatta. Detta är typiskt i lugna vikar i Östersjön såhär års. Så det som driver in i viken kan vara både olika typer av små växtplankton, cyanobakterier och fintrådiga alger som lossnar från klippor och stenar. Allt kan med vinden ansamlas och driva in till kusten.

Vid båthuset på Askölaboratoriet ligger ansamlingar av cyanobakterier och drivande fintrådiga alger i en blandning i strandkanten.
9cyanobakterier vid båthuset160823
Så nu är det bara att vänta på hur vädret blir om två veckor. Blir det soligt, lugnt och varmt så kommer det att stå om problemet med cyanobakterieblomning i tidningarna. Men om det fortsätter att blåsa och regna och vara kallt i vattnet kommer det att dröja innan blomningen dyker upp på ytan.

För den som vill se akvariet står det kvar till på torsdag den 29e juni. Gårdagen med sina häftiga skurar och gråa moln får bli en passade avslutningsbild.10akvariet 14 dar åskmoln

Read Full Post »