Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fintrådiga alger’

Algforskarsommar Rapport 5 – Sammanfattning av sommaren 2023.

Posted in Algforskarsommar, Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on oktober 24, 2023| Leave a Comment »

Nu råder inga tvivel om att somamren är till ända. Dags att sammanfatta. Deltagandet i medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar 2023 var ungefär lika stort som 2022. Precis som förra året var det flest som deltog i Uppgift 3 som innebar att undersöka när blåstången blir mogen och färdig att släppa ut sina ägg och spermier i vattnet.  Det stora deltagandet berodde på att många Naturum nära en Östersjöstrand och några Naturskolor bidrog med mätningar av vattentemperatur från april – juni. Samtidigt som de samlade in, snittade och bedömde mognadsgraden hos blåstångens förökningstoppar.

Vår hypotes, hur vi tror att det ligger till, är att de mildare vintrarna som medför mindre is kan få tångens förökningstoppar att växa till och utvecklas tidigare eftersom vattnet då värms upp snabbare på våren. Resultaten från sommarens bidrag indikerar att detta kan stämma. Mognaden verkar ske tidigare än vad den gjorde för 25 – 30 år sedan. År 2022 startade undersökningen lite sent, först i maj, och då var de flesta bestånden redan mogna.

I år startade därför våra tångdetektiver längs landets kust redan i slutet av april. Vi hoppades att de skulle komma igång innan tången mognat, och sedan följa upp med ett eller två besök vid fullmåne respektive nymåne fram till i maj-juni. Allt såklart beroende på var utmed kusten deras lokal befann sig.

Fullmåne vid stranden på Räfsnäs i maj. Fotografi: Lena Kautsky

I södra Östersjön, Öresund kom rapporter in om att tången redan var mogen och klar att föröka sig vid nymånen 20 april när vattentemperaturen fortfarande låg, under 10 0C.

Så för 2024 kommer vi att vilja starta tidigt igen. För södra Östersjön, Öresund blir aktuella datum 8 april (nymåne) och 24 april (fullmåne). I mellersta och norra Östersjön kan dagar runt den 8 maj (nymåne) och 23 maj (fullmåne) vara intressanta, om vi får en tidig och varm vår som förra året. Vi återkommer såklart i god tid om detta.

Totalt i år har vi sammanställt och publicerat 5 rapporter på Tångbloggen där vi tar upp intressanta bidrag som kommit in. Frida Ahnström gjorde även i år en längre tur med sin segelbåt och kollade livet i blåstång från Lidö, Norrtälje till Åland. Där blev det flera lokaler och sen tillbaka till Sverige. Imponerande insamling även i år!

Kamouflerad tånggråsugga, blåmussla och mossdjurskoloni och betad blåstång med tångludd. Foto: Ann-Mari Normann

Talesättet ”En bild säger mer än tusen ord” stämmer verkligen och det är därför vi uppskattar alla fina foton som kommer in till Algforskarsommar. Utöver många foton på smådjur som deltagare både räknat till antal och fotograferat i samband med Uppgift 1, ”Livet i en tångruska”. Som förra året har det kommit in flera fynd av elegant tångräka (eller kortfingrad tångräka som den också kallas), Palaemon elegans, som verkar vara på spridning norrut i Östersjön. Spännande! Detta visar att vi behöver följa och få in mer information om hur djursamhället och påväxten förändras på olika platser utmed vår långa kust, för att se storskaliga förändringar över tid och förstå vad dessa kan bero på.

Jan-Erik Andersson har gjort en stor insats i Kolleviken, Karlshamn, där han under året genomfört alla tre uppgifterna och dokumenterat mognaden av blåstång, djurlivet i tången och även beräknat proportionen av sommar och höstförökande blåstång utmed en bit av viken. Genom att med jämna mellanrum bestämma om det var en sommar- eller höstförökande planta kom Jan-Erik fram till att 60 % av beståndet var höstförökande. Botten har en ganska riklig vegetation av fintrådiga alger under sommaren som minskar på hösten.

Vi hoppas att många som deltagit i år vill fortsätta och upprepa uppgifterna även nästa år, eftersom återbesök på samma lokal gör informationen som vi får in extra värdefull. Då kan vi få en bättre bild av platsen och hur den varierar mellan olika år. Vilka förändringar orsakas av en varm sommar, en kall vår eller en lång lågvattensperiod, till exempel. Stormar som Babet, med våldsamma vågor och högvatten som nyligen drog in över södra Sverige, kan förändra stränderna och slita loss mycket blåstång. Det påverkar såklart även djurlivet. Men hur då, och hur länge?

När vintern är över och solen och värmen åter kommit tillbaka hoppas vi att Du gärna tar Dig till en strand full med tång och deltar i Algforskarsommar 2024.

Stort TACK för alla bidrag! Vi hörs till våren.

Bästa hälsningar från Algforskarsommars projektledning

Lena Kautsky och Ellen Schagerström

Read Full Post »

Lyckad förökning av blåstång på stenrevet i Riddersholm.

Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on oktober 2, 2023| 2 Comments »

I går den 28 september var det äntligen dags att undersöka om etableringen av blåstång på det nya stenrevet på Riddersholm, i Norrtälje lyckats. Först en kort repetition. Den första uppgiften för dykarna var att borsta rent stenar från de fintrådiga alger som hunnit etablera sig så att de små befruktade äggen kan hitta en ren yta att fästa sig på.

Foto taget med en drönare över stenrevet. Fotograf Johan Hammar.

Här kan vi se det nya revet vid Riddersholm uppifrån luften. Dykaren i röd dräkt är Cecilia Wibjörn från Skärgårdsstiftelsen.https://skargardsstiftelsen.se/

Stenarna på revet borstas rena från fintrådiga alger. Foto Johan Hammar.

Projektet drivs tillsammans av Sportfiskarna, WWF och Skärgårdsstiftelsen, och vi har skrivit om det tidigare här på Tångbloggen. Den 30 maj samlades personer från de tre organisationerna för att samla in tång med förökningstoppar. Några arbetade sedan med att knyta ihop knippen av hon- och hanplantor fulla med mogna förökningstoppar.

En tångenhet bestod av ett knippe som knöts fast vid en sten och med en liten flaska fylld med luft som får knippet att hållas flytande i vattnet. De färdiga enheterna samlades ihop av dykare som simmade ut till revet där de placerades ut med lagom mellanrum.

En enhet simmas ut

Sen var det bara att vänta på det första förökningstillfället som skedde vid fullmånen på lördagen den 3 juni och sedan fortsatte det hela sommaren.

Knippena med tång har fått sitta kvar i fyra månader så det har funnits flera tillfällen för att etablering av nya små tånggroddplantor.  

Enheter med sten, ett knippe tång och en flaska som håller tången uppe placeras ut på revet. Fotograf: Johan Hammar.

I slutet av september var det äntligen dags att simma ut och samla in alla plastflaskor och kolla om det gick att se några nya små tånggroddplantor på stenarna i revet.

Cecilia och Susanne kommer iland efter en lyckad insamling och fotografering.

Tångbloggen hade fått chansen att följa med och stod på stranden när de två snorklarna kom iland efter att ha simmat runt i närmare en timme. Cecilia Wibjörn från Skärgårdsstiftelsen bar på en kasse med plastflaskor och mycket av tången satt fortfarande kvar. Så det såg ut som om det lyckats. Susanne Qvarfordt, från Sveriges Vattenekologer hade med sin utmärkta kamera och såg glad ut när vi frågade om de sett något – dvs några ”groddisar”. Och ja visst – det lyckades – det finns massor med nya små plantor! De berättade också att de sett ett gäng små abborrar som hängde vid revet.

Fullt med nya millimeterstora blåstångsgroddplantor. Foto: Susanne Qvarfordt.

Vi avslutade med en liten pratstund på bänken och det är helt klart att när det blir varmt i vattnet nästa sommar måste jag simma ut och kolla hur stora de hunnit bli. Nu börjar det bli lite svalt att ta sig ut, även om det bara är till flytbojen som syns som en prick till höger om dykarna när de kommer iland.

Read Full Post »

Vykort från ytterskärgården- en solig dag i augusti. 

Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on augusti 29, 2022| 3 Comments »

Tog en tur ut med båten för några dagar sedan. Nu är augusti snart slut, så det gäller att ta tillvara dessa härliga soliga dagar. På utsidan av skären vid Vattungarna, som ligger långt ut i havet utanför Kapellskär, växte ett vackert grönt bälte av grönslick, Cladophora glomerata. Vilken härlig färg! Den varierar från blekgrönt till mörkare klart grön. Och ett fin-fint blåstångsbälte utan någon annan påväxt än tångludd, Elachista fucicola. Ett tecken på att havet är rent och ser ut som det skall.

Grönslicksbälte och blåstång
Grönslicksbälte med ett band av korvsnören

När jag tittade närmare så ser det lite mer gulbrunt ut på vissa ställen. Det visade sig vara korvsnöre, Scytosiphon lomentaria som växte kanske lite mer skyddat från vågorna. De har fått sitt namn för att den ogrenade tråden kan bli avsnörd, så att det ser ut som små korvar i en lång rad. Det var inte speciellt tydligt när jag tog hem lite och fotograferade på en tallrik och sedan pressade några exemplar till mitt herbarium.

Med lite förstoring syns de bruna ogrenade trådarna av korvsnöre
Pressade trådar av korvsnöre, Scytosiphon lomentaria

Korvsnöre är en av de marina alger som klarar av att leva i Östersjön, trots den låga salthalten. Dessutom går den att plocka och äta. Måste erkänna att jag inte har provat att äta den så jag vet inte hur den smakar. Får testa nästa gång vi är ute och kan plocka lite med hem.

Insidan av ön. Vad är det som sitter precis under ytan?
Ser ut som en lite grenad borste?

På andra sidan av ön ligger ett smalt skyddat sund. Spännande att se vad som kunde växa där! Där fanns inte mycket grönslick utmed strandlinjen. Det såg snarare ut som lite grönt, löst sediment på klippytan. Kunde först inte förstå vad det var som såg ut att stå upp i vattnet direkt från klippan utmed strandkanten. Ser ut som en rotad vattenväxt… Men den kan ju inte fästa sig på klippan?

När jag plockat upp slingorna visste jag vad de styva bladen som sitter i kransar var – hornsärv, Ceratophyllum demersum. Färgen var mörkgrön-rödbrun, men kan variera beroende på ljustillgång. 

Flera slingor av hornsärv fotat i en liten hink.
En krans med blad från hornsärv

Bladen till hornsärv är en till två gånger gaffelgreniga, med små taggiga utskott i kanten på bladet. Hornsärven är flerårig och övervintrar som små plantor. Troligtvis kan det ibland bli mycket grumligt i det grunda sundet, vilket den klarar bra. Den förökar sig ju huvudsakligen genom att bitar lossnar som sedan kan rota sig på nytt eller bara fortsätta att driva runt. 

Hornsärv förekommer över hela världen och gynnas av näringsrikt vatten. Den finns också i en helt annan miljö än i ett sund skyddat av vågor i ytterskärgården. Vi har den nämligen i vår artrika damm som vi byggt för över ett år sedan på tomten. 

Vår damm. Den får sitt vatten via avrinning från taket när det regnar. Det finns tre små dammar ner till den stora dammen, där den översta har lite mer fintrådiga alger och den nedersta är ganska näringsfattig.

Måste göra en artlista på alla vattenväxter som trivs tillsammans i dammens grunda och varma vatten. Får bli ett nytt inlägg på Tångbloggen snart –även om det inte handlar om Östersjöns bräckta vattenmiljöer.

Read Full Post »

Algforskarsommar Rapport 3, vecka 24 – Förökning vid fullmåne och lite till…

Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on juni 18, 2022| Leave a Comment »

Ämnet för denna rapport handlar om blåstångens förökning utmed våra kuster i Östersjön. På tisdagen den 14 juni kom Vetenskapsradion ut till Askölaboratoriet för att följa med hur utsläppet av blåstångens ägg och spermier skulle bli under fullmåne kvällen mellan den 14 och 15 juni.  Det blev en lugn och stilla kväll och vi undersökte läget – dvs hur mogen blåstången verkade vara på laboratoriet under sen kväll. 

TVå tydliga snitt med äggsamlingar i mitten (honplanta) och ett snitt på vardera sidan med spermiesamlingar från en hanplanta.
Utflyttat labb till stranden med förökningstoppar i skålar. klara för att hällas av i mätglas. I det högra mätglaset syns den orange soppan med spermier
.

Det såg riktigt lovande ut med både honplantor fulla med äggsamlingar (8 ägg/paket – de kallas för oogon) och massor med spermiesamlingar (64 spermier/paket – eller vetenskapligt kallade antheridier). Förökningstopparna fick ligga till nästa morgon och sen togs hela ”labbet” ut till stranden inför direktsändningen kl. 12.30

Fin och stilla förmiddag vid Askölaboratoriet. Camilla Widebeck och jag diskuterar hur förökningstoppar kan se ut.

Sändningen startade med att Camilla Widebeck och jag sitter vid stranden och plaskade med fötterna i det svala vattnet. Temperaturen var ca 13.5 0C, vilket bör fungera bra för att få tången att bli mogen. Vi tar upp en tångplanta och kollar närmare på förökningstoppar och flytblåsor. Flytblåsorna brukade jag ofta poppa eller smälla när jag var liten – idag kallar vi det för naturens egen ”bubbelplast”.

Det syns många blåstångsruskor vid stranden i ytan.
Full fart i tången.

Camilla plockar upp en tångruska för att skaka ur djuren och se vilka arter som gömmer sig i en tångruska. Det myllrar verkligen av små kräftdjur, tångräkor, tånggråsuggor och tångmärlor. Och en massa snäckor, både stor dammsnäcka och båtsnäckor. Tången gör skäl för namnet att vara Östersjöns skog, med ett rikt och myllrande djurliv som ger skydd och mat åt många fiskar. Att undersöka livet i en tångruska är en av Algforskarsommars uppgifter. En beskrivning på vilka uppgifter vi vill få in hittar du på Algforskarsommars hemsida här.

Stor dammsnäcka med en tofts av trådslick. Tittar man noga så har flera av båtsnäckorna också fått lite alger som växer på skalet.

Snäckorna, både stor dammsnäcka, Lymnea stagnalis och båstsnäcka, Theodoxus fluviatilis, är sötvattensarter som klarar att leva i Östersjöns bräckta vatten. De betar alger på klippor, stenar och på tången. Men som syns på bilden finns det en säker plats för algerna att sitta på och inte bli uppätna – det är på snäckans skal! Blir algtofsen riktigt stor, som på skalet av den stora dammsnäckan, kan den få snäckan att lyfta från botten och driva iväg ut till havs! Ett klart problem för snäckan!

Read Full Post »

Några erfarenheter från att odla potatis i tångkompost.

Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on april 11, 2022| 1 Comment »

Makroalger och rotade vattenväxter har en årsdynamik vilket leder till att olika arter avlöser varandra i Östersjöns grunda kustmiljöer. Denna variation resulterar i typiska årstidsvariationer av ilanddrivna mängder av blåstång, Fucus vesiculosus, fintrådiga alger och vattenväxter i skärgården. De största mängderna driver in under höst och vinter. Genom att det då oftast är högt vattenstånd och blåser kraftigt, kan de hamna en bra bit upp på land. Där blir de liggande och kommer att tvättas rena från saltvattnet av regn under vårvintern och våren. Nu på våren har också nebrytningen startat och färgen är brunare än på ny, färsk tång. Det är lätt att samla in några påsar i strandkanten och ta med hem till komposten eller lägga direkt på odlingen.

Färsk tång har drivit in i den lilla viken vid Räfsnäs på hösten
Samma vik på våren- naturligt tvättad av snö och regn så den innehåller mindre salt och är torr.

När tången legat länge på land kommer den att läcka näringsämnen, ändra färgen och börja brytas ner. Då har mycket av saltet tvättats bort vilket är bra för komposteringen och att lägga tången på den blivande odlingen. I Räfsnäs, Norrtälje sattes förgrodd sättpotatis av sorten ’Solist’ i pallkragar fyllda med huvudsakligen nytt material från som samlats in i strandkanten och komposterats. Som jämförelse testade jag också odling i jord utan någon tillförd tångkompost. 

Potatisen växer till i de två pallarna med tångkompost.

Skörden varierade men den finaste potatisen fick vi från tångkomposten jämfört med odlingen i jord. Potatisen odlad i den lite leriga jorden hade blivit angripen av skorv. 

Stora fina tunnskaliga potatis i tångkomposten. Enbart odlad i tång.
Potatisen i vår lite leriga jord hade tyvärr angripits av skorv. Men de var också jättegoda.

Det blev ungefär lika stor skörd i de båda odlingarna.
Men storleken på potatisen varierade mer i tångodlingen o de var mer jämnstora i odlingen i jord.

Variationen i växtligheten längs kusten innebär att det finns stora skillnader i lokala förutsättningar beroende på vad som växer på bottnarna utanför varje strand, vilket resulterar i att mängd och sammansättning av arter i vallen både varierar mycket mellan år och mellan olika skärgårds- eller kustområden.  Det innebär att innehållet av den giftiga tungmetallen kadmium, som tas upp av blåstången, kan variera mellan olika lokaler. Det finns en bra lista på hur upptaget skiljer sig i t.ex. sallad, potatis och andra grönsaker i en ny rapport från en studie på Nåttarö, presenterad av Skärgårdsstiftelsen. Ett sätt att få nyttan av de gödande ämnena fosfor och kväve från tångkomposten men minska eventuella negativa effekter av kadmium är att dels samla in tångmaterialet i ett område där det inte finns påverkan från föroreningar som t.ex. en småbåtshamn och att inte odla i ren tångkompost utan blanda ut tången med jord. Kanske inte använda mer än 10% tångmaterial. Vill du veta mer om nivåer av kadmium finns information på Livsmedelsverkets hemsida. Där anges gränsvärden för kadmium i olika odlingar och vid tillförsel i slam från reningsverk eller i tångkompost och olika grödor. 

Read Full Post »

Månadens alg- Havsstenhinna –färgar stenar och klippor vackert röda.

Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , on november 1, 2021| 3 Comments »

Så här på hösten när många fintrådiga alger vissnat bort passar havstenhinna, Hildenbradia rubra utmärkt som november månads alg. Stenar i strandkanten och även hela klippor kan vara täckta med den tunna skorpformiga rödalgen. Den kan, som många arter, variera i färg från blodröd till gulröd eller mer brunröd. Eftersom den är känslig för direkt solljus gäller det att titta efter den på skuggiga ställen, som under bryggan eller på nordsidan av klippan. Andra ställen är nere i skuggan mellan block och stenar och under tät vegetation av andra stora alger, som tång och större fintrådiga alger. 

Många stenar med havsstenshinna ligger nära stranden på västkusten.

Havsstenhinna är flerårig och kosmopolitisk, för den finns faktiskt över hela världen. Den växer från högvattenlinjen, överst i tidvattenzonen då den tål lite uttorkning och ner till ca 25 meters djup eller så djupt som det fortfarande finns tillräckligt med ljus. Så om det är riktigt klart vatten kan den finnas ännu lite djupare. 

  • Ytan är blank och slät och svår att fästa på. Det är inte lätt att skära loss en bit för att kolla på hur groparna ser ut.
  • Tunt skikt av havsstenshinna med en grop (konceptakel) med tetrasporangier.

På ytan hos havsstenhinna syns små ljusprickiga fläckar. Dessa är mynningen till konceptakel, nedsänkta gropar som innehåller artens tvärdelade tetrasporangier. Bilden är från Danmarks Havsalger del 1 som innehåller allt om rödalger i danska vatten. Den art som kan förväxlas med havsstenshinna är sötvattensarten, bäckstenshinna, Hildenbrandia rivularis, med den saknar sporangier. 

Studier visar att ytan hos havsstenhinna gör det svårt för andra arter att etablera sig på den. Den är hal och slät och producerar ett slem som innehåller substanser som hindrar t.ex. blåstångens befruktade ägg att fästa sig. Att ytan är svår för andra arter att fästa sig på märkts tydligt om du tittar lite närmare på stenar med havsstenhinna. Det är nästan inget som växer på den röda ytan och sitter det en alg eller en havstulpan är det för det mesta på en fläck där havsstenshinna inte växer.

  • Ytan helt täckt med havsstenshinna och de nya groddplantorna hittade bara tomma ytor i kanten på stenen.
  • Stenen har bara små fläckar med hasvstenhinna så det fanns plats för en tångplanta.

Read Full Post »

Algforskarsommar rapport 8, vecka 37 

Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on september 14, 2021| 1 Comment »

De första hösttecknen syns på land, såhär i mitten av september. På min promenad hittade jag både vackert röda asplöv och stiliga flugsvampar. För de tappra Algforskare som fortfarande åker ut till sina stugor och vågar ta sig ett dopp eller tar en tur till någon strand finns det också tydliga hösttecken att kolla efter. 

På land syns hösttecken som röda flugsvampar och gula vissnande blad.
Bladen som faller från träden vis stranden blandas med ilandspolad tång och fintrådiga alger.

I det grunda vattnet går det att hitta små, duniga rödrosa moln som driver runt. Det är violettslick, Polysiphonia fibrillosa, som varit månadens alg tidigare. Vill du veta med om den så läs på Tångbloggen. Det kan fortfarande vara lite tidigt men en annan rödalg börjar också dyka upp. Den sitter som små gaffelgrenade, svagt randiga plantor en liten bit ner på blåstången. Det är ullsläke, Ceramium tenuicorne, som kan bilda ett eget bälte på hösten och vintern när grönslicken vissnat och ramlat av från klipporna. De som andra fintrådiga alger kan också ha lossnat och ligga på botten ibland lösa grönalger. Riktigt färgglatt. 

Mellan sävstrån och gräs syns både tofsar av violettslick, ullsträfse och grönslick mot den sandiga botten.

Så för alla tappra Algforskare, fortsätt att leta efter höstförökande blåstång och undersök om det nu finns mycket mer av både tångmärlor och tånggråsuggor i ruskorna. Det är fortfarande så varmt i vattnet att de stannar kvar i tången ett tag till. När det blir riktigt kallt brukar de flytta ner lite djupare till rödalgbältet som i Östersjön består av flera långlivade arter som finns kvar hela vintern. Hit hör kräkel, Furcellaria lumbricaiisoch rödris Rhodomela confervoides men också ullsläke. 

Skulle Du hitta höstförökande blåstång finns det en chans att kolla på om det är hon- eller hanplantor. Metoden är den samma som för sommarförökande blåstång. Gör ett tunt snitt och se efter om det syns äggsamlingar eller spermiesamlingar. Kollade mina höstförökande plantor som jag har vid bryggan. Det finns oogon men de verkar inte vara mogna ännu. Har inte fått färg utan är nästan vita eller blekt gula.

  • Förökningstoppar från tre olika plantor
  • Tydliga ogin som kommer ut från tvärsnittet av en honplanta. Inte riktigt mogna ännu.

Du kanske hittar någon liten fisk som jag gjorde nu i veckan. Det var en liten kantnål som följde med upp i baljan när jag skakade en tångruska för att kolla efter betare här vid min brygga. Den släppte jag ut direkt i vattnet igen. 

Det var mycket grums i ruskan. men det gömde sig också flera tångmärlor och en kantnål.

Ser fram emot att få ytterligare rapporter som vår svenska kust och skärgård till projektet Algforskarsommar! Kanske något extra fynd som Du hittar på stranden och undrar vad det kan vara. Ta ett foto så försöker vi besvara efterlysta förmåga.

Read Full Post »

Sommarens första cyanobakterie-blomning är här!

Posted in Fakta, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , on juni 29, 2021| Leave a Comment »

Igår hittade jag de första ansamlingarna med cyanobakterier i ytan inne i viken vid badhytten. I morse var de försvunna och vattnet låg spegelblankt och varken grönslicken eller tången rörde sig. Några timmar senare kl. 11.00 hade det dykt upp stora tydliga ansamlingar av cyanobakterier nere mellan de två bryggorna.

färgen hos cyanobakterierna är gröngul. De driver in tillsammans med lite lösa grönalger.

I den svaga vinden syns det hur det driver in mer och mer cyanobakterier. Med det varma vattnet så är det klart att cyanobakterierna är på gång. De trivs ju precis som vi när vattnet blir varmt.

När det är en tät blomning behöver man inte dra planktonhåven lång innan den är full med cyanobakterier.
De långsmala knippena heter knippvattenblom och de små nystans katthårsalg.

Read Full Post »

Kan bojstenar i Östermarsfladen bidra till ett förbättrat blåstångsbestånd?

Posted in Fakta, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on december 21, 2020| 1 Comment »

Tångbloggen berättade tidigare att bojstenar började sättas i Östermarsfladen på Nåttarö i mitten av juni. Bojstenarna är till för att båtar skall kunna ankra utan att förstöra bottenvegetationen, som består av bland annat ålgräs (Zostera marina). Detta är också en ett försök att förbättra beståndet av blåstång i en grund vik med huvudsakligen mjuka bottnar, genom att använda ditplacerade stora bojstenar.

Östermarsfladen på Nåttarö – försök att minska ankringsskador på bottenvegetationen

Samtidigt startade ett försök att så groddplantor på bojstenarna för att öka den biologiska mångfalden. Detta gjordes genom att knyta fast buntar av blåstång av båda könen med en massa mogna förökningstoppar. Sen var det bara att vänta till 27 juli, när kakelplattorna samlades in. Hade några små befruktade tångägg lyckats fästa sig och gro ut till små blåstångsgroddplantor?

Återanvändning av en gammal tandborste för att rengöra plattorna från sediment som fastnat mellan de fintrådiga algerna.

Den första plattan var full med sediment och fintrådiga alger. Dolde det sig några små groddplantor under allt detta? Hittade en gammal tandborste och borstade bort sedimentet! Och visst fanns det gott om ca millimeterstora groddplantor, men de var ganska blekt gulbruna.

Rutorna på plattan är ca 1 kvadratcentimeter stora. Det gör det lättare att räkna av hur många små groddplantor som finns per kvadratcentimeter

Hur mycket som sedimenterar och hur mycket trådalger som etablerar sig kommer att vara avgörande för hur väl etablering av blåstång kommer att lyckas på den här platsen.

Den lilla bunten med blåstångsgrenar med förökningstoppar fästad mitt på bojstenen. I bakgrunden syns några skott av vattenväxter.

Nästa fältundersökning genomfördes i slutet av september. Denna gång räknade dykarna hur många små groddplantor som överlevt inom de markerade ytorna på bojstenen.

En av de lite djupare placerade bojstenarna som dykarna räknande. Hur många groddplantor fanns kvar i september 2020?

Dödligheten är fortfarande hög under denna period av blåstångens livscykel. 

En illustration av överlevanden hos blåstångens groddplantor från när de fäster sig på en botten i slutet maj- början juni och under kommande år.

Det är först efter ett år från att det befruktade ägget satt sig fast som dödligheten inte fortsätter att vara riktigt lika hög. På illustrationen ovanför visas också tillväxten i längd hos de största plantorna. Det kommer att ta upp till 4 år innan den första förökningen sker.

På bojstenarna hade de små groddplantor som fanns kvar ökat i tillväxt. De var mellan 1- 5 mm höga och mörkare bruna i september. Mer om överlevnad och vad som gäller att tänka på om man är intresserad av att återetablera blåstång i ett område, eller, som här i viken vid Nåttarö förbättra förutsättningarna för att få blåstång att växa på ankringsstenar, kan du hitta i manualen ”Restaurering av blåstångssamhällen i Östersjön”

.

Bojsten med många små överlevande groddplantor tillsammans med en liten hjärtmussla.

Det kommer att bli spännande att följa tillväxt och överlevnad på dessa bojstenar placerade på ca 2- 2,5 meters djup i denna grunda skyddade vik eller mar. I en kort film berättar Cecilia Wibjörn mer om projektet i Skärgådsstifelsens regi.

Read Full Post »

Ålgräsängar på Västkusten och Östersjön – både olika och lika.

Posted in Fakta, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on november 18, 2020| 3 Comments »

Under de senaste veckorna har det varit flera presentationer om vikten av att bevara och skydda ålgräsängar. Det finns många aktiviteter som påverkar ålgräsängar negativt. Hit hör fortsatt utbyggnad av hamnar, både stora hamnar för fartyg och mindre för fritidsbåtar. Den största negativa påverkan kommer från tillförsel av mycket näring från land via avrinning och direkt från avloppsreningsverk. 

Resultatet av hög närsaltsbelastning innebär ökad produktion av snabbväxande fintrådiga alger och mer organiskt material som sedimenterar ner till botten. På västkusten kan det vissa år etablera sig massor med små blåmusslor på bladen på ålgräset och tynga ner dem till botten. Blir det mycket fintrådiga alger kan de trassla in sig mellan skotten i ängen och också bidra till att ängen förstörs. Det bästa sättet att bevara ålgräset är att skydda ålgräsängarna så att inte påverkan blir så stor att ängen försvinner. Då kan det bli svårt och mycket kostsamt att restaurera en äng eftersom man då måste plantera tillbaka ålgräset för hand. På förra Baltic Breakfast var temat just hur och vad som behöver ske för att skydda och restaurera de kustnära ekosystemen.

För att kunna återplantera ålgräs på västkusten gäller det att miljön inte förändrats för mycket utan att förutsättningar för ålgräsets överlevnad fortfarande finns kvar.

Mer att läsa finns i detta policy brief. När vi pratar om ålgräsängar och vad som behövs för att skydda och eventuellt restaurera dem kan det verka som att de förekommer i samma miljöer på västkusten och i Östersjön. Men det finns också stora naturliga skillnader mellan dessa ängar på olika sidor av landet.  I denna illustration har jag försökt visa på några viktiga skillnader som kan påverka vad som händer i ängen under året. 

En illustration om skillnader och likheter mellan ålgräsängar på väst- respektive östkust.

Den största och viktigaste skillnaden är att ängarna på västkusten förekommer på lösa mjuka bottnar med mycket organiskt material, där sedimentet ofta blir syrefattigt. Där finns mer kol lagrat som samlats där under många, många år. På småstenar i ängen växer sudare, Chorda filum. Vanliga djur i ängen är strandkrabba, Carcinus maenas. Den är populär mat för bl.a. torsk och krabban hittar skydd mellan stenar och ålgräs. Olika räkor som hästräka (Crangon crangon) och olika arter av tångräkor, t.ex. den långfingrade tångräkan (Palaemon adspersus) lever bland ålgräset i skyddade vikar. Blåmusslor ligger som små klumpar på botten. Vissa arter som öronmanet (Aurelia aurita) förekommer i ängarna på både ost- och västkusten. 

Jämfört med västkusten hittar man ålgräset på mer sandiga lokaler i Östersjön. Innehållet av kol i sedimentet är klart mindre och det betyder också att ängen inte lagrar lika mycket kol som på västkusten. Ängarna i Östersjön är mer varierade när det gäller arter av rotade vattenväxter. Här förekommer arter som borstnate (Stuckenia pectinata) och ålnate (Potamogeton perfoliatus) bladat med ålgräs och stenar med blåstång och sudare. Allt i en härlig blandning. Östersjöns ängar hittar man på mer vågexponerade lokaler som medför att organiskt material spolas bort.  Precis som på västkusten ligger det klumpar med blåmusslor på botten men i Östersjön blir musslorna inte lika stora på grund av den låga salthalten. Salthalten sätter också en utbredningsgräns för hur långt in ålgräset kan växa i skärgården och hur långt norrut den förekommer. I norra delen av Egentliga Östersjön blommar ålgräs sällan och ängarna består av en eller några få individer som endast förökar sig med rotskott. Det betyder att skulle den ängen förstöras genom för stor påverkan av närsalter och produktion av fintrådiga lösliggande alger, så kommer det att vara svårt till helt omöjligt att återställa den. 

Ålnaten håller på att vissna bort på hösten. För den med skarpa ögon syns småfisk i kanten på ålnatebeståndet.

När vintern kommer vissnar ålgräset och de olika vattenväxterna tillsammans med sudare ner och botten blir kal och tom. Det står kvar enstaka små övervintrande skott av de olika växterna. Det är då som de blandade ängarna i Östersjön, där det kan finnas ganska många stenar med blåstång, fortfarande kan ge gömställen över vintern till småkryp och fiskar. 

På sommaren finns en blandad äng med flera vattenväxter och lite ålgräs. På vintern står blåstångsplantorna kvar tillsammans med enstaka övervintrande skott av ålnate och borstnate.

På västkusten har en ny främmande art hittat en växtplats i många ålgräsängar. Det är sargassosnärjan (Sargassum muticum) som bildar höga buskar inne på skyddade bottnar inne bland ålgrässkotten. Vi finner den också på andra ställen, som exempelvis pirkanter. Sargassosnärjan sitter på små stenar och skal. Men också den vissnar bort under hösten och kvar blir bara ett litet kort övervintrande skott. Inget att gömma sig i för en liten fisk eller räka. Över vintern vandrar fisk och småkryp istället ner på djupare vatten i väntan på att ljuset kommer tillbaka och temperaturen ökar så att ålgräs, andra vattenväxter och sargassosnärjan kan växa till igen.

Read Full Post »

Older Posts »